Läs mer

”De kostade ju pengar”
Av Thorbjörn Johansen EAEC den 1 augusti 2013 kl 16:18
Det ryska folket. Mannen i gången är en bevakande bolsjevik.
Hitler och Stalin delade upp Europa mellan sig i Ribbentrop-Molotovpakten 1939. Plötsligt
var Estland endast en lydstat under de Förenade Rådsrepublikerna, en frukt av de ryska
judarnas bolsjevism. En estnisk kvinna minns i ett TV-program, hur skolan förvandlades över
en natt:
”Fröken sa att vi skulle ha morgonbön också nästa dag i skolan. När vi kom dit hängde det
en stor bild av Stalin där, han skulle vara vår gud.”
År 1933 skulle Moskvas tunnelbana byggas. Lazar Kaganovitj införde ett brutalt slavsystem
och lät även tjekisterna kidnappa 11-åriga pojkar och tvinga dem arbeta för livet.

År 1934 under hungersnöden, var kannibalismen utbredd i Ukraina. Flera källor visar att det
av nöden framtvingades regelrätta slakthus för föräldralösa barn, vilkas kött sedan såldes.
Nästan 15 miljoner vuxna och barn dog under den stora hungersnöden. Sovjetmaktens offer
med allt inräknat, genom avrättningar, döden i arbetslägren och andra vedermödor, uppgick
till 147 miljoner människor. På trettio år blev det nästan fem miljoner om året, särskilt under
åren 1937-38. Här vill jag påpeka att bland de mördade fanns många kvinnor och barn, som
klassats som folkfiender. Redan år 1934 började man systematiskt döda ett stort antal barn.
De kostade ju pengar.
Under förhören i tjekan tyckte cheferna att barnen absolut skulle se på när deras föräldrar
dödades. En pojke var närvarande när hans far plågades av tjekisterna för att han skulle ge
upp sin kristna tro. Sonen ropade: ”Gör det inte! Ge inte upp din kristna tro.” Många andra
exempel skulle här kunna återges, men författaren vill bespara er denna tunga läsning. Även
barn mördades, kan det räcka att sägas.
År 1918 sköt bolsjevikerna tsarfamiljen. Den blödarsjuke tronföljaren Alexej var bara tretton
år när han sköts av det judiska monstret Jankel Jurovskij, ett oerhört våldsamt barnamord.
”Förinta familjen!”
Lenin gav order om att i flera städer avrätta så många gymnasister som möjligt. Tjekisterna
grep samtliga ynglingar iförda skolmössor. De mördades därför att Lenin ansåg att blivande
ryska intellektuella skulle kunna bli ett allvarligt hot mot sovjetregimen. (Vladimir Solouchin,
Vid dagsljuset, Moskva 1992, s. 40.)
Många gymnasieelever gjorde som i Jaroslavl, de gömde sina skärmmössor. Men tjekisterna
stoppade samtliga misstänkta ynglingar och letade i deras hår efter skärmmössans rand. Om
randen hittades, mördades en sådan pojke på fläcken.
Enligt Solouchin var tjekisterna framför allt ute efter snygga ynglingar och vackra flickor. De
avrättades först. Man ansåg att det bland de vackra skulle finnas särskilt många intelligenta
människor. Vackra ungdomar skulle därför förintas såsom ”samhällsfarliga.” Några så vidriga
brott hade man dittills i världshistorien ännu inte beskrivit.
Stalins närmaste man blev efter Lazar Kaganovitjs fall Lavrentij Beria. Han kidnappade och
utnyttjade sexuellt pojkar och unga flickor.
Kommunistledningen var ute efter att förinta familjen. Abort legaliserades. Även våldtäkter
blev vanliga. När de moraliska normerna på ett snabbt sätt hade upplösts, hade man uppnått
sitt syfte och kom med ett nytt slagord: ”Sexualiteten är revolutionens fiende!” Härmed
skulle kvinnan istället bli ett arbetsdjur.
Den judiske utbildnings och kulturkommissarien Anatolij Lunatjarskij förklarade:

