Trafikplan 2020 - SL
Trafikplan 2020 - SL Trafikplan 2020 - SL
126 Begreppsförklaringar Beläggningsgrad Kapacitetsutnyttjandet på en delsträcka, det vill säga antalet resenärer i förhållande till kapaciteten (den praktiska). Dimensionerande Defi nierar omfattningen av till exempel trafi kutbudet. Konvertera Omvandla, byta. Här: Bygga om till annat spårtrafi kslag, till exempel från järnväg till spårväg. Känslighetsanalys Analys, där någon/några av de ingående förutsättningarna ändrats. Matartrafi k Anslutningstrafi k till/från ett kapacitetsstarkare trafi kslag. Maxtimme Den timme under förmiddagen en vinter vardag då fl est reser. Normalt infaller maxtimmen omkring klockan 7.30 – 8.30. Mest belastade snitt Delsträckan, mellan två hållplatser på en linje, som har fl est resande. Nyttokostnadskvot Kvoten mellan alla de nyttoeffekter och kostnaderna för de negativa effekter, som kan kvantifi eras och värderas i monetära termer. Nyttokostnadskvoten är en indikator vid jämförelse av objekt av samma typ och utgör en del av en samhällsekonomisk bedömning. Praktisk kapacitet Planeringsnorm för det maximala antalet resenärer som i genomsnitt under maxtimmen ryms per tåg/buss. Omfattar vanligtvis både sitt- och ståplatser. Påstigande Antal resenärer som stiger ombord på en linje, ett trafi kslag eller i fordonen i SL-trafi ken. Radiell Här: I riktning till och från Stockholms city. Resa En förfl yttning från en punkt till en annan av en viss anledning/förknippat med ett visst ärende. Kan innefatta byten mellan linjer/trafi kslag. Resrelation Kopplingen mellan en resas start och mål. Restidsstandard/ kollektiv reseuppoffring (KRESU) Den sammanvägda upplevda restiden: Gångtid, väntetid, bytestid och åktid. Samhällsekonomisk lönsamhet Det sammanlagda värdet/värderingen av samtliga nyttoeffekter är större än motsvarande kostnader/förluster/ negativa effekter. Nyttokostnadskvoten utgör en del av bedömningen. Skytteltrafi k/skyttellinje Tät trafi k mellan två relativt närliggande hållplatser eller stationer alternativt i en geografi skt begränsad slinga. Styv tidtabell Avgångarna återkommer på samma minuttal under dagen. Tvärled Motsats till radiell led, alternativt riktning, det vill säga här: Inte till eller från Stockholms city. Trafi ksektor Grov indelning av länet i funktionella områden. Sektorerna benämns efter läge i förhållande till Stockholms innerstad – Nord, Nordost, Ost och så vidare. (Se kapitel 7. Resandet 2020 indelat per trafi ksektor.)
Referenslista 1. Trafi klösningar för Stockholmsregionen till 2020 med utblick mot 2030 – Stockholmsförhandlingen, Näringsdepartementet 2007 2. Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen – RUFS 2010 Samrådsförslag, Regionplane- och trafi kkontoret 2008 3. Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen – RUFS 2010 Utställningsförslag, Regionplanekontoret 2009 4. Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010 2021, Trafi kverken 2009 5. Förslag till Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2010 – 2021, Länsstyrelsen 2009 6. Strategisk plattform 2010 – 2014. SL-2009-16867 7. RIPLAN – Riktlinjer för planering av kollektivtrafi k i Stockholms län. PLAN-rapport 2008:4 8. RIPARK – Riktlinjer för SLs infartsparkeringar. PLAN-rapport 2006:4 9. RIBUSS – Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafi k. PLAN-rapport 2007:9 10. RITILL – SLs riktlinjer för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. PLAN-rapport 2008:14 11. RITERM – Riktlinjer för utformning av bussterminaler. PLAN-rapport 2009:2 12. Miljöpolicy och principer. SL-2008-10018 13. Miljömål. SL-2008-10023 14. Förbättrad framkomlighet för busstrafi ken – Åtgärdsförslag, SL/Tyréns 2008-12-30 15. Spårdepåer, beskrivning av nuläge och framtida utbyggnadsbehov, december 2008. SL-2008-16854 16. Alternativa lösningar för kollektivtrafi k till Karolinska – Norra Station, SL oktober 2009 17. Den nationella resvaneundersökningen RES 2005-2006, SIKA 127
