Lektion 5: Krigsförbrytelser (pdf) - Röda Korset
Lektion 5: Krigsförbrytelser (pdf) - Röda Korset
Lektion 5: Krigsförbrytelser (pdf) - Röda Korset
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
LEKTION 5: <strong>Krigsförbrytelser</strong><br />
Internationell humanitär rätt slår fast vad som är tillåtet i krig och vad som är förbjudet.<br />
Alla stater som har förbundit sig vid Genèvekonventionerna, i praktiken<br />
alla stater i världen, bör se till att krigets lagar efterföljs. Likaså är det staternas<br />
plikt att garantera att de som bryter mot reglerna blir straffade.<br />
Nationella domstolar har det primära ansvaret för att ta upp till behandling och<br />
fälla domar för brott mot krigets lagar. Straff kan också utmätas av speciella internationella<br />
domstolar.<br />
<strong>Lektion</strong> 5:<br />
KRIGSFÖRBRYTELSER<br />
34 Även krig har regler.<br />
OKÄND FOTOGRAF/KÄLLA: HTTP://WWW.DEFENSEIMAGERY.MIL
LEKTION 5: <strong>Krigsförbrytelser</strong><br />
MÅL<br />
• Eleverna funderar på faktorer som påverkar människors beteende samt den historia<br />
som är förknippad med krigsförbrytelser och bestraffning av krigsförbrytelser<br />
• Eleverna funderar över hur och varför krigsförbrytare bör straffas och vilka olika<br />
metoder samhället har för att ta upp krigsförbrytelser och följderna av dem<br />
• Eleverna förstår att man kan förebygga krigsförbrytelser<br />
Nationella och internationella<br />
domstolar<br />
Historien har visat att det ofta är förknippat<br />
med vissa problem att stater<br />
är skyldiga att ta upp brott mot krigets<br />
lagar i nationella domstolar. Därför har<br />
man inrättat speciella internationella<br />
domstolar för att ta itu med de krigsförbrytelser<br />
som ägt rum i samband med<br />
vissa konfl ikter. Till exempel efter andra<br />
världskriget inrättades en internationell<br />
militärdomstol i Nürnberg för att behandla<br />
nazisternas brott mot krigets lagar.<br />
Konfl ikterna i f.d. Jugoslavien samt<br />
folkmordet i Rwanda fi ck FN:s säkerhetsråd<br />
att inrätta två specialdomstolar för<br />
att ta upp de brott som begicks i samband<br />
med de konfl ikterna.<br />
Internationella brottmålsdomstolen<br />
(International Criminal Court, ICC), som<br />
inledde sin verksamhet år 2002, har i uppgift<br />
att ta sig an de grövsta internationella<br />
brotten samt döma krigsförbrytare. Domstolen<br />
kan väcka åtal för krigsförbrytelser,<br />
brott mot mänskligheten eller folkmord.<br />
Internationella brottmålsdomstolen<br />
har jurisdiktion endast i de fall där<br />
en nationell domstol av någon anledning<br />
inte kan eller vill döma i fallet. Den<br />
primära skyldigheten att döma personer<br />
som gjort sig skyldiga till krigsförbrytelser<br />
ligger på nationella domstolar. Internationella<br />
brottmålsdomstolen kan behöva<br />
ta upp krigsförbrytelser och andra<br />
brott i synnerhet när en regering själv<br />
har varit delaktig i grymheter eller myndigheterna<br />
i landet är ovilliga att ställa<br />
infl ytelserika personer inför rätta.<br />
Det avtal som bildade Internationella<br />
brottmålsdomstolen, den så kallade<br />
Romstadgan, har godkänts av 108 länder.<br />
Finland hör till de undertecknande<br />
länderna, medan till exempel USA, Ryssland<br />
och Kina (uppgifterna är från oktober<br />
2008) inte är avtalsparter. Man<br />
bör ändå beakta att även de länder som<br />
