MOTIONER Distriktskongress 2005 - S-info
MOTIONER Distriktskongress 2005 - S-info
MOTIONER Distriktskongress 2005 - S-info
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>MOTIONER</strong><br />
<strong>Distriktskongress</strong> <strong>2005</strong><br />
i Västernorrland
Innehållsförteckning<br />
Nr Ämne/Rubrik Motionär AK<br />
DSföredragande<br />
Sid<br />
1. Energi och miljöfrågor<br />
1:1 Förstärka det gröna folk- S-E.Westling, H-sand Hans Stenberg 4<br />
hemmet och tillväxten Einar Samuelsson,<br />
Tord Oscarsson<br />
1:2 Skogslänen en resurs för<br />
Sverige Ingvar Jacobsson S-vall Sten-Ove Danielsson 6<br />
1:3 Avregleringar Tony Wallgren S-fteå Hans Stenberg 7<br />
1:4 Avreglering av elmarknaden<br />
måste bli bättre Ingvar Jacobsson S-vall Sten-Ove Danielsson 8<br />
2. Skattefrågor<br />
2:1 Skatteregler för elitidrottare Lennart Frost S-fteå Susanne Eberstein 9<br />
2:2 Beskattning av fritidsbåtar Helmer Henriksson enskild Susanne Eberstein 10<br />
2:3 Alkoholskattesänkning Kevin Seminger S-vall Susanne Eberstein 12<br />
3. Rättsfrågor<br />
3:1 Tryggare liv för våldsdrabbade<br />
barn Ann-Sofie Höij H-sand Kerstin Nygren 14<br />
3:2 Utbilda tjänstemän/förtroendevalda<br />
inom rättsväsendet Ann-Sofie Höij H-sand Åke Nyhlén 15<br />
3:3 Rätt till skyddat efternamn/<br />
skyddad identitet för barn Ann-Sofie Höij H-sand Kerstin Nygren 17<br />
3:4 Skyddat telefonnummer Erhard Lundkvist Ånge Göran Norlander 18<br />
4. Politikerrollen - organisationsfrågor<br />
4:1 Vittrande förtroendekitt Erik Lövgren Ånge Ulf Rehnberg 20<br />
4:2 Politikerpensioner Erik Lövgren Ånge Jan Johansson 22<br />
4:3 Förhindra användandet av<br />
”porrhotell” Ann-Sofie Höij H-sand Sig-Britt Ahl 23<br />
4:4 S måste vara moraliska och etiska<br />
förebilder i samhället Ann-Sofie Höij H-sand Agneta Lundberg 24<br />
4:5 Distriktsstyrelsens<br />
sammansättning Härnö Sdf H-sand Ulf Rehnberg 25<br />
4:6 Bättre <strong>info</strong>. från distrikts-<br />
styrelse och förtroenderåd Bo Anders Öberg enskild Ingemar Nilsson 27<br />
4:7 Partiets roll i kyrkoval Torbjörn Westman,<br />
Christina Karlsson enskild Mikael Sjölund 28<br />
2
DS-<br />
Nr Ämne/Rubrik Motionär AK föredragande Sid<br />
5. Löne- och arbetsmarknadsfrågor<br />
5:1 Efterlevnad av kollektivavtal Tony Wallgren enskild Roger Johansson 29<br />
5:2 Framtiden för sjuka och<br />
sjukskrivna C. Andersson Ö-vik Kerstin Kristiansson- 31<br />
Karlstedt<br />
5:3 A-kassan kontra<br />
förtroendemannalagen Erik Lövgren Ånge Jan-Christer Jonsson 35<br />
5:4 Lika villkor för entrepr. Bert-Åke Wass enskild Roger Johansson 36<br />
5:5 Minskade löneklyftor Bert-Åke Wass Timrå Olof Andersson 37<br />
6. Hälso- och sjukvårdsfrågor<br />
6:1 Mätning av ögontryck Berit Levin-Westin Ånge Monica Fahlén 38<br />
6:2 Satsa på förebyggande<br />
folkhälsoarbete Anders Lefstadius<br />
Bengt Danielsson Ånge Ewa Söderberg 39<br />
6:3 Ändringar av rutiner i samband<br />
med anmälan till HSAN Bo Anders Öberg H-sand Fredd Sandberg 41<br />
6:4 Tryggare vardag för psykiskt<br />
funktionshindrade Ann-Sofie Höij H-sand Fredd Sandberg 42<br />
6:5 Huvudmannaskap för psykiatri<br />
och övrig hälso/sjukvård Einar Samuelsson H-sand Ewa Söderberg 44<br />
7. Samhällsorganisationsfrågor<br />
7:1 Folkomrösta om EU-fördragetAnn-Sofie Höij enskild Jasenko Omanovic 46<br />
7:2 Bättre tillgänglighet för<br />
funktionshindrade i samhället Lennart Frost S-fteå Christer Nilsson 47<br />
7:3 Minskad byråkrati och krångel<br />
med EU-ansökningar Bo Anders Öberg H-sand Christer Nilsson 49<br />
7:4 Förenklat förfarande vid<br />
sammanläggning av fastigheter<br />
inom planlagt område Stiven Wiklund Ånge Christer Nilsson 50<br />
7:5 Religiösa friskolor Mikael Westin S-vall Mikael Sjölund 52<br />
3
1. Energi och miljö<br />
1:1 Vi vill förstärka det gröna folkhemmet<br />
Vi har diskuterat energipolitiken i en studiecirkel inom S-föreningarna i Härnösand och föreslår:<br />
Tydligare stimulans till utveckling av alternativ energiproduktion.<br />
Tydligare krav på direktiv till Vattenfall för insatser särskilt destinerade till alternativ<br />
energiproduktion och miljöinsatser.<br />
Tydliga beslut från Socialdemokratiska tillväxtkongressen 2004 ska följas upp till gagn<br />
för energi och miljöinsatser. Där finns dom nya jobben – inte minst i skogslänen.<br />
En socialdemokratisk långsiktig energipolitik ska kunna klara energiomställningen med<br />
bibehållande av goda villkor för basindustrin att kunna planera långsiktigt. Hur hanterar vi<br />
energiomställningen?<br />
Kärnkraften.<br />
Kärnkraften kommer att finnas kvar under en lång tid men har risker och svagheter. Från flera håll i<br />
världen görs samma bedömning att kärnkraften inte är långsiktigt förenlig med en hållbar<br />
utveckling. Det är ett viktigt skäl till att nu satsa kraftfullt på att utveckla alternativa lösningar. När<br />
överenskommelsen om att även stänga Barsebäck 2 kom sade Göran Persson –”Kärnkraftens tid är<br />
utmätt”. Budskapet får inte misstolkas. Riksdagen uttalade att kärnkraften ska avvecklas i den takt<br />
som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för att upprätthålla sysselsättning och<br />
välfärd. Vi måste därför ställa krav på att energipolitik och forskning tydligare inriktas på<br />
alternativa elproduktionssystem.<br />
Barsebäck<br />
Vi har förståelse för stängningarna av reaktorerna i Barsebäck. Ett viktigt skäl är läget 20 km från<br />
Köpenhamn och danskarnas starka önskemål att de därför ska avvecklas. De cirka 600 megawatt el<br />
som förloras vid stängningen av Barsebäck planerar man att ersätta genom ökad produktion vid<br />
kärnkraftverken i Ringhals.<br />
Oljesituationen<br />
Oljan tar inte slut - däremot uppstår en bristsituation senast inom 6-15 år enligt vad professor Kjell<br />
Alekletts redovisade vid en föreläsning på Technichus i Härnösand i maj 2004. Föraningen har redan<br />
besannats genom bland annat allt högre oljepriser. En följd av detta bör bli ökat ekonomiskt intresse<br />
att ersätta delar av oljeanvändningen med naturgas och kol och mot en högre prisnivå.<br />
Alternativa energilösningar.<br />
Det faktum att våra kärnkraftverk kommer att ha tjänat ut under samma tidsperiod och att<br />
elförbrukningen i Sverige och Europa ökar, ställer stora krav på en långsiktig energipolitik.<br />
Skogsindustrin är en av få branscher där Sverige är en världsledande nation. Positionen bygger på<br />
tre konkurrensfördelar: gott om råvara, hög kompetens och billig energi.<br />
Vi måste därför ställa höga krav på bland annat Vattenfall som har större resurser än tidigare att<br />
bygga ny energiproduktion och tillförsäkra basindustrin långsiktiga elkontrakt på<br />
konkurrenskraftiga villkor.<br />
Biobränsle är redan idag en viktig hörnpelare i vår försörjning såväl för uppvärmning/elproduktion<br />
som för produktion av fordonsbränsle bland annat etanol och syntetisk diesel. När Göran Persson<br />
invigde etanolpiloten i Örnsköldsvik i maj 2004 markerade han att detta var ett viktigt steg för<br />
svensk industriell utveckling<br />
4
Efterfrågan på bioråvara kan komma att överstiga tillgången. Därför är det viktigt med satsningar<br />
på fler möjligheter – nya alternativ. Importen av skogsråvaror försvåras redan av prishöjningar. I<br />
”skogskretsar” talas idag om att skogen i framtiden måste skötas som ett trädgårdsland.<br />
Kraftvärmeverket i Härnösand som uppfördes trots stora protester kan idag förse samtliga<br />
fjärrvärmekunder med värme även efter fjärrvärmeutbyggnad de närmaste åren. Det är ingen tvist<br />
om resultatet idag.<br />
Vindkraft. I regeringsförklaringen i september 2004 framgår att land- och havsområden ska till år<br />
2006 pekas ut för utbyggnad av vindkraft. I Västernorrland finns bra erfarenheter av befintlig<br />
vindkraft. Ny aktuell utbyggnad med moderna lösningar utreds på flera ställen i länet.<br />
Sysselsättning.<br />
Arbetslösa med intresse för utejobb-miljönärhet och teknik kommer att behövas för utbildning och<br />
anställningar i samband med alternativ energiproduktion.<br />
Vi förslår att distriktskongressen antar följande inriktning för energipolitiken och uppdrar till våra<br />
riksdagsledamöter att verka för;<br />
att tydligare satsningar ges till forskning och utveckling av alternativ energiproduktion,<br />
att Vattenfall får tydliga direktiv för en satsning av en miljard kronor för varje år<br />
<strong>2005</strong>-2007 för insatser särskilt destinerade till alternativ energiproduktion och<br />
miljöinsatser,<br />
att AMS får tydliga direktiv att under samma tidsperiod tillsammans med Skogsstyrelsen<br />
skapa arbetsmarknadsprogram för arbetslösa inom skogs och miljöområdet.<br />
Stig-Erik Westling Einar Samuelsson Tord Oscarsson<br />
Bondsjö – Kyrkbygdens<br />
S-förening (S)eniorföreningen Eföreningen<br />
Vid Härnösands Arbetarekommuns styrelsemöte 2004-11-22 beslutades;<br />
att anta motionen som sin egen och att föreslå representantskapet besluta detsamma.<br />
Härnösands Arbetarekommuns Representantskapsmöte 2004-12-07 beslutade enligt<br />
styrelsens beslut;<br />
att anta motionen som sin egen och översända densamma till Partidistriktets årskongress<br />
Distriktsstyrelsens yttrande över motion 1:1<br />
Föredragande: Hans Stenberg<br />
I den väl utarbetade motionen läggs ett antal väl motiverade förslag som rör det energipolitiska<br />
området. Enligt distriktsstyrelsens uppfattning utgör motionen en bra grund för partidistriktets<br />
framtida arbete med energifrågor.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår därför att distriktskongressen beslutar;<br />
att bifalla motionen, samt<br />
att motionen tillsammans med yttrandet överlämnas till länsriksdagsgruppen och till den<br />
arbetsgrupp som ska utarbeta förslaget till näringspolitiskt valprogram inför valet 2006.<br />
5
1:2 Skogslänen en resurs för Sverige<br />
De svenska skogslänen står idag för en betydande del av Sveriges BNP. Detta beror främst på att<br />
dessa län har en närhet till stora naturrikedomar som skogen, malmen och vattenkraften.<br />
Närheten till dessa ger också ett stort mervärde av livskvalitet genom sin sköna natur och<br />
därigenom möjlighet till ett rikt friluftsliv.<br />
Nu vill jag, att vi skall kunna få möjlighet till att dela med oss av detta genom att utveckla<br />
skogslänen och de resurser som finns såväl materiella som personella så att skogslänen kan ge mer<br />
för hela landet, inte bara för oss som bor här, utan för alla.<br />
Jag yrkar därför att distriktskongressen ger länsriksdagsgruppen i uppdrag att verka för;<br />
att lämpliga utredningar tillsätts för att utveckla skogslänen.<br />
Ingvar Jakobsson<br />
Sundsvalls arbetarekommuns yttrande över motion 1:2.<br />
Arbetarekommunens styrelse delar motionärens uppfattning att skogslänen är en stor resurs för<br />
Sverige.<br />
Styrelsen föreslår därför representantskapet;<br />
att bifalla motionen<br />
Sundsvalls arbetarekommun beslutade vid representantskapsmöte den <strong>2005</strong>.01.13;<br />
att bifalla motionen<br />
Distriktsstyrelsens yttrande över motion 1:2<br />
Föredragande: Sten-Ove Danielsson<br />
Motionären tar upp en viktig fråga; hur skall de resurser som finns i skogslänen på bäst sätt<br />
tas tillvara för en positiv utveckling som i så fall gynnar hela landet?<br />
Den nyligen avvecklade Inlandsdelegationen har till viss del behandlat detta men frågeställningen<br />
kan aldrig anses som besvarad eftersom det ständigt finns outnyttjade potentialer.<br />
Hur ett fortsatt arbetet eller utredning skall genomföras bör kunna diskuteras i det redan etablerade<br />
skogslänssamarbetet i riksdagen.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta;<br />
att bifalla motionen samt att länsriksdagsgruppen får i uppdrag att driva denna fråga<br />
tillsammans med de övriga skogslänen<br />
6
1:3 Avregleringar<br />
Utförsäljningen av de statliga bolagen, eller avregleringen om man så vill, har under en tid präglat<br />
den svenska marknaden. Man må tycka vad man vill om detta förfarande; något som såväl<br />
anhängare som motståndare till ovan nämnda företeelse är tämligen överens om, är att<br />
genomförandet av avregleringarna borde kunnat ske på ett bättre sätt.<br />
Såväl elbranschen som telebranschen har ett system, där det för konsumenten bör kunna bli mer<br />
transparant och lättöverskådligt utifrån aspekten vad man köper till vilket pris. Avregleringarna<br />
inom kommunikationerna, ex. järnväg och buss, är ett tydligt exempel där det för en konsument kan<br />
vara svårt att veta hur man tar sig mellan olika orter p.g.a. av att olika bolag har upphandlat rätten<br />
till olika sträckor. Det sistnämnda kan försvåra det för de personer som inte har tillgång till Internet<br />
eller, av olika skäl, inte klarar att söka efter den <strong>info</strong>rmation som krävs för att man skall få klarhet i<br />
att man måste anlita två eller fler bolag för att ta sig från ort A till ort B.<br />
Staten borde ha bättre rutiner, beredskap, överblick samt tydligare kravbild gentemot de företag<br />
som övertar statlig/offentligt ägd verksamhet.<br />
Trästa-Skrävsta S-förening yrkar att distriktet verkar för att regeringen tillsätter en utredning som<br />
skall verka enl. ovan nämnda problembild.<br />
Tony Wallgren<br />
Motionen behandlad vid Trästa-Skärvsta S- förenings medlemsmöte 2004-11-09.<br />
Mötet beslutade;<br />
att tillstyrka motionen<br />
Lennart Frost Micael Melander<br />
Sollefteå arbetarekommuns yttrande över motion 1:3<br />
Det som motionären tar upp är viktigt och ett stort problem för många medborgare.<br />
Efter kontakt med konsumentsekreteraren i Sollefteå kommun, som verkligen kan bekräfta detta,<br />
en stor del av de samtal hon får från unga och äldre, visar att det är ett stort samhällsproblem.<br />
Många blir stressade och mycket osäkra hur allt fungerar, hur man ska göra, har jag valt rätt,<br />
förstår inte anvisningar, känner sig maktlösa, orkar inte.<br />
Det motionären föreslår för att underlätta för medborgarna känns mycket angeläget.<br />
Med hänvisning till ovanstående föreslås representantskapet besluta att bifalla motionen.<br />
Motion med yttrande behandlad vid sammanträde med arbetarekommunens styrelse 2004-11-18.<br />
Styrelsen föreslår representantskapet besluta;<br />
att bifalla motionen<br />
Sollefteå arbetarekommuns representantskap beslutade vid möte 2004-12-01 i enlighet med<br />
styrelsens förslag;<br />
att bifalla motionen och insända den som arbetarekommunens egen<br />
7
Distriktsstyrelsen yttrande över motion 1:3<br />
Föredragande: Hans Stenberg<br />
Distriktsstyrelsen delar motionärernas uppfattning att regelverket behöver skärpas för de företag<br />
som arbetar med viktiga samhällsfunktioner. Detta gäller såväl statliga som privata företag som<br />
arbetar på avreglerade marknader.<br />
De mycket långa elavbrotten efter stormen i Sydsverige visar tydligt att kraven på leveranssäkerhet<br />
måste skärpas för elleverantörerna. Också avbrottsersättningar och övriga taxebestämmelser<br />
behöver få ett tydligare regelverk.<br />
När det gäller trafikområdet är det viktigt att tidtabeller, biljettsystem och taxor samordnas och<br />
utformas så att det blir enkelt för resenären att resa även om resan måste ske med olika<br />
entreprenörer. Det är också angeläget att förbättra samordningen mellan olika länstrafikbolag så att<br />
resorna inte blir onödigt krångliga och dyra bara för att man korsar en länsgräns.<br />
Distriktstyrelsen föreslår därför att distriktskongressen beslutar;<br />
att bifalla motionen, samt<br />
att översända motionen tillsammans med distriktsstyrelsens yttrande till<br />
länsriksdagsgruppen och till S-ledamöterna i Länstrafikens styrelse<br />
1:4 Avreglerad elmarknad måste bli bättre<br />
Avregleringen av den svenska elmarknaden visar efter sex år på uppenbara brister. Efter att ha<br />
verkat i så pass många år borde en mer konsumentvänlig marknad ha uppstått än vad som är fallet.<br />
Det är svårt för konsumenten att förstå dom olika taxekonstruktionerna och detta visar sig leda till<br />
att alltför få bryr sig om att aktivt välja leverantör.<br />
Ett exempel, bland många andra , är kraftbolagens ovilja till differentierade taxor.<br />
Vi betalar samma pris på förbrukad el oavsett tid på dygnet. Systemet gör att det i princip är<br />
gratis att handla effekt eftersom man endast betalar för energi. Dvs. det är inte dyrare för<br />
slutkunden att använda el under timmar med höglast än under timmar med låglast.<br />
Vi föreslår därför:<br />
att länets riksdagsledamöter får i uppdrag att verka för att stärka konsumenternas makt<br />
på elmarknaden<br />
Ingvar Jakobsson<br />
Sundsvalls arbetarekommuns yttrande över motion 1:4.<br />
Sundsvalls arbetarekommun beslutade att bifalla motionen och anta den som sin egen.<br />
Sundsvalls arbetarekommun beslutade vid representantskapsmöte den <strong>2005</strong>.01.13;<br />
att bifalla motionen<br />
8
Distriktsstyrelsens yttrande över motion 1:4<br />
Föredragande Sten-Ove Danielsson;<br />
Handeln med el sker via två av varandra fristående parametrar. Dels nätavgifter där konsumenterna<br />
är hänvisade till den lokala näthållaren och dennes taxa. Det är vanligt att nätbolagen tillämpar s.k.<br />
tidstariff eftersom de själva får betala effektavgifter från stamnäten.<br />
Den andra delen består av elenergihandel som sker på en öppen marknad och där är det däremot<br />
mindre vanligt med tidstariff.<br />
Frågan om effekterna av de genomförda avregleringarna under 1990-talet har nyligen utretts av<br />
LO:s chefsekonom Dan Andersson. (Liberalisering, regler och marknader, SOU <strong>2005</strong>:4)<br />
Utredningen presenterar ett 30-tal förslag för att nå ett ökat stöd för konsumenterna, en stärkt<br />
ägarfunktion i Regeringskansliet och bättre tillsyn av marknaderna.<br />
Särskilt el- och telemarknaden behöver reformer och man föreslår att ellagen skall innehålla krav på<br />
