Trafikplan 2020 - SL
Trafikplan 2020 - SL
Trafikplan 2020 - SL
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
56<br />
KOSTNADER OCH NYTTA<br />
5. Kostnader och nytta<br />
I detta avsnitt görs jämförelser med<br />
nuläget (2008) som utgör referensalternativ.<br />
Denna jämförelse görs trots<br />
att den egentligen inte är helt rättvisande.<br />
Detta eftersom kapacitet i kollektivtrafi<br />
ksystemet ändå måste fi nnas för<br />
att ta emot det ökade trafi kantantal<br />
som blir följden av befolkningsökningen<br />
fram till år <strong>2020</strong>.<br />
Här följer en redovisning av kostnader,<br />
nyttoeffekter inklusive så kallade externa<br />
effekter samt nyttokostnadskvoter för<br />
de tre scenarierna Låg, Medel och Hög.<br />
Anläggningskostnader<br />
för banor och bytespunkter<br />
(miljoner kronor per år)<br />
Låg 9 700<br />
Medel 39 500<br />
Hög 62 800<br />
Anläggningskostnader<br />
för spår- och bussdepåer<br />
(miljoner kronor per år)<br />
Låg 5 000<br />
Medel 6 000<br />
Hög 7 400<br />
Driftkostnader för trafi ken<br />
De årliga merkostnaderna utöver nuläget,<br />
enligt <strong>SL</strong>s samhällsekonomiska<br />
nyckeltal, för att driva trafi ken i de olika<br />
scenarierna uppskattas översiktligt till<br />
(miljoner kronor per år):<br />
Låg 1 300<br />
Medel 2 100<br />
Hög 3 200<br />
I summorna ingår kostnader för såväl<br />
leasing av fordon som för banunderhåll.<br />
Restidsvinster<br />
Den största delen av nyttovinsten utgörs<br />
av värderingen av minskad upplevd<br />
restid. Här utgörs en stor andel av den<br />
förväntade minskningen av förseningstiden<br />
när fl er resor överförs från buss<br />
i blandtrafi k till spårtrafi k på egen<br />
banvall. Vinsterna uttrycks i miljoner<br />
kronor per år.<br />
Låg 850<br />
Medel 1 650<br />
Hög 2 000<br />
Externa effekter<br />
(effekter för andra än <strong>SL</strong><br />
och <strong>SL</strong>s trafi kanter)<br />
Luftföroreningar och trafi ksäkerhet är<br />
några av de externa effekter som ingår<br />
och värderas i den samhällsekonomiska<br />
analysen. Andra är påverkan på trängseln<br />
på vägarna och underhållet av dessa.<br />
De olika scenariernas förmåga att attrahera<br />
bilister till kollektivtrafi ken, samt<br />
i någon mån förändringar i busstrafi kvolymen,<br />
är det som åstadkommer<br />
dessa effekter. Mindre vägtrafi k ger å<br />
andra sidan mindre skatte- och avgiftsintäkter<br />
för samhället.<br />
Nedan anges värderingen av den årliga<br />
förändringen av de externa effekterna<br />
och samhällets skatte- och avgiftsintäkter<br />
från privatbils- och busstrafi k<br />
(miljoner kronor per år):<br />
Låg 50<br />
Medel 150<br />
Hög 200<br />
Eftersom scenariot Hög ger en större<br />
förbättring av restidsstandarden ger det<br />
också en större överföring av bilister till<br />
kollektivtrafi ken och därmed såväl större<br />
utsläppsminskningar som minskade<br />
trafi kolyckskostnader och minskad<br />
trängsel på vägarna.<br />
Nyttokostnadskvoter<br />
I en samhällsekonomisk analys ingår<br />
reala förändringar av nyttor och kostnader<br />
jämfört med referensalternativet,<br />
i detta fall nuläget 2008. Analysen<br />
omfattar bland annat trafi kanternas<br />
värdering av upplevda restidsvinster,<br />
alternativets påverkan på miljö (luftföroreningar),<br />
trafi ksäkerhet och trängsel<br />
på vägarna samt samhällets intäkter av<br />
skatter och avgifter. Nyttor och kostnader<br />
avser hela samhället och alltså<br />
inte enbart <strong>SL</strong>s och <strong>SL</strong>s resenärer.<br />
Investeringskostnaderna fördelas över<br />
en 40-årig kalkylperiod och alla belopp<br />
nedan är således årliga. Både investerings-<br />
och driftkostnader belastas i<br />
kalkylen med en genomsnittlig momssats.<br />
Denna ingår inte i beloppen ovan.<br />
Nyttoposterna har antagits förändras i<br />
proportion till den förväntade befolkningsökningen<br />
under kalkylperioden.