Trafikplan 2020 - SL
Trafikplan 2020 - SL Trafikplan 2020 - SL
110 SPÅR OCH BUSSTRAFIKEN 2020 Busstrafi ken på södra länshalvan Den utbyggda Södertörnsleden ger förutsättningar för effektiva tvärförbindelser med Busstrafi k. Trafi kering i scenariot Låg Linje 171, en ny stombusslinje inrättas mellan Handen och Skärholmen via Södertörnsleden och Flemingsberg. Direktbusslinjerna från Salem, Botkyrka och Jordbro körs för att avlasta pendeltågsgrenarna från Södertälje och Västerhaninge. Eftersom ingen pendeltågsstation är byggd i Vega i detta scenario, körs anslutningstrafi k från Vega till Skogås centrum. Trafi kering i scenariot Medel Inga direktbusslinjer behövs för att avlasta Södertälje- och Västerhaningependeln. Vega station är byggd, varför anslutningstrafi k till Skogås är nedlagd. Trafi kering i scenariot Hög Spårväg Syd har byggts vilket innebär att linje 171 mellan Handen och Skärholmen avkortas till Flemingsberg. På motsvarande sätt avkortas stombusslinje 173 mellan Skarpnäck och Skärholmen till Älvsjö. Avkortningarna medför att linjerna inte längre klassas som stomlinjer. Ingen spåravlastande direktbusstrafi k behövs av kapacitetsskäl för pendeltågstrafi ken.
Lösningar för bättre framkomlighet för busstrafi ken God framkomlighet är en mycket viktig förutsättning för att busstrafi ken ska få en hög standard och vara ett attraktivt resalternativ för resenärerna. Det är en förutsättning för att resenärerna skall ges kortast möjliga restider och även för att resenärerna ska kunna erbjudas en regelbunden och pålitlig trafi k. Eftersom busstrafi ken står för så stor andel av resandet med kollektivtrafi ken är åtgärder för god framkomlighet oerhört viktiga att satsa på framöver. Inte mindre än 40 procent av alla påstigningar inom SL-trafi ken görs ombord på bussar. De problem med bussarnas framkomlighet som redovisas i kapitlet Nuläge kommer år 2020 att vara än mer akuta, varför det är viktigt att åtgärder sätts in så snart som möjligt. Mer detaljerad information om rekommenderade åtgärder fi nns i separat underlagsrapport hos SLs avdelning för Trafi kteknik och kundmiljöer. Nedan redovisas några åtgärder som effektivt förbättrar framkomligheten för busstrafi ken. Reserverade busskörfält Busskörfält kan utföras på fl era olika sätt. De busskörfält som visat sig ge bussarna bäst framkomlighet är följande: – mittbusskörfält – sidolagt busskörfält utanför parkering – spetskörfält. BUSS Busskörfält som anläggs längs en gångbana bör undvikas eftersom uppställda bilar gör att busstrafi ken ofta inte kan använda körfältet. För att ge garanterad framkomlighet i bussnätet är det viktigt att busskörfälten hänger ihop och ges kontinuitet så att inte avbrott uppstår där busstrafi ken fastnar i övrig trafi k på vissa sträckor. Bussprioritering i trafi ksignaler En förutsättning för att kunna ge busstrafi ken god framkomlighet är prioritering i trafi ksignalerna. För att optimera trafi klösningarna bör prioritering i trafi ksignaler kombineras med reserverade körfält så att bussarna obrutet leds fram mot signalkorsningarna. Även vid situationer då bussar måste korsa övriga körfält kan prioritering i signaler, så kallade ”buss-slussar” vara ett sätt att nå en effektiv trafi kering, se fi guren nedan. En effektiv bussprioritering ger kompensationstid till övrig trafi k vilket gör att denna inte påverkas i någon större grad. Utbyggda så kallade klackhållplatser För att förenkla angöring till hållplatser, minimera risken för hindrande bilar i hållplatsområdet och därmed öka framkomligheten kan utbyggda så kallade ”klackhållplatser” vara en effektiv åtgärd, se fi gur. Trafi kövervakning för att hindra blockeringar längs gator och på hållplatser Detta är en mycket viktig åtgärd då BUSS BUSS Buss-sluss Klackhållplats