hur avtal mellan ett elbolag och en konsument skall vara utformade och vilken <strong>info</strong>rmation om<br />
villkoren som konsumenten skall ha tillgång till.<br />
Nytt är också att elleverantörernas verksamhet ska kontrolleras av staten via Nätmyndigheten.<br />
Sammantaget så stöder denna utredning helt vad motionären säger i det första stycket.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta;<br />
att bifalla motionen samt att länsriksdagsgruppen bevakar att de förslag som framkommit i<br />
SOU <strong>2005</strong>:4 beaktas och genomförs i enlighet med motionen<br />
2. Skattefrågor<br />
2:1 Skatteregler för elitidrottare<br />
Skattereglerna i Sverige medför att elitidrottare flyttar ut ur landet för att slippa betala orimliga<br />
skatter på de höga inkomster de har under sin aktiva tid.<br />
Detta är orimligt och bör ändras på.<br />
Det är värdefullt för de orter de bor i om de fortfarande kan bo och verka i hemlandet. Det bör också<br />
vara bra om de kan betraktas som ”riktiga” svenskar och betala skatt i landet. Skogsägare som tar ut<br />
stora inkomster vissa år har möjlighet att genom skogskonto dela upp inkomsterna på 10 års<br />
perioder. Detta är en fördel för en långsiktig drift av verksamheten.<br />
på samma sätt borde elitidrottarna ha någon typ av idrottskonto där beskattning sker det år det sker<br />
uttag från kontot.<br />
Jag föreslår;<br />
att länets riksdagsmän får i uppdrag att avlämna en motion med detta syfte<br />
Sollefteå 2004-10-25 Lennart Frost<br />
Motionen behandlad vid Trästa-Skärvsta S-förenings medlemsmöte 2004 1109.<br />
Mötet beslutade att tillstyrka motionen.<br />
Lennart Frost Micael Melander<br />
9
Sollefteå arbetarekommuns yttrande över motion 2:1.<br />
Elitidrottsutövare, som under en i regel kort period, får stora inkomster och av den anledningen<br />
anser sig nödvändig att skriva sig utomlands för att undvika , i deras tycke, alltför stor beskattning<br />
av sina inkomster, är ett välkänt faktum. Motionären pekar på möjligheten att i likhet med<br />
skogsägarnas möjligheter att placera inkomsten från skogsavverkning på ett skogskonto, borde även<br />
elitidrottsutövare få den möjligheten, att skjuta upp skatteuttaget till karriären är över.<br />
Arbetarekommunen delar motionärens uppfattning och tillstyrker motionen.<br />
Motion med förslag till yttrande behandlad vid sammanträde med arbetarekommunens styrelse<br />
2004-11-18.<br />
att tillstyrka motionen och anta den som arbetarekommunens egen<br />
Sollefteå arbetarekommuns representantskap beslutar vid möte 2004-12-01;<br />
att bifalla motionen och insända den som arbetarekommunens egen<br />
Distriktsstyrelsen yttrande över motion 2:1<br />
Föredragande; Susanne Eberstein<br />
Regeringen tillsatte i juni 2004, en utredning som ska se över idrottens skattefrågor. Ordförande<br />
för utredningen är riksdagsledamoten Kjell Nordström (s). I uppdraget ingår att se över<br />
inkomstbeskattningen av ideella föreningar som bedriver idrottsverksamhet samt vissa<br />
inkomstskattefrågor som berör idrottare, domare och andra idrottsfunktionärer. Utgångspunkten<br />
för utredningen är att undersöka om skattereglerna är anpassade till de förutsättningar som gäller<br />
för den moderna idrotten där det förekommer allt från genuint ideell verksamhet till ren<br />
affärsverksamhet.<br />
När utredningen utformar sina förslag ska den kunna föreslå att olika skatteregler ska kunna gälla<br />
för olika typer av idrottsverksamhet. Den ska t.ex. överväga om det behövs särskilda regler för den<br />
professionella idrotten.<br />
Om utredningen skulle komma fram till att vissa frågor inte kan lösas bara för idrottsverksamheten,<br />
ska den kunna lämna förslag som berör inkomstbeskattningen för ideella föreningar i allmänhet.<br />
Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 december <strong>2005</strong>.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen att besluta;<br />
att motionen avslås<br />
2:2 Beskattning av fritidsbåtar<br />
Diskussioner angående beskattning av fritidsbåtar har pågått under flera år utan att det lett till<br />
några konkreta skatteförslag.<br />
Nu är det på tiden att man kommer till skott.<br />
Det är orättvista att fritidshus och fordon för fritidsändamål beskattas men inte fritidsbåtar. En del<br />
båtar är betydligt dyrare och värdefullare än många fritidshus och många andra skatteobjekt.<br />
Byggnadsvärdet och tomtvärdet beskattas för närvarande med 1 % av taxeringsvärdet. Det finns<br />
ingen lättillgänglig statistik som visar hur många fritidsbåtar som finns. Rimligtvis bör det inta vara<br />
svårare att ta reda på detta än när det gäller snöskotrar och dylikt. Ägarna till lyxbåtarna av olika<br />
storleksklasser och med varierande utrustning förfogar i många fall över skattefria sommarnöjen<br />
och husrum.<br />
10
1993 års partikongress beslutade att införa en skatt på fritidsbåtar. En sådan skatt kan dock inte tas<br />
ut utan att det finns ett fungerande och obligatoriskt register över de båtar som skall vara<br />
skattepliktiga.<br />
En utredning fick därför i uppdrag att se över detta.<br />
Ännu har det inte hänt något, det känns som det finns en motvilja att införa någon båtskatt. Kan det<br />
vara så att det är för många politiker i partiets toppskikt som har dessa lyxbåtar?<br />
Vi glömmer dessa 10 förlorade år och tar nya tag om registrering och införande av båtskatt.<br />
Med anledning av vad som ovan framförts får jag föreslå;<br />
att länets S-riksdagsledamöter får i uppdrag att inlämna en motion till riksdagen med<br />
förslag om att båtskatt införes på motordrivna båtar<br />
Sollefteå 2004-10-25 Helmer Henriksson<br />
Motionen behandlad vid Trästa-Skärvsta S förenings medlemsmöte 2004-11-09.<br />
Mötet beslutade;<br />
att tillstyrka motionen<br />
Lennart Frost Micael Melander<br />
Sollefteå arbetarekommuns yttrande över motion 2:2.<br />
Vi har idag skatt på fritidshus, husvagnar eller husbil, men fritidsbåtar har alltid varit undantagna<br />
fast de ofta representerar ett stort förmögenhetsvärde. Visserligen betalar motorbåtar bensin eller<br />
dieselskatt men det gör även husbilar. En förutsättning för båtskatt är det båtregister som borgarna<br />
avskaffade återinförs. Detta register kunde nås dygnet runt och var till stor hjälp för polis, tull,<br />
sjöräddning, hamnvakter och försäkringsbolag när det fanns behov av att identifiera ägaren.<br />
Arbetarekommunen delar motionärens uppfattning att en skatt på fritidsbåtar borde genomföras,<br />
men eftersom motionen begränsar sig till att enbart gälla motordrivna båtar nödgas<br />
arbetarekommunen avslå motionen.<br />
Motion med förslag till yttrande behandlad vid sammanträde med arbetarekommunens styrelse<br />
2004-11-18.<br />
Styrelsen föreslår representantskapet besluta;<br />
att avslå motionen.<br />
Sollefteå arbetarekommuns representantskap beslutar vid möte 2004-12-01 enligt styrelsens förslag;<br />
att avslå motionen och insända den som Trästa-Skärvsta s-förenings egen.<br />
11
Distriktsstyrelsen yttrande över motion 2:2<br />
Föredragande: Susanne Eberstein<br />
Det stämmer att vi har ett partikongressbeslut på att införa båtskatt och att en utredning tillsatts. Det<br />
som gör att båtskatten dröjer handlar mer om att vi ännu inte har något båtregister. Regeringen<br />
kommer att återkomma till den frågan i den transportpolitiska propositionen som presenteras under<br />
våren. Först när ett register upprättats finns möjlighet att ta ut en båtskatt.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta;<br />
att bifalla motionen<br />
2:3 Alkoholskattesänktning<br />
Förra året presenterade Världshälsoorganisationen en tio-i-topp-lista över vilka åtgärder som var<br />
mest effektiva vid alkoholprevention. Fem av dem känner vi väl igen:<br />
-Åldersgränser för inköp av alkohol<br />
-Statligt monopol på detaljhandel<br />
-Begränsningar i öppethållande<br />
-Begränsningar i antalet försäljningsställen<br />
-Alkoholbeskattning<br />
Tilläggas kan att regeringens utredare Kent Härstedt kommit fram till att skattesänkning med 40%<br />
leder till överkonsumtion jämfört med före skattesänkningen och den ”fria” införseln.<br />
Förslaget från utredningen är som jag uppfattar det enbart ett cyniskt spel för att upprätthålla en<br />
tveksam inkomstkälla åt staten. Det är också ett allvarligt experimenterande med liberal ”låt gå<br />
politik” på alkoholens område.<br />
Familjetragedierna i form av kvinno- och barnmisshandel kan förväntas öka, likaså kriminaliteten<br />
hos ”småbuset”, (se Finland).<br />
Det finns alternativ som måste prövas innan man överlåter ansvaret till dem som redan<br />
gett upp, som överlåter framtidens samhällsutveckling åt marknadskrafterna.<br />
Man försvarar sin ”gett upp politik” med att vi är medlemmar i EU. Jag är inte motståndare till ett<br />
EU som vi aktivt arbetar i för att skapa ett alternativ till den redan, sedan länge, globala<br />
kapitalismen. Då måste vi och våra företrädare aktivt arbeta för att utveckla EU i<br />
en socialt accepterad riktning, utifrån våra erfarenheter. Precis som arbetarrörelsen gjorde med<br />
Sverige och höll det internationella kapitalet stången i drygt 40 år.<br />
Inom EU finns regler som säger att: ”…om förhållande råder eller kan antas uppstå, som hotar<br />
folkhälsan i landet har landet rätt att stifta sådan lag som motverkar olägenheten”, även då den inte<br />
stämmer med EU:s grundregler.<br />
Till dig som säger att EG-domstolen då hör av sig, säger jag; OK, låt så vara. Men vet då<br />
att den processen tar ett antal år och vi får en respittid. Det är ju också så, att sedan Sverige blev EUmedlem<br />
har alltfler europeiska politiker och länder kommit till insikt om alkoholens<br />
skadeverkningar på folkhälsan, för att inte nämna ländernas ekonomi, netto.<br />
Likaväl i alkoholpolitiken som i all annan politik är jag motståndare till den frihet som ger den<br />
enskilde rätt till sådan frihet som är ett hot mot andra människors välfärd. D.v.s. jag som<br />
normalkonsument av sprit, är inte intresserad av lägre priser på den sprit jag köper på systemet<br />
eftersom den prissänkningen förorsakar så mycket lidande i många familjer och<br />
såpar vägen för den nya generationens missbrukare.<br />
12
Därför anser jag att våra förtroendevalda skall arbeta för:<br />
*Utmana drogliberalerna<br />
*Begränsa öppethållandet<br />
*Återinförda låga införselkvantiteter<br />
*En bibehållen hög alkoholbeskattning<br />
*Låt EG-rätten ta upp frågan innan vi faller undan<br />
*Låt folkhälsan gå före det kortsiktiga ekonomiska tänkandet<br />
Med hänvisning till ovanstående föreslår jag;<br />
att Sundsvalls arbetarekommun antar motionen och insänder den till<br />
Västernorrlands partidistrikts årskongress <strong>2005</strong><br />
att uttala sig för att Sveriges riksdag prövar alla de vägar som finns enligt EU:s<br />
regler för att slå vakt om den traditionella alkoholpolitiken<br />
att med innehållet i motionen som grund arbeta för en fortsatt restriktiv alkohol-<br />
lagstiftning<br />
Kevin Seminger<br />
Sundsvalls arbetarekommuns yttrande över motion 2:3.<br />
Arbetarekommunens styrelse delar motionärens uppfattning om att en hög alkoholskattenivå<br />
utgör ett gott vapen i försöken att minska användningen av alkohol och att därmed begränsa<br />
alkoholskadorna.<br />
Styrelsen föreslår representantskapet:<br />
att bifalla motionen<br />
Sundsvalls arbetarekommun beslutade vid representantskapsmöte den <strong>2005</strong>.01.13;<br />
att bifalla motionen<br />
Distriktsstyrelsens yttrande över motion 2:3<br />
Föredragande: Susanne Eberstein<br />
Frågan bereds just nu regeringskansliet. Skatteutskottet har bordlagt frågan i avvaktan på<br />
beredningen.<br />
Vikten av en restriktiv alkoholpolitik är stor. Jag är övertygad om att det svenska folket inte vill ha<br />
de negativa effekterna som medföljer i alkoholens kölvatten. Ingen vill ha fler trafikdöda på grund<br />
av berusade trafikanter, ingen vill ha fler alkoholskadade nyfödda barn, ingen vill ha fler döda på<br />
grund av alkohol.<br />
Om vi skulle tvingas sänka alkoholskatten måste ett paket med åtgärder sättas in för att motverka<br />
langning, alkoholrelaterade brott, kontrollera införsel, hembränning och olovlig försäljning samt<br />
genomföra <strong>info</strong>rmationskampanjer om alkoholens biverkningar och effekter.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta;<br />
att bifalla andra och tredje att-satsen<br />
13
3. Rättsfrågor<br />
3:1 Tryggare liv för våldsdrabbade barn<br />
Vi vet att ca 10 barn dör av misshandel årligen i Sverige. Ute i världen är antalet barn som dör ännu<br />
större. Det finns också i brottsstatistik att anmälda fall av barnmisshandel är minst 300 årligen.<br />
Oavsett anmälningsplikt inom barnomsorgen är antalet misshandlade barn antagligen större. Det är<br />
svårt upptäcka spår av incest eller icke synligt våld. Därtill kan inte barn sätta ord på vad som sker i<br />
hemmet eller annorstädes, de blir heller inte alltid trodda ” En sådan vårdad, trevlig och socialt<br />
anpassad förälder”… Man ”tror” att enbart socialt missanpassade använder våld mot barn. Tyvärr<br />
är det inte så.<br />
I en större undersökning som genomfördes 1990 bland sjuttonåringar hade var åttonde flicka och<br />
var tjugofemte pojke någon gång utsatts för någon form av sexuella övergrepp. Utredning av brott<br />
försvåras även om det upptäcks, av att den misstänkte föräldern kan vägra att barnet att få gå på<br />
BUP (Barn och Ungdoms Psykiatrin,) Barnet kan där under trygga former få berätta och få hjälp<br />
med att inse det är inte du som gjort något fel. Det förekommer även bristfällig dokumentation.<br />
DNA är ett viktigt hjälpmedel i brottsutredningen. Men ofta saknas de bevisen. Ärr efter bristingar<br />
är inte lätta att se ytligt. Det går heller inte att undersöka barnet mot föräldrars vilja och tillstånd.<br />
Vem skall då upptäcka? En del barn utsätts för incest innan ettårsåldern, tyvärr. Hur skall de kunna<br />
berätta?<br />
Det förekommer även att anmälningar om våld mot barn blir liggande hos polisen, så att<br />
brottsbevisning och utredning försvåras eller omintetgörs. Det måste vara förtur på utredning av<br />
denna typ av brott.<br />
Barn kan även tvingas att finna sig i utdömt umgänge med kända brottslingar som bevisligen begått<br />
våldsbrott mot närstående och misstankar finns att barnet sett detta och att även barnet kan ha<br />
utsatts för våld. Barnet är mycket rädd att modern skall misshandlas, våldtas och dödas. Umgänge<br />
kan utdömas även om fadern dömts till fotboja och modern har skyddad identitet. Det är mycket<br />
lätt att ta reda på var går du på dagis? I vilken skola går du?<br />
Det är ju också så att alla barn inte går på dagis. Det behövs skärpt kunskap och dokumentation<br />
inom bl. a barnhälsovården för att lättare se tecknen av denna typ av brott.<br />
Jag föreslår;<br />
att vid misstanke om brott eller övrigt våld ska vårdnadshavare inte kunna hindra<br />
att barn undersöks och vid behov rehabiliteras<br />
att barn skall slippa umgänge med våldsbenägen förälder<br />
att barn respekteras enligt FN: s barnkonvention i praktiskt juridisk handling och att<br />
möjligheterna att utse medförmyndare eller särskild förordnad förmyndare utnyttjas när<br />
misstanke om våld mot barn i familj föreligger<br />
att vi socialdemokrater driver en kunskapskampanj om hur man upptäcker och förebygger<br />
våld mot barn<br />
att riksdagsledamöterna får i uppdrag att driva dessa frågor med de nödvändiga<br />
lagändringarna som behövs<br />
Anne Sofie Höij<br />
14
Vid Härnösands kvinnoklubbs möte 2004-11-08 beslutades att anta motionen som sin egen.<br />
Vid Härnösands arbetarekommuns styrelsemöte 2004-11-22 beslutades;<br />
att anta motionen som sin egen och att föreslå representantskapet besluta detsamma<br />
Vid Härnösands arbetarekommuns representantskapsmöte 2004-12-07 beslutades enligt styrelsens<br />
beslut;<br />
att anta motionen som sin egen och översända densamma till partidistriktets årskongress<br />
Distriktsstyrelsen yttrande över motion 3:1<br />
Föredragande: Kerstin Nygren<br />
Motionens yrkanden innebär sammanfattningsvis att hon vill att barns ställning ska stärkas.<br />
2002 års vårdnadskommitté ska enligt sina direktiv bl.a. utvärdera 1996 års reform om barns rätt att<br />
komma till tals. Kommittén skall bl.a. undersöka hur reglerna tillämpas av domstolar och<br />
socialnämnder, om det finns garantier för att barnet kommer till tals och att barnets vilja blir beaktad<br />
i tillbörlig utsträckning och om reformen fått oönskade effekter, t.ex. att barnet utsätts för påverkan<br />
eller pressas att ta ställning. Kommittén beräknas avsluta sitt arbete 31 mars, <strong>2005</strong>.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår bifall motionen på så sätt;<br />
att kongressen uttalar sitt stöd för regeländringar och andra åtgärder i syfte att ge barn<br />
starkare skydd mot våld eller hot om våld i familj,<br />
att våra riksdagsledamöter bevakar frågans behandling i riksdagen i detta syfte samt<br />
att i reformarbetet bör ingå att öka kunskapen om våld mot barn<br />
3:2 Utbilda tjänstemän/förtroendevalda inom rättsväsendet<br />
Det är ett känt faktum att vi kämpar för ett samhälle där livet skall levas tryggt , på lika villkor<br />
enligt vår ideologi, stadgar och partiprogram.<br />
Kunskap om hur våldet uppstår är inte allmänt känt i samhället. Det visade sig inte minst i det så<br />
kallade ”Tumba - målet” där ett flertal män hade gjort grova gemensamma övergrepp på en berusad<br />
kvinna. Det bedömdes att hon ”fick skylla sig själv” då hon var påverkad och inte gjorde fysiskt<br />
motstånd.. De unga männen ”kunde inte förväntas förstå” att hon inte ville vara med på det dom<br />
gjorde mot henne. Hon hade ju även släppt in dem i sitt hem. Att kvinnor normalt sett är övertygade<br />
