You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
8 Nyset<br />
<strong>Under</strong> <strong>ytan</strong><br />
<strong>Christian</strong> <strong>Pleijel</strong> 29 december 2009<br />
Min hemö Kökar består till åtta<br />
procent av land. Här finns 58<br />
km 2 öar, holmar, kobbar och<br />
skär – ovanför <strong>ytan</strong>. Faktiskt<br />
lika stor landyta som ön<br />
Manhattan i New York, som<br />
är 59 km 2 men med sina 1,6<br />
miljoner invånare är avsevärt<br />
tätare befolkad än Kökar<br />
(27.500 personer/km 2 jämfört<br />
med Kökars 4 personer/km 2 ).<br />
<strong>Under</strong> bronsåldern, då vi först befolkades<br />
av polska säljägare, var Kökar<br />
blott några spridda skär ungefär som<br />
vid Kobba klintar. Tusen år tidigare<br />
fanns Kökar inte alls – eller…?<br />
Jovisst fanns Kökar – under<br />
<strong>ytan</strong>! Vår skärgårdskommun är<br />
inte alls 58 km 2 stor utan 748 km 2<br />
varav endast en liten del sticker upp<br />
ovanför Östersjöns yta. Där uppe<br />
på land ligger kyrkan, Kökars högsta<br />
berg 37 meter över havet, kommunkontoret<br />
och där bor alla människorna.<br />
Men där nere under <strong>ytan</strong><br />
ligger stora djup och stora berg,<br />
långa djuprännor och högre brantar<br />
än uppe på land. Där finns havets<br />
flora och fauna. Där finns vrak<br />
som vi människor har lämnat efter<br />
oss när vi sökt finna vår utkomst<br />
under <strong>ytan</strong>.<br />
Visst blir man nyfiken? Låt oss<br />
titta lite närmare på havsbotten,<br />
djurliv och vrak!<br />
Havsbotten<br />
Berggrunden är en gammal nernött<br />
bergskedja som bildades för tvåtusen<br />
miljoner år sedan med häftiga<br />
vulkanutbrott som man ännu kan<br />
se resterna av (fastän bara i Kumlinge,<br />
så kallad kuddlava). Fyrahundra<br />
miljoner år senare öppnade<br />
sig en stor spricka ungefär där Föglöfjärden<br />
ligger i dag och rapakivigraniten<br />
trängde upp och bildade<br />
fasta Åland fram till väster om<br />
Enklinge och Föglö och de västra<br />
delarna av Kökars skärgård, till exempel<br />
Ändör.<br />
Med djuprännan väster om Kökar<br />
övergår berggrunden till grå<br />
Kökarsgranit. På den väldiga havsbotten<br />
ligger en enorm vattenmas-<br />
sa ur vilken det synliga Kökars öar<br />
och skär sticker upp lite grann. En<br />
sandås som är Trängselåsens (Salpausselkä)<br />
förlängning kommer<br />
upp till <strong>ytan</strong> i några sandiga skär på<br />
östra sidan av Kökar. Utanför den<br />
är Skiftets djupränna där Kökar<br />
och Åland har sin gräns mot Riket.<br />
Djuren som lever under <strong>ytan</strong><br />
Salthalten har stor betydelse för livet<br />
under <strong>ytan</strong>. Mängden salt sjunker<br />
från Nordsjöns 30-35 promille,<br />
Skageracks 25-35 promille, Kattegatts<br />
20-30 promille, Stora Bälts<br />
15-20 promille, Södra Östersjöns<br />
10 promille till blygsamma 6 promille<br />
i vattnen runt Kökar.<br />
Detta<br />
påverkade<br />
djurlivet i<br />
våra vatten:<br />
Antal kända arter vid<br />
Kattegatt<br />
Likadant förhåller det sig med<br />
musselarter (87 i Kattegatt, 5 i<br />
mellersta Östersjön) och de vackra<br />
sjöanemonerna varav det finns 18<br />
arter i Kattegatt men inte en enda<br />
i åländska vatten. Som ni ser undviker<br />
jag att räkna nyttigheterna<br />
torsk, strömming och flundra, men<br />
vem som helst kan ju förstå vilket<br />
känsligt ekosystem vi lever i. Här<br />
har små förändringar fått mycket<br />
stora konsekvenser.<br />
Sandåsen lär vara en viktig<br />
gräns – ett vattenfilter som kanske<br />
kan förklara varför vattnen söder<br />
om Kökar är orenare och fiskfattigare<br />
än vattnen norröver? Ändock<br />
finns det mycket liv i vattnet. Blås-<br />
Söder om<br />
de danska<br />
öarna<br />
