Trafikplan 2020 - SL

112
SPÅR OCH BUSSTRAFIKEN 2020
BRT, Bus Rapid Transit
BRT står för trafi klösningar där bussarnas
framkomlighet prioriterats högt.
BRT kan i vissa fall vara ett kostnadseffektivt
alternativ till spårtrafi k eller
utgöra ett första steg mot spårtrafi k.
I världen fi nns fl era utbyggda BRT-
lösningar. Som exempel kan nämnas
Sao Paulo, Mexico City, Curitiba, med
fl era städer i Sydamerika. I Europa kan
nämnas ”Zuidtangent” söder om
Amsterdam. Göteborg har ett liknande
system för sin linje 16, som körs med
dubbelledade 24 meter långa bussar på
i huvudsak egna busskörfält.
BRT i SL-trafi ken
Det är svårt att fi nna en entydig defi nition
av vad som skall anses vara en BRT-
trafi klösning. En gemensam nämnare
torde dock vara att trafi ken skall drivas
med kapacitetsstarka bussar med god
framkomlighet och regularitet på
antingen egna banor eller i körfält där
bussarna inte skall hindras av annan
trafi k.
Nedan har en sammanställning av de
parametrar som bör innehållas i en
BRT-lösning noterats.
– Egna banor eller körfält där övrig trafi k
ej har tillträde längs huvuddelen av
sträckan.
– Bussprioritet i samtliga trafi ksignaler.
– Goda körgeometriska villkor.
– Relativt stora avstånd mellan hållplatserna.
– Hög medelhastighet.
– Hög turtäthet.
– Kapacitetsstarka ledbussar.
– Automatiskt biljettsystem där föraren
inte behöver hantera biljettförsäljning.
– Plant insteg i bussen vid hållplatsen.
– Realtidsinformationssystem på hållplatserna.
– Informationssystem i bussarna.
BRT-lösningar skulle kunna vara mycket
intressanta att tillämpa för stombusstrafi
ken och även att införa som ett
första steg till någon eller några av alla
de spårtrafi klösningar som är aktuella
i stockholmsregionen.
Framkomlighetsåtgärder kräver
samverkan
En nyckelfråga när det gäller att genomföra
åtgärder för en förbättrad framkomlighet
är markägarens och väghållarens
inställning till hur viktigt det är
att prioritera kollektivtrafi ken. Tillmäts
inte kollektivtrafi ken en hög vikt blir
den heller inte prioriterad, vilket får till
följd att buss- och spårvagnstrafi k i
blandtrafi k blir både långsam och störningskänslig
och att tillförlitligheten
minskar. Busstrafi ken kan med andra
ord få mycket olika standard beroende
på om ett gott samarbete kring framkomlighetsåtgärder
kan komma till
stånd eller ej.