att inte en grupp män , som verkar trevliga , inte ”kan” göra något sådant ” bortsåg” domstolen<br />
helt ifrån.<br />
Kamrater det synsättet kan enbart bero på okunskap om hur kvinnor resonerar.<br />
Att sedan se det ”som förmildrande” för brotten, att hon var påverkad är totalt obegripligt.<br />
Man ska väl i stället ta hänsyn till en människa som har ”svårt att ta vara på sig själv” i ett tryggt<br />
solidariskt jämställt samhälle!<br />
Därtill dödas minst 10 barn och minst 300 misshandlas av sina anhöriga. Förmodligen är det<br />
många, många fler som man inte vet hur man skall upptäcka och kunna hjälpa.<br />
Förra året 2003 misshandlads minst 1000 kvinnor i Västernorrland som är anmält Organisationer<br />
och polis vet att det finns många som inte vågar anmäla.<br />
15
För många kvinnor och barn är den farligaste platsen i samhället, hemmet.<br />
Kamrater, som folkrörelseorganisation måste vi bryta okunskapen och bekämpa förtryck, orättvisor.<br />
Jag föreslår;<br />
att vi driver en kunskapskampanj inom samhället om våld och förtyck<br />
att vi driver frågor om utbildning inom rättsväsende för polisen, utredare, domstolens<br />
företrädare, jurister m.fl.<br />
att vi utbildar personal i hur man upptäcker och förebygger våld inom vård, förskola,<br />
skolan, folkrörelseorganisationer, förtroendevalda och våra fackliga kamrater<br />
att vi spridet FN:s agenda om mänskliga rättigheter såväl barns, kvinnor och övriga<br />
att vi sprider kunskapen om jämställdhet och lika värde i samhället<br />
att riksdagsledamöter och övriga verkar för att motionens intentioner blir verklighet<br />
Anne Sofie Höij<br />
Vid Härnösands kvinnoklubbs möte 2004-11-08 beslutades; att anta motionen som sin egen.<br />
Vid Härnösands arbetarekommuns styrelsemöte 2004-11-22 beslutades;<br />
att anta motionen som sin egen och att föreslå representantskapet besluta detsamma<br />
Vid Härnösands arbetarekommuns representantskapsmöte 2004-12-07 beslutades enligt styrelsens<br />
beslut;<br />
att anta motionen som sin egen och översända densamma till partidistriktets årskongress<br />
Distriktsstyrelsen yttrande över motion 3:2<br />
Föredragande: Åke Nyhlén<br />
Antalet anmälda brott med rubriceringen ”grov kvinnofridskränkning” har ökat markant under<br />
åren 1999-2003, under det senaste året har en viss förbättring inträtt. Vad man kan vara orolig för är<br />
hur mörkertalen ser ut, det är osäkert att samtliga fall polisanmäls.<br />
Det har gjorts mycket för att förbättra säkerheten för kvinnor och barn inom det straffrättsliga<br />
området. Nya och striktare bestämmelser vad gäller hur besöksförbud respekteras, möjlighet att<br />
belägga gärningsmannen med elektronisk fotboja.<br />
Mer än hälften av landets polismyndigheter har under 2003 vidareutvecklat sin förmåga att göra<br />
hotbildsbedömningar. Den s.k. SARA-modellen, som syftar till att tidigt bedöma risken för upprepat<br />
partnervåld, används i utbildningarna som genomförs i samverkan med socialtjänst och<br />
kriminalunderrättelsetjänsten.<br />
Det föreligger en proposition som behandlar förslag till en ny sexualbrottslag, som dels inriktar sig<br />
på möjligheten att utdöma strängare straff, men även sänker kraven för när ett brott skall anses<br />
förövat (gäller unga brottsoffer).<br />
16
Motionären tar upp frågan om utbildningsbehovet inom olika områden, min uppfattning är att det<br />
finns goda skäl för detta. Även om det finns glädjande undantag. Genom ett samarbete mellan<br />
polisen i Västernorrland och Rädda Barnen har mer än 500 anställda inom polisen genomgått en<br />
utbildning om barns rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention.<br />
Upprepning är all kunskaps moder, därför är det angeläget att utbildningsinsatser av den typ som<br />
genomförts i Västernorrland inte blir av engångskaraktär. Det är dessutom lika viktigt att den inte<br />
bara genomförs vid polismyndigheterna ute i landet.<br />
Motionären pekar på flera möjliga grupper att rikta utbildningen mot, till exempel personal vid<br />
förskolor, vårdinrättningar och skolan.<br />
Motionären riktar i motionen uppmaningar av allmän karaktär till socialdemokratiska<br />
företrädare i länet, dessa sammanfaller med den politik vi driver i dag och kommer att driva<br />
i morgon.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta;<br />
att bifalla motionen genom att uppmana socialdemokrater i länet att arbeta i motionens anda<br />
3:3 Rätt till skyddat efternamn/skyddad identitet för barn<br />
I dag kan enbart modern få ”nytt efternamn” trots att det är i dom beslutat om besöksförbud<br />
och skyddad identitet för modern och barn. Att få en ny identitet med moderns nya efternamn och<br />
som det går att få ett nytt pass på det är omöjligt i dag utan faderns skriftliga tillstånd. I ansökan<br />
om ”nytt efternamn” på barnen måste även det nya förslaget på efternamn skrivas ut.. Barnen kan<br />
även kidnappas om de har kvar faderns efternamn och kan hittas av faderns anhöriga och vänner<br />
och föras ut ur Sverige till faderns hemland. Detta kan ske oavsett om fadern inte har vare sig<br />
umgängesrätt eller vårdnaden på grund av det grova våld som förekommit. Det förekommer att<br />
barn förs ut ur landet även på falska pass. Modern kan ”spärra” ett pass i faderns efternamn.<br />
Barn liksom kvinnan är mannens egendom i många kulturer.<br />
Barnen få ett icke giltigt juridiskt så kallat ”falskt efternamn” på dagis och skola. Men de är i princip<br />
inte annat än faderns egendom i Svensk lag.<br />
Jag föreslår;<br />
att den förälder som är dömd för våldsbrott mot den egna familjen inte skall få vårdnad av<br />
barnen<br />
att barnen skall kunna få ”skyddad identitet<br />
att den som begår våldbrott mot barnen inte skall kunna förhindra byte av identitet av barnen<br />
att FN: s barnkonvention följs<br />
att det även skall vara möjligt att ge barn skyddad identitet om en eller båda föräldrarna<br />
utövar våld<br />
Anne Sofie Höij Härnösands kvinnoklubb<br />
17
Vid Härnösands kvinnoklubbs möte 2004-11-08 beslutades att anta motionen som sin egen.<br />
Vid Härnösands arbetarekommuns styrelsemöte 2004-11-22 beslutades;<br />
att anta motionen som sin egen och att föreslå representantskapet besluta detsamma<br />
Vid Härnösands arbetarekommuns representantskapsmöte 2004-12-07 beslutades enligt styrelsens<br />
beslut;<br />
att anta motionen som sin egen och översända densamma till partidistriktets årskongress<br />
Distriktsstyrelsens yttrande över motion 3:3.<br />
Föredragande: Kerstin Nygren<br />
Motionens yrkanden innebär sammanfattningsvis att hon vill att barns ställning ska stärkas och barn<br />
skyddas vid våldsbrott i familj.<br />
2002 års vårdnadskommitté ska enligt sina direktiv bl.a. utvärdera 1998 års reform om vårdnad,<br />
boende och umgänge.<br />
Kommittén skall bl.a. undersöka hur situationer där umgänget ställer särskilda krav hanteras (t.ex.<br />
om umgängesföräldern har sociala eller psykiska problem eller boföräldern har skyddade<br />
personuppgifter) och om det behövs ytterligare åtgärder för att i dessa fall underlätta umgänget och<br />
för att garantera att umgänget sker under betryggande former, hur barnets bästa tillgodoses i de fall<br />
en förälder har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet mot den andre föräldern, kartlägga praxis<br />
beträffande folkbokföringen av barnet och överväga om det går att öka förutsägbarheten jämfört<br />
med i dag. Kommittén beräknas avsluta sitt arbete 31 mars, <strong>2005</strong>.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta bifall till motionen på så sätt;<br />
att kongressen uttalar sitt stöd för regeländringar och andra åtgärder i syfte att ge barn<br />
starkare ställning och skydd vid våld eller hot om våld i familj,<br />
att våra riksdagsledamöter bevakar frågans behandling i riksdagen i detta syfte<br />
3:4 Skyddat telefonnummer<br />
Användningen av skyddat telefonnummer har förändrats då tekniken har utvecklats.<br />
Möjligheten finns att se inkommande nummer och man kan välja att inte visa sitt eget för den<br />
man ringer till. Det här ger både för och nackdelar.<br />
Nya regler bör skapas för detta system då allt inte är bra.<br />
Kommuner och andra myndigheter ser vem som ringer in men myndighetens nummer är skyddat.<br />
Energiska telefonförsäljare döljer sig bakom skyddade nummer.<br />
Kriminella ringer anonymt för att undersöka om någon finns hemma.<br />
I ett samhälle där tryggheten är låg för vissa utsatta grupper, ensamstående och äldre människor,<br />
borde telefonen vara en funktion för ökad trygghet men så upplevs det inte idag.<br />
18
Jag vill därför;<br />
att våra riksdagsmän i länet får i uppdrag att arbeta för en förbättring av reglerna för<br />
telefoni så att telefonen upplevs som en trygghetsfaktor och inte som ett hot<br />
Erhard Lundqvist<br />
Torpshammars S- Förening<br />
Ånge Arbetarekommuns representantskap ställer sig bakom motionen med följande motivering;<br />
Användning av skyddat telefonnummer har ökat markant under de senaste åren. Detta samt att<br />
man via kontantkort kan ringa utan att polis- och andra myndigheter kan spåra samtalet gör att man<br />
ger vissa kriminella ett bra verktyg vid narkotikaaffärer, planerande av rån och inbrott mm.<br />
Brottslighet och människors otrygghet ökar varför det känns angeläget att reglerna för telefoni ses<br />
över.<br />
Distriktsstyrelsens yttrande över motion 3:4<br />
Föredragande: Göran Norlander<br />
Motionären tar upp frågan om anonyma telefonsamtal från människor som ringer till andra från<br />
”skyddat” eller ”okänt” nummer. Frågan är komplicerad och svår att ge ett tydligt svar på.<br />
”Skyddat” eller ”okänt” nummer kan komma upp i displayen på nummerpresentatören när någon<br />
ringer från en telefon utomlands, en telefonkiosk, den uppringande har begärt blockering mot<br />
nummerpresentation, hemligt nummer eller om samtalet kommer från en telefonautomat.<br />
I Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) finns bestämmelser om rätt<br />
till anonymitet för den som lämnar uppgifter för offentliggörande i tryckt skrift respektive i<br />
radioprogram, filmer och ljudupptagningar. Ingenstans finns särskilda regler om anonyma<br />
telefonsamtal mellan privatsamtal, även om det är svårt att röja ursprunget på vissa samtal.<br />
Problemet har uppkommit sedan nummerpresentatörerna etablerats på marknaden. Innan dess var<br />
problemet detsamma som det är när man ringer från ”skyddat” nummer, uppringaren gick inte att<br />
identifiera då heller när presentatörerna inte fanns. Samma sak gäller för de personer, som också är<br />
många, som inte har en nummerpresentatör.<br />
Om någon får samtal från en uppringare som ideligen ringer och kanske lägger på luren, kan<br />
personer i fråga få tag i vem uppringaren är genom att kontakta Telia och mot en avgift på 500 kr<br />
ändå erhålla telefonnumret.<br />
För att blockera telefonförsäljare går att ringa ett särskilt nummer för att inte dessa ska ha ditt<br />
nummer med i sina register.<br />
Mobiltelefoner utgör i dag ett vanligt elektroniskt hjälpmedel vid brottslig verksamhet. Elektronisk<br />
kommunikation är ofta en nödvändig förutsättning när brott planeras och utförs. Därmed är<br />
kommunikationen och uppgifterna om den ofta ett mycket viktigt bevis i brottsutredningar.<br />
Polisen har i dag välutvecklade metoder för att komma åt <strong>info</strong>rmation om elektronisk<br />
kommunikation. Även om den svenska lagstiftningen i olika delar har anpassats till<br />
teknikutvecklingen återstår flera frågor. En del frågor på området för elektronisk kommunikation<br />
har Beredningen för rättsväsendets utveckling (BRU) i uppdrag att se över. Rikspolisstyrelsen har<br />
nyligen gett in en skrivelse till BRU där styrelsen närmare redogör för de problem<br />
kontantkortsanvändningen medför. Justitiedepartementet har fått del av den.<br />
19
Eftersom arbete görs för att komma tillrätta med problematiken inväntar vi resultatet av denna<br />
och bevaka frågan i fortsättningen.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta;<br />
att bifalla motionen<br />
4. Politikerrollen - Organisationsfrågor<br />
4:1 Vittrande förtroendekitt<br />
Vi lever i en tid då den svenska värdegrunden är i gungning. Jag hävdar detta med hänvisning till<br />
den samfällda fartblindhet Sveriges ledarskap kommit in i.<br />
Professor Bo Rothstein är inne på samma tema då han ser tendenser till att det han kallar<br />
förtroendekittet i Sverige är på väg att spricka. Exemplen är många och har för länge sedan passerat<br />
gränsen för tillfälligheter, ABB, Skandia, SRF, politikerpensioner, Metallfacket, Riksdagsmännens<br />
agerande och Anna Virsborgs stiftelse. Vi ser det genom RFV:s undersökning om på vilka<br />
bevekelsegrunder medborgaren anser sig ha rätt till sjukskrivning. Svaren var att det räckte med att<br />
vara lite trött eller ovän med chefen. Det är för mig inte så underligt att medborgaren frågar sig<br />
varför hon skall ställa upp solidariskt och söka vara ärlig när samhällets ledargarnityr inte gör<br />
detsamma och missbrukar sitt förtroende. Ser vi inte allvaret i denna fråga kan en tid komma då vi<br />
inte har någon samhällsstruktur att värna om.<br />
Jag slutar här då de flesta för egen del har ännu fler skräckexempel från 90 talet och framåt.<br />
Det som alltför lite diskuterats är de makrosociologiska effekterna av dessa enskilda händelser.<br />
Politisk handling brådskar!<br />
Jag yrkar därför;<br />
att kongressen ger Riksdagsmännen i uppdrag att motionera i frågan om att samla<br />
representanter från samhällets alla parter inkluderat våra forskningsresurser, till en bred<br />
diskussion om värdegrund, etik och moral som skall utmynna i ett nationellt<br />
handlingsprogram.<br />
Ånge 2004-10-30 Erik Lövgren<br />
Ånge Socialdemokratiska förening antog motionen som sin egen vid medlemsmöte den 1/12 2004<br />
och betonade vikten av en bred samhällsdiskussion i etikfrågor.<br />
Ånge arbetarekommuns representantskap ställer sig bakom motionen med följande motivering;<br />
Mycket aktuell fråga som vi anser skall lyftas fram till ett högre plan för att ge utrymme i partiet för<br />
en bred diskussion både lokalt och nationellt.<br />
Distriktsstyrelsen yttrande över motion 4:1<br />
Föredragande: Ulf Rehnberg<br />
Motionären tar upp ett mycket aktuell och angelägen fråga nämligen allas vår syn på begreppen etik<br />
och moral och på vilket sätt vi i praktisk handling efterlever detta.<br />
Precis som anförs i motionen finns det många exempel som under senare år kommit till<br />
allmänhetens kännedom och som skapat en enorm debatt såväl i samhället i stort som i de<br />
företag/organisationer som varit inblandade.<br />
20
I en diskussion om det som inträffat är det dock viktigt att ha rimliga proportioner på det som<br />
inträffar och därför vill vi med kraft ta avstånd ifrån motionärens jämförelser av händelserna i<br />
Skandia med frågan kring pensioner för politiker. Många av de saker som inträffat i företagsvärlden<br />
har kunnat ske genom en kraftig maktkoncentration till några få personer i ledningen och deras<br />
girighet medan förmåner till politiker är beslutade i demokratisk ordning av våra folkvalda. De<br />
villkor som våra förtroendevalda åtnjuter i form av arvoden, inkomstgaranti och pensioner är,<br />
enligt distriktsstyrelsens mening, i allt väsentligt högst rimliga.<br />
Däremot ska vi givetvis med kraft ifrågasätta de politiker som, på samma sätt som i företagsvärlden,<br />
utnyttjar sin position till att skaffa sig förmåner utöver de som är beslutade i demokratisk ordning<br />
eller som på annat sätt ligger på oförsvarbara nivåer.<br />
I motionen föreslås att våra riksdagsledamöter ska ges i uppdrag att genom en motion i riksdagen<br />
verka för en bred diskussion om värdegrund, etik och moral som ska utmynna i ett nationellt<br />
handlingsprogram.<br />
Distriktsstyrelsen delar uppfattningen om behovet av ett brett samtal kring dessa frågor och partiet<br />
har också varit aktiv i detta under hela 90-talet genom bland annat den utredning som leddes av<br />
Arne Kjönsberg. De slutsatser som framkom i den utredningen har varit till stor hjälp för alla aktiva<br />
socialdemokrater när det t.ex. gäller utformningen av löner och förmåner till både förtroendevalda<br />
och tjänstemän. Som komplement till detta har också f.d. finansminister Erik Åsbrink haft till<br />
uppdrag att utforma ramar för ersättningssystemen till de verkställande ledningarna i våra<br />
börsnoterade företag.<br />
Distriktsstyrelsen tror också att det finns anledning, särskilt eftersom nomineringsarbetet inför 2006<br />
års val snart inleds, att åter lyfta etik- och moralfrågorna i ett partiinternt samtal. Höstens<br />
partikongress är ett, bland andra, forum som skulle kunna utgöra en slags avstamp för ett för ett<br />
sådant samtal. Detta arbete kan sedan utvecklas till att utgöra en del av ett bredare samtal i hela<br />
samhället kring dessa frågor.<br />
Samtidigt vill distriktsstyrelsen, på samma sätt som partisekreteraren Marita Ulvskog gett uttryck<br />
för, påpeka det personliga ansvaret som alla människor har. En bredare etik- och moraldiskussion<br />
får aldrig innebära att vi lyfter bort det personliga ansvaret och lägger någon slags kollektiv skuld<br />
på oss alla.<br />
Att försöka få till stånd en sådan här diskussion genom att väcka en motion i riksdagen är dock<br />
tveksamt – det torde vara bättre att vi själva initierar en sådan diskussion. Dessutom kommer frågan<br />
om systemet med inkomstgaranti och pensionsersättning för riksdagsledamöterna att debatteras på<br />
central nivå genom den Översynsutredning, under ledning av Karl-Axel Petri som nu överlämnat<br />
sitt slutbetänkande. Genom att i första hand driva frågan inom partiet sätter vi också en större<br />
socialdemokratisk prägel på densamma.<br />
Med hänvisning till vad som ovan anförts föreslår distriktsstyrelsen distriktskongressen besluta;<br />
