Informationskompetens – ett lärandemål i högskoleutbildningen

Informationskompetens –
ett lärandemål i högskoleutbildningen
Projektrapport Campus Helsingborgs bibliotek
Projekttid: 2006-04-03 – 2006-09-29
Anna Alwerud och Lena Ekelund

Innehållsförteckning
1. Inledning
2. Bakgrund
3. Syfte
4. Informationskompetens som överförbar kompetens
5. Styrdokument
6. NordINFOLITs sommarskola
7. Seminarier
8. Problem och brister
9. Öppningar
10. Nästa steg
11. Litteratur
Bilagor
1. Projektplan
2. Projektdeltagare
3. Bolognalänkar
2

Inledning
Detta projekt har fått avbrytas i förtid eftersom projektets medarbetare Lena Ekelund erhållit
annat arbete. Projektet har därför inte hunnit komma till implementeringsskedet och kan inte
rapportera om utfall och slutsatser. Projektets mål att få till stånd formuleringar av
informationskompetens som lärandemål i kursplanerna på Campus Helsingborg har inte uppnåtts.
Vi menar emellertid att texten kan tjäna som informationsmaterial och underlag för ett fortsatt
arbete på Campus. De avsnitt som behandlar styrdokument, informationskompetens och de
genomförda seminarierna på Campus får därför större utrymme än vad som först varit avsikten.
De traditionella punkterna analys och slutsatser har ersatts med avsnittet ’Problem och
möjligheter’. En omfattande länklista bifogas dessutom som stöd för utveckling av projektets
idéer.
Bakgrund
Projektet ”Informationskompetens som lärandemål i kursplanerna” vid Campus Helsingborg är
ett av sex liknande Bolognaprojekt vid Lunds universitet. De övriga projekten har genomförts på
Juridicum, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kemicentrum, Språk- och litteraturcentrum och
Konstvetenskapliga institutionen i Malmö, alla med olika strukturer och olika beredskap för
förändringen. Medel beviljades av Biblioteksstyrelsen ur den s.k. Bibliotekskassan i december
2005 och på Campus kom arbetet igång i april vårterminen 2006. Anna Alwerud,
områdesbibliotekarie på Campus Helsingborg, har varit projektledare och Lena Ekelund från
bibliotekarieutbildningen i Lund projektanställd medarbetare.
Utformningen av de nya kursplanerna vid Lunds universitet ska vara klara under hösten 2006 och
arbetet är ett led i implementeringen av Bolognadeklarationen. Kursplanerna ska spegla en
målrelaterad syn på utbildningen, där lärandemål eller förväntade studieresultat ska tydliggöras
för studenten. Ett sådant förväntat studieresultat är informationskompetens, ett område där det
hittills ofta rått oklarhet om hur och när det ska göras möjligt för studenterna att uppnå detta mål.
Syfte
Projektet vilar på en idé om biblioteket som pedagogisk resurs och medaktör i utbildningen.
Syftet har varit att studierektorer, lärare och bibliotekarier i samråd ska definiera
lärandemål/förväntade studieresultat för informationshantering/informationskompetens i berörda
utbildningar vid Campus Helsingborg. Direkta mål har varit att
- formulera konkreta skrivningar i program/kursplaner
- utarbeta en modell för bibliotekets roll i undervisningen
- utarbeta en plan för integrering av olika delmoment av informationskompetens i
undervisningen
Utgångspunkten har varit att särskild hänsyn bör tas till utbildningsnivå och
kunskapsprogression, så att ’rätt’ moment och svårighetsgrad kommer ’på rätt tid och rätt plats’
för studenten.
3

