Trafikplan 2020 - SL
Trafikplan 2020 - SL Trafikplan 2020 - SL
34 UTBLICK 2020 VILKEN TRAFIK VILL SL ERBJUDA RESENÄRERNA ÅR 2020 SLs mål enligt Strategisk plattform 2010 – 2014 är att andelen nöjda kunder ska öka från de 72 procent som uppmättes 2009 till 80 procent 2014. Under samma period har SL ambitionen att öka resandet från 701 000 till 767 000 resenärer per vardag. Det motsvarar en årlig ökning med 1,5 procent, vilket är en något större ökning än den förväntade befolkningstillväxten under perioden. För att öka kundnöjdheten på lite längre sikt och för att locka fler att välja SLtrafiken framför bilen krävs en kraftfull och målinriktad utveckling av kollektivtrafiken. Trafikutbudet måste även fortsättningsvis präglas av enkelhet, pålitlighet och komfort, och så korta restider som möjligt. Dessutom är trafi kinformation, och speciellt information vid störningar i trafi ken, en viktig faktor att arbeta vidare med. Detta fordrar ett optimalt resursutnyttjande mot den utveckling som effektivast leder till en hög kundkvalitet och en stor andel trogna kunder. Samtidigt måste kundnyttan av förändringar i trafikutbudet alltid vägas mot den totala kostnaden ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, och tillgängliga resurser användas på bästa samhällsekonomiska sätt. God punktlighet Punktligheten är grunden för en bra kollektivtrafi kstandard. Är punktligheten god ökar förutsättningarna för en jämn fördelning av resenärerna mellan de avgångarna och trängsel undviks. En avgörande förutsättning för en punktlig trafi k är en väl fungerande infrastruktur, inklusive en tilläcklig fordonspark. Punktligheten påverkas även i hög grad av faktorer som uppehållstid på hållplatser och stationer samt framkomlighet i vägnätet för bussar och spårvagnar. För pendeltågens del tillkommer dessutom problemet med blandade trafi kslag på samma bana (pendel-, fjärr-, regional- och godstrafi k). Bäst förutsättningar för en god punktlighet är att trafi ken bedrivs på egenkontrollerad bana med en ”luftig” tidtabell där möjligheterna till återhämtning när någon störning inträffat är stora. I realiteten är det dock många gånger nödvändigt att minska tidsluckorna i tidtabellerna av kapacitetsskäl. Det gör att kraven höjs på att trafi ken ska vara mycket väl intrimmad innan trafi ken kan förtätas.
Hög turtäthet Trafi kutbud och trafi kslag måste anpassas efter resandeefterfrågan. Kapaciteten hos det valda trafi kslaget måste vara tillräckligt stort för att inte trängsel ska uppstå, men samtidigt inte större än att en god turtäthet kan erbjudas. Väljs ett alltför kapacitetsstarkt trafi kslag, drabbar det turtätheten eftersom det inte är ekonomiskt försvarbart att köra tomma eller halvtomma avgångar. I diagrammet illustreras de olika trafi kslagens resenärskapacitet vid olika turtätheter, det vill säga antal avgångar under en timme. Är den förväntade efterfrågan till exempel som mest 2 000 resenärer i maxsnittet på en planerad ny linje, så motsvaras det av en trafi kförsörjning bestående av antingen: – pendeltågstrafi k med 30 minuters turtäthet – eller tunnelbanetrafi k med 20 minuters turtäthet – eller Roslagsbanetrafi k med 15 minuters turtäthet. Eftersom det är mycket resurskrävande att öka trafikutbudet under rusningstid, det vill säga den tid som defi nierar omfattningen av trafi kutbudet, är det viktigt att i första hand koncentrera insatserna på ett bättre utnyttjande av Praktisk kapacitet vid olika turtätheter Antal resenärer per timme 10000 8000 6000 4000 2000 0 befi ntlig kapacitet för att snedbelastningar av olika slag kan undvikas. Snabba resor = korta restider med få och effektiva byten En av de utslagsgivande egenskaperna för kollektivtrafi kens attraktionskraft är snabbhet, att restiden från start till mål är så kort som möjligt. Snabbheten är en egenskap som är särskilt viktig för direktlinje- och stomlinjenätet. För de kundgrupper som värderar närhet till kollektivtrafi ken högre än kort restid tillgodoses behoven i den kompletterande busstrafi ken som benämns kommuntrafi k. Linjenätet behöver trimmas och byggas ut och då är det särskilt viktigt att fokusera på att: – minska körtiderna genom att snabba upp trafiken och öka framkomligheten för buss- och spårvagnstrafiken – minska bytestiderna genom att arbeta för fler direktförbindelser och effektivare anslutningar i bytespunkterna – maximera turtätheterna genom att välja rätt trafikslag för nya linjer, anpassade till efterfrågan – korta gångavstånd, vilket kräver en