att ge distriktsstyrelsen i uppdrag att åter, i samband med kommande nomineringsarbete<br />
aktualisera frågan om en etik- och moraldiskussion samt<br />
att uppmana arbetarekommuner och s-grupperna i beslutande organ att hålla frågan kring<br />
politikers etik och moral levande<br />
att därmed anse motionen besvarad<br />
21
4:2 Politikerpensioner<br />
Jag har åtskilliga vänner i min egen ålder (född 1966) som vänder politiken ryggen då politiken<br />
uppfattas som ett sätt att sko sig själv. Nu vet alla vi som sliter på dagar och kvällar att bilden är mer<br />
nyanserad än så. Trots det är just pensionsförmåner vid förtroendemannauppdrag ett område som<br />
måste upp till debatt inom partiet.<br />
Jag har ett mycket enkelt och tydligt förslag som är fullt ut användbart för alla som ryms inom<br />
ramen för ”den nya pensionen”. För de som är äldre bör övergångsregler införas. Förslaget grundas<br />
på vad som är rimligt med tanke på den värld Sveriges löntagare lever inom. Arvodet under<br />
uppdragstiden (inte efter) skall vara ”bra” med hänsyn tagen till den dygnetruntjour och ansvar det<br />
innebär.<br />
1. Pensionen grundas på det arvode man får, precis som för alla löntagare, och utgör inkomst av<br />
tjänst i det allmänna pensionssystemet.<br />
2. En pensionspremie för att kompensera förlust av densamma ifall man har detta i sin anställning<br />
betalas in under uppdragstiden.<br />
3. En omställningslön (jämför uppsägningslön) betalas ut förslagsvis mellan sex och tolv månader<br />
beroende av uppdragets tid.<br />
4. En okonstlad och enkel väg att återvinna väljarnas förtroende i ett avseende!<br />
Jag yrkar därför;<br />
att kongressen ger Riksdagsmännen i uppdrag att driva frågan om en förändring i<br />
föreslagen riktning.<br />
Ånge 2004-11-30 Erik Lövgren<br />
Ånge socialdemokratiska förening antog motionen som sin egen vid medlemsmöte den 1/12 2004.<br />
Ånge arbetarekommuns representantskap ställer sig bakom motionen med följande motivering;<br />
I Sverige finns det via rekommendationer från Svenska Kommunförbundet samt fastlagda regler för<br />
riksdagsmän ett nästan likartat system för ”politikerpensioner”. Dessa är egentligen att betrakta som<br />
inkomstgarantier eftersom de bygger på att andra inkomster samordnas med ersättningen så att det<br />
görs avdrag om man erhåller annan inkomst.<br />
För att erhålla denna inkomstgaranti, som generellt är ca 60 % av politikerarvodet, skall man vara<br />
fyllda 50 år och det är först efter 12 år som heltidspolitiker som hel ersättning utgår.<br />
Systemet kan dock med rätta anses som stötande i det fall en politiker efter 12 år och nyss fyllda 50<br />
avgår och väljer att inte ta något nytt arbete. I det fallet så skall skattebetalarna ersätta denne fram<br />
till dess han/hon fyller 61 alternativt 65 år. Ersättningen bör vara en omsättningslön, motionärens<br />
punkt 3, och inte kunna vara en pension varför det bör införas någon form av tidsbegränsning.<br />
Distriktsstyrelsen yttrande över motion 4:2<br />
Föredragande: Jan Johansson<br />
Motionären anser att frågan om pensionsförmåner måste lyftas upp i partiet för att<br />
tydliggöra dessa för väljarna, motionären föreslår också en förändring av dessa regler.<br />
Man kan konstatera att det finns en mängd olika lösningar på pensionsförmåner för<br />
Politiker i vårt land. Alla lösningar har dock ett gemensamt de är till för att den förtroendevalde<br />
skall vara förtroendevald och inte tjänsteman.<br />
22
Detta kommer också att vara föremål för den utredning vilket har till uppdrag att<br />
se över de i motionen väckta förslagen. Man kan säga att efter 30 år av diskussioner<br />
så kommer inom kort ett utredningsförslag att läggas fram för behandling i de organisationer som<br />
skall ansvara för en uppgörelse mellan berörda parter.<br />
Riksdagsmännen behöver alltså inte väcka frågan enär det pågår en utredning.<br />
Med andledning av ovan anförda föreslår distriktsstyrelsen distriktskongressen besluta;<br />
att motionen anses besvarad<br />
4:3 Förhindra användandet av ”porrhotell”<br />
Det finns hotell inom och utanför Sverige, där det visas porr för gästerna.<br />
Pornografi bygger på utnyttjande av människor såväl de så kallade ”skådespelarna” som åskådare.<br />
Det är ett känt faktum att ”så kallade skådespelarna” ofta är knark- eller missbrukare samt att de<br />
agerar under hot och tvång under ”så kallade slavförhållanden”. Dom får heller inte en schyst<br />
inkomst av agerandet. Det blir också en falsk bild av sex som speciellt unga har svårt att veta vad<br />
som är normal sex.<br />
Vi vet att prostitution ofta sker i samband med övrig grov brottslighet, det finns mycket pengar att<br />
tjäna på ”kunden”. Det förekommer att anställda på hotell trakasseras av ”porrkunder” som vill<br />
uppleva det dom sett på TV i verkligheten. Det är även en ytterst otrevlig städning efter<br />
”porrkunden”. Facken driver en kamp för att få bort missförhållandena för hotellpersonalen.<br />
Att vi ibland som tjänstemän eller förtroendevalda politiker bor på hotell för att fullgöra uppdrag är<br />
nödvändigt. Det innebär att notan för boendet betalas med samhällets gemensamma pengar. Det är<br />
angeläget att samhälles gemensamma kassa, skattepengar används på etiskt korrekt sätt.<br />
Jag föreslår;<br />
att förtroendevalda inte ska bo på hotell där ”porrkanaler”finns.<br />
att distriktskongressen antar motionen och verkar för att frågan drivs vidare.<br />
Anne Sofie Höij<br />
Vid Härnösands kvinnoklubbs möte 2004-11-08 beslutades att anta motionen som sin egen<br />
Vid Härnösands arbetarekommuns styrelsemöte 2004-11-22 beslutades;<br />
att anta motionen som sin egen och att föreslå representantskapet besluta detsamma<br />
Vid Härnösands arbetarekommuns representantskapsmöte 2004-12-07 beslutades enligt<br />
styrelsens beslut;<br />
att anta motionen som sin egen och översända densamma till partidistriktets årskongress<br />
23
Distriktsstyrelsen yttrande över motion 4:3<br />
Föredragande: Sig-Britt Ahl<br />
Motionären uppmärksammar ett problem som berör både gäster och personal på vissa hotell.<br />
Föreningen ROKS (=Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige) har gjort en<br />
sammanställning över hotell som inte har porrkanaler i sitt utbud.<br />
Sammanställningen begränsar sig till orter med över 40 000 invånare.<br />
Den som bokar hotell kan välja bland dem som finns förtecknade, men har också möjlighet att<br />
ställa krav på övriga hotell.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta;<br />
att bifalla motionen genom att uppmana förtroendevalda att i första hand välja hotell som<br />
inte tillhandahåller porrkanaler<br />
4:4 Socialdemokrater måste vara moraliska och etiska förebilder i samhället<br />
Vi har de senaste hundra åren arbetat fram ett flertal lagar för ett tryggare, jämställt och klasslöst<br />
samhälle. Vi har gjort det i hårt ideologiskt motstånd mot borgerliga partier<br />
Det är angeläget vi agerar efter de lagar och ideologiska stadgar som vi har varit med om att skapa.<br />
För närvarande pågår en ”hård svekdebatt” mot förtroendevalda i Trollhättan som grovt missbrukat<br />
sin ställning gentemot sina medlemmar och ideologiskt skadat hela arbetarrörelsen.<br />
Det sägs av ”borgerliga intressen” i media att ”pampfasoner” används av våra förtroendevalda i<br />
hela landet. Det är något som vi inte kan tolerera enligt våra principprogram och stadgar. Det är<br />
”fasoner”, om det förekommer. Man kan inte göra omval på sådana förtroendevalda.<br />
Det är viktigt vi i kommande valrörelser har klara avtal och regler för våra förtroendevalda.<br />
Vi kan inte tolerera att en förtroendevald gör sig skyldig till brott som våld och bedrägeri,<br />
hembränning, lagning, eller könsköp mm.<br />
Då måste personen i fråga mista partiets förtroende och avgå från sina uppdrag. Det måste<br />
tydliggöras innan nominering sker.<br />
Jag föreslår;<br />
att vi tydliggör partiets etiska och moraliska regler för alla i samhället<br />
att vi klargör detta tydligt före nomineringar<br />
att jämställdhetsarbetet fördjupas och förtydligas inom och utom partiet<br />
att länets riksdagsledamöter får i uppdrag driva frågan<br />
Anne Sofie Höij<br />
Vid Härnösands kvinnoklubbs möte 2004-11-08 beslutades att anta motionen som sin egen<br />
Vid Härnösands arbetarekommuns styrelsemöte 2004-11-22 beslutades;<br />
att anta motionen som sin egen och att föreslå representantskapet besluta detsamma<br />
24
Vid Härnösands arbetarekommuns representantskapsmöte 2004-12-07 beslutades enligt<br />
styrelsens beslut;<br />
att anta motionen som sin egen och översända densamma till partidistriktets årskongress<br />
Distriktsstyrelsen yttrande över motion 4:4<br />
Föredragande: Agneta Lundberg<br />
Motionären tar upp en fråga som är angelägen och som på senare tid har blivit alltmer<br />
uppmärksammad i media. Representanter för vårt parti – vars politik bygger på jämlikhet,<br />
solidaritet och rättvisa – ska självklart leva upp till dessa principer, inte bara i ord utan också i sin<br />
gärning. Vi kan aldrig acceptera att våra representanter säger en sak och sedan gör något helt annat.<br />
Partimedlemmar och väljare måste kunna lita på att våra förtroendevalda gör rätt för sig.<br />
Samtidigt måste vi också komma ihåg att människor långt ifrån är fullständiga, alla kan göra fel.<br />
Men de som har förtroende från andra och representerar dem i olika sammanhang måste kunna<br />
ställas högre krav på. Är man satt att stifta lagar, ska man noga se till att man inte själv bryter mot<br />
dem. Oavsett om man har politiska eller fackliga uppdrag, ska man uppträda på ett sådant sätt att<br />
man inte missbrukar det förtroende man fått.<br />
Inför den senaste valrörelsen var etikfrågor aktuella i samband med nomineringarna och alla våra<br />
kandidater fick skriva på en försäkran om att de var medvetna om partiets syn i frågan. Vid<br />
kommande nomineringar måste diskussionen gå vidare. Detta är ett uppdrag åt alla medlemmar i<br />
partiet och i s-fackklubbar. Det måste föras på alla nivåer i arbetarrörelsen – från<br />
grundorganisationer till partistyrelsen och kan därför inte anses vara specifika för länets<br />
riksdagsledamöter.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår kongressen besluta;<br />
att bifalla att-satserna 1-3, samt<br />
att avslå att-sats 4<br />
4:5 Distriktsstyrelsens sammansättning<br />
Hernö s-förening ser idag en brist i hur distriktsstyrelsen, DS, är utformad. Känslan vi har är att DS i<br />
dagens sammansättning där kommunal-, landstingsråd och riksdagsledamöter besitter majoriteten<br />
av de ordinarie platserna, mer har blivit ett forum att diskutera praktiska politiska problem i den<br />
kommunala och landstingskommunala verksamheten, än den är en plats för diskussion om den<br />
socialdemokratiska politikens kärna.<br />
Istället för att diskutera politikens övergripande inriktning och ideologi, som rimligen borde vara<br />
syftet för det högsta partipolitiska organet på distriktsnivå, verkar DS i Västernorrlands tappning<br />
vara ett kommunal/landstingspolitiskt organ.<br />
Detta menar Hernö s-förening är en oroväckande utveckling av flera olika anledningar.<br />
Denna tradition i valet av ordinarie DS-ledamöter innebär nämligen att vi ytterligare koncentrerar<br />
makten till några få yrkespolitiker. Vi är tillräckligt många socialdemokrater i distriktet att axla de<br />
många förtroendeuppdragen, utan att behöva lägga alla tunga poster på samma grupp människor.<br />
Det högsta partipolitiska organet i distriktet bör helt enkelt bättre spegla den mångfald som ryms<br />
inom landets i särklass största politiska parti.<br />
25
Eftersom de som idag sitter i DS redan har andra forum att diskutera kommun- och<br />
landstingspolitiken är vi i Hernö s-förening dessutom övertygade om att det gagnar det politiska<br />
arbetet att skapa nätverk utöver de redan etablerade. Därigenom tror vi att man löser<br />
kommunikationsproblemet som råder mellan DS och resten av organisationen – och att<br />
återkopplingen ut till arbetarekommunerna och s-föreningarna stärks.<br />
Hernö s-förening är av uppfattningen att DS ordinarie platser i möjligaste mån bör besättas av<br />
representanter från arbetarekommunerna och att kommunal-, landstingsråd samt<br />
riksdagsledamöterna istället adjungeras till styrelsen.<br />
Vi föreslår därför kongressen;<br />
att ta principiell ställning för andemeningen i denna motion<br />
Hernö S-förening den 10 november.<br />
Vid Härnösands arbetarekommuns styrelsemöte 2004-11-22 beslutades;<br />
att anta motionen som sin egen och att föreslå representantskapet besluta detsamma.<br />
Vid Härnösands arbetarekommuns representantskapsmöte 2004-12-07 beslutades enligt<br />
styrelsens beslut;<br />
att anta motionen som sin egen och översända densamma till partidistriktets årskongress<br />
Distriktsstyrelsen yttrande över motion 4:5<br />
Föredragande: Ulf Rehnberg<br />
I motionen från Hernö s-förening diskuteras frågan om distriktsstyrelsens sammansättning vilket<br />
det alltid finns anledning att göra i en demokratisk organisation.<br />
Låt oss först slå fast fakta hur distriktsstyrelsens sammansättning ser ut sedan distriktskongressen<br />
2004.<br />
Distriktsstyrelsen består av 15 ledamöter och 15 ersättare. Samtliga arbetarekommuner i<br />
partidistriktet är representerade i distriktsstyrelsen med mer än en ledamot och/eller suppleant.<br />
Av distriktsstyrelsens ordinarie ledamöter är 6 heltidsarvoderade politiker i kommun, landsting<br />
eller riksdag och bland ersättarna uppgår antalet till 3. Av de sammanlagt 30 personer som är valda<br />
är 9 av dessa heltidsarvoderade politiker, alltså en andel på 30%. Uppgiften i motionen om att<br />
majoriteten av distriktsstyrelsens ordinarie ledamöter är heltidsarvoderade politiker stämmer alltså<br />
inte.<br />
Utöver de av distriktskongressen valda tillämpar distriktsstyrelsen en princip att adjungera länets sriksdagsledamöter,<br />
landstingets politiska sekreterare, AK-ordföranden som inte är valda till<br />
styrelsen samt utskottsordförande.<br />
Om alla är närvarande så blir det sammantaget strax över 50 personer.<br />
Distriktsstyrelsen anser att det alltid finns anledning att diskutera hur distriktsstyrelsen är<br />
sammansatt och också vilka politiska frågor som distriktsstyrelsen har att fokusera kring.<br />
En diskussion om distriktsstyrelsens roll ligger också väl i fas med den organisationsutredning som<br />
är föremål för remiss t.o.m. 15 mars.<br />
26
När det gäller sammansättningen i distriktsstyrelsen är det dock viktigt att påminna oss om att det<br />
ytterst är arbetarekommunerna som besitter nomineringsrätten. Detta betyder att en förändring av<br />
distriktsstyrelsens sammansättning måste ske genom en aktiv handling från arbetarekommunerna.<br />
Vi anser dock inte att ett beslut på distriktskongressen i motionens andemening är den rätta vägen<br />
att gå eftersom det skulle kunna uppfattas som en begränsning av arbetarekommunernas<br />
oinskränkta nomineringsrätt. Vidare skulle en tillämpning av motionens principer diskvalificera<br />
vissa partimedlemmar från möjligheten att väljas som ledamöter eller ersättare av distriktsstyrelsen.<br />
partivänner som i andra sammanhang ges stort förtroende. Distriktsstyrelsen ser också en risk i det<br />
faktum som motionären pekar på, d.v.s. att våra heltidsarvoderade politiker träffas i andra forum,<br />
kanske blir det då där de reella besluten fattas. Vi tror att en distriktsstyrelse med dagens<br />
sammansättning ger bättre förutsättningar för socialdemokratin i Västernorrland att uppträda<br />
samlat och enigt.<br />
Dessutom skulle ett beslut i motionens riktning i princip fastställa den ordning som råder idag<br />
eftersom motionären i slutet av motionen anser att alla kommunal-, landstingsråd och<br />
riksdagsledamöter adjungeras till styrelsen – det skulle till och med bli fler personer på<br />
distriktsstyrelsens sammanträde än idag.<br />
Istället för att bifalla i motionen väckt förslag anser vi att distriktsstyrelsen ges i uppdrag att<br />
diskutera frågan kring distriktsstyrelsens roll, storlek och sammansättning med ledningarna för<br />
länets arbetarekommuner. Detta kan t.ex. ske i samband med en eller flera ordförandeträffar eller<br />
genom någon slags enkätförfarande.<br />
Med hänvisning till vad som ovan anförts föreslår distriktsstyrelsen distriktskongressen besluta;<br />
att avslå motionen<br />
att ge distriktsstyrelsen i uppdrag att, på lämpligt sätt, diskutera frågan kring<br />
distriktsstyrelsens framtida uppgifter, storlek och sammansättning med länets<br />
arbetarekommunledningar<br />
4:6 Bättre <strong>info</strong>rmation från distriktsstyrelse och förtroenderåd<br />
Distriktsstyrelsen är för oss socialdemokrater ett viktigt forum där avgörande beslut tas.<br />
Konstateras kan att <strong>info</strong>rmation ut till medlemmarna (gräsrötterna) om de frågor , beslut och planer<br />
som distriktsstyrelsen och förtroenderådet tagit inte når ut i partiorganisationerna och till<br />
medlemmar.<br />
Vi föreslår att kongressen uppdrar till distriktsstyrelsen att tillsätta en arbetsgrupp för att utarbeta<br />
en modell och rutiner för hur <strong>info</strong>rmation enligt ovan skall förbättras.<br />
Härnösand 8 november 2004<br />
Bo-Anders Öberg Alf Wedin<br />
Vid Hernö S medlemsmöte 20041109 beslutades att anta motionen som sin egen.<br />
Vid Härnösands arbetarekommuns styrelsemöte 2004-11-22 beslutades;<br />
att anta motionen som sin egen och att föreslå representantskapet besluta detsamma.<br />
27
Vid Härnösands Arbetarekommuns Representantskapsmöte 2004-12-07 beslutades enligt<br />
styrelsens beslut;<br />
att anta motionen som sin egen och översända densamma till partidistriktets årskongress<br />
Distriktsstyrelsen yttrande över motion 4:6<br />
Föredragande: Ingemar Nilsson<br />