Ett underliggande projektmål har varit att etablera respektive fördjupa ett proaktivt, löpande
samarbete mellan bibliotek och institutioner kring lärandestöd till studenterna.
Styrdokument
Projektet har haft följande styrdokument som grund: Högskolelagen 1992, Dublindeskriptorerna
samt Högskoleförordningen 1993. Redan Högskolelagens skrivningar i det ofta citerade 1 kap. 9
§ kan sägas föregripa Bolognadirektivens fokus på självständigt lärande, beredskap inför
arbetslivet och vetenskaplighet:
Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och
färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
(Högskolelag, 1992)
På europeisk nivå har Bolognaprocessen resulterat i flera överenskommelser och riktlinjer. Ett
sådant styrande dokument är rapporten om Dublin descriptors, kvalifikationsdeskriptorer för
allmänna lärandemål i högre utbildning, utarbetade i Dublin 2004. De bygger på följande
komponenter:
- kunskap och förståelse,
- att applicera kunskap och förståelse,
- att fälla omdömen,
- att kommunicera färdigheter,
- lärandefärdigheter.
(Lunds universitets studentkårer, 2005)
Tanken var att varje land sedan skulle utveckla och specificera målen efter behov och nivå.
Spåren av Dublindeskriptorerna är därför tydliga i den nya examensordning
(Högskoleförordning, 1993, uppdaterad 2006) som träder i kraft i Sverige 2007-01-01. Tre
övergripande lärandemål återfinns i förordningens Bilaga 2, punkt 4, i Examina på grundnivå;
Generella examina. Dessa mål uttrycker tre typer av kunskapsformer:
- Kunskap och förståelse (kognitiv aspekt, vår anm.)
- Färdighet och förmåga (tillämpningsaspekt, vår anm.)
- Värderingsförmåga och förhållningssätt (kognitiv och social aspekt, vår anm.)
4

Högskolebiblioteket kan spela en viktig roll i arbetet med att hjälpa studenterna uppnå de två sista
målen. Informationskompetens har ofta beskrivits som just en kombination av färdigheter och
förhållningssätt.
I målet ’Färdighet och förmåga’ har särskilt den första meningen valts som utgångspunkt i
projektet, för utformning av lärandemålet informationskompetens i kursplanerna:
- visa förmåga att söka, samla och kritiskt tolka relevant information för att formulera svar
på väldefinierade frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen
(Högskoleförordning, 1993)
Här har högskolebiblioteken efter remissförfarande fått igenom ett ändringsförslag som innebär
att momentet ’söka’ nu finns med i målformuleringen. Sökstrategier och sökmetodik är vitala
redskap för dagens studerande och ett område där bibliotekarierna kan bidra med professionell
kompetens.
Informationskompetens som överförbar kompetens
I Bolognasammanhang beskrivs information literacy, informationskompetens, som en av flera
s.k. generic skills eller transferable skills. I den svenska Bolognadokumentationen översätts
denna färdighetstyp med allmän eller överförbar kompetens. Att vara informationskompetent
betyder i korthet att kunna söka, kritiskt värdera och insiktsfullt använda information. Den kan
ses som den metakunskap, den beredskap eller det medvetna förhållningssätt som krävs i det s.k.
informationssamhället. Att informationskompetens är överförbar innebär att den inte är specifikt
ämnesanknuten, samtidigt som den blir meningsfull först i ett sammanhang; när det gäller studier
i tillämpningen på ett ämne eller ämnesområde. Därav följer också att informationskompetens
inte kan läras ut som isolerad företeelse, utan alltid måste tränas integrerat i
ämnesundervisningen.
Det är i detta sammanhang intressant att notera en annan syn på informationskompetens i studien
Undervisning i informationssökning (Limberg & Folkesson, 2006). I slutkapitlet skriver
Boråsforskarna:
Resultatet belyser vidare att informationskompetens inte kan ses som en generell förmåga
utan en uppsättning förmågor som varierar med situationen, uppgiftens innehåll och
kontext, medan undervisningen snarare betonar det generella än det specifika och situerade.
Limberg och Folkesson beskriver visserligen situationen i den svenska skolan, men vi tror att
mycket i deras analys och slutsatser även kan appliceras på högskolan. Citatet ovan stöder
exempelvis bibliotekariernas önskemål att ämnesintegrera undervisningen i
informationskompetens. Samtidigt tycks det motsäga skrivingarna i många Bolognadokument där
informationskompetens just omtalas som en generell, överförbar kompetens (generic skill).
Kanske kan man ge utrymme för båda tolkningarna genom att citera Limberg och Folkesson ännu
en gång:
5

