förskolans utemiljö - SISAB

FÖRSKOLANS UTEMILJÖ
Datum: 2008-11-11
SISABs Referenser
Endast rådgivande, ska ses som goda exempel.
Bakgrund
Utemiljön är en viktig del av förskolans pedagogiska resurs och mötesplats för barn och
vuxna.
Allmän beskrivning
Det är viktigt att utgå från platsen när man planerar den framtida gården. En viktig aspekt är
att bevara så stor del av naturmarken som möjligt, särskilt träden. Det tar lång tid att återskapa
natur, även det som kallas ”sly” har ett stort värde i dessa sammanhang. Det är viktigt att
skydda vegetationen under byggtiden och att ett högt vite sätts för träd och naturmark.
Planera gården tillsammans med representanter för personalen och Sisabs skötselansvarig.
För att gården ska kunna underhållas är framkomligheten på gården viktig.
Entrén till förskolan och gården bör vara tydlig och väl markerad. Gården ska om möjligt vara
lätt att överblicka för personalen. Det är viktigt att skapa mötesplatser och samlingsplatser för
barnen, t ex ringar med stockar eller stubbar med plats för ca 20 personer.
Det är mycket viktigt att det finns skugga över delar av sandlådor och sittplatser. Det bästa är
lövskugga. Om lövskugga inte kan uppnås får man placera ut ett tak på stolpar eller ett
segeldukstak.
Förslag till åtgärd
Trafik
Det är viktigt att inlastning och transporter är helt separerade från förskolegården. Plats för
handikapparkering med kommunikation till entrén skall finnas. Det är viktigt att utreda
trafiksituationen för hämtning och lämning av barn. Det är inte alltid möjligt att anordna detta
inom tomtmark. Lekyta ska prioriteras framför trafikyta.
Beläggning
Det är viktigt ur pedagogisk synvinkel att det finns många olika slags material på
förskolegården. Asfaltytor ska finnas i den omfattning som lek och andra aktiviteter kräver
och så att skötsel och snöröjning fungerar. Plattor eller marksten bör finnas vid entréer och för
att förstärka ledstråk. Stenmjölsytor bör inte förekomma nära entréer då man drar in grus i
huset. Stenmjöl ska inte heller förekomma nära fallskyddsmattor då de blir igentäppta av
stenmjölet. Fallskydd av gummi bör förekomma under vissa lekredskap, strid sand kan finnas
under andra. Baksand och stridsand bör inte ligga i omedelbarnärhet av gummiytor. Sandlådor
ska inte förekomma långt in på gårdar om det blir svårt att fylla på och underhålla. Kantstöd
utförs vid parkering, in/utfarter samt planteringsytor.
Gräsytor
Gräsytor ska planeras så att de kan klippas på ett rationellt sätt. De måste vara så stora eller
ligga så till att de inte slits bort. Gräsmattor skall läggas med färdig gräsmatta annars har den
svårt att etablera sig när barnen leker på gården.
FÖRSKOLANS UTEMILJÖ 1 (4)