Motionärerna tar, med bifall från Härnösands arbetarekommun, upp en central och viktig<br />
frågeställning, <strong>info</strong>rmation. Information är en viktig faktor, såväl i den interna medlems-<br />
demokratin som i den externa opinionsbildningen. Motionärerna efterlyser mer och sannolikt bättre<br />
<strong>info</strong>rmation om distriktsstyrelsens verksamhet.<br />
Distriktsstyrelsen delar motionärernas uppfattning om vikten av en bra <strong>info</strong>ration, som ett<br />
viktigt inslag i partiarbetet och utvecklingen av medlemskapet.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta;<br />
att uppdra till distriktsstyrelsen att tillsätta en arbetsgrupp i enlighet med motionens krav<br />
att arbetsgruppens förslag och distriktsstyrelsens beslut i frågan redovisas vid<br />
nästkommande distriktskongress<br />
att motionen därmed anses bifallen<br />
4:7 Partiets roll i kyrkoval<br />
Med anledning av att man tagit beslut om att skilja kyrkan från staten, och att socialdemokratin bör<br />
värna allas lika rätt och värde, har vi funderat på om det är förnuftigt att partipolitik ska styra valen<br />
till kyrkofullmäktige.<br />
I Sverige finns ett stort antal religioner, och socialdemokratin värnar inte mera om den ena än den<br />
andra.<br />
Med denna motion vill vi väcka frågan till debatt. Trots att staten har avtal som gäller<br />
begravningsavgiften så ser vi inget hinder för att kyrkan själv tar hand om sina fullmäktigeval.<br />
De personer som idag sitter i fullmäktige från socialdemokraterna kan naturligtvis fortsätta sin<br />
kyrkliga verksamhet.<br />
Vi föreslår;<br />
att det Socialdemokratiska partiet (eventuellt med hjälp av ett rådslagsmaterial) omprövar<br />
sitt ställningstagande att delta som nomineringsgrupp i de kyrkliga valen.<br />
Torbjörn Westman Christina Karlsson<br />
Örnsköldsvik arbetarekommunens styrelses yttrande över motion 4:7<br />
Socialdemokratin hävdar allas lika rätt inom samhället i alla sektorer. Det gäller även Svenska<br />
kyrkan. Det behövs socialdemokratisk politik inom det kyrkliga området som en garant för att den<br />
rätten tillgodoses.<br />
För att i fortsättningen också ha en kyrka dit alla är välkomna är det viktigt att det också finns<br />
människor som arbetar efter socialdemokratiska värderingar inom kyrkopolitiken.<br />
28
Vi anser att motionärerna väcker en viktig fråga om partiets förhållande till kyrkan och efterlyser en<br />
levande debatt i frågan.<br />
Därför föreslår styrelsen representantskapet besluta:<br />
att bifalla motionen och översända den till distriktskongressen som sin egen<br />
Örnsköldsvik arbetarekommunens representantskaps utlåtande över motion 4:7<br />
Örnsköldsviks arbetarekommuns representantskap beslutade;<br />
att avslå motionen<br />
Distriktsstyrelsen yttrande över motion 4:7<br />
Föredragande: Mikael Sjölund<br />
Socialdemokraterna måste även i fortsättningen värna om den folkkyrka som vi har varit med om<br />
att skapa. Svenska kyrkan har fortfarande en viktig roll för många människor i olika situationer allt<br />
ifrån enstaka händelser i livet till en nära kontakt i vardagen, till större nationella katastrofer och<br />
olyckor. Därför är det viktigt att den fortsätter att vara en öppen folkkyrka med ett demokratiskt<br />
styrsätt.<br />
Om vi som parti skulle lämna kyrkopolitiken därhän får vi en kyrka som med stor sannolikhet<br />
skulle styras av de som innehar vigningstjänster inom kyrkan. Detta skulle innebära slutet på en<br />
tradition med en folkkyrka. Lekmannainflytandet minskar radikalt. En oroande tendens är att de<br />
olika ”opolitiska” listorna till stiftsfullmäktige och kyrkomötet som innehåller en stor del med namn<br />
på de som innehar vigningstjänster inom svenska kyrkan. Detta innebär om dessa listor inte får<br />
konkurrens av partilistor med stort inslag av lekmän, så kommer folkkyrkan att bli en<br />
ämbetsmannakyrka öppen för en sluten krets av invigda. Den är vår plikt att värna det<br />
demokratiska styret av svenska kyrkan och den öppenhet som är rådande idag.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta;<br />
att avslå motionen<br />
5. Löne- och arbetsmarknadsfrågor<br />
5:1 Efterlevnad av kollektivavtal.<br />
Arbetarrörelsen har under lång tid kämpat för att arbetstagarnas arbetsmiljö och arbetsvillkor skall<br />
vara god. Modellen på svensk arbetsmarknad har tidigare varit att man tecknat centrala avtal mellan<br />
arbetsgivare (ex. SAF/Kommun och Landstingsförbund) och centrala fackliga organisationer.<br />
Kollektivavtalen har tidigare setts som något självklart som parterna skall följa samt skall<br />
säkerhetsställa arbetsvillkoren för de anställda.<br />
Den gamla modellen med SAF och de centrala fackliga organisationerna har förändrats.<br />
Arbetsgivaren som motpart är inte lika tydlig och det är lokala kollektivavtal som tecknas i större<br />
utsträckning även inom offentlig sektor. Sålunda har ansvaret för såväl kollektivavtalsskrivande<br />
samt uppföljning av dessa avtal lagts på lokal nivå.<br />
29
Respekten för kollektivavtalen har avtagit på svensk arbetsmarknad där man kan skönja att även<br />
offentliga arbetsgivare (ex. Kommuner) inte tycker att kollektivavtal såsom U 92 och lokala<br />
samverkansavtal, AB 01 samt andra lokala kollektivavtal som är knutna till centrala kollektivavtal<br />
behöver följas. Kommunerna är ytterst styrda av politiker vilka också har ett tydligt ansvar för<br />
kollektivavtalens efterlevnad.<br />
Trästa-Skärvsta S förening yrkar att varje arbetarkommun i distriktet gör en inventering bland de<br />
fackliga organisationerna och bland kommunledningarna avseende kommunernas efterlevnad av<br />
kollektivavtalen. Efter inventeringen skall en handlingsplan upprättas mot bakgrund av<br />
inventeringens resultat.<br />
Tony Wallgren<br />
Motionen behandlad vid Trästa-Skärvsta S förenings medlemsmöte 2004 1109.<br />
Mötet beslutade att tillstyrka motionen.<br />
Lennart Frost Micael Melander<br />
Sollefteå arbetarekommuns yttrande över motion 5:1<br />
Motionären yrkar att varje arbetarekommun inom partidistriktet skall göra en inventering bland de<br />
olika parter inom respektive kommun avseende kommunernas efterlevnad av kollektivavtalen, samt<br />
att en handlingsplan upprättas mot bakgrund av inventeringens resultat.<br />
Den svenska arbetsmarknaden är uppbyggd på att parterna – arbetsgivarens och de anställdas<br />
organisationer – samarbetar och löser uppkomna problem. Genom förhandlingar kommer parterna<br />
överens om att teckna kollektivavtal. Lagarna är grunden. Ett kollektivavtal ger förbättringar och<br />
praktiska anpassningar till olika branscher och företag.<br />
Ett kollektivavtal ger också grunden för den fackliga verksamheten på arbetsplatsen<br />
Genom kollektivavtalet får arbetsgivare och anställda gemensamma regler för hur arbets- och<br />
anställningsvillkor ska hanteras. Ansvaret att följa gällande kollektivavtal är lika stort för de<br />
avtalstecknande parterna.<br />
Tvist om tolkning och tillämpning av kollektivavtal handläggs genom fackliga förhandlingar.<br />
I sista hand avgör Arbetsdomstolen eller skiljenämnd.<br />
Arbetarekommunen har ingen möjlighet att agera inom de kommunala arbetsplatserna, men<br />
självklart ska våra s-politiker värna om kollektivavtalets värde. Om den kommunal arbetsgivaren<br />
begått brott mot kollektivavtalet måste naturligtvis orsaken till detta analyseras så att detta inte<br />
upprepas. En lyckad arbetsorganisation är den där parterna lyssnar på varandra och har respekt<br />
och förståelse för varandras roller.<br />
Motion med yttrande behandlad vid arbetarekommunens styrelsesammanträde 2004-11-18.<br />
Styrelsen föreslår representantskapet besluta;<br />
att avslå motionen<br />
30
Sollefteå arbetarekommuns representantskap beslutade vid möte 2004-12-01 i enlighet med<br />
arbetarekommunens styrelse;<br />
att avslå motionen och insända den som Trästa-Skärvsta s-förenings egen<br />
Distriktsstyrelsen yttrande över motion 5:1.<br />
Föredragande; Roger Johansson<br />
Motionären tar upp ett av de heta ämnena i dagens arbetsmarknadsdebatt, kollektivavtalens<br />
ställning som garant för arbetstagarnas villkor. Den debatt som förs idag kretsar främst kring<br />
villkoren vid upphandlad verksamhet. Motionären hävdar att respekten för kollektivavtalen<br />
minskat även inom den offentliga sektorn. Motionären vill att partidistriktet tar initiativ till en<br />
inventering kring hur efterlevnaden av kollektivavtalen är i länets kommuner och landsting.<br />
Distriktsstyrelsen är övertygad om att våra företrädare i länets kommuner och landsting är väl<br />
medvetna om kollektivavtalens betydelse och respekterar dessa fullt ut. Det är också som<br />
Sollefteå arbetarekommun skriver i sitt svar att partiet ej kan gå in och ta över som en part<br />
gentemot de fackliga organisationerna.<br />
I den situation vi nu befinner oss när kollektivavtalen ifrågasätts starkare än någonsin i modern<br />
tid är det dock viktigt att den offentliga sektorn som arbetsgivare är ett föredöme. Att våra<br />
företrädare tillsammans med de fackliga företrädarna sitter ner och diskuterar den gemensamma<br />
verksamheten är alltid av godo.<br />
Distriktsstyrelsen anser att dessa samtal bör kunna föras inom ramen för arbetarekommunernas<br />
fackliga utskotts arbete. Vid dessa diskussioner bör även tjänstemannafacken inom kommun<br />
och landsting vara naturliga partners.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta;<br />
att uppmana arbetarekommunerna att utveckla de förtroendefulla relationerna med de<br />
fackliga organisationerna<br />
att med detta bifalla motionen<br />
5:2 Framtiden för sjuka och sjukskrivna.<br />
Idag är vi på väg att få ett A och C lag på arbetsmarknaden, när man ser hur det blir med det nya<br />
förslaget till sjukersättning slår mot dem som är sjuka. Arbetsgivarna är mer intresserade hur du<br />
varit sjuk eller din frånvaro de senaste 2-3 åren än vad du har för utbildning och erfarenhet till det<br />
arbete som du sökt. Du skall visa intyg från försäkringskassan att du inte varit frånvarande för att ha<br />
någon chans till arbetet och det är då inte bara din egen sjukskrivning som är intressant, utan även<br />
om du varit hemma för att vårda nära anhörig eller vård av barn. Är detta ett samhälle som vi vill<br />
ha?<br />
Att arbetsgivarna inte skall anställa dig för att du har varit sjuk eller har anhöriga som är sjuka. Nej<br />
det tycker inte jag, det vore väl mer riktigt att jag får jobbet utifrån min erfarenhet och utbildning än<br />
om jag är frisk eller sjuk. Jag är också medveten om att vi måste se över alla system och dessa<br />
utgifter, men jag tror inte att vi kommer att få ner sjuktalen p.g.a. vi gör detta. Det blir bara att vissa<br />
personer kommer ännu mer utanför samhället och den trygghet som vi har och haft i Sverige. Men<br />
hur skall de komma in i samhället när de ramlat ur?<br />
31
Det kommer de aldrig att göra, än värre för de som aldrig kommit in i arbetslivet. De kroniska<br />
sjukdomar (Astma, Diabetes, Reumatiskabesvär, mm) sedan ungdomen. Dessa kommer aldrig med<br />
detta förslag, att få ett riktigt arbete i framtiden. Vi måste värna om att alla skall få möjligheten och<br />
kunna försörja sig själv med de som de kan göra. Sedan har vi alla som idag slås ut från<br />
arbetsmarknaden genom sitt arbete av de skador som de får där, de kommer inte att få en ytterligare<br />
chans att komma tillbaka i arbetslivet. Är det såhär vi vill att det ska vara?<br />
Det finns ju andra sätt att komma åt detta, genom t.ex. att ge de arbetsgivare stöd och uppmuntran<br />
som tillskapar arbeten för arbetshandikappade och de arbetsgivare som ger möjlighet för de<br />
anställda att komma tillbaka i företaget på andra arbeten som har skräddarsytts för den anställde.<br />
Detta är god personalpolitik och en möjlighet för att alla ska kunna kännas sig välkommen i<br />
samhället. Inte som nu att alla företag skall betala 15% av ersättningen till den som är sjuk, under<br />
hela sjukperioden. Det gör att vi får en ursållning av dem som får arbeta och att arbetsgivarna säger<br />
upp sina anställda mycket fortare än idag av personligarbetsbrist, för att slippa kostnaden.<br />
Kostnaderna som läggs över på arbetsförmedlingen och socialförvaltningen, men även på<br />
sjukvården i form av ökade sjukhälsokostnader och fysiskt och psykisk ohälsa. Dessa kommer alltså<br />
att bli samhällets C-lag som aldrig kommer att kunna få ett arbete mer, för ingen arbetsgivare törs<br />
anställa dessa när de skall stå kostnaden på 15% för hela deras sjukskrivningar i framtiden.<br />
Det finns även personer som aldrig kommer ut i arbetsmarknaden. I stället för att de skulle kunna<br />
arbeta med ett arbete som tillskapas efter deras förutsättningar. Vilket skulle ge en god livskvalité<br />
istället för en personlig katastrof.<br />
Jag begär;<br />
att arbetsgivare som hjälper arbetsskadade och sjuka till en sysselsättning skall få<br />
ersättning för att tillskapa dessa arbeten<br />
att arbetsgivare som ger redan anställda skräddarsydda arbeten och möjlighet till . .<br />
att komma tillbaka till företaget skall få ersättning att tillskapa arbeten för dessa,<br />
att riksdagsledamöterna från Västernorrland med det snaraste arbetar för att …………<br />
avskaffa 15% ..av sjuklönen för de arbetsgivare som underlättar för arbetstagare i<br />
…………motionens anda,<br />
att Örnsköldsviks arbetarekommun skickar denna motion vidare till Västernorrlands ................<br />
partidistrikts årskonferens <strong>2005</strong> och den antas som distriktets egen och den ………<br />
skickas vidare<br />
Sidensjö 2004-12-20 Christina Andersson<br />
Örnsköldsvik arbetarekommunens styrelses yttrande över motion 5:2<br />
Motionären pekar på en för oss Socialdemokrater ytterst viktig frågeställning.<br />
Alla människors lika värde och rätten till ett arbete. Som vi skriver i vårt partiprogram:<br />
”Välfärdspolitiken handlar om ekonomisk trygghet, men också om att rättvist fördela livschanser<br />
och ge förutsättningar att välja i livets olika skeden. Alla ska ha rätt till arbete, och alla ska ha rätt att<br />
utvecklas i sitt arbete”<br />
Vi kan konstatera att vi idag har en arbetsmarknad som sorterar individer effektivt och brutalt, allt<br />
oftare enligt principen ”Det är bättre att vara rik och frisk än fattig och sjuk”<br />
32
Försök görs för att motverka dessa mekanismer. T.ex. har Samhall ett ansvar för att åstadkomma<br />
arbeten som anpassas till arbetshandikapp. Tyvärr kombinerar vi detta med ett vinstkrav på<br />
Samhall, så att du idag måste vara ganska frisk för att kunna klara arbetsuppgifterna.<br />
Lönebidrag till arbetsgivare som anställer arbetshandikappade är ett annat system som vi tillämpar,<br />
men som idag är ekonomiskt urholkat.<br />
Sammantaget ökar antalet individer som förnekas rätten att bidra till vår gemensamma välfärd..<br />
Individer som inte ”platsar” i arbetslivet p.g.a. sjukdom, men som samtidigt är ”för friska” för att ha<br />
rätt till sjukpenning. Vi skriver i våra politiska riktlinjer antagna 2004:<br />
Människan är samhällets viktigaste resurs. Att inte ta tillvara alla människors kompetens är<br />
oacceptabelt, både ur ett rättvise- och ett tillväxtperspektiv. Arbetslivet måste välkomna alla –<br />
oavsett bakgrund, kön, ålder eller funktionshinder. ---- Arbetslinjen ska vara en överordnad princip<br />
för den socialdemokratiska tillväxtpolitiken. För att den ska bli framgångsrik krävs att vi ständigt är<br />
beredda att pröva och utveckla de arbetsmarknadspolitiska medlen och anpassa dem till regionala<br />
förutsättningar.<br />
Med hänvisning till partiprogrammet och de av partikongressen antagna politiska riktlinjerna<br />
föreslår styrelsen Örnsköldsviks arbetarekommun att;<br />
att bifalla motionen och översända den till distriktskongressen som sin egen<br />
Örnsköldsvik arbetarekommunens representantskaps yttrande över motion 5:2<br />
Motionären pekar på en för Socialdemokrater viktig frågeställning. Alla människors lika värde och<br />
rätten till arbete. Som står i vårt partiprogram:<br />
”Välfärdspolitiken handlar om ekonomisk trygghet, men också om att rättvist fördela livschanser<br />
och ge förutsättningar att välja i livets olika skeden. Alla ska ha rätt till arbete, och alla ska ha rätt att<br />
utvecklas i sitt arbete.”<br />
I våra politiska riktlinjer kan vi också läsa:<br />
”Människan är samhällets viktigaste resurs. Att inte ta tillvara alla människors kompetens är oacceptabelt,<br />
både ur rättvise- och ett tillväxtperspektiv. Arbetslivet måste välkomna alla – oavsett bakgrund, kön, ålder eller<br />
funktionshinder. --- Arbetslinjen skall vara en överordnad princip för den socialdemokratiska tillväxtpolitiken.<br />
För att den ska bli framgångsrik krävs att vi ständigt är beredd att pröva och utveckla de<br />
arbetsmarknadspolitiska medlen och anpassa dem till regionala förutsättningar.”<br />
Den nya 15% regeln som gäller från <strong>2005</strong>-01-01 innebär att arbetsgivare som tar större ansvar och är<br />
mer aktiva i rehabiliteringsarbetet gynnas före de som inte vidtar några åtgärder. Från årsskiftet<br />
<strong>2005</strong> ges också möjlighet inom ramen för FINSAM att samarbeta för att den enskilde skall få<br />
möjlighet till rehabilitering och arbete.<br />
Idag kan vi tyvärr konstatera att en del faller mellan stolarna då de å ena sidan anses för sjuka för<br />
arbete och eventuell a-kassa eller för friska för sjukersättning. Detta måste rättas till! Lönebidrag till<br />
den enskilde och arbete inom Samhall är exempel på åtgärder för att arbetshandikappade ska få<br />
arbete. Arbetsgivare kan också idag få viss ersättning för att anpassa arbetsplatserna till<br />
arbetsskadade. Men det räcker inte. Därför har regeringen för avsikt att utreda om arbetsgivarens<br />
rehabiliteringsansvar kan göras tydligare och hur arbetstagarens ställning i rehabiliteringsprocessen<br />