(Ibid.)
Mer utvecklande synsätt på informationskompetens bör handla om både essens och
variation, dvs. vad som är gemensamt för informationskompetens i olika sammanhang, och
vad som är specifikt i den ena eller andra situationen.
Vi menar att idéerna om essens och variation kan uttryckas i progressionstermer i
undervisningen. I praktiken kommer studenterna ofta i kontakt med just
informationskompetensens ’väsen’ under de första terminerna, för att senare lära sig hur
användningen av verktyget informationskompetens behöver varieras efter ämne. Den sortens
progression tycks för övrigt ligga till grund för flera utformningar av informationskompetens som
lärandemål i de nya kursplanerna på olika nivåer vid svenska lärosäten.
Andra överförbara kompetenser som ofta nämns i Bolognadokumenten är förmåga att samarbeta
och kommunicera på olika nivåer och i olika sammanhang, förmåga att se och lösa problem,
förmåga att planera och ta ansvar, god självinsikt samt beredskap för förändringar och livslångt
lärande. Dessa attribut speglar arbetsmarknadens krav och nyckelordet är anställningsbarhet.
Allmänkompetenserna, där informationskompetens alltså ingår, ska göra det möjligt för
studenterna att tillämpa de teoretiska kunskaper som de tillägnar sig på högskolan. En tydligare
koppling mellan högskoleutbildning och arbetsmarknad, som ska leda till högre sysselsättning
och bättre utnyttjande av resursen högutbildade personer inom EU, är ett uttalat mål i
Bolognaprocessen.
NordINFOLITs sommarskola
Anna Alwerud deltog i NordINFOLITs sommarskola 2006 på Djurö i Stockholms skärgård.
Årets sommarskola hade som syfte ”att belysa bredden i informationskompetens och
bibliotekspedagogik samt pröva metoder, pedagogiska metoder, lärmiljö digital och verklig,
pedagogisk kundtjänst, kreativitet, vuxnas lärande och som alltid intressanta nordiska
projektpresentationer” (NordINFOLIT, 2006).
Sommarskolans återkommande tema är pedagogiska metoder. Årets skola behandlade pedagogik
ur många olika synvinklar och diskuterade olika förutsättningar för ett framgångsrikt lärande:
• Psykologiska
• Ämnesmässiga
• Organisatoriska
• Rumsliga
Ett bärande tema var diskussionen om informationskompetens som en generell, överförbar
kompetens. Flera föreläsare ifrågasatte om det är möjligt att undervisa i informationskompetens
utan att utgå från det ämnesspecifika i utbildningen.
Ett annat tema var rummets betydelse för ett framgångsrikt lärande. Användarstudier visar att
biblioteket är en viktig lokal för studenten, både som arbetslokal och som mötesplats. Därför
måste bibliotek vara både funktionella och inspirerande. För att studentens lärande ska fungera
måste det finnas informationsresurser, teknisk utrustning och personal som kan hjälpa
studenterna att använda informationsresurserna. Biblioteket ska erbjuda en spännande miljö som
6