Bornholm<br />
Mellersta<br />
Östersjön<br />
Svampdjur 27 16 0 0<br />
Sjöanemoner 18 4 2 0<br />
Havsborstmaskar 150-175 70 15 4<br />
Märlkräftor 132 36 13 5<br />
Tiofotade kräftdjur 64 13 5 2<br />
Musslor 87 34 24 5<br />
Tagghudingar 35 8 2 0
Bonds gård i snö vid julen 2009. Längst fram<br />
till vänster utedasset byggt av vraket efter<br />
skonerten Frida.<br />
Ari Linna håller lektion om Leo Sjöstrands<br />
trappsten på Västra Mörskär. Det är en gnejs<br />
som under 700 miljoner år ombildats till granit<br />
och där inslag av aluminium och järn samt en<br />
gnutta kalcium bildat röda granater.<br />
tången, en viktig miljö för fiskar,<br />
musslor och kräftdjur, såg friskare<br />
ut än på länge i somras. En enda<br />
ruska blåstång kan innehålla:<br />
1.617 hjärtmusslor 5 mm stora<br />
227 små blåmusslor<br />
210 snäckor av arten Theodorus fluviatilis<br />
51 märlor (Gammarus)<br />
47 vattengråsuggor<br />
45 snäckor av arten Hydrobia ventrosa<br />
26 virvelmaskar 1 cm<br />
12 pungräkor 3 cm<br />
9 husmaskar 4 cm<br />
5 havsborstmaskar 5 cm<br />
2 fiskar av arten sandstubb 7 cm<br />
Det totala antalet marina arter ser ut så här:<br />
Nyset<br />
Havsområde Promille salt Antal marina arter<br />
Nordsjön 30-35 1.500<br />
Skagerack 25-35 1.146<br />
Kattegatt 20-30 836<br />
Stora Bält 15-20 436<br />
Östersjön mellan Rügen och Bornholm c:a 10 145<br />
Östersjön öster om Bornholm c:a 10 84<br />
Östersjön sydost om Gotland 5-10 77<br />
Vattnen runt Kökar 6 52<br />
Återigen är det inte jag som har räknat utan detta är ryska<br />
uppgifter i K-G Nyholm: Marinbiologi – en översikt (1964).<br />
Kökars bandade granithällar visar en stor variation i bergarter och strukturer. Ursprungligen<br />
sandiga och leriga sedimentlager med mellanlager av vulkanisk aska har omvandlats till<br />
ådergnejser och skärs av granitgångar. Bergskedjeveckningen har tryckt till en del band till veck<br />
och de hårdaste har avbrutits.<br />
Skeppsvrak<br />
Det finns ett stort antal<br />
skeppsvrak runt Kökar.<br />
Jag känner till åtminstone<br />
tjugotre stycken:<br />
Frida – som står först<br />
i listan – var byggd av<br />
ek i Lybeck 1864. Hon<br />
grundstötte i en hård<br />
höststorm den 29 oktober<br />
1910 och blev<br />
vrak på västra sidan av<br />
Barskärs kläpparna.<br />
Besättningen räddades<br />
lyckligtvis och delar av<br />
vraket blev utedass på<br />
gården Bonds där jag<br />
bor.<br />
Därmed har vi tagit oss<br />
i land och ända hem till<br />
mig i denna lite annorlunda<br />
tur runt Kökar –<br />
under <strong>ytan</strong>.<br />
9<br />
Plats Namn Fartygstyp Datum<br />
Barskärs kläpparna Frida Skonare 1910<br />
Bogskär Albert Skonare 1903<br />
Bässhärun Sigurd Motorgaleas 1970<br />
Gustaf Dahléns fyr Hanna Marjut Motorskepp 1985<br />
Hamnö Lady Madison Fregatt 1812<br />
Kökars Ören Gerhard Borg Motorskonare 1922<br />
Kökars Ören Juno Ångfartyg 1925<br />
Kökars Ören Skonare 1875<br />
Kökars Ören P 3603 Pråm 1995<br />
Lindö Pråm 1994<br />
Lindö Pråm 1994<br />
Luckuskär Jean Bart Bark 1875<br />
Luckuskär Sofia Galeas 1890<br />
Mörskär Skonare 1864<br />
Mörskär Skonare 1862<br />
Mörskär Olga Skonare 1906<br />
Mörskär Östersjön Bogserbåt 1968<br />
Mörskär Eclipse Bark 1881<br />
Mörskär Brigg 1819<br />
Norrharun Nansen Skonare 1920<br />
Sundskären Emelia Skonert 1903<br />
Vikarskär Loch Linnhe Bark 1933<br />
Sammanlagt 2.251 individer, oräknat mossdjur<br />
(bryozoer), spiralrörsmaskar, gula strandsnäckor<br />
och havstulpaner (små kräftdjur som liggande<br />
på rygg i den vassa kalkkäglan vispar in<br />
föda med benen). Det är inte jag som har räknat<br />
dem utan det har Rutger Rosenberg gjort och sedan<br />
redovisat räkningen i boken Havets liv och<br />
miljö från 1982.<br />
CHRISTIAN PLEIJEL
Change language