kan stärkas ytterligare.<br />
33
När det gäller redan anställda delar vi motionärens ide om att arbetsgivarna skall kunna få visst<br />
stöd för att kunna tillskapa anpassade tjänster. Men det är viktigt att understryka<br />
arbetsgivaransvaret för de anställda. Om en maskin går sönder då lagar de den och för att förhindra<br />
att maskinen går sönder igen underhålls den noga. Det samma måste gälla medarbetarna.<br />
För att påskynda detta arbete och för att tillskapa andra åtgärder som underlätta för alla att få vara<br />
en del av arbetslivet föreslår vi representantskap besluta<br />
att 3:e att satsen avslås samt<br />
att 1:a och 2:a att satserna bifalls<br />
att i övrigt anta motionen som sin egen och översända den till distriktskongressen.<br />
Distriktsstyrelsen yttrande över motion 5:2.<br />
Föredragande: Kerstin Kristiansson Karlstedt<br />
Vår strävan är att främja arbetslinjen. De som bara kan arbeta en liten del av dagen ska få möjlighet<br />
att göra det. Vi ska ta tillvara på alla och se värdet av vad varje människa kan uträtta utifrån sin<br />
förmåga.<br />
Finansiell samordning (Finsam) som trädde i kraft från 1/1 2004 är ett projekt som syftar till att<br />
samordna resurser mellan kommun, landsting arbetsförmedling och försäkringskassa för att hjälpa<br />
framför allt långtidssjukskrivna att finna en plats på arbetsmarknaden. Sådana projekt förekommer i<br />
vårt län. Vidare är lönebidrag och arbete inom Samhall viktiga i sammanhanget<br />
I propositionen ”Ekonomiska drivkrafter för minskad sjukfrånvaro”, som riksdagen fattade beslut<br />
om i höstas, sänktes sjuklöneperioden för arbetsgivaren från tre till två veckor från den 1/1 <strong>2005</strong>.<br />
Istället införs ett medfinansieringsansvar på 15 % av sjukpenningkostnaden för anställda.<br />
Samtidigt sker en sänkning av arbetsgivaravgiften med 0,24 %.<br />
Det ger incitament för arbetsgivaren att arbeta aktivt med arbetsmiljön men också att verka för<br />
skyndsam rehabilitering.<br />
Om en arbetstagare kommer tillbaka i arbete på heltid, deltid eller kanske bara någon timme om<br />
dagen slipper arbetsgivaren betala de 15 % av sjukpenningkostnaden. Men sänkningen av<br />
arbetsgivaravgiften kvarstår, vilket betyder en ekonomisk fördel.<br />
Detta innebär att de arbetsgivare som skapar skräddarsydda jobb för sina anställda oavsett<br />
arbetsförmåga premieras.<br />
Vad de gäller kroniskt sjuka med intyg om sin sjukdom slipper arbetsgivaren betala 15 % av<br />
sjukpenningkostnaden, men har kvar sänkningen av arbetsgivaravgiften. På detta sätt motverkas att<br />
kroniskt sjuka sorteras bort från arbetsmarknaden.<br />
Distriktsstyrelsen understryker vikten av att alla människors arbetsförmåga tas till vara. Därför är<br />
det viktigt att genom många olika åtgärder stimulera arbetsgivare att anställa personer som inte har<br />
hundraprocentig arbetsförmåga. Det kan exempelvis ske genom att utöka antalet<br />
lönebidragsanställda, men också andra, mer otraditionella åtgärder bör kunna prövas i detta fall.<br />
34
Frågan är av en sådan vikt att distriktsstyrelsen avser att aktualisera frågan via motioner till<br />
partikongressen.<br />
Med stöd av vad ovan anförts föreslå distriktsstyrelsen distriktskongressen besluta;<br />
att bifalla 1:a och 2:a att-satsen<br />
att avslå 3:e att-satsen<br />
5:3 A-kassan kontra förtroendemannalagen.<br />
Av egen erfarenhet under år 2004 har jag blivit medveten om en brist tillämpningen av<br />
förtroendemannalagen. Har man a-kassa och ett politiskt deltidsuppdrag är man skyldig att avsluta<br />
sitt politiska uppdrag på kortast möjliga tid för att ta ett heltidsjobb.<br />
Detta är orimligt med tanke på att förtroendemannalagens syfte var att tillförsäkra vårt<br />
representativa styrelseskick en möjlighet att fungera.<br />
Problemet är känt, debatteras flitigt på www.s-<strong>info</strong>.nu och enkelt att rätta till.<br />
Jag yrkar därför;<br />
att riksdagsmännen får i uppdrag att driva frågan om en förändring av a-kasse reglerna i<br />
syfte att återupprätta rättssäkerheten kring förtroendemannalagen.<br />
Ånge 2004-11-30 Erik Lövgren<br />
Ånge socialdemokratiska förening antog motionen som sin egen vid medlemsmöte den 1/12 2004.<br />
Ånge arbetarekommuns representantskap ställer sig bakom motionen med följande motivering;<br />
Motionären tar upp en fråga som varit aktuell för flera medlemmar i Ånge Arbetarekommun,<br />
nämligen att arbetsförmedlingen tar upp frågan med dem om de verkligen står till<br />
arbetsmarknadens förfogande eftersom de har politiska uppdrag. Detta kan hända såväl de som har<br />
ett 40 procentigt uppdrag som de som bara sitter som ledamot av en nämnd och avsätter en till två<br />
dagar i månaden till politiken.<br />
Man ifrågasätter om de står till arbetsmarknadens förfogande redan innan något arbete anvisats och<br />
det eventuellt visat sig vara svårt att kombinera med det politiska uppdraget.<br />
Styrelsen för Ånge Arbetarekommun anser att det måste klarläggas vad som gäller för deltids- och<br />
fritidspolitiker vid uppbärande av A-kassa.<br />
Om detta är, som motionären och andra upplever, en konflikt mellan gällande regler så måste det<br />
vara en prioriterad fråga för arbetarrörelsen.<br />
35
Distriktsstyrelsens yttrande över motion 5:3.<br />
Föredragande: Jan-Christer Jonsson<br />
Distriktsstyrelsen anser att detta är en viktig fråga som motionären tar upp för att vi skall få<br />
människor att verka politiskt. Frågan tar upp två problem.<br />
Det första är hur regelverket för A- kassan är. Där kan vi konstatera att A- kassornas<br />
samorganisation har sett detta som ett problem, både vad gäller hur man står till arbetsmarknadens<br />
förfogande men också hur man skall beräkna ʺ lönenʺ från ett politiskt uppdrag i samband med att<br />
man lämnar uppdraget<br />
Därför har samorganisationens styrelse besluta att tillsätta en utredning som skall belysa detta<br />
problem, och komma med förslag på hur regelverket skall se ut.<br />
Det andra problemet är hur man handlägger frågan på lokala arbetsförmedlingskontor, där anser<br />
distriktsstyrelsen att arbetsförmedlingen borde överlämna detta till A- kassan för bedömning.<br />
Distriktsstyrelsens uppfattning är att det är Kommunallagens § 11 som reglerar rätten till ledighet<br />
vid politiska uppdrag och inte förtroendemannalagen.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta;<br />
att länets riksdagsmän får i uppdrag att bevaka den utredning som skall göras på<br />
A- kassornas samorganisation, så att dom förslag som kommer överensstämmer med<br />
motionens andemening<br />
att distriktsstyrelsen får i uppdrag att ta kontakt med Länsarbetsnämnden i Västernorrland för<br />
att man skall få en likartad policy om hur dessa frågor hanteras<br />
att utifrån detta anser distriktsstyrelsen motionen vara besvarad<br />
5:4 Lika villkor för entreprenader<br />
Enligt de regler som gäller sedan vi blev medlemmar i EU så skall det lägsta anbudet vid<br />
upphandling av t.ex. byggnadsverksamhet antagas. Detta kan ju låta rättvist men i verkligheten är<br />
anbuden ofta baserade på olika villkor. Så kan ett anbud från exempelvis ett annat land vara baserat<br />
på ett helt annat löneläge, ett annat säkerhetstänkande etc.<br />
Detta innebär att svenska arbetare får en förhöjd arbetslöshet, svenska företag ett försämrat<br />
konkurrensläge, svensk fackföreningsrörelse försämrade möjligheter att bevaka sina med ”blod,<br />
svett och tårar” tillkämpade rättigheter.<br />
Jag yrkar därför;<br />
att våra riksdagsledamöter ges i uppdrag att arbeta för att regler införes om att i Sverige<br />
skall vid bedömningen om vad som är lägsta anbud, svenska löner, säkerhetstänkande<br />
och fackföreningarnas rättigheter inrymmas.<br />
BeÅ Wass Fagervik S<br />
36
Timrå Arbetarekommuns representantskap beslutar;<br />
att avslå motionen och att sända till distriktskongressen som enskild<br />
Distriktsstyrelsens yttrande över motion 5:4.<br />
Föredragande: Roger Johansson<br />
Motionären belyser den fixering vid lägsta pris som upplevs gälla vid offentliga upphandlingar.<br />
Denna fixering kring pris sätter hård press på den svenska modellen med kollektivavtal som<br />
garant för löntagarnas rättigheter. Motionären vill därför att riksdagsledamöterna skall verka<br />
för att svenska villkor skall inrymmas i begreppet lägsta anbud.<br />
Motionärens oro är befogad även om läget inte är så illa som många tror. Redan med dagens<br />
regelverk går det att ta sociala och miljömässiga hänsyn vid upphandlingar.<br />
Det viktiga är att det görs redan vid upphandlingens början. Det är t.ex. tillåtet att kräva att<br />
villkoren för de anställda skall ligga i nivå med branschen. Det är sedan upp till facken att teckna<br />
kollektivavtal. Dagens regler i LOU medger ej krav på kollektivavtal.<br />
Det är också möjligt att vid upphandlingar av t.ex. kollektivtrafik kräva att personal skall följa<br />
med. Det krävs dock politisk beslutsamhet och handlingskraft.<br />
Frågan kommer med all säkerhet att vara en viktig fråga i valrörelsen 2006 och vårt partidistrikt<br />
bör vara ledande i frågan.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår distriktkongressen besluta;<br />
att bifalla motionen<br />
5:5 Minskade löneklyftor<br />
Som väl alla inom arbetareklassen torde vara överens om, så är löne- och förmånsskillnaderna i<br />
Sverige alltför stora. Många får leva under existensminimum medan andra har så enorma<br />
inkomster att man ej har möjlighet att förbruka dem.<br />
Även om det är sant som experterna säger, att det ej skulle nämnvärt påverka de fattigastes villkor<br />
(?), så skulle det vara av stort psykologiskt värde för oss alla om inkomstskillnaderna nedbringades<br />
till ( förslagsvis ), förhållandet 1 till 7 efter skatt.<br />
D.v.s. den som har den högsta inkomsten i landet ska ej ha mer än sju gånger så mycket som den<br />
som har den lägsta inkomsten.<br />
Vid <strong>Distriktskongress</strong>en år 2000 bifölls föregångaren till denna motion och vi gav våra riksdagsmän<br />
i uppdrag att ta upp seriösa diskussioner inom Socialdemokratiska riksdagsgruppen om hur denna<br />
inkomstutjämning skall kunna uppnås. På fråga vid senare <strong>Distriktskongress</strong> gavs svaret att inga<br />
direkta officiella åtgärder vidtagits men att frågan förekommit vid <strong>info</strong>rmella samtal.<br />
37
Detta anser jag ej kan kallas seriösa diskussioner inom S-gruppen varför jag yrkar att :<br />
—— rapport lämnas om vad som nu gjorts i frågan<br />
—— förnyat uppdrag ges till våra riksdagsmän att fullfölja uppdraget<br />
——– återkomma till nästa kongress med redovisning av sitt uppdrag<br />
B-Å Wass, Fagerviks S-förening<br />
Timrå arbetarekommuns yttrande över motion 5:5<br />
Timrå Arbetarekommuns styrelse håller i och för sig med motionären om att skillnader i lön<br />
och förmåner ofta är allt för stora och omotiverade och ställer sig därför bakom kravet på den<br />
redovisning som önskas i första att satsen.<br />
Vi kan dock inte ställa oss bakom kravet i andra att satsen i motionen. Det förutsätter ingrepp i<br />
avtalsrörelsen och den enskildes rätt att göra eget avtal. I och med detta finns inget svar på tredje<br />
att satsen.<br />
Timrå Arbetarekommuns representantskap beslutar enligt styrelsens förslag.<br />
Distriktsstyrelsens yttrande över motion 5:5<br />
Föredragande: Olof Andersson<br />
Motionären tar upp problemet med de alltför stora löne- och förmånsskillnaderna i Sverige och<br />
hänvisar till en motion som delvis bifölls på Distriktkongressen 2000.<br />
Det är betydelsefullt i sammanhanget att påpeka att vi i Sverige inte ska ha en statligt reglerad<br />
lönesättning. Utan det är arbetsmarknadens parter som ska fastställa lönerna efter förhandlingar.<br />
Den allmänna Opionen har dämpande effekt på de värsta avarterna med orimliga förmåner. Men i<br />
det arbetet är det inte främst till riksdagsmännen som kraven ska ställas utan då har vi alla ett<br />
ansvar.<br />
När det gäller förmåner riktade till politiker och statligt reglerade tjänster har en del gjorts i arbetet<br />
att få en acceptans för förmånerna hos allmänheten<br />
Distriktstyrelsen vill med bakgrund av ovanstående föreslå distriktkongressen besluta;<br />
att: bifalla första att-satsen<br />
att: avslå andra och tredje att-satserna<br />
6. Hälso- och sjukvårdsfrågor<br />
6:1 Mätning av ögontryck på vårdcentraler<br />
Många, framförallt äldre människor drabbas av grön starr, Glaukom. För att konstatera det och för<br />
att kontrollera sjukdomen måste man ”mäta trycket”, detta görs vid ögonklinikerna vid länets<br />
sjukhus. För bland annat Ångebor blir det många och långa resor till och från Sundsvall, vilket<br />
medför stora kostnader för landstinget, och är onödigt tröttsamt för äldre patienter.<br />
Detta kan undvikas om redan utbildade sjuksköterskor får en kompletterande utbildning för att<br />
mäta ögontrycket under ett par dagar vid syncentralen.<br />
Så arbetare man inom Jämtlands läns Landsting.<br />
38
Alternativt kan redan utbildad personal från syncentralen tjänstgöra vissa dagar vid vårdcentralen.<br />
Jag föreslår därför;<br />
att mätning av ögontryck görs vid vårdcentraler, för att skona patienterna samtidigt som<br />
det blir en stor besparing för landstinget.<br />
Motionen antagen och tillstyrkt av Parteboda S-kvinnor.<br />
Ånge 2004-12-07 Berit Levin-Westin<br />
Ånge Arbetarekommuns representantskap ställer sig bakom motionen med följande motivering;<br />
Alla förslag som kan ge besparingar och öka effektiviteten inom vården bör beaktas. Denna motion<br />
och den möjlighet som telemedicin ger är en god utveckling för vården i glesbygd.<br />
Distriktsstyrelsen yttrande över motion 6:1<br />
Föredragande: Monica Fahlén<br />
Motionären föreslår att mätning av ögontrycket ska göras på vårdcentraler, för att skona patienterna<br />
samtidigt som det påstås bli en stor besparing för landstinget.<br />
Redan idag görs vid akuta besvär mätning av ögontrycket på våra vårdcentraler, alltså skulle man<br />
kunna bifalla denna motion om man bara ser till dess att-sats. Bedömningen av dessa<br />
undersökningar är dock bara preliminära. Eftersom själva motionen dessutom tar upp problemen<br />
vid ögonsjukdomen Glaukom (grön starr) och detta är en sjukdom som kräver specialistvård i form<br />
av ögonspecialist måste svaret bli att vårdcentralens läkare och sköterskor inte har den rätta<br />
kompetensen att utföra dessa kontroller. Att utbilda vårdcentralspersonalen för att ta hand om<br />
denna stora grupp patienter skulle innebära stora kostnader för Landstinget och på denna punkt<br />
blir alltså effekten den motsatta mot den påstådda besparingen.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår därför distriktskongressen besluta;<br />
att avslå motionen<br />
6:2 Satsa på förebyggande folkhälsoarbete.<br />
All tillgänglig statistik och mediarapportering visar att det finns allvarliga brister i den svenska<br />
folkhälsan. Dessa birister kan i stort indelas i två huvudgrupper. Å ena sidan luftföroreningar och<br />
oacceptabla arbetsmiljöer/arbetsplatser m m. För det andra finns en stor grupp mer eller mindre<br />
självförvållade vällevnadssjukdomar som exempelvis övervikt och bruket eller missbruket av<br />
alkohol och droger.<br />
I den första gruppen finns det mera ”raka” och hanterliga metoder för att komma till rätta med<br />
missförhållandena. Inom den andra ohälsogruppen, med mer individrelaterade problem, läggs<br />
mycket av ansvaret på den enskilde individen. Jag tänker här vid lag på bruket/missbruket av<br />
droger, narkotika, alkohol och rökning. Sedan vårt lands gränser öppnats i och med inträdet i EU<br />
har tillgängligheten ökat och den okontrollerade införseln av narkotiska preparat och andra droger<br />
sorgligt nog fått mer eller mindre fri rörlighet p g a försvårade kontrollmöjligheter. Konsekvenserna<br />
av detta har lett till ökat individuellt beroende samt fysiska och psykiska lidanden för enskilda<br />
individer, familjer och allt för många barn. Det förhållandet att rökning numera går allt längre ner i<br />
åldrarna, vilket även gäller bruket av alkohol, anser jag vara en risk för att det lägger grunden till ett<br />
framtida beroende och risker för övergångar till tyngre drogmissbruk senare i livet.<br />
39
Rökningen utgör också en allvarlig hälsorisk som i allt för många fall leder till individuella lidanden<br />
och för tidig död. Det orsakar också samhället stora kostnader och belastar sjukvårdens resurser.<br />
Även om de allmänna kostnaderna för vår ”ohälsa” tar allt för stor del av vår gemensamma<br />
ekonomi, är det i första hand omsorgen om individers kända och oönskade lidanden och olycka,<br />
som jag anser måste förhindras genom ökade resurser till förebyggande åtgärder.<br />
Jag föreslår därför<br />
att Socialdemokratiska partiet tar initiativ till en kraftig ökning av resurser för upplysning i<br />
förskolor och skolor om olika drogers skadeverkningar, samt ökade bidrag till utvecklande<br />
ungdomsverksamheter med mottot: Den som arbetar i nuet har stannat. Den som<br />
arbetar för framtiden får fortsätta<br />
att den som vill komma ur sitt nikotinberoende, och söker hjälp för detta, ska få gratis<br />
tillgång till avvänjningspreparat<br />
att distriktskongressen ger länets riksdagsledamöter i uppdrag att verka för denna motions<br />
syften genom motioner och i utskottsarbete<br />
Borgsjö <strong>2005</strong>-01-10<br />
Anders Leufstadius Bengt Danielsson<br />
Ånge Arbetarekommuns styrelse ställer sig bakom motionen med följande motivering:<br />
Motionären vidrör här ett angeläget ämne, folkhälsoarbetet är en viktig fråga som måste<br />
bibehålla en tätposition på den politiska dagordningen. Inte minst med bakgrund av de nya<br />
regler som gäller vid sjukskrivningar.<br />
Den kostnad som samhället åsamkas för subventionerade rökavvänjningsmedel borde kunna<br />