möjliggör oväntade möten och intryck. Så uppstår en kreativ miljö som främjar lärande och
utveckling.
Utan att primärt anknyta till Bolognaprocessen gav Sommarskolan deltagarna verktyg och
metoder för det fortsatta arbetet med informationskompetens som lärandemål.
Seminarier
Projektet inbjöd i augusti lärarna på Service Management till seminarier om
informationskompetens som lärandemål i kursplanerna. Två sådana seminarier eller workshops
kom till stånd. I den första deltog studierektor för Service Management och i den andra var
utbildningssamordnaren för Campus med. Det blev samtal kring följande innehållspunkter:
- Var står Campus just nu i kursplaneskrivningarna?
- Generic skills – bibliotekets domäner
- Begreppet informationskompetens
- Styrdokument
- Kunskapsformer i de generella examensbeskrivningarna
- Informationskompetens som lärandemål
- Curriculum alignment – bibliotekets roll i kursplanering, undervisning, examination,
utvärdering och återkoppling
- Ansvarsfördelning mellan lärare och bibliotekarier, exempelvis i fråga om vetenskaplig
metodik och referenshantering.
- Exempel: Samhällsvetenskapliga fakultetens projekt: målbeskrivningar och
nivåanpassning
- Användbara URL:er
Dessutom gjorde områdesbibliotekarien en kort presentation av bibliotekets tre huvudresurser:
samlingarna (pappersbundna och elektroniska); tjänster och användarutbildning.
Synen på biblioteket som en pedagogisk resurs och aktör framhävdes.
I september genomfördes ett seminarium med bibliotekets personal med liknade innehåll. Där
diskuterades dessutom vilket åtagande som inskrivningen av informationskompetens som
lärandemål i kursplanera kan innebära för biblioteket.
Anna Alwerud och Lena Ekelund deltog även i ett Bolognamöte med studierektor och två lärare
från Service Management, där arbetet med de nya kursplanerna enligt diskuterades enligt direktiv
från Lund. Det framgick där att kursplanearbetet på Campus i huvudsak alltjämt rör sig om
formalia. Utformningen av informationskompetens som lärandemål/förväntat studieresultat enligt
den nya skrivningen i högskoleförordningen har ännu ej påbörjats.
För att kunna skriva in informationskompetens som ett lärandemål i kursplanerna behöver
bibliotekarierna vara delaktiga i konstruktionen av curriculum alignment – dvs. konsistens i
planering, utförande, examination, utvärdering och återkoppling. En sådan röd tråd i undervisning
och examination skriver John Biggs om i Teaching for quality learning at university (2003).
Biggs menar att de olika momenten måste utformas i förhållande till varandra så att det blir
tydligt för studenterna vad som krävs av dem.
7

När det gäller informationskompetens bör ämnesundervisningen bygga på att det är nödvändigt
och meningsfullt och verkligen ger utdelning för studenterna att aktivt använda bibliotekets
resurser.
Problem och brister
Under arbetets gång har problemen kring utbildningen i informationskompetens på Campus blivit
tydliga. Projektet vill särskilt peka på följande:
Specifikt IK-orienterat (med IK förstås informationskompetens):
- Bibliotekarierna är ofta alltför upptagna med att hinna med alla IK-moment i
användarundervisningen, i stället för informera sig om studenternas verkliga IK-behov.
- IK riskerar att bli ett separat moment utan dignitet i utbildningen pga. svag koppling till
utbildnings- och kursplaner, ämnesmoment, kursnivå, progression och
examinationsformer.
- Lärarna har ofta vag uppfattning av begreppet IK samt bristande förståelse för IK som
lärandestöd för studenterna.
- Lärarna har dåliga kunskaper om e-resurser och webbaserat lärandestöd och kan därför
inte befästa sådana moment i bibliotekariernas användarundervisning hos studenterna.
- Integrering av IK i utbildningen kräver nya pedagogiska metoder, vilket kräver vilja, tid
och resurser.
Allmänt:
- Kursplanearbetet tenderar att handla mycket om formalia i stället för omarbetning på ett
kognitivt innehållsplan.
- Studenternas röster har inte blivit hörda.
- Biblioteket behöver eventuellt överväga en annorlunda resursfördelning: En tanke är att
större resurser läggs på att utbilda lärare och studenter och mindre kraft på grundservice
på biblioteket.
- Det finns för närvarande för få ’upptrampade stigar’ att gå. Fler mötesplatser,
mötesformer och mötesnivåer och för studenter, lärare och bibliotekarier behövs, på såväl
formellt som informellt plan.
Ovanstående problem och brister har försvårat arbetet med att skriva in informationskompetens
som lärandemål i kursplanerna. Det finns dock ljuspunkter.
Öppningar
Projektet har definierat följande goda utgångspunkter för det fortsatta arbetet med
Bolognaprocessen och kursplanerna på Campus Helsingborg:
- Bolognaprocessen har riktat ljuset på överförbara kompetenser, där IK ingår.
8

