Ursprunglig Lek i skolan - WLH

man kunnat bevisa beröringens effekter på barn. Studien utfördes på förskolebarn som fått
massage varje dag under ett halvår på sin förskola. Föräldrar och personal dokumenterade
barnens aggressiva beteende, koncentrationsförmåga, oro, sociala och somatiska förmåga
genom att fylla i en CBCL (Child Behaviour Check List) efter 0, 3, 6 och 12 månader efter
massageperiodens slut. Man kunde då konstatera att barnens negativa beteenden minskade, även
i hemmet, och