Spetsbusskörfält Sidolagt busskörfält BUSS BUSS BUSS SPÅR OCH BUSSTRAFIKEN 2020 felparkeringar och liknande hinder förorsakar stora besvär för busstrafi ken. Optimerade hållplatsavstånd Hållplatserna bör inte ligga för tätt då bussresan riskerar bli långdragen med ständiga stopp. I tätorter är ett optimalt hållplatsavstånd cirka 400 meter. Boxmålning för att hindra blockeringar av korsningar För att hindra andra fordon från att blockerar bussarna i gatukorsningar målas ett rutmönster, en så kallad boxmålning, i mitten av korsningen. Fördelen med boxmålning är att det blir tydligt för bilisten var man kan, och inte kan stanna. Metoden har använts framgångsrikt i andra länder. Exempel på boxmålning i Stockholm län kan ses vid in- och utfarten till Bromma bussterminal och vid Roslagstull. Gatuutformning som medger goda körgeometriska villkor Busstrafi ken skall kunna köra med goda breddmått på körfälten (3,5 meter) och gott om utrymme i svängar (minst 9 meter innerradie) Åtgärder som reducerar biltrafi k Lokala trafi kföreskrifter som begränsar biltrafi k på vissa gator eller mer generella åtgärder som till exempel trängselskatterna i Stockholms innerstad. BUSS Mittbusskörfält BUSS 111
- Page 59 and 60: fördelning av resenärerna mellan
- Page 61 and 62: ANTAGANDEN OM VAD SOM PÅVERKAR RES
- Page 63 and 64: ANALYSMETOD, ANTAGANDEN 63
- Page 65 and 66: 1 000-tal 300 200 100 Befolkningsö
- Page 67 and 68: Resandet till Innerstaden: 36 proce
- Page 69 and 70: Förändrad resstandard scenario Me
- Page 71 and 72: Trafi kering och beläggningsgrad i
- Page 73 and 74: Hässelby Strand Norsborg Beläggni
- Page 75 and 76: Beskrivning av planerade spårutbyg
- Page 77 and 78: Trafi kering och beläggningsgrad i
- Page 79 and 80: Bålsta* 3 Gnesta* Kallhäll Märst
- Page 81 and 82: Beskrivning av planerade spårutbyg
- Page 83 and 84: SÖDERTÄLJE Behov Sträckan mellan
- Page 85 and 86: VEGA Behov Haninge kommun planerar
- Page 87 and 88: Trafi kering och beläggningsgrad i
- Page 89 and 90: SPÅR OCH BUSSTRAFIKEN 2020 89
- Page 91 and 92: Beskrivning av planerade spårutbyg
- Page 93 and 94: Trafi kering och beläggningsgrad i
- Page 95 and 96: Trafi kering och beläggningsgrad i
- Page 97 and 98: TVÄRBANA NORR, SOLNAGRENEN Behov I
- Page 99 and 100: Ulriksdal Norra Frösunda Solna sta
- Page 101 and 102: ÖVRIGA LOKALBANOR Nockeby Alvik Fl
- Page 103 and 104: Nockeby 8 Alvik 10 Flemingsberg Hor
- Page 105 and 106: Djursholm Freskati Ropsten Värtaha
- Page 107 and 108: Skärholmen Masmo IKEA Smista Park
- Page 109: Innerstadens busstrafi k I innersta
- Page 113 and 114: X. Sammanställning av fordons- och
- Page 115 and 116: Neglingedepån kan avvecklas. En ny
- Page 117 and 118: Byten till och från busstrafi ken
- Page 119 and 120: Märsta Stor trängsel råder under
- Page 121 and 122: Bålsta Ägare SL Stockholm parkeri
- Page 123 and 124: Trafi kmässigt kommer utredningen
- Page 125 and 126: Befolkning och arbetsplatser Region
- Page 127 and 128: Referenslista 1. Trafi klösningar
Lösningar för bättre<br />
framkomlighet för busstrafi ken<br />
God framkomlighet är en mycket viktig<br />
förutsättning för att busstrafi ken ska få<br />
en hög standard och vara ett attraktivt<br />
resalternativ för resenärerna. Det är en<br />
förutsättning för att resenärerna skall<br />
ges kortast möjliga restider och även<br />
för att resenärerna ska kunna erbjudas<br />
en regelbunden och pålitlig trafi k.<br />
Eftersom busstrafi ken står för så stor<br />
andel av resandet med kollektivtrafi ken<br />
är åtgärder för god framkomlighet<br />
oerhört viktiga att satsa på framöver.<br />
Inte mindre än 40 procent av alla påstigningar<br />
inom <strong>SL</strong>-trafi ken görs ombord<br />
på bussar.<br />
De problem med bussarnas framkomlighet<br />