- Styrdokumentens skrivningar ger stöd för samarbete kring studenternas IK.
- På Campus finns fungerande användarundervisning att bygga vidare på.
- Högskolepedagogik ingår i bibliotekariernas kompetensutveckling och innebär en
förstärkning av biblioteket som pedagogisk medaktör.
- Lärare och bibliotekarier är eniga om vikten av ansvarsfördelning, kunskapsprogression
och nivåanpassning.
- Utbildningssamordnaren på Campus är även Bolognaansvarig och en möjlig länk mellan
lärare och bibliotekarier.
- På projektseminarierna har grunden lagts för vidare samtal och samarbete.
Nästa steg
Det är angeläget att en mindre arbetsgrupp mycket snart utses med uppgiften att utarbeta förslag
till lärandemål för informationskompetens i kursplanerna. Skrivningarna kan senare revideras
efter behov, men det är viktigt att något kommer med redan i de kursplaner som ligga klara i
oktober 2006. I gruppen bör studenter, lärare och bibliotekarier vara representerade.
Vi ser två alternativa mål för arbetet:
Alternativ 1
Schablonskrivningar för varje nivå utformas: en för grundutbildningsnivå och en för avancerad
nivå. Samhällsvetenskapliga fakulteten i Lund har utarbetat tydliga mål för
informationskompetens i kurserna vid sina institutioner, som vi menar kan ligga till grund för
arbetsgruppens förslag (se bilaga 3). Både nivå och undervisningsmoment har beaktats på ett
utmärkt sätt. Projektledaren Karin Jönsson har gett tillåtelse att använda materialet.
Alternativ 2
Ett par kursplaner väljs ut och förslag till lärandemål för informationskompetens formuleras.
Detta kan sedan ligga till grund för variation i skrivningen i olika kursplaner.
I båda fallen menar vi att det även krävs en ’katekes’ som mer utförligt förklarar kursplanernas
kortfattade texter. En sådan ’Vad är det?’ har både utbildare och studenter behov av. Eventuellt
behöver en speciellt studentanpassad version utformas.
Litteratur
Biggs, J. B. (2003). Teaching for quality learning at university. What the student does. 2. uppl.
Society for Research into Higher Education. Philadelphia, Pa.: Open University Press.
Joint quality initiative (2004), Shared Dublin descriptors for the bachelor’s, master’s and
doctoral awards.
http://www.his.se/upload/38536/Dublin_Descriptors_2004Doctor.pdf (2006-09-25)
Limberg, L. & Folkesson, L. (2006). Undervisning i informationssökning. Slutrapport från
projektet Informationssökning, didaktik och lärande (IDOL). Borås: Valfrid.
9

Skrifter från Valfrid: 31.
Lunds universitets studentkårer, LUS (2005). Handlingsplan för implementering av
Bolognaprocessen vid Lunds universitet,
http://www.ch.lu.se/fileadmin/files/campus/050613_LUS_handlingsplan_for_implementering_av
_Bolognaprocessen_vid_LU.pdf (2006-09-25)
SFS 1993:100. Högskoleförordning (1993). Uppdaterad t.o.m. SFS 2006:1054.
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/1993010.HTM (2006-09-25)
Bilagor (3)
1. Projektplan
2. Projektdeltagare
3. Bolognalänkar
Bilaga 1
Projektplan
Projektnamn
Projektdeltagare
Referensgrupp
Projektidé
Bakgrund
Projektplan bibliotekskassan 2
Anna Alwerud, Lena Ekelund 2006-05-17
Informationskompetens - ett lärandemål i högskoleutbildningen
Anna Alwerud (projektledare), Christina Erneling, Carina Argelius
och Lena Ekelund
Biblioteksnämnden och Carina Argelius, bolognasamordnare vid
Campus Helsingborg
Definiera lärandemål för informationskompetens
Kunskapsprogression
Modell för bibliotekets roll som pedagogisk resurs i undervisningen
Examination och utvärdering
Samarbetsformer mellan bibliotek och institution
För att anpassa utbildningen till Bolognadeklarationen planerar
Institute of Communication en ny grundutbildning, ”Internationell
kommunikation och kommunikationsdesign”.
10