god samplanering mellan bebyggelse och kollektivtrafi k. Pendeltåg Tunnelbanan Roslagsbanan Tvärbanan Stombuss, regional Avgångar/timme 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 UTBLICK 2020 Enkelhet och linjesträckning Den enkelhet som kan kopplas till trafi kplaneringen handlar om att det ska vara enkelt att förstå hur linjenätet är uppbyggt, hur de olika trafi kslagen samverkar och kan användas. SL har av den anledningen differentierat linjenätet i två huvuddelar, dels det grovmaskiga länsövergripande stomlinjenätet, dels mer fi nmaskiga lokala linjenät, som även ansluter till stomlinjenätet. På så vis blir det enkelt att förstå både hur man kan resa lokalt och hur man kan göra längre resor, exempelvis till Stockholms innerstad. Att det ska vara enkelt att resa med kollektivtrafi ken ställer även krav på andra områden än trafi kplaneringen. Det måste också vara enkelt för resenären att få information om hur han eller hon kan ta sig från start till mål samt att köpa rätt biljett. Trafi kinformation erbjuds i fl era olika kanaler och ska alltid vara lättillgänglig, aktuell och lätt att förstå. Vid störningar i trafi ken så som avstängningar, inställda avgångar, ersättningstrafi k och förseningar är det extra viktigt att information snabbt når ut till berörda resenärer. God tillgänglighet År 2010 ska alla som själva, eller med hjälp av ledsagare, kan ta sig till en station eller hållplats också kunna resa med den allmänna kollektivtrafi ken. Det innebär satsningar på låggolvsbussar, annonsering av dessa i tidtabeller och ett omfattande arbete med att tillgängliggöra stationer och terminaler. Men det innebär också en utveckling av informationskanaler och en utökad betydelse av samarbete med kommuner och väghållare. Dessa måste i sin tur ta sitt ansvar för att göra det lätt för alla resenärer att komma fram på vägarna till och från SLs stationer och hållplatser. Målet är att hela resan – dörr till dörr – ska vara tillgänglig. 35
- Page 1 and 2: Trafi kplan 2020 Externremiss
- Page 3 and 4: Innehåll Förord 4 Sammanfattning
- Page 5 and 6: Sammanfattning Enligt den regionala
- Page 7 and 8: Minskad trängsel i SLs mest belast
- Page 9 and 10: Bålsta* Hässelby Strand Gnesta* K
- Page 11 and 12: - utbyggd direktbusstrafi k till ny
- Page 13 and 14: dels mot bakgrund av beslut som fat
- Page 15 and 16: Stomlinjenätet Spårtrafi ken utg
- Page 17 and 18: Resandet med SL per trafi kslag Fle
- Page 19 and 20: NULÄGET 19
- Page 21 and 22: Exempel på resenärernas ojämna f
- Page 23 and 24: Effektivare utnyttjande Sedan ett a
- Page 25 and 26: Bålsta* Hässelby Strand Gnesta* J
- Page 27 and 28: NULÄGET 27
- Page 29 and 30: K Ekerö Barkarby Vällingby Hjulst
- Page 31 and 32: usstrafi k, desto fl er bussresenä
- Page 33: RESENÄRERNAS KRAV Utvecklingen av
- Page 37 and 38: Södertä Söd SSödertälj Södder
- Page 39 and 40: Tre scenarier - för en hög handli
- Page 41 and 42: Få planerade spårutbyggnader geno
- Page 43 and 44: Åtgärder i punktform Här följer
- Page 45 and 46: När Citybanan är klar Scenariot M
- Page 47 and 48: Kraftigt ökat fordonsbehov för Tv
- Page 49 and 50: BEHOV AV ÅTGÄRDER 49
- Page 51 and 52: Samtliga planerade utbyggnader klar
- Page 53 and 54: depån i Neglinge avvecklas då och
- Page 55 and 56: Åtgärder i punktform Här följer
- Page 57 and 58: En sådan jämförelse av förändr
- Page 59 and 60: fördelning av resenärerna mellan
- Page 61 and 62: ANTAGANDEN OM VAD SOM PÅVERKAR RES
- Page 63 and 64: ANALYSMETOD, ANTAGANDEN 63
- Page 65 and 66: 1 000-tal 300 200 100 Befolkningsö
- Page 67 and 68: Resandet till Innerstaden: 36 proce
- Page 69 and 70: Förändrad resstandard scenario Me
- Page 71 and 72: Trafi kering och beläggningsgrad i
- Page 73 and 74: Hässelby Strand Norsborg Beläggni
- Page 75 and 76: Beskrivning av planerade spårutbyg
- Page 77 and 78: Trafi kering och beläggningsgrad i
- Page 79 and 80: Bålsta* 3 Gnesta* Kallhäll Märst
- Page 81 and 82: Beskrivning av planerade spårutbyg
- Page 83 and 84: SÖDERTÄLJE Behov Sträckan mellan
Hög turtäthet<br />
Trafi kutbud och trafi kslag måste anpassas<br />
efter resandeefterfrågan. Kapaciteten<br />
hos det valda trafi kslaget måste vara<br />
tillräckligt stort för att inte trängsel ska<br />
uppstå, men samtidigt inte större än att<br />
en god turtäthet kan erbjudas. Väljs ett<br />
alltför kapacitetsstarkt trafi kslag, drabbar<br />
det turtätheten eftersom det inte är<br />
ekonomiskt försvarbart att köra tomma<br />
eller halvtomma avgångar.<br />
