Trafikplan 2020 - SL
Trafikplan 2020 - SL
Trafikplan 2020 - SL
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
26<br />
NULÄGET<br />
BEGRÄNSADE HASTIGHETER<br />
Spårtrafi ken<br />
Hastigheterna i spårsystemen begränsas<br />
av spårgeometrierna, fordonens prestanda<br />
samt av hållplatsavstånd och<br />
stationsuppehåll. Begränsningar på<br />
grund av spårgeometrierna förekommer<br />
både på tunnelbanans Gröna och Röda<br />
linje och på lokalbanorna, i synnerhet<br />
på Tvärbanan där den går i blandtrafi k.<br />
Inom befi ntliga tekniska ramar är möjligheterna<br />
att öka hastigheterna och<br />
trimma signalsäkerhetssystem relativt<br />
små för tunnelbanan. I huvudsak handlar<br />
det om att minska tider vid stationsuppehåll.<br />
För Blå linjen fi nns vissa teoretiska<br />
möjligheter att höja hastigheten, men<br />
befi ntliga fordon medger inte detta.<br />
Ytterligare en faktor som påverkar<br />
kapaciteten, utöver de rent tekniska<br />
och tid tabellsmässiga förhållandena, är<br />
systemets totala kvalitet (infrastruktur,<br />
fordon, trafi kledning etc.) och önskad<br />
punktlighet. Förenklat kan man uttrycka<br />
det som att:<br />
– om kvaliteten i systemet är låg<br />
(många störningar) så behövs mer<br />
reservkapacitet för att lyckas upprätthålla<br />
god punktlighet<br />
– om kvaliteten i systemet är hög (få<br />
störningar) räcker det med mindre<br />
reservkapacitetß för att lyckas upprätthålla<br />
god punktlighet.<br />
Låg systemkvalitet tar alltså mycket<br />
kapacitet i anspråk eftersom man behöver<br />
använda en stor del av resurserna<br />
för reserver av olika slag istället för att<br />
köra tåg. Samtidigt ger inte nödvändigtvis<br />
höga hastigheter bättre kapacitet,<br />
utan det kan tvärtom medföra lägre<br />
kapacitet bland annat beroende på vilken<br />
typ av tåg som trafi kerar banan. Orsaken<br />
är exempelvis att högre hastighet också<br />
ger längre bromssträckor och behov av<br />
större avstånd mellan tågen.<br />
Stombusstrafi ken<br />
Busstrafi ken spelar en mycket viktig roll<br />
i kollektivtrafi ksystemet. Omkring 40<br />
procent av alla påstigningar görs ombord<br />
på bussar och i vissa delar av länet<br />
fi nns ingen annan kollektivtrafi k.<br />
En förbättrad framkomlighet för busstrafi<br />
ken är en av de absolut viktigaste<br />
åtgärderna som kan vidtas för att höja<br />
kollektivtrafi kens attraktivitet. Verkligt<br />
stor genomslagskraft får åtgärder som<br />
sätts in längs sammanhängande stråk<br />
och inte bara punktvis. Det vore ett<br />
stort lyft för busstrafi ken om, i första<br />
hand, alla stombusslinjer skulle få<br />
prioriterad framkomlighet utefter hela<br />
sträckningarna.<br />
Behovet av förbättrad framkomlighet<br />
redovisas här på två sätt. Först visas var<br />
i länet problemen med en mycket låg<br />
medelhastighet för stombusstrafi ken är<br />
som störst. Därefter följer en redovisning<br />
av ”förseningsminuter” på delsträckor<br />
med många resenärer och<br />
stora skillnader i restid mellan hög-<br />
och lågtrafi ktid. Redovisningarna gäller<br />
stombusslinjerna. Utgångspunkten är<br />
i båda fallen dagens situation under<br />
högtrafi ktid på för- och eftermiddagar<br />
då trängseln på gator och vägar är som<br />
värst.<br />
Behovet av en förbättrad framkomlighet<br />
för stombusstrafi ken beskrivs mycket<br />
mer detaljerat i separata rapporter som<br />
tagits fram under 2008 som underlag<br />
till Trafi kplan <strong>2020</strong>.
Change language