inte har förbundit sig vid Internationella<br />
brottmålsdomstolens stadga är skyldiga<br />
att leta efter personer som gjort sig skyldiga<br />
till krigsförbrytelser, ställa dem inför<br />
rätta i sina domstolar och vid behov utlämna<br />
dem till andra länder.<br />
FN:s säkerhetsråd har också jurisdiktion<br />
att ge Internationella brottmålsdomstolen<br />
befogenhet att utreda fall i en stat<br />
som inte har godkänt domstolens domsrätt.<br />
Så skedde till exempel i fallet Sudan,<br />
då säkerhetsrådet beordrade domstolen<br />
att undersöka brott som ägt rum i Darfur.<br />
Förverkligandet av krigets lagar kan<br />
också främjas på andra sätt än genom<br />
rättsprocesser. Stater eller internationella<br />
organisationer kan till exempel använda<br />
sig av politiska eller ekonomiska påtryckningar.<br />
Internationella rödakorskommittén<br />
för konfi dentiella förhandlingar med parterna<br />
i en konfl ikt och tar då upp eventuella<br />
kränkningar som organisationen<br />
har upptäckt. Kommittén har enligt Genèvekonventionerna<br />
ett speciellt mandat<br />
på det här området. Bland annat besöker<br />
Kommittén krigsfångar och övervakar<br />
behandlingen av dem och informerar<br />
också om krigets lagar.<br />
Vad är en krigsförbrytelse?<br />
Ofta avser man med krigsförbrytelser i<br />
vanligt talspråk de hemskheter som äger<br />
rum i krig. Alltid behöver det hemska<br />
ändå inte motsvara den juridiska defi nitionen<br />
på en krigsförbrytelse. Alla gärningar<br />
som bryter mot krigets lagar är<br />
inte krigsförbrytelser. Sådana anses endast<br />
vara grava brott mot krigets lagar.<br />
Defi nitionen på krigsförbrytelse har<br />
slagits fast i internationella konventioner<br />
först efter andra världskriget. Vad som<br />
är krigsförbrytelser har sedan dess defi -<br />
nierats i fl era internationella avtal, bland<br />
annat i Internationella militärdomstolens<br />
i Nürnberg stadga, i Genèvekonventionerna<br />
från år 1949 och deras tilläggsprotokoll,<br />
i stadgarna för krigsförbrytelsedomstolarna<br />
för f.d. Jugoslavien och<br />
Rwanda samt i Romstadgan för Internationella<br />
brottmålsdomstolen.<br />
I Romstadgan anges när Internationella<br />
brottmålsdomstolen har jurisdiktion<br />
att utreda krigsförbrytelser. I stadgan<br />
klassifi ceras följande handlingar mot sårade<br />
eller sjuka kombattanter eller civilpersoner<br />
såsom krigsförbrytelser:<br />
• Uppsåtligt dödande<br />
• Tortyr eller omänsklig behandling; förödmjukande<br />
och nedsättande behandling<br />
• Uppsåtligt förorsakande av svårt lidande<br />
eller svår skada till kropp eller hälsa<br />
• Uppsåtligt berövande av rätten till<br />
opartisk rättegång i laga ordning<br />
Som krigsförbrytelser klassifi ceras också:<br />
• Uppsåtligt riktande av angrepp mot civilbefolkning<br />
som sådan eller mot enskilda<br />
civila som inte direkt deltar i fi entligheter<br />
• förstörelse av egendom som inte rättfärdigas<br />
av militär nödvändighet<br />
• Utsvältning av civilbefolkning<br />
• Användande av en civil eller annan<br />
skyddad person för att genom sin närvaro<br />
skydda vissa platser, områden eller<br />
väpnade styrkor från stridshandlingar<br />
• Dödande eller sårande av en kombattant<br />
som har gett sig på nåd och onåd<br />
• Förrädiskt dödande eller sårande av till<br />
den fi entliga nationen eller armén tillhörande<br />
personer<br />
