12.09.2013 Views

Trafikplan 2020 - SL

Trafikplan 2020 - SL

Trafikplan 2020 - SL

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

56<br />

KOSTNADER OCH NYTTA<br />

5. Kostnader och nytta<br />

I detta avsnitt görs jämförelser med<br />

nuläget (2008) som utgör referensalternativ.<br />

Denna jämförelse görs trots<br />

att den egentligen inte är helt rättvisande.<br />

Detta eftersom kapacitet i kollektivtrafi<br />

ksystemet ändå måste fi nnas för<br />

att ta emot det ökade trafi kantantal<br />

som blir följden av befolkningsökningen<br />

fram till år <strong>2020</strong>.<br />

Här följer en redovisning av kostnader,<br />

nyttoeffekter inklusive så kallade externa<br />

effekter samt nyttokostnadskvoter för<br />

de tre scenarierna Låg, Medel och Hög.<br />

Anläggningskostnader<br />

för banor och bytespunkter<br />

(miljoner kronor per år)<br />

Låg 9 700<br />

Medel 39 500<br />

Hög 62 800<br />

Anläggningskostnader<br />

för spår- och bussdepåer<br />

(miljoner kronor per år)<br />

Låg 5 000<br />

Medel 6 000<br />

Hög 7 400<br />

Driftkostnader för trafi ken<br />

De årliga merkostnaderna utöver nuläget,<br />

enligt <strong>SL</strong>s samhällsekonomiska<br />

nyckeltal, för att driva trafi ken i de olika<br />

scenarierna uppskattas översiktligt till<br />

(miljoner kronor per år):<br />

Låg 1 300<br />

Medel 2 100<br />

Hög 3 200<br />

I summorna ingår kostnader för såväl<br />

leasing av fordon som för banunderhåll.<br />

Restidsvinster<br />

Den största delen av nyttovinsten utgörs<br />

av värderingen av minskad upplevd<br />

restid. Här utgörs en stor andel av den<br />

förväntade minskningen av förseningstiden<br />

när fl er resor överförs från buss<br />

i blandtrafi k till spårtrafi k på egen<br />

banvall. Vinsterna uttrycks i miljoner<br />

kronor per år.<br />

Låg 850<br />

Medel 1 650<br />

Hög 2 000<br />

Externa effekter<br />

(effekter för andra än <strong>SL</strong><br />

och <strong>SL</strong>s trafi kanter)<br />

Luftföroreningar och trafi ksäkerhet är<br />

några av de externa effekter som ingår<br />

och värderas i den samhällsekonomiska<br />

analysen. Andra är påverkan på trängseln<br />

på vägarna och underhållet av dessa.<br />

De olika scenariernas förmåga att attrahera<br />

bilister till kollektivtrafi ken, samt<br />

i någon mån förändringar i busstrafi kvolymen,<br />

är det som åstadkommer<br />

dessa effekter. Mindre vägtrafi k ger å<br />

andra sidan mindre skatte- och avgiftsintäkter<br />

för samhället.<br />

Nedan anges värderingen av den årliga<br />

förändringen av de externa effekterna<br />

och samhällets skatte- och avgiftsintäkter<br />

från privatbils- och busstrafi k<br />

(miljoner kronor per år):<br />

Låg 50<br />

Medel 150<br />

Hög 200<br />

Eftersom scenariot Hög ger en större<br />

förbättring av restidsstandarden ger det<br />

också en större överföring av bilister till<br />

kollektivtrafi ken och därmed såväl större<br />

utsläppsminskningar som minskade<br />

trafi kolyckskostnader och minskad<br />

trängsel på vägarna.<br />

Nyttokostnadskvoter<br />

I en samhällsekonomisk analys ingår<br />

reala förändringar av nyttor och kostnader<br />

jämfört med referensalternativet,<br />

i detta fall nuläget 2008. Analysen<br />

omfattar bland annat trafi kanternas<br />

värdering av upplevda restidsvinster,<br />

alternativets påverkan på miljö (luftföroreningar),<br />

trafi ksäkerhet och trängsel<br />

på vägarna samt samhällets intäkter av<br />

skatter och avgifter. Nyttor och kostnader<br />

avser hela samhället och alltså<br />

inte enbart <strong>SL</strong>s och <strong>SL</strong>s resenärer.<br />

Investeringskostnaderna fördelas över<br />

en 40-årig kalkylperiod och alla belopp<br />

nedan är således årliga. Både investerings-<br />

och driftkostnader belastas i<br />

kalkylen med en genomsnittlig momssats.<br />

Denna ingår inte i beloppen ovan.<br />

Nyttoposterna har antagits förändras i<br />

proportion till den förväntade befolkningsökningen<br />

under kalkylperioden.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!