Syfte
(vad projektet ska
åstadkomma)
Mål/resultat
(vad ska projektet
leverera)
Beställare
Avgränsningar
Metod
Tid- och
aktivitetsplan
Projektbudget
Institutionen för Service Management omarbetar sina kursplaner.
Tre nya utbildningsplattformar planeras.
Projektet innebär att institutionernas studierektorer och lärare
tillsammans med bibliotekspersonal definierar lärandemål för
informationshanteringen i utbildningen. Med denna utgångspunkt
utarbetas en konkret plan för olika delmoments inplacering i
utbildningsplanerna och kursplanerna. I detta arbete tas särskild
hänsyn till att utforma innehållet i undervisningsmomenten så att en
progression uppnås. Undervisnings- och examinationsformer utformas.
- Strategi för bibliotekets deltagande i institutionernas arbete
med kursplaner och utbildningsplaner
- Utbildningsplaner och kursplaner där undervisningen i
informationshantering på ett ändamålsenligt och smidigt sätt
följer utbildningen och utgör ett pedagogiskt instrument som
höjer utbildningens kvalitet och resulterar i att lärandemålen
uppfylls.
Biblioteksstyrelsen
Institute of Communications planerade treåriga grundutbildning
”Internationell kommunikation och kommunikationsdesign” samt en
fristående kurs ”Visuell kommunikation och tillämpning”, 10 p.
Institutionen för Service Managements kursplaner.
Seminarier kring bibliotekets roll i den pedagogiska processen
anpassade efter olika personalgrupper (lärare, bibliotekarier,
utbildningsutvecklare).
FEBRUARI: Projektplan, inläsning, möten för projektgruppen,
MARS: Inläsning, möte med projektgruppen
APRIL: Projektgruppsmöten, arbetsgruppsmöten, seminarier
MAJ: Projektgruppsmöten, arbetsgruppsmöten, research och kontakter
med andra aktörer
JUNI: Arbetsgruppsmöten, fem seminarier
AUGUSTI: två seminarier, möten med utbildningsutvecklarna för de
tre nya plattformarna
SEPTEMBER: Projektrapport
50 000 SEK fördelat enligt följande:
Nordinfolits sommarskola 6 000 SEK
Bibliotekariearbetstid 30 000 SEK
Maj-juni: 75 tim
Augusti-september 75 tim
+20 timmar marginal
11

Information
Rapportering
Uppföljning
Bilaga 2
Projektdeltagare
Resor 3 000
Kostnadsställe 860100
Information till biblioteksdirektionen, prefekterna vid Campus och
referensgruppen
Projektrapport klar 30/9 2006, skickas till Campus Helsingborgs
ledning och prefekter, biblioteksnämnden vid Campus och
Biblioteksdirektionen.
I projektrapport lämnas förslag på fortsatt samarbete mellan bibliotek
och utbildning.
Anna Alwerud, områdesbibliotekarie på Campus Helsingborg
Lena Ekelund, lärare och bibliotekarie
Seminarium 1. Onsdag 23 augusti 13.00-14.30. (Service Management)
Anna Alwerud
Erika Andersson Cederholm
Lena Ekelund
Carl Hellberg
Johan Hultman
Carina Sjöholm
Gunilla Steen (studierektor)
Seminarium 2. Tisdag 29 augusti 10.00-11.30. (Service Management)
Anna Alwerud
Carina Argelius (Utbildningsplanerare och Bolognasamordnare)
Lena Ekelund
Szilvia Gyimothy
Pavla Kruzela
Lars Nordgren
Agneta Plenander
Pia Valentin Rehncrona
Seminarium 3. torsdag 7 september 09.00-11.00. (Bibliotekets personal)
12