- Page 75 and 76: Beskrivning av planerade spårutbyg
- Page 77 and 78: Trafi kering och beläggningsgrad i
- Page 79 and 80: Bålsta* 3 Gnesta* Kallhäll Märst
- Page 81 and 82: Beskrivning av planerade spårutbyg
- Page 83 and 84: SÖDERTÄLJE Behov Sträckan mellan
- Page 85 and 86: VEGA Behov Haninge kommun planerar
- Page 87 and 88: Trafi kering och beläggningsgrad i
- Page 89 and 90: SPÅR OCH BUSSTRAFIKEN 2020 89
- Page 91 and 92: Beskrivning av planerade spårutbyg
- Page 93 and 94: Trafi kering och beläggningsgrad i
- Page 95 and 96: Trafi kering och beläggningsgrad i
- Page 97 and 98: TVÄRBANA NORR, SOLNAGRENEN Behov I
- Page 99 and 100: Ulriksdal Norra Frösunda Solna sta
- Page 101 and 102: ÖVRIGA LOKALBANOR Nockeby Alvik Fl
- Page 103 and 104: Nockeby 8 Alvik 10 Flemingsberg Hor
- Page 105 and 106: Djursholm Freskati Ropsten Värtaha
- Page 107 and 108: Skärholmen Masmo IKEA Smista Park
- Page 109 and 110: Innerstadens busstrafi k I innersta
- Page 111 and 112: Lösningar för bättre framkomligh
- Page 113 and 114: X. Sammanställning av fordons- och
- Page 115 and 116: Neglingedepån kan avvecklas. En ny
- Page 117 and 118: Byten till och från busstrafi ken
- Page 119 and 120: Märsta Stor trängsel råder under
- Page 121 and 122: Bålsta Ägare SL Stockholm parkeri
- Page 123 and 124: Trafi kmässigt kommer utredningen
- Page 125: Befolkning och arbetsplatser Region
Referenslista<br />
1. Trafi klösningar för Stockholmsregionen<br />
till <strong>2020</strong> med utblick mot<br />
2030 – Stockholmsförhandlingen,<br />
Näringsdepartementet 2007<br />
2. Regional utvecklingsplan för<br />
Stockholmsregionen – RUFS 2010<br />
Samrådsförslag, Regionplane- och<br />
trafi kkontoret 2008<br />
3. Regional utvecklingsplan för<br />
Stockholmsregionen – RUFS 2010<br />
Utställningsförslag, Regionplanekontoret<br />
2009<br />
4. Förslag till Nationell plan för transportsystemet<br />
2010 2021, Trafi kverken<br />
2009<br />
5. Förslag till Länsplan för regional<br />
transportinfrastruktur i Stockholms<br />
län 2010 – 2021, Länsstyrelsen<br />
2009<br />
6. Strategisk plattform 2010 – 2014.<br />
<strong>SL</strong>-2009-16867<br />
7. RIPLAN – Riktlinjer för planering av<br />
kollektivtrafi k i Stockholms län.<br />
PLAN-rapport 2008:4<br />
8. RIPARK – Riktlinjer för <strong>SL</strong>s infartsparkeringar.<br />
PLAN-rapport 2006:4<br />
9. RIBUSS – Riktlinjer för utformning<br />
av gator och vägar med hänsyn till<br />
busstrafi k. PLAN-rapport 2007:9<br />
10. RITILL – <strong>SL</strong>s riktlinjer för tillgänglighet<br />
för personer med funktionsnedsättning.<br />
PLAN-rapport 2008:14<br />
11. RITERM – Riktlinjer för utformning<br />
av bussterminaler. PLAN-rapport<br />
2009:2<br />
12. Miljöpolicy och principer.<br />
<strong>SL</strong>-2008-10018<br />
13. Miljömål. <strong>SL</strong>-2008-10023<br />
14. Förbättrad framkomlighet för<br />
busstrafi ken – Åtgärdsförslag,<br />
<strong>SL</strong>/Tyréns 2008-12-30<br />
15. Spårdepåer, beskrivning av nuläge<br />
och framtida utbyggnadsbehov,<br />
december 2008. <strong>SL</strong>-2008-16854<br />
16. Alternativa lösningar för kollektivtrafi<br />
k till Karolinska – Norra Station,<br />
<strong>SL</strong> oktober 2009<br />
17. Den nationella resvaneundersökningen<br />
RES 2005-2006, SIKA<br />
127
Change language