som redovisas i kapitlet Nuläge<br />
kommer år <strong>2020</strong> att vara än mer akuta,<br />
varför det är viktigt att åtgärder sätts<br />
in så snart som möjligt. Mer detaljerad<br />
information om rekommenderade åtgärder<br />
fi nns i separat underlagsrapport<br />
hos <strong>SL</strong>s avdelning för Trafi kteknik och<br />
kundmiljöer.<br />
Nedan redovisas några åtgärder som<br />
effektivt förbättrar framkomligheten för<br />
busstrafi ken.<br />
Reserverade busskörfält<br />
Busskörfält kan utföras på fl era olika<br />
sätt. De busskörfält som visat sig ge<br />
bussarna bäst framkomlighet är följande:<br />
– mittbusskörfält<br />
– sidolagt busskörfält utanför parkering<br />
– spetskörfält.<br />
BUSS<br />
Busskörfält som anläggs längs en gångbana<br />
bör undvikas eftersom uppställda<br />
bilar gör att busstrafi ken ofta inte kan<br />
använda körfältet.<br />
För att ge garanterad framkomlighet i<br />
bussnätet är det viktigt att busskörfälten<br />
hänger ihop och ges kontinuitet så att<br />
inte avbrott uppstår där busstrafi ken<br />
fastnar i övrig trafi k på vissa sträckor.<br />
Bussprioritering i trafi ksignaler<br />
En förutsättning för att kunna ge busstrafi<br />
ken god framkomlighet är prioritering<br />
i trafi ksignalerna. För att optimera<br />
trafi klösningarna bör prioritering i trafi ksignaler<br />
kombineras med reserverade<br />
körfält så att bussarna obrutet leds fram<br />
mot signalkorsningarna. Även vid situationer<br />
då bussar måste korsa övriga körfält<br />
kan prioritering i signaler, så kallade<br />
”buss-slussar” vara ett sätt att nå en<br />
effektiv trafi kering, se fi guren nedan.<br />
En effektiv bussprioritering ger kompensationstid<br />
till övrig trafi k vilket gör att<br />
denna inte påverkas i någon större grad.<br />
Utbyggda så kallade klackhållplatser<br />
För att förenkla angöring till hållplatser,<br />
minimera risken för hindrande bilar i<br />
hållplatsområdet och därmed öka framkomligheten<br />
kan utbyggda så kallade<br />
”klackhållplatser” vara en effektiv åtgärd,<br />
se fi gur.<br />
Trafi kövervakning för att hindra<br />
blockeringar längs gator och på<br />
hållplatser<br />
Detta är en mycket viktig åtgärd då<br />
BUSS<br />
BUSS<br />
Buss-sluss Klackhållplats Spetsbusskörfält<br />
Sidolagt busskörfält<br />
BUSS<br />
BUSS<br />
BUSS<br />
SPÅR OCH BUSSTRAFIKEN <strong>2020</strong><br />
felparkeringar och liknande hinder förorsakar<br />
stora besvär för busstrafi ken.<br />
Optimerade hållplatsavstånd<br />
Hållplatserna bör inte ligga för tätt då<br />
bussresan riskerar bli långdragen med<br />
ständiga stopp. I tätorter är ett optimalt<br />
hållplatsavstånd cirka 400 meter.<br />
Boxmålning för att hindra blockeringar<br />
av korsningar<br />
För att hindra andra fordon från att<br />
blockerar bussarna i gatukorsningar<br />
målas ett rutmönster, en så kallad boxmålning,<br />
i mitten av korsningen. Fördelen<br />
med boxmålning är att det blir<br />
tydligt för bilisten var man kan, och inte<br />
kan stanna. Metoden har använts framgångsrikt<br />
i andra länder.<br />
Exempel på boxmålning i Stockholm län<br />
kan ses vid in- och utfarten till Bromma<br />
bussterminal och vid Roslagstull.<br />
Gatuutformning som medger goda<br />
körgeometriska villkor<br />
Busstrafi ken skall kunna köra med goda<br />
breddmått på körfälten (3,5 meter) och<br />
gott om utrymme i svängar (minst 9<br />
meter innerradie)<br />
Åtgärder som reducerar biltrafi k<br />
Lokala trafi kföreskrifter som begränsar<br />
biltrafi k på vissa gator eller mer generella<br />
åtgärder som till exempel trängselskatterna<br />
i Stockholms innerstad.<br />
BUSS<br />
Mittbusskörfält<br />
BUSS<br />
111
Change language