”räknas hem“ i de minskade kostnader som ett minskat antal rökare bidrager med.<br />
Distriktsstyrelsen yttrande över motion 6:2.<br />
Föredragande: Ewa Söderberg.<br />
Distriktsstyrelsen instämmer i att arbetet med folkhälsans utveckling och folkhälsopolitiken ständigt<br />
måste vara i fokus.<br />
Två av de mått man brukar använda för att förklara hälsosituationen i en befolkning är<br />
medellivslängd och spädbarnsdödlighet.<br />
Sverige har i dag en av de längsta medellivslängderna i Världen och spädbarnsdödligheten är en av<br />
de lägsta i Världen.<br />
Trots detta är skillnader i hälsa fortfarande stor mellan olika sociala grupper. I stort sett oförändrad de senaste<br />
tjugo åren. Hälsa är alltså fortfarande en klassfråga.<br />
Som motionären påpekar så har alkoholkonsumtionen ökat efter EU inträdet, sedan 1996 och fram<br />
till 2003 ökade alkoholkonsumtionen per invånare (15 år och äldre) med närmare 15 procent. Det<br />
finns också tecken på att den alkoholrelaterade sjukligheten ökar vilket bland annat framgår av<br />
förändringar i sjukskrivningsmönstret.<br />
Till det mest positiva på folkhälsoområdet hör den minskade rökningen bland svenskarna.<br />
När det gäller tobaken totalt, alltså även snuset inräknat finns dock oroande tecken. Här har<br />
regeringen konstaterat att i Statens folkhälsoinstituts roll ingår att stödja forskning och bidra till en<br />
ökad belysning av snusanvändandet.<br />
40
Våren 2003 beslutade riksdagen att anta ”Mål för folkhälsan” (proposition 2002/03:35)<br />
Propositionen har förutom 11 målområden ett övergripande mål att skapa samhälleliga<br />
förutsättningar för god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Därmed är folkhälsopolitikens<br />
stora utmaning att åstadkomma ett perspektivskifte som gör det förebyggande och hälsofrämjande<br />
arbetet till en förstahandsstrategi inom alla politikområden.<br />
Målområde 11 : Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt<br />
minskade skadeverkningar av överdrivet spelande.<br />
Målet för samhällets insatser inom tobaksområdet skall vara att minska tobaksbruket.<br />
Som etappmål bör gälla.<br />
• En tobaksfri livsstart från 2014<br />
• En halvering till 2014 av antalet ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa.<br />
• En halvering till 2014 av andelen rökare bland de som röker mest och att<br />
• Ingen ofrivilligt skall utsättas för rök i sin omgivning.<br />
Mot denna bakgrund kan konstateras att länets riksdagsledamöter redan ”verkat för” denna<br />
motions syfte och att det nu åvilar länets landstings- och kommunpolitiker att verka inom de olika<br />
politikerområdena för att målen med folkhälsan ska nås.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår därför distriktskongressen besluta;<br />
att motionen avslås<br />
6:3 Ändringar av rutiner vid anmälan till HSAN<br />
För personer som blir anmälda till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, innebär det för<br />
den anmälde problem och för många en krissituation. Det gäller dels anmälan i sig, men främst<br />
publiceringen i pressen.<br />
Lokalt blir en anmälan till HSAN en nyhet som slås upp stort, trots att det endast är en anmälan där<br />
i princip vad som helst kan påstås.<br />
Statistiken visar att cirka 10 % av anmälningarna till HSAN leder till disciplinära åtgärder. Besluten i<br />
HSAN slås upp stort i pressen om det blir en ”fällande” dom. Blir det inte ett fällande beslut är det<br />
ytterst sällan att massmedia tar upp detta så att den anmälde blir rentvådd.<br />
Personer inom vården kan i sin yrkesutövning bli anmälda till flera instanser – Patientnämnden,<br />
Socialstyrelsen, HSAN och i yttersta fall stämd i domstol på skadestånd. Att bli offentligt uthängd<br />
på grund av en anmälan, där beslut inte tagits späder på denna press på sjukvårdens personal.<br />
Anmälan bör före beslut betecknas som s k arbetsmaterial och inte offentliggöras.<br />
Mot denna bakgrund föreslås;<br />
att reglerna för publicering av anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd ses över<br />
och att endast anmälan efter beslut blir offentlig, samt<br />
att distriktskongressen uppdrar till våra riksdagsmän att driva frågan.<br />
Härnösand den 9 november 2004 Bo-Anders Öberg<br />
41
Vid Härnösands arbetarekommuns styrelsemöte 2004-11-22 beslutade;<br />
att sända motionen som sin enskild och att föreslå representantskapet besluta detsamma<br />
Vid Härnösands arbetarekommuns representantskapsmöte 2004-12-07 beslutades enligt<br />
styrelsens beslut;<br />
att motionen sänds som enskild till partidistriktets årskongress.<br />
Distriktsstyrelsens yttrande över motion 6:3.<br />
Föredragande: Fredd Sandberg<br />
Styrelsen anser att öppenhet alltid skall råda i den offentliga sektorn, och kanske särskilt inom<br />
vården. Det är viktigt för patienten att kunna få en objektiv utredning vid misstänkt felbehandling<br />
och även att någon blir ansvarig om fel har begåtts. Styrelsen menar vidare att sjukvården måste<br />
arbeta vidare med patientkommunikationen. Bättre dialog mellan patient och<br />
läkare/sjukvårdspersonal innebär sannolikt färre anmälningar till ansvarsnämnden.<br />
Distriktstyrelsen föreslår därför distriktkongressen besluta;<br />
att avslå motionen<br />
6:4 Tryggare vardag för psykiskt funktionshindrade.<br />
I Härnösands kommun har glädjande nog alla psykiskt funktionshindrade en bostad. Så är det inte<br />
överallt i landet trots ”Lagen om Stöd och Service”. Den var i sin utformning när den kom, bindande<br />
för kommunerna. Alltså inte en ramlag.<br />
Även om man har någonstans att bo och boendet är tryggt, med bra bostadsstandard, bra stöd av<br />
hemtjänst och god man, är dagarna ofta passiva, långa och ofta ångestladdade.<br />
Att inte själv kunna hitta sysselsättning som man har råd med är svårt, då man är psykiskt<br />
funktionshindrad och har svårt förstå sammanhang och fungera i grupp. Det är för många omöjligt<br />
”styra ”över sina dagar, passa tider, komma ihåg ta medicin och äta regelbundet. Man är ”styrd” av<br />
sitt handikapp. Det är också svårt ”hitta” sysselsättning när man är utanför arbetsmarknaden.<br />
Psykiskt funktionshindrade blir tyvärr ofta utnyttjad av andra grupper som missbrukare och<br />
kriminella. Varvid de flesta är rädda för andra människor - då de har dåliga erfarenheter. Det är<br />
också många som är ”rädda” för psykiskt funktionshindrade, efter de våldsamma övergrepp som<br />
skett senaste åren. Vid mordet på Anna Lind mördare och vid många flera våldsbrott har<br />
gärningsmannen bedömts vara psykiskt sjuk.<br />
Flertalet psykiskt funktionshindrade är de mest rädda människorna som finns. Det hör till<br />
funktionshindren. De är fredliga, osäkra människor som ofta saknar vänner och något vettigt att<br />
syssla med.<br />
I ”Lagen om Stöd och Service” har kommunerna ansvaret för innehållet i vardagen och i vården för<br />
all form av sjukvård, öppen och sluten vård.<br />
Samverkan måste utvecklar ytterligare till den enskildes bästa och det är samhälles genensamma<br />
ansvar.<br />
42
Jag föreslår;<br />
att sysselsättning skapas för alla psykiskt funktionshindrade som vill<br />
att vi driver en kunskapskampanj om psykiskt funktionshindrade, gärna i samverkan med<br />
bl.a. intresseorganisationer<br />
att våra riksdagsledamöter får i uppdrag driva frågan så att resurser finns och används på<br />
bästa sätt i samhället<br />
Anne Sofie Höij<br />
Vid Härnösands kvinnoklubbs möte 2004-11-08 beslutades att anta motionen som sin egen.<br />
Vid Härnösands arbetarekommuns styrelsemöte 2004-11-22 beslutades;<br />
att anta motionen som sin egen och att föreslå representantskapet besluta detsamma.<br />
Vid Härnösands arbetarekommuns representantskapsmöte 2004-12-07 beslutades enligt<br />
styrelsens beslut;<br />
att anta motionen som sin egen och översända densamma till partidistriktets årskongress<br />
Distriktsstyrelsens yttrande över motion 6:4.<br />
Föredragande: Fredd Sandberg.<br />
Regeringen beslutade den 20 januari om en psykiatrisatsning som omfattar 700 miljoner kronor för<br />
<strong>2005</strong> och 2006. Pengarna fördelas på 500 miljoner kr till kommunerna och landstingen för satsning<br />
på vård, sysselsättning och boende. Cirka 200 miljoner kronor ska användas till<br />
verksamhetsutveckling.<br />
Människor med psykisk sjukdom eller funktionshinder ska ha rätt till samma goda vård som den<br />
som är kroppsligt sjuk. Ambitionsnivån ska höjas inom vård och omsorg av psykiskt sjuka och<br />
funktionshindrade. Dessa pengar är en del i upprustningen av psykiatriska vården.<br />
Regeringen ger också stöd till utveckling av psykiatrin. Psykiatrisamordnarens arbete fortsätter, och<br />
fler förslag för att stärka vården av psykiskt sjuka och funktionshindrade kommer.<br />
Kommuner och landsting ska tillsammans ansöka om pengarna. Avsikten är att kommuner och<br />
landsting ska samarbeta och upprätta gemensamma planer för bättre vård, sysselsättning och<br />
boende för psykiskt sjuka och funktionshindrade.<br />
De cirka 200 miljoner kronor som anslås till verksamhetsutveckling kan sökas av de inom psykiatrin<br />
och socialtjänsten som vill satsa på utvecklingsprojekt av olika slag. Utvecklingsprojekten kan till<br />
exempel gälla samverkan, rehabilitering, sysselsättning, kvalitet och arbetssätt inom vård av<br />
personer med psykisk sjukdom eller psykiskt funktionshinder.<br />
Regeringsbeslut med syfte att förbättra situationen för psykiskt funktionshindrade har alltså fattats<br />
och fler förväntas.<br />
Med hänsyn till att regeringen agerar i frågan finns inte anledning att föra motionen till våra<br />
riksdagsledamöter.<br />
43
Distriktsstyrelsen förslår distriktskongressen besluta;<br />
att bifalla motionen med att den delges våra företrädare med ansvar för psykriatrifrågor<br />
inom kommun och landsting<br />
6:5 Huvudmannaskap för psykiatri och övrig hälso/sjukvård<br />
Alltmedan Ansvarkommittén undersöker den nuvarande samhällsorganisationens förutsättningar<br />
att klara de offentliga välfärdsåtagandena, räcker det att titta på en nyhetssändning för att<br />
konstatera att dagens organisation har uppenbara brister.<br />
Allra tydligast märks kanske välfärssamhällets brister inom psykiatrin. Och även om vi det senaste<br />
året drabbats av en markant upptrappning av våldsdåd utförda av psykiskt sjuka – får vi gå längre<br />
tillbaka än så för att spåra det förlösande beslut som skapat dagens situation. Det är nu närmare tio<br />
år sedan kommunerna i den så kallade psykiatrireformen övertog huvudansvaret för de psykiskt<br />
funktionshindrade.<br />
Kommunerna fick därigenom ansvar för att söka upp personer med psykiskt funktionshinder och<br />
erbjuda dem insatser. Dessutom blev kommunerna ansvariga för att ta initiativ till samarbete med<br />
andra myndigheter och instanser som är inblandade i vård och omsorg om den psykiskt sjuke.<br />
Reformen har i vissa delar medfört brister i vården, och bortsett från delförklaringar som att<br />
kommunernas och landstingens dåliga ekonomier drabbat även de psykiskt sjuka, är det uppenbart<br />
att den stora boven i dramat är fortsatt oklar ansvarsfördelning. Att människor med behov av hjälp<br />
faller mellan stolarna och far illa när kommuner och landsting inte kan enas om vems ansvar dessa<br />
människor är, ser vi exempel på dagligen.<br />
Eftersom detta gäller även för ansvaret kring den övriga hälso- och sjukvården är det uppenbart att<br />
huvudansvaret för all denna verksamhet måste klargöras för att säkerställa kvaliteten på vården<br />
över hela landet och underlätta ansvarsutkrävandet. Detta åstadkommer vi bäst om ansvaret samlas<br />
på så få samhällsnivåer som möjligt.<br />
I en omfattande Sifoundersökning i november 2004, bekräftas denna uppfattning. En klar majoritet<br />
av de tillfrågade menade att viktigare än det kommunala självstyret var att medborgare i alla landets<br />
kommuner och landsting får likvärdig kvalitet på servicen.<br />
Kongressen föreslås därför besluta;<br />
att verka för att huvudmannaskapet för psykiatrin återförs till staten<br />
att verka för att huvudmannaskapet för all övrig hälso- och sjukvård bör överföras<br />
till Landstinget<br />
att verka för att staten finner en ny organisationsform som bättre klargör uppgiftsfördelningen<br />
mellan staten, landstingen och kommunerna samt dess finansiering<br />
H-sands(S)eniorförenings styrelse har beslutat att ställa sig bakom motionen<br />
Härnösand 2004-11-10 Einar Samuelsson<br />
44
Vid Härnösands arbetarekommuns styrelsemöte 2004-11-22 beslutades;<br />
att sända motionen som enskild och att föreslå representantskapet besluta detsamma<br />
Vid Härnösands arbetarekommuns representantskapsmöte 2004-12-07 beslutades<br />
efter motionärens eget förslag;<br />
att ändra i dom två första attsatserna enligt följande:<br />
att verka för att huvudmannaskapet för psykiatrin utreds.<br />
att verka för att huvudmannaskapet för all övrig hälso- och sjukvård utreds.<br />
att anta motionen som sin egen och översända densamma till partidistriktets årskongress<br />
Distriktsstyrelsens yttrande över motion 6:5.<br />
Fördragande: Ewa Söderberg<br />
Allmänt<br />
I den svenska debatten framställs sjukvården ofta som en verksamhet i djup kris. När samma<br />
sjukvård granskas av internationella forskare rankas den däremot som en av de allra främsta.<br />
Att debattbilden ändå är negativ har två huvudförklaringar.<br />
En är de snabba och genomgripande förändringarna av sjukvårdens struktur. Eftersom sjukvården<br />
är en av samhällets mest kunskapsintensiva verksamheter leder ny kunskap hela tiden till<br />
rationaliseringar och strukturförändringar.<br />
Den andra förklaringen till den negativa bilden av svensk sjukvård står att finna i en accelererande<br />
ideologisk maktkamp. Det går att tjäna stora pengar på sjukvård, både för försäkringsbolag och<br />
vårdbolag. Men för att göra det i större skala måste sjukvårdsystemet ändras.<br />
Psykiatrin<br />
I en utredning som gjorts av Professor Gunnar Kullgren, rättspsykiater i Umeå på uppdrag av<br />
Socialstyrelsen konstateras att en markant upptrappning av våldsdåd utförda av psykiskt sjuka – ej<br />
har skett.<br />
I en sammanställning av forskning som publicerats mellan 1990 och 2000 drar man slutsatsen att<br />
mindre än 10 % av våldsbrotten i västerländska samhällen begås av personer med allvarlig psykisk<br />
sjukdom som schizofreni. Om en person attackeras av en främmande person ”på gatan” är det<br />
troligast att gärningsmannen inte tillhör gruppen psykiskt sjuka.<br />
Samverkan mellan psykiatrin och kommunens verksamheter som stödjer människor med psykiskt<br />
funktionshinder utvecklas hela tiden. Till största delen fungerar samverkan bra i vårt län. Det som<br />
syns i media är de mest komplicerade ärendena, bland annat personer som både har psykisk<br />
sjukdom och missbruk.<br />
För att ytterligare förbättra den psykiatriska vården i Västernorrland har ett uppdrag lämnats till<br />
psykiatriker Per Nilsson att belysa landstingets psykiatriska vård utifrån ett befolkningsperspektiv.<br />
Uppdraget ska vara slutfört <strong>2005</strong>-06-03<br />
På nationell nivå har regeringen tillsatt en nationell psykiatrisamordning.<br />
Frågan belyses alltså på både regional och nationell nivå.<br />
Distriktsstyrelsen kan också konstatera att när landstingen tog över psykiatrin från den statliga<br />
nivån så grundades det i en allmän insikt om att staten helt enkelt var en dålig ägare till sådan<br />
verksamhet.<br />
45
Dock pågår som motionären själv påpekar en långsiktig diskussion om sjukvården under<br />
Ansvarskommitténs ledning av Mats Svegfors. Här är huvudfrågan hur ansvaret ska fördelas mellan<br />
lokal, regional och nationell nivå.<br />
Med hänvisning till det ovan framförda föreslå distriktsstyrelsen distriktskongressen besluta;<br />
att avslå motionen<br />
7. Samhällsorganisation<br />
7:1 Folkomrösta om EU-fördraget<br />
Det är idag 10 nationer som har bestämt sig att dom ska folkomrösta om nya konstitutionen av EU:s<br />
stater. Den sägs att den är för jobbig att förstå för oss vanliga, inte för dom högt förtroendevalda i<br />
riksdag och regering. Det sägs också att vi har för lite kunskap och intresse och behöver därför inte<br />
”sätta oss in i frågan. Det säger i alla fall en del ”förståsigpåare”.<br />
Det är en oerhörd kränkning, en grov diskriminering. Självkart är det ”jobbigt” att lära in nya saker<br />
oavsett vad man ”kan” innan. Samtidigt är jag övertygad om att frågan angår ”gemene man”. Det är<br />
ju vår grundlag som ändras. Det sägs även att vi som vill folkomrösta inte ”litar på” vår regeringen<br />
trots att den är folkvald.<br />
Jag vill vara med och lära mera om nya Europa, samt få använda min enda röst.<br />
Demokrati bygger på delaktighet oavsett utbildning ,förtroendeuppdrag eller inkomst.<br />
Det finns också en stor okunskap om ”vårt” medlemskap idag? Vilka fördelar ger det oss i<br />
vardagen? Jag röstade ja till att gå med i EU för att kunna vara med och påverka i ett tryggare<br />
Europa .<br />
Jag föreslår;<br />
att vi snarast bestämmer oss för en folkomröstning, gärna i samband med 2006 riksdagsval<br />
att vi talar om i ord och bild fördelarna med EU- medlemskapet idag<br />
att vi tydliggör hur man bäst kan lära sig om det nya EU-fördraget<br />
att vi socialdemokrater ”litar på” folkets vilja att skaffa kunskap och besluta i frågan<br />
att vi driver en kunskapskampanj inom och utom partiet<br />
att riksdagsledamöterna driver frågan i enlighet med motionens intentioner<br />
Anne Sofie Höij<br />
Vid Härnösands kvinnoklubbs möte 2004-11-08 beslutades att motionen skickas som enskild.<br />
Vid Härnösands arbetarekommuns styrelsemöte 2004-11-22 beslutades;<br />
att sända motionen som enskild och att föreslå representantskapet besluta detsamma.<br />
Vid Härnösands arbetarekommuns representantskapsmöte 2004-12-07 beslutade<br />
enligt styrelsens beslut;<br />