Konstgräs
Konstgräs förekommer idag som komplement till andra ytor på förskolor och skolor.
Följ SISABs anvisningar vid anläggning av konstgräs.
Förankring
Tänk också på att förankra gräset på ett bra sätt. Lägg vanliga betongplattor längs
gräskanterna med jämna mellanrum och sänk ner dem i grusbädden. Limma sedan konstgräset
på dessa.
Eller lägga en bit geotextil som sticker ut ca 20-30 cm från intilliggande yta. Limma gräset på
geotextilen, görs när det asfalteras intill gräset.
Anläggs konstgräset vid gatsten så ska gatsten ska ligga kant i kant med gräset.
Anlägg gärna konstgräs intill fallskyddsmatta. Låt fallskyddsmattan löpa under och klistra fast
den i konstgräset.
Skötsel
Konstgräset ska regelbundet borstas och blåsas av. Konstgräset ska dessutom dammsugas
med jämna mellanrum.
Släntförstärkning
Vissa slänter t ex på sidorna om släntrutscher kan behöva förstärkas med gumminät, eller
gummiplattor som jordarmering. Vid svåra fall kan plattor med etablerad vegetation komma
ifråga.
Växtmaterial - odling
Ett varierat och för växtplatsen lämpligt växtmaterial ska väljas. Bärbuskar och frukträd bör
finnas, tidigmognande äppelsorter bör väljas. Stenfrukter (plommon, körsbär) skall inte
förekomma pga barnens risk att sätta kärnor i halsen. Träd av Populus och Salix ( asp, poppel
och pil ) bör inte planteras pga risk för nedfallande torra grenar, nedskräpning och trädens
instabilitet. På utsatta planteringsytor skall planteringsskydd utföras enligt referensritning M4.
Odlingsyta kan anordnas i marken med hårdgjord yta runt om eller i upphöjd låda.
Nätstängsel
Stängsel runt förskolor skall utföras med överliggare, höjd 1,20m och maskvidd 40mm så att
det inte är klättringsbart. Stängselhöjd 1,40m kan utföras vid stora höjdskillnader eller andra
säkerhetsaspekter. Ett mindre område av gården gärna med direkt utgång från en småbarnsdel
kan vara avdelad med ett lägre stängsel, höjd 60 cm. Grindlås se SISABs
projekteringsanvisningar.
Lekutrustning
Här följer några exempel på lekutrustning.
Om det finns plats bör man ha två klätterställningar, en för 1-3 åringar och en för 3-6 åringar.
Det bör finnas rutschbanor i olika storlek för större och mindre barn. Rutschbana i slänt är att
föredra. Rutschbana kan även kombineras med klätterställning.
Flera typer av gunglek bör finnas. Gunglek där flera barn kan gunga samtidigt och gunglek
där vuxna och mindre barn kan gunga tillsammans ska övervägas. Gungleksakerna ska
förankras genom nedgrävning. Gungor som är utrymmeskrävande och innebär lyft för
personalen ska undvikas.
FÖRSKOLANS UTEMILJÖ 2 (4)

Lekhus ska inte vara för små. Stolparna ska grävas, inte gjutas, ned så att det finns möjlighet
att flytta dem. Lekhusen ska i utsatta lägen inte heller vara så stora att de används som tillhåll
för obehöriga.
Stubbring
När man använder stockar och stubbar ska ek som är ett hållbart träslag användas. Barrträd
har kåda som klibbar. Det viktigt att det inte finns grenar som barnen kan fastna i. Utstickande
grova grenar med stor grenvinkel kan sparas. Stubbar och stockar ska förankras i mark,
stubbarna bör grävas ned till hälften, ca 30-40 cm. Stockarna ska ligga stadigt, de kan grävas
ned eller läggas i trävagga strax under marknivå eller förankras i marken med dubb.
Vattenlek
Vattenlek i sker i sandytor eller ytor med rännor.
Vattnet kommer från en vattenslang. Vattenutkastare är monterad på fasad med vattenslang.
Fasta duschar får inte förekomma men vattenslang och spridare kan används.
Övrig utrustning
Flyttbara bänkbord både låga och höga bord fyller sin plats på förskolans gård.
Förskolan har stort behov av att kunna förvara uteleksaker. Förvaringslådor med halva fronten
nedvikbar är praktiska då barnen själva kan hämta och lämna leksakerna.
Låda med nedfällbar framsida
Förvaringslåda för barncyklar storlek ca 120x250cm utformas så att barnen själva kan ställa in
cyklarna. Locket ska vara låsbart eller försett med gasdämpare för att undvika klämskador.
FÖRSKOLANS UTEMILJÖ 3 (4)

Cykellåda
Barnvagnsförråd för föräldrarnas barnvagnar kan vara av skärmtak. Se referensritning M2.
Locket ska vara låsbart eller försett med gasdämpare för att undvika klämskador
Cykelställ för personalens cyklar skall vara av tålig stålkonstruktion som fastgjuts i marken.
Cykelstället placeras utanför stängslet. Ca 10 platser för en 4-avdelnings förskola.
Om solavskärmande fasta skärmtak av trä byggs så används referensritning M1.
Vid placering av skärmtak nära förråd skall det vara ett avstånd på minst 0,7 - 1,2m hårdgjord
yta mellan sandlådan och förrådet. Väljer förskolan ett segeldukstak ska det konstrueras så att
taket kan tas ned då det inte används.
Objektreferenser:
Klisterburken, Jämtlandsgatan 181 i Vällingby
Griffeltavlan, Skattegårdsvägen 71 A i Vällingby
Björingeplan 1,Tensta Allé 40 ,
Lokalutveckling har det samordnande ansvaret för Referenser. Om du har synpunkter på
Referenser kontakta referenser@sisab.se
FÖRSKOLANS UTEMILJÖ 4 (4)