Begreppet krigsförbrytelse defi nieras<br />
också i många länders nationella lagstiftning<br />
och rättspraxis. Skillnaderna i<br />
defi nitionerna är obetydliga.<br />
<strong>Krigsförbrytelser</strong> och Finland<br />
LÄROMATERIAL<br />
FÖR HÖGSTADIER<br />
OCH GYMNASIER<br />
I Finland defi nieras krigsförbrytelse i strafflagens<br />
11 kapitel 5 paragraf (bilaga 2).<br />
Finlands straffl ag möjliggör förverkligandet<br />
av den så kallade universalitetsprincipen.<br />
Med det avses att domstolar kan döma<br />
en person för krigsförbrytelser som ägt<br />
rum i annat land även om gärningsmannens<br />
enda koppling till Finland är att han<br />
har gripits inom landets gränser.<br />
Internationellt samarbete förpliktigar<br />
också Finland att bistå i efterspaningen<br />
av personer som är på fl ykt misstänkta<br />
för krigsförbrytelser. Till exempel<br />
våren 2008 grep polisen en person som<br />
befann sig i Finland och som misstänktes<br />
för delaktighet i folkmordet i Rwan-<br />
Även krig har regler. 35
LEKTION 5: <strong>Krigsförbrytelser</strong><br />
da och inledde en utredning för att klargöra<br />
om personen i fråga hade gjort sig<br />
skyldig till krigsförbrytelser.<br />
Även i den egna fi nska historian fi nns<br />
exempel på krigsförbrytelser. I Finland<br />
hänvisade man för första gången till Genève-<br />
och Haagkonventionerna efter inbördeskriget<br />
år 1918, då en stor grupp<br />
civila hade omkommit i strider mellan<br />
rödgardister och skyddskårister. Vid den<br />
tidpunkten hade konventionerna inte<br />
formellt trätt i kraft här, eftersom Finland<br />
nyligen hade blivit självständigt och inte<br />
hade hunnit förbinda sig vid dem.<br />
På senare år har man både utrett och<br />
diskuterat de krigsförbrytelser som ägde<br />
rum under fortsättningskriget i Finland.<br />
Debatten har väckt starka reaktioner.<br />
Efter andra världskriget fördes i Finland<br />
de så kallade krigsansvarighetsprocesserna<br />
då krigstida politiska ledare<br />
åtalades. De stod ändå inte åtalade för<br />
krigsförbrytelser, utan för att ha inlett<br />
krig mot rådande fredsavtal.<br />
Efter andra världskriget förekom i<br />
Finland också rättegångar som syftade<br />
till att straffa personer som gjort sig<br />
skyldiga till krigsförbrytelser. De här processerna<br />
var i första hand förknippade<br />
med vålds- och egendomsbrott som fi nländare<br />
begått i krigsfångeläger och förfl<br />
yttningsläger i ockuperade områden. År<br />
1944 fi ck Finland de första noterna om<br />
dålig behandling av krigsfångar från den<br />
allierade kontrollkommissionen och därför<br />
inrättades i Riihimäki ett undersökningscenter<br />
om lägren för krigsfångarna.<br />
Sammanlagt 694 personer dömdes<br />
för behandlingen av krigsfångar i fånglägren.<br />
Domarna föll för misshandel av<br />
krigsfångar, egendomsbrott, försummelse<br />
av tjänstemannaplikt och för dödande<br />
av krigsfångar.<br />
Utmaningar i internationella<br />
rättsprocesser<br />
Internationella rättsprocesser kritiseras<br />
ofta bland annat för att vara långsamma<br />
och dyra. Ofta äger rättegångar-<br />
36 Även krig har regler.<br />
Internationella <strong>Röda</strong> Kors kommitténs representant<br />
delar ut information om krigets<br />
rättsregler åt Azerbajdzjans krigsledning.<br />
na rum långt från den plats där krigsförbrytelserna<br />
har ägt rum och endast en<br />