att sända motionen som enskild till partidistriktets årskongress.<br />
46
Distriktsstyrelsen yttrande över motion 7:1<br />
Föredragande: Jasenko Omanovic<br />
Regeringarna i EU:s 25 medlemsländer enades i juni om ett förslag till nytt konstitutionellt fördrag<br />
för EU. Förslaget ska nu behandlas i medlemsländerna antingen genom att de nationella<br />
parlamenten fattar beslut eller att frågan avgörs i folkomröstningar. Förslaget kan först godkännas<br />
efter det att det godkänts i alla medlemsstater.<br />
Under arbetets gång med fördraget ställde den svenska regeringen en lång rad krav. Dessa krav<br />
handlade bl.a. om att det ska råda en större öppenhet inom EU, om att jämställdheten ska<br />
uppgraderas, om att full sysselsättning ska vara ett mål för politiken och att EU ska skapa effektiva<br />
metoder för att bekämpa kvinnohandel och handel med narkotika. Man kan konstatera att kraven i<br />
stor utsträckning godtagits i det förslag till fördrag som föreligger.<br />
Motionären konstaterar att det sägs att nya EU-fördraget är för svår och jobbig att förstå för<br />
”vanliga” människor, vilket är förstås inte en uppfattning distriktsstyrelsen delar. Vi har ett<br />
fullständigt förtroende för de svenska väljarnas förmåga att fatta <strong>info</strong>rmerade och välgrundade<br />
beslut, däremot menar vi i distriktsstyrelsen att vi måste slå vakt om den representativa demokrati<br />
vi har i Sverige. Vi har fortfarande en valdeltagande i riksdagsvalet på över 80 procent, vilket<br />
innebär att befolkningen i hög utsträckning väljer sina politiska representanter och samtidigt ger<br />
mandat till dessa att besluta i olika frågor.<br />
Sveriges Riksdag har i dag ett stort ansvar för Sveriges inställning i olika lagstiftningsfrågor inom<br />
EU. Genom förslaget till nytt fördrag ökar riksdagens inflytande över EU-politiken. Våra<br />
förtroendevalda i Sveriges riksdag har att ta ett helhetsansvar för Sveriges EU-politik och är<br />
därigenom väl skickade att liksom vid tidigare förändringar av fördraget ta beslut om förslaget till<br />
nytt fördrag. Att Sveriges Riksdag får denna uppgift är viktigt också för att integrera EU-frågorna i<br />
den nationella politiken.<br />
Motionären påpekar att det finns behov av att öka kunskapen om EU hos allmänheten.<br />
Distriktsstyrelsen håller med, men ställer sig frågande till om det är vi som ett politiskt parti som har<br />
det övergripande ansvaret för detta. Däremot kan och måste vi som ett folkrörelseparti mera aktivt<br />
förmedla vår vision av EU och hur vi vill utveckla europasamarbetet. Det är en absolut<br />
nödvändighet för att bland våra medlemmar och väljare väcka engagemang för dessa viktiga frågor<br />
och därigenom öka valdeltagandet i parlamentsvalen för en mer representativ demokrati.<br />
Med hänvisning till ovanstående föreslår distriktsstyrelsen distriktskongressen besluta;<br />
att avslå motionen<br />
7:2 Bättre tillgänglighet för funktionshindrade i samhället<br />
Regeringen beslutade 2003 att godkänna Boverkets förslag till föreskrifter om åtgärder för att<br />
förbättra tillgängligheten och delaktigheten för funktionshindrade i samhället.<br />
Detta innebär att åtgärder måste vidtas för att göra tillgängligheten större i bostäder, offentliga<br />
lokaler och på offentliga platser. Handikappanpassningar av olika slag är ofta ekonomiskt<br />
kostsamma på grund av felaktiga huskonstruktioner, planlösningar, kommunikationsleder e.t.c.<br />
detta innebär att anpassningsarbetet går trögt, det innebär också provisoriska och ibland mindre<br />
ändamålsenliga lösningar.<br />
47
För att undvika dessa problem borde man redan i samhällsplaneringen samt nybyggnadsskedet<br />
uppmärksamma dessa frågeställningar och anpassa planering och huskonstruktioner därefter.<br />
På sikt borde det vara samhällsekonomiskt riktiga att redan i nybyggnadsstadiet utföra och/eller<br />
förbereda för en handikappanpassning. Vad man i första hand bör tänka på vid nybyggnader är<br />
bland annat gatu- och vägavfarter, garageinfarter, husentréer (utan trappsteg och trösklar), badrum<br />
och toaletter, bredd på dörrar och dessas placering. I flervåningshus även tänka på utrymmen för<br />
hissar.<br />
Med anledning av vad som ovan framförts föreslår jag;<br />
att länets riksdagsledamöter får i uppdrag att i riksdagsmotioner eller på annat sätt<br />
aktualisera dessa frågeställningar<br />
att länets S-politiker på alla nivåer anmodas att arbeta för dessa principer vid fullgörandet<br />
av sina uppdrag.<br />
Sollefteå 2004-10-25 Lennart Frost<br />
Motionen behandlad vid Trästa Skärvsta S förenings medlemsmöte 2004 1109.<br />
Mötet beslutade att tillstyrka motionen.<br />
Lennart Frost Micael Melander<br />
Sollefteå arbetarekommuns yttrande över motion 7:2<br />
I förordning (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk under särskilda krav på<br />
byggnader paragraf 12, Byggnader, som innehåller bostäder, arbetslokaler eller lokaler till vilka<br />
allmänheten har tillträde, skall vara projekterade och utförda på ett sådant sätt att bostäderna och<br />
lokalerna är tillgängliga för och kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller<br />
orienteringsförmåga.<br />
I den utsträckning som behövs, med hänsyn till kraven på tillgängligheten, skall byggnader vara<br />
försedd med hiss eller annan lyftanordning.<br />
Lagstiftningen gäller vid nybyggnad och ändring av byggnader. Motionen tar upp viktiga frågor då<br />
det gäller funktionshindrade. Lagstiftningen är klar och konkret, frågor som politiker, tjänstemän i<br />
kommunen skall bevaka och besluta om.<br />
Motionen med yttrande behandlad vid arbetarekommunens styrelsesammanträde 2004-11-18.<br />
Styrelsen föreslår representantskapet besluta;<br />
att avslå att-sats nr 1<br />
att bifalla att-sats nr 2<br />
Arbetarekommunens representantskapsmöte beslutade vid möte 2004-12-01 i enlighet med<br />
styrelsens förslag;<br />
att avslå att-sats nr 1<br />
att bifalla att-sats nr 2<br />
att motionen insänds som arbetarekommunens egen<br />
48
Distriktsstyrelsen yttrande över motion 7:2<br />
Föredragande: Christer Nilsson<br />
Sollefteå arbetarekommuns yttrande över motionen är helt rätt. Lagstiftningen är tillräcklig men<br />
förverkligandet ute i kommunerna lämnar ibland en del i övrigt att önska.<br />
Därför är den andra att-satsen i motionen relevant att bifalla.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta;<br />
att avslå 1:a att-satsen<br />
att bifalla 2:a att-satsen<br />
7:3 Minskad byråkrati och krångel med EU-ansökningar<br />
Välkänt bland politiker, föreningsledare och företagare är krånglet och byråkratin kring ansökan<br />
och hanteringen av EU-bidrag. För att söka och hantera EU-bidrag krävs nu specialister och<br />
resurser.<br />
Många med insyn anser att krånglet inte kan skyllas på EU utan på ”svenska tjänstemän” som<br />
skapat denna byråkrati och krångel.<br />
Insynen och demokratin i hanteringen kan ifrågasättas. Modellen med konsensusbeslut i<br />
beslutsgrupper, dvs. att om en ledamot har avvikande mening så faller förslaget, är inte demokrati.<br />
Det finns stor anledning att se över frågan med demokratin och krånglet med EU- ansökning/bidrag.<br />
Bl.a. för att få EU-tanken trovärdig och närmare den vanliga medborgaren.<br />
Mot denna bakgrund hemställs att distriktskongressen uppdrar till våra förtroendevalda att ta upp<br />
frågan så att åtgärder vidtas för att minska krånglet och öka det demokratiska inflytandet när det<br />
gäller ansökningar av EU-bidrag.<br />
Härnösand 9/11 2004<br />
Bo-Anders Öberg Alf Wedin<br />
Vid Hernö S medlemsmöte 2004-11-09 beslutades att anta motionen som sin egen.<br />
Vid (S)eniorföreningens styrelsemöte 2004-11-11 beslutades att anta motionen som sin egen.<br />
Vid Härnösands arbetarekommuns styrelsemöte 2004-11-22 beslutades;<br />
att anta motionen som sin egen och att föreslå representantskapet besluta detsamma<br />
Vid Härnösands arbetarekommuns representantskapsmöte 2004-12-07 beslutades enligt<br />
styrelsens beslut;<br />
att anta motionen som sin egen och översända densamma till partidistriktets årskongress.<br />
49
Distriktsstyrelsen yttrande över motion 7:3<br />
Föredragande: Christer Nilsson<br />
Regeringen har den 22 december 2004 tillsatt en kommitté, DIR 2004:177.<br />
Kommitténs uppdrag är att lämna förslag till organisation för genomförandet av EU:s<br />
sammanhållningspolitik i Sverige under perioden 2007 - 2013. Kommitténs arbete skall vara<br />
slutförd den 1 november <strong>2005</strong>.<br />
Detta ger våra förtroendevalda en möjlighet att föra fram motionärens synpunkter och därmed<br />
skapa möjligheter att minska ”krånglet”.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta;<br />
att bifalla motionen<br />
7:4 Förenklat förfarande vid sammanläggning av fastigheter inom planlagt område<br />
Det förekommer, inte alltför sällan, framförallt i glesbygd att det finns två bostadshus på samma<br />
”gård”. Omfattas de av samma fastighetsbeteckning är allt gott och väl. Om de båda husen står på<br />
varsin fastighet kan dock ett problem uppstå, när det ena huset inte är bebott.<br />
Jag har ett färskt exempel på att en ung familj bor i det ena huset och det andra huset har stått<br />
obebott i 40 år. De äger båda fastigheterna genom arv. Familjen får naturligtvis betala samtliga<br />
avgifter för det hus som man bebor, som el, sophämtning och VA. För det obebodda huset har man<br />
efter förhandling sluppit alla avgifter förutom VA. Pga. vattenlagen kan de inte bli befriade från<br />
vattenavgiften trots att inget vatten har runnit i ledningarna på 40 år. Enda ”räddningen” är att hos<br />
Lantmäteriet begära sammanläggning av fastigheterna. Tyvärr är det förenat med i sammanhanget<br />
alltför stora kostnader, att anlita Lantmäteriet.<br />
Jag förslår därför:<br />
att våra riksdagsmän i länet får i uppdrag att förändra lagstiftningen så att möjligheter<br />
öppnas att genomföra en förenklad sammanläggning av fastigheter. Detta ska också<br />
kunna genomföras till en billig penning.<br />
2004-12-07 Stiven Wiklund, Fränsta S- förening<br />
Motionen är antagen av Fränsta Socialdemokratiska förening som sin egen.<br />
Ånge Arbetarekommuns representantskap ställer sig bakom motionen med följande motivering:<br />
Motionären tar upp en fråga som dyker upp med jämna mellanrum hos kommuner runt om i landet.<br />
Om man äger en fastighet inom ett verksamhetsområde för kommunalt vatten och avloppsnät och<br />
den är uppdelad på två fastighetsbeteckningar så är man också skyldig att betala två grundavgifter<br />
istället för en som alla andra fastighetsägare.<br />
Den enklaste lösningen borde vara att man som fastighetsägare skall kunna inkomma till sin<br />
kommun med en ansökan om befrielse av de grundavgifter som man blir påförda utöver den man<br />
faktiskt brukar. Nu verkar detta inte kunna medges på grund av gällande lagar och paragrafer.<br />
Därför borde en bra lösning vara att som motionären föreslår – en förenklad hantering, till låg<br />
kostnad, där två fastigheter sammanförs till en. Det är utan tvekan en angelägen fråga som av<br />
medborgarna uppfattas som ologisk och byråkratisk.<br />
50
Distriktsstyrelsens yttrande över motion 7:4<br />
Föredragande: Christer Nilsson<br />
Fastighetsanslutning vill va-ledningsnät;<br />
En fastighet som har blivit ansluten till det kommunala va-ledningsnätet har betalt ett inträde som<br />
gäller så länge fastigheten finns registrerad. Avgiften som erlagts vid inträdet avser del i<br />
ledningsnätet som byggs ut till fastigheten och då inte bara serviceledningar utan hela va-<br />
ledningssystemet inkl. vatten- och avloppsreningsverk.<br />
Om en fastighet under en tid inte använder vatten och avlopp finns det ändå fasta kostnader i<br />
Ledningsnät och reningsverk som skall fördelas på alla abonnenter. Löpande kostnader för<br />
Produktion och rening skall inte debiteras.<br />
Hur stor kostnad en obebodd fastighet skall vara med och betala fastställs i va-taxan som beslutas<br />
av kommunfullmäktige. Här kan man tänka sig att ta ut lägre kostnader av obebodda fastigheter.<br />
I Kramfors va-taxa finns en möjlighet att slippa betala en årlig avgift. Fastighetsägaren kan begära<br />
att tekniska kontoret proppar ledning mot en ersättning av 5.000 kronor. Om fastighetsägaren sedan<br />
åter vill ansluta till ledningsnätet kostar även det 5.000 kronor. Skall fastigheten stå oanvänd under<br />
flera år blir detta en besparing för fastighetsägaren.<br />
Förenklad sammanslagning av fastigheter:<br />
Att förändra Fastighetsbildningslagen som styr villkoren för sammanläggning är inte så enkelt.<br />
Att en noggrann undersökning utföres vid varje förändring av fast egendom är väldigt viktigt så<br />
inte problem uppkommer i framtiden. Exempelvis måste fastighetsindelningen,<br />
företrädesordningen för panträtt och nyttjanderätt utredas samt ägandeförhållanden m.m. Inom<br />
detaljplanelagt område gäller fastlagd plan samt ev. tomtindelning.<br />
Kostnader för all fastighetsbildning debiteras efter nedlagd tid på ett ärende. Hur lång tid som<br />
erfordras beror på fastighetsindelningen och de inblandade fastigheternas belastningar såsom<br />
inteckningar.<br />
Kostnaderna för förrättningar debiteras med ca. 1.100 kronor per tima vilket gör att kostnaden i<br />
många fall kan i fastighetsägarens ögon blir höga.<br />
Lantmäteriet höjer successivt kvalitén på fastighetsregistret med karta. Med en högre kvalité på<br />
registret kan kostnaderna i framtiden komma att sjunka för enklare fastighetsbildningsåtgärder som<br />
t.ex. sammanläggning. Generellt är de höga förrättningskostnaderna ett problem, de motverkar<br />
möjligheten till en förbättrad arrondering, ex. sammanslagning av mindre markområden då ofta<br />
förrättningskostnaderna vida överstiger värdet av marken.<br />
Det som motionären åberopar som exempel i motionen går att lösa i varje enskild kommun.<br />
Att ändra i fastighetslagstiftningen är knappast möjligt mot den bakgrund som ovan redovisas.<br />
Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen;<br />
att avslå motionen<br />
51
7:5 Religiösa friskolor<br />
Det är inte troligt att det går att bedriva undervisning utifrån en religiös uppfattning<br />
och samtidigt uppfylla läroplanens krav på opartisk och allsidig undervisning. Det är inte rimligt att<br />
barn skall påtvingas en viss religiös uppfattning, ännu mindre rimligt att samhället skall stödja<br />
dessa skolor med skattepengar.<br />
Alla barn och ungdomar i vårt land borde ha rätt att forma sin egen bild av världen och skapa sin<br />
egen religionsuppfattning utan indoktrinerande undervisning från skolan. Sverige kan inte enligt<br />
undertecknande internationella dokument förbjuda dessa skolor, men vi kan kontrollera resurserna.<br />
Jag yrkar därför;<br />
att skolor som bedriver undervisning utifrån en religiös uppfattning inte skall få offentliga<br />
bidrag<br />
Mikael Westin.<br />
Sundsvalls arbetarekommuns yttrande över motion 7:5<br />
Arbetarekommunens styrelse delar motionärens uppfattning att de som önskar starta friskolor<br />
utifrån specifika religioner och att bedriva undervisning utifrån dessa inte skall ha rätt till<br />
offentliga bidrag.<br />
Sundsvalls arbetarekommunens styrelse föreslår därför representantskapet besluta;<br />
att bifalla motionen<br />
Sundsvalls arbetarekommun beslutade vid representantskapsmöte den <strong>2005</strong>.01.13<br />
att bifalla motionen<br />
Distriktsstyrelsens yttrande över motion 7:5<br />
Föredragande: Mikael Sjölund<br />
Antalet friskolor har blivit allt fler i vårt land. Det är därför viktigt att regelverket för deras<br />
etablering och verksamhet är starkt. Vi socialdemokrater har en stark övertygelse om att en<br />
sammanhållen skola är det bästa för våra barn. Förespråkarna för friskolor har många gånger<br />
argumenterat för behovet av pedagogisk förnyelse och sett friskolorna som företrädare för detta.<br />
Sverige har skrivit under Europarådets konvention för mänskliga rättigheter och även FN:s<br />
deklaration för mänskliga rättigheter. Det innebär, vad gäller konfessionella skolor, att man i vårt<br />
land har rätt att starta sådan friskola, men att staten inte har skyldighet att ge bidrag. Vi har dock<br />
idag ett system där vi ger bidrag till fristående skolor och det finns ett starkt parlamentariskt stöd<br />
för det.<br />
Vi kan dock se att oron för att friskolorna skulle öka segregationen inom skolvärlden fortfarande<br />
lever och därför är det ett absolut krav att även fristående skolor ska följa läroplaner och riktlinjer<br />
för verksamheten.<br />
52
En konfessionell skola måste svara mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för<br />
utbildning inom det offentliga skolväsendet. En fristående skola får, inom ramen för den<br />
gemensamma värdegrunden, ha en konfessionell inriktning. Det innebär att undervisningen ska<br />
vara allmän, även vad gäller religionskunskap. Däremot kan man ha vissa inslag i skolan med<br />
specifik konfessionell inriktning.<br />
Skolverket har att utöva tillsyn över kommunala och fristående skolor. Verket har i en rapport som<br />
lämnats till regeringen i januari 2004, lämnat förslag till skärpta rutiner vid inspektion av friskolor.<br />
Frågan om den konfessionella inriktningen i friskolor finns också med i det nu pågående arbetet i<br />
riksdagen med en ny skollag.<br />
Vi kan konstatera att friskolorna kommit för att stanna men att vi måste ha krav på öppenhet och en<br />
mycket god tillsyn över dessa skolor. Det är viktigt att vi alla för en aktiv debatt om det stora värdet<br />
av den sammanhållna skolan. Den ger eleverna möjlighet att tillsammans formas till självständiga<br />
och fria människor som är kapabla att fatta egna beslut och själva forma sin framtid.<br />
Med hänvisning till ovanstående föreslår distriktsstyrelsen distriktskongressen besluta;<br />
att motionen anses besvarad<br />
53