I diagrammet illustreras de olika trafi kslagens<br />
resenärskapacitet vid olika turtätheter,<br />
det vill säga antal avgångar<br />
under en timme. Är den förväntade<br />
efterfrågan till exempel som mest 2 000<br />
resenärer i maxsnittet på en planerad<br />
ny linje, så motsvaras det av en trafi kförsörjning<br />
bestående av antingen:<br />
– pendeltågstrafi k med<br />
30 minuters turtäthet<br />
– eller tunnelbanetrafi k med<br />
20 minuters turtäthet<br />
– eller Roslagsbanetrafi k med<br />
15 minuters turtäthet.<br />
Eftersom det är mycket resurskrävande<br />
att öka trafikutbudet under rusningstid,<br />
det vill säga den tid som defi nierar<br />
omfattningen av trafi kutbudet, är det<br />
viktigt att i första hand koncentrera<br />
insatserna på ett bättre utnyttjande av<br />
Praktisk kapacitet vid olika turtätheter<br />
Antal resenärer per timme<br />
10000<br />
8000<br />
6000<br />
4000<br />
2000<br />
0<br />
befi ntlig kapacitet för att snedbelastningar<br />
av olika slag kan undvikas.<br />
Snabba resor = korta restider<br />
med få och effektiva byten<br />
En av de utslagsgivande egenskaperna<br />
för kollektivtrafi kens attraktionskraft är<br />
snabbhet, att restiden från start till mål<br />
är så kort som möjligt. Snabbheten är<br />
en egenskap som är särskilt viktig för<br />
direktlinje- och stomlinjenätet. För de<br />
kundgrupper som värderar närhet till<br />
kollektivtrafi ken högre än kort restid<br />
tillgodoses behoven i den kompletterande<br />
busstrafi ken som benämns kommuntrafi<br />
k.<br />
Linjenätet behöver trimmas och byggas<br />
ut och då är det särskilt viktigt att<br />
fokusera på att:<br />
– minska körtiderna genom att snabba<br />
upp trafiken och öka framkomligheten<br />
för buss- och spårvagnstrafiken<br />
– minska bytestiderna genom att arbeta<br />
för fler direktförbindelser och effektivare<br />
anslutningar i bytespunkterna<br />
– maximera turtätheterna genom att<br />
välja rätt trafikslag för nya linjer,<br />
anpassade till efterfrågan<br />
– korta gångavstånd, vilket kräver en<br />
god samplanering mellan bebyggelse<br />
och kollektivtrafi k.<br />
Pendeltåg<br />
Tunnelbanan<br />
Roslagsbanan<br />
Tvärbanan<br />
Stombuss, regional<br />
Avgångar/timme<br />
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12<br />
UTBLICK <strong>2020</strong><br />
Enkelhet och linjesträckning<br />
Den enkelhet som kan kopplas till trafi kplaneringen<br />
handlar om att det ska vara<br />
enkelt att förstå hur linjenätet är uppbyggt,<br />
hur de olika trafi kslagen samverkar<br />
och kan användas. <strong>SL</strong> har av den<br />
anledningen differentierat linjenätet i<br />
två huvuddelar, dels det grovmaskiga<br />
länsövergripande stomlinjenätet, dels<br />
mer fi nmaskiga lokala linjenät, som<br />
även ansluter till stomlinjenätet. På<br />
så vis blir det enkelt att förstå både<br />
hur man kan resa lokalt och hur man<br />
kan göra längre resor, exempelvis till<br />
Stockholms innerstad.<br />
Att det ska vara enkelt att resa med<br />
kollektivtrafi ken ställer även krav på<br />
andra områden än trafi kplaneringen.<br />
Det måste också vara enkelt för resenären<br />
att få information om hur han eller<br />
hon kan ta sig från start till mål samt<br />
att köpa rätt biljett. Trafi kinformation<br />
erbjuds i fl era olika kanaler och ska<br />
alltid vara lättillgänglig, aktuell och lätt<br />
att förstå. Vid störningar i trafi ken så<br />
som avstängningar, inställda avgångar,<br />
ersättningstrafi k och förseningar är det<br />
extra viktigt att information snabbt når<br />
ut till berörda resenärer.<br />
God tillgänglighet<br />
År 2010 ska alla som själva, eller med<br />
hjälp av ledsagare, kan ta sig till en<br />
station eller hållplats också kunna resa<br />
med den allmänna kollektivtrafi ken. Det<br />
innebär satsningar på låggolvsbussar,<br />
annonsering av dessa i tidtabeller och<br />
ett omfattande arbete med att tillgängliggöra<br />
stationer och terminaler. Men<br />
det innebär också en utveckling av<br />
informationskanaler och en utökad<br />
betydelse av samarbete med kommuner<br />
och väghållare. Dessa måste i sin tur ta<br />
sitt ansvar för att göra det lätt för alla<br />
resenärer att komma fram på vägarna<br />
till och från <strong>SL</strong>s stationer och hållplatser.<br />
Målet är att hela resan – dörr till dörr –<br />
ska vara tillgänglig.<br />
35
Change language