Anna Alwerud
Lena Ekelund
Berit Funke
Ludvig Holmdahl
Annika Stattin
Bilaga 3
Bolognalänkar
Andersson, Solbritt m.fl. (2006). Sydostmodellen – en vägledning för samverkan mellan
utbildning och bibliotek. Kalmar högskola, Blekinge tekniska högskola och Växjö universitet.
http://www.akademisydost.se/sydost/webb.nsf/(WebFiles)/9C319555D322FC3FC12571990024
D89C/$FILE/Sydostmodellen.pdf (2006-09-25)
Biggs, J. B. (2003). Teaching for quality learning at university. What the student does. 2. uppl.
Society for Research into Higher Education. Philadelphia, Pa.: Open University Press.
Bolognaprocessen, Lunds universitet.
http://www.lu.se/o.o.i.s/2478 (2006-09-25)
Buchtrup Pipa, Tina (2004). Navigations- og informationskompetence på det humanistiske
Fakultet. Köpenhamn, Det Kongelige Bibliotek.
http://www.hum.ku.dk/studiereform/publikationer,%20inspirationsskrifter%20og%20arbejdspapi
rer.html (Under Inspirationsskrifter) (2006-09-25)
Breivik, P. S. (2006). Higher education in the Internet age. Libraries creating a strategic edge.
Westport, Conn.: Praeger publishers.
Creating knowledge IV. Empowering the student through cross-institutional collaboration
(2006). International conference at The Royal Library and University of Copenhagen
Copenhagen, August 16-18, 2006.
http://www.ck-iv.dk/index.htm (2006-09-25)
Hedberg, Erik (2005). Vägledning avseende nivåbestämning för kurser. PM. Bilaga A.
Dublindeskriptorerna. Studerandeenheten, Lunds universitet.
http://www.lu.se/upload/LUPDF/Bologna/LU_Bologna/PM_nivaindeln051018bil.pdf#search=%
22dublindeskriptorerna%20%22lunds%20universitet%22%22 (2006-09-25)
Hansson, Birgitta & Rimsten, Olle (2003). Utbildning i samverkan. Informationskompetens vid
Örebro universitet. Örebro: Örebro universitet.
http://www.ub.oru.se/oru-upload/Bibliotek/CIB/Publikationer/utbildn_samverkan.pdf
13

