Ursprunglig Lek i skolan - WLH

leka med barn, djur och vuxna vilket är viktigt att poängtera eftersom det enda han kan uttala
sig om är de upplevelser han själv har, eller har haft. De förmågor Donaldson talar om kan
utvecklas genom Ursprunglig Lek, är först och främst de vuxnas förmågor att kunna leka med
barn. I projekten på skolan blir det utövaren som lär känna barnen på detta intima sätt. Det
barnen lär sig, enligt Donaldson, är att skilja mellan bra och dålig beröring, samt träning i att
hantera utmanande situationer i vardagen. De lär sig även att känna förtroende och tillit till den
vuxne, och till varandra. Enligt Bo och Axel är det främst i leksituationen som denna trygghet
och förmåga att lösa konflikter visat sig vilket tyder på att eleverna främst har lärt sig leka
Ursprunglig Lek, enligt de regler som gäller där. Det som Donaldson menar är det ursprungliga
med Ursprunglig Lek, vårt medfödda lekande förhållningssätt, verkar inte vara så starkt
framträdande hos respondenterna eller hos Bo och Axel. Det som framhävs är istället kulturella
regler för hur vi ska umgås och förhålla oss till varandra. När Ursprunglig Lek tas in i skolan
blir den pedagogisk, och min slutsats är att jag inte har kunnat undersöka den Ursprungliga
Leken i skolan därför att den inte görs enligt sina ursprungliga intentioner. Det har visat sig att
det som man kallar Ursprunglig Lek närmast är en terapi, med klart uttalade avsikter, och att
den blir ett pedagogiskt verktyg när den tillämpas i skolan. Det innebär att den inte längre kan
sägas vara ursprunglig i den betydelse som Fred Donaldson menar.
Den kaosartade, fysiska leken som Hangaard Rasmussen beskriver som ett utforskande av
kroppens begränsningar och möjligheter påminner om den Ursprungliga Leken. Bråkleken och
den excentriska leken, som Hangaard Rasmussen beskriver som lekens urform, skulle kunna
vara snarlik den Ursprungliga Leken, tack vara sin intensiva fysiska kontakt, och den
metakommunikation som karaktäriserar ramen för denna kategori av lek. Den excentriska leken
är även den vi har gemensam med djuren, vilket även det verkar stämma väl överens med den
Ursprungliga Leken. De fysiska lekarna har dessutom, liksom den Ursprungliga Leken, ingen
tydlig nyttoaspekt. Ändå säger Donaldson att bråklek och Ursprunglig Lek inte alls är
detsamma. Men hur kan de vara så olika när det verkar handla om samma sak, och dessutom ha
liknande syfte/icke syfte? Och varför är den Ursprungliga Leken så svår att beskriva, och sätta
fingret på? De svenska utövarna av Ursprunglig Lek menar till och med att man måste göra
Ursprunglig Lek för att förstå den. Barn söker den här typen av kontakt i de självvalda, fysiska
lekar som Hangaard Rasmussen beskriver, av sig själva och utifrån sin egen lust. De har ett
stort behov av det självvalda i lek, och av att styra sin lek menar Lillemyr. Han poängterar även
faran i att vuxna blandar sig i barns lek, eftersom det finns en risk att de tar över den, och styr
den. Den vuxne utövaren av Ursprunglig Lek påverkar lekens utformning, mer eller mindre
oavsiktligt. Varför ser vi inte fler barn ägna sig åt denna Ursprungliga Lek av sig själva?
Vad är det unika med Ursprunglig Lek? Man kan tänka sig att det behövs en betydligt mer
omfattande undersökning för att kunna närma sig svaret på den frågan!
7.1 Uppslag till vidare forskning
En djupare och grundligare undersökning om vad som kännetecknar respektive skiljer den
Ursprungliga Leken från andra sorters lek skulle vara en intressant studie. Man skulle även
32