”Den lilla uppfostringsinstution som familjen är, hela denna förbannelse, skall bli ett avslutat
kapitel.”
Den judiske psykologen Alexander Zalkind uppgav i sin bok ”Revolutionen och ungdomen”
(Moskva 1925), att kommunistpartiet skulle utsätta den ryska befolkningen för rasmässig
manipulation. Denne man skrev: ”Samhället har den totala och ovillkorliga rätten att ingripa i
befolkningens sexuella liv och förbättra rasen genom tillämpning av konstgjort sexuellt urval.
De barn som skulle födas under sådana förhållanden blev sovjetrepublikens egendom.
Vid vissa pedagogiska läroanstalter i Sovjetunionen fanns det särskild judisk utbildning av
kvalificerade lärare för de judiska skolorna. Efter den så kallade revolutionen öppnade man
det judiska folkets universitet, enligt Encyclopedia Judaica. Vid universiteten i Sovjetunionen
var hela tiden de ledande professorerna och lektorerna judar. Isaac Deutscher skriver att det
fanns 25 000 judiska universitetslektorer i Sovjet år 1968.
”Judarna har perverterat och förfalskat Den Heliga Skrift från början till slut, och dessutom
fortsatt med sina eländigt falska tolkningar därav. I sina talmudskolor lär de sig bara att hata
de kristna och alla andra folk.” (Martin Luther, i sin bok ”Om judarna och deras lögner”)
En teologisk bakgrund till det inträffade
Det Gamla Testamentets förbund mellan Gud och människan är inte längre relevant. Judarna
helt ovetande har Gud ingått ett nytt förbund med oss människor. Detta förbund som gäller
alla människor oavsett ras, etnicitet eller hudfärg, kan judarna inte acceptera eftersom de
inte tror på Jesus Kristus som sin Messias. Därför blir det fel när judarna fortsätter att se på
det gamla förbundet som det enda riktiga. Detta första förbund är inte längre gångbart, som
det var för det judiska folket för ca 3000 år sedan.
”Icke som om vi av oss själva vore skickliga att tänka ut något, såsom komme det från oss
själva, utan den skicklighet vi hava kommer från Gud, som också har gjort oss skickliga till att
vara tjänare åt ett nytt förbund, ett som icke är bokstav, utan är ande; ty bokstaven dödar,
men Anden gör levande. (2 Kor. 3: 5-6) ”bokstaven” betyder här lagen, vilken ingen kan hålla.
Det Nya Förbundet betyder förlåtelse för människans synder, och beror endast på Guds nåd.
För att rätta till allt steg Guds Son ner till oss, och när han dog på korset rämnade förhänget i
templet och vägen till Guds nåd står öppen för var och en som söker den. Därför behövs det
inte längre några judiska präster för Jesus Kristus har tagit över deras plats som överstepräst.
Det betyder att judendomen är avslutad och även fromma judar har spelat ut sina roller som
vägvisare fram till Kristus.
Rabbinerna erkände inte Jesus, utan tolkade Gamla Testamentet (GT) som de alltid har gjort,
med alla talmudiska förvrängningar av Toran (GT). Judar, också i vår tid, har missat Jesus och
hans kärleksbudskap totalt, och anser fortfarande att de kan föra krig på samma sätt som på
Moses tid.
De våldsamma krigen i det Gamla Testamentet beskrevs av profeter som inte alltid talade
sanning (5 Mos. 18:21). En bra måttstock på det är ordet: ”Jesus Kristus är densamme, igår,
idag och i all evighet” (Hebr. 13:8).

Jag ska avslöja en viktig sak: judar har vid bibelöversättningarna suttit i bibelkommissionen
och format om Bibeln för att den ska bättre passa in på deras läror. Vi måste se upp med
detta, för ibland låter man påskina att det är Gud som talar, trots att det är Moses, prästen
och tillsynsmannen, eller krigsherrarna som talar (5 Mos. 20:1-18).
Det var Talmuds tolkning av Domarboken 1:18 som var Israels ursäkt för att ockupera Gaza
för några år sedan, där man fällde bomber med vit fosfor (som ger ohyggliga brännskador)
över de stackars palestinierna.
Talmud översattes på 1800-talet till ryska. Blivande judiska bolsjeviker gick i talmudskolor.
”Detta folk, det judiska, skall härska över alla andra ...Detta folk är i sanning Israel, mänsklighetens
överlägsna förebild under vilket alla andra folk står. Israel förkroppsligar själva godhetens idé och
Det Goda är övermänniskornas eller övernationens egendom, som besitter kraft nog att utsträcka
sina liv för att fullkomna världsherrens vilja utan hänsyn till vad den stora massan av lägre stående
folk därmed kan åsamkas, utan hänsyn till skador som därmed kan vållas. Ty endast och allenast
övermänniskan och övernationen är människosläktets adel och blomma. Alla övriga nationer och
folk är bara skapade för att tjäna detta urval som utgör ledarna."
(Ahad Ha'am Ascher Ginzberg, 1856–1927, judisk sionist i boken Transvaluation of Value.)
De judiska bolsjevikerna trodde på fullt allvar att den socialistiska revolutionen skulle ge dem
ett världsomspännande rike och att Jerusalem skulle bli dess huvudstad. I det våldsamma
arbetet med detta blodiga geschäft drog man sig inte ens för att döda – barn.
Scouterna Lenins glada pionjärer, propagandaaffisch från 1920-talet