Hansson, Birgitta & Rimsten, Olle (2003). Utbildning i samverkan. Pedagogiskt
utvecklingsprojekt vid Örebro universitet. [Kort ppt]
http://www.althingi.is/lawlib/Utbildning_files/frame.htm#slide0001.htm (2006-09-25)
Hansson, Birgitta & Rimsten, Olle (2005). "Someone else's job.” Måluppfyllelse av 1 kap. 9 §
högskolelagen avseende studenters informationskompetens. 2., [rev.] uppl. Örebro: Örebro
universitet, Universitetsbiblioteket.
http://www.kb.se/bibsam/bidrag/projbidr/avslutade/2005/someone_elses_job.pdf#search=%22%2
2Someone%20else's%20job.%E2%80%9D%22 (2006-09-25)
Högre utbildning i utveckling. Bolognaprocessen i svensk belysning (2004).
Stockholm: Utbildningsdep., Regeringskansliet. Ds 2004:2.
http://www.regeringen.se/content/1/c6/01/21/95/daa30a6a.pdf (2006-09-25)
Joint quality initative (2004), Shared Dublin descriptors for the bachelor’s, master’s and
doctoral awards.
http://www.his.se/upload/38536/Dublin_Descriptors_2004Doctor.pdf (2006-09-25)
Jönsson, Karin (2006). Informationskompetens – ett lärandemål i högskoleutbildningen.
Projektrapport Samhällsvetenskapliga fakulteten. Lunds universitet,.
http://webmail.lu.se/attach/Projektrapport%20Bologna%200608.pdf?sid=RLDTweN2CGU&mbo
x=INBOX&charset=escaped_unicode&uid=10644&number=2&filename=Projektrapport%20Bol
ogna%200608.pdf (2006-09-25)
Limberg, Louise & Folkesson, Lena (2002). Informationssökning som kunskapsinnehåll. En
studie av lärares och bibliotekariers synsätt på informationssökning i undervisningen.
Presentation på konferensen Mötesplats inför framtiden i Borås 2-3 oktober 2002.,
Bibliotekshögskolan, Göteborgs universitet.
http://www.hb.se/bhs/motesplats/B&I-konf2002/pdf/Folkesson.pdf (2006-09-25)
Lindberg-Sand, Åsa (2006). Learning outcomes – for good, for bad and for the future…
Underlag inför omarbetningen av utbildningsplaner och kursplaner i svensk högskoleutbildning
inför Högskolereformen 2007. Pedagogiska institutionen, Lunds universitet. [ppt]
http://www.hig.se/organisation/utbildningschef/programkansliet/bolognawebb/presentation_lindb
erg_sand_vaxjo.pdf (2006-09-25)
Lunds universitets studentkårer, LUS (2005). Handlingsplan för implementering av
Bolognaprocessen vid Lunds universitet,
http://www.ch.lu.se/fileadmin/files/campus/050613_LUS_handlingsplan_for_implementering_av
_Bolognaprocessen_vid_LU.pdf (2006-09-25)
Nikolajeva, Maria [2006]. Förslag till Masterprogram i litteraturvetenskap. Institutionen för
litteraturvetenskap, Stockholms universitet. (2006-09-25)
http://www.nordinfolit.org/default.asp?cid=726
Nordgren, Eva [2006?]. Informationskompetens och Bolognaprocessen – utveckling av
Linnébibliotekets undervisning. Uppsala universitetsbibliotek.
14

http://www.ub.uu.se/linne/ang/Bologna.ppt (2006-09-25)
NordINFOLIT (2006). Program för NordINFOLITs sommarskola 2006. 26-30 juni 2006.
http://www.sub.su.se/subskurser/doc/sommarskola_06/sommarskola2006_program.pdf#search=
%22nordinfolit%20sommarskola%202006%22 (2006-09-25)
Nya villkor för lärandet i den högre utbildningen. Betänkande av Kommittén för pedagogisk
förnyelse av den högre utbildningen (2001). Utbildningsdep. Stockholm: Fritzes offentliga
publikationer. SOU 2001:13.
http://www.esv.se/download/18.e1666ffde6cee0580004653/Remissvar,+dnr+13-142-2001.pdf
(2006-09-25)
Ny värld - ny högskola. Regeringens proposition 2004/05:162 (2005). Stockholm: Riksdagen.
http://www.regeringen.se/content/1/c6/04/63/20/c709b01f.pdf (2006-09-25)
SFS 1993:100. Högskoleförordning (1993). Uppdaterad t.o.m. SFS 2006:1054.
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/1993010.HTM (2006-09-25)
Tovoté, Christina (2005). Informationskompetensen och Bolognareformen. Förslag till
institutionerna vid Stockholms universitet inför arbetet med studenternas generiska/överförbara
kunskaper. Stockholms universitetsbibliotek.
http://www.sub.su.se/omsub/doc/larandemal/BolognaSUB.pdf (2006-09-25)
Utvecklingsarbete med Bolognaprocessen vid Lunds universitet – inriktning och
vägledning. Lunds universitet.
http://www.lu.se/upload/LUPDF/Bologna/LU_Bologna/Bolognaproc_inriktn_060223.pdf
(2006-09-25)
15