handfull personer som gjort sig skyldiga<br />
till krigsförbrytelser kan till slut ställas<br />
inför rätta.<br />
Domstolarnas arbete kan också försvåras<br />
av om personer som fortfarande<br />
sitter vid makten fi nns bland dem som<br />
utreds. Det är inte självklart att en stat<br />
vars ledning anklagas för krigsförbrytelser<br />
går med på att samarbeta med en<br />
domstol.<br />
Rättssystem och polismyndigheter är<br />
ofta försvagade och överarbetade efter<br />
ett krig. Därför kanske de inte heller har<br />
förutsättningar att effektivt döma krigsförbrytare.<br />
Personer som döms till fängelsestraff<br />
kan inte heller delta i återuppbyggnaden<br />
av samhället och samhället<br />
tvingas i stället stå för kostnaderna för<br />
fångarnas uppehälle under fängelsetiden.<br />
Rättsprocesserna fokuserar på straff<br />
snarare än att få till stånd försoning<br />
mellan parterna i den väpnade konfl ikten.<br />
Delvis av den anledningen har man<br />
på senare år efter konfl ikten tillsatt olika<br />
sannings- och försoningskommissioner<br />
som verkar vid sidan av rättegångarna.<br />
Så har man gjort bland annat i Sierra<br />
Leone. För krigstida gärningar har man<br />
också fällt domar som siktar på att främja<br />
försoning. Till exempel i Östtimor och<br />
Rwanda har åtalade i stället för fängel-<br />
KOMMITTÉN/ B.HEGER<br />
sestraff dömts att arbeta på åkrar familjer<br />
och byar till godo.<br />
Rättegångar är inte nödvändigtvis<br />
alltid det mest effektiva sättet att hantera<br />
det som har hänt under en konfl ikt.<br />
Vid sidan av rättsprocesser är det viktigt<br />
att se till att man samtidigt satsar resurser<br />
på återuppbyggnad efter kriget och<br />
på stöd till offren.<br />
Internationella brottmålsdomstolar<br />
behövs<br />
I vår närhistoria fi nns fl era exempel på<br />
krig där man har gjort sig skyldig till<br />
grymheter, men vår historia visar också<br />
att krigsförbrytare ofta har tvingats<br />
stå till svars för de hemskheter de gjort<br />
sig skyldiga till. Goda exempel på detta<br />
är rättegångarna med anledning av folkmorden<br />
i Rwanda och Jugoslavien; i bägge<br />
fallen har fl era personer dömts för<br />
krigsförbrytelser.<br />
Internationella domstolar kan också<br />
i många fall garantera de åtalade ett<br />
bättre rättsskydd än nationella domstolar.<br />
Dagens internationella domstolar dömer<br />
till exempel aldrig åtalade till döden,<br />
i motats till många nationella domstolar.<br />
Internationella brottmålsdomstolar har<br />
därför en viktig roll i arbetet för att skapa<br />
förutsättningar för en bestående fred.<br />
De internationella brottmålsdomstolarna<br />
behövs eftersom de opartiskt kan bedöma<br />
krigsförbrytelser och kräva att de skyldiga<br />
ställs till svars för sina handlingar.<br />
Liksom mot alla andra lagar förekommer<br />
det ständigt brott också mot krigets<br />
lagar. Förbrytelserna innebär ändå<br />
inte att krigets lagar inte skulle betyda<br />
något. Nationell straffl agstiftning behövs,<br />
trots att brott begås och trots att<br />
de skyldiga inte alltid blir fast. På samma<br />
sätt behövs regler för vad som är tillåtet<br />
och vad som är förbjudet i krig. Det viktigaste<br />
torde vara att de regler som fi nns<br />
motsvarar människors begrepp om rätt<br />
och fel och att reglerna övervakas på ett<br />
sådant sätt att hotet om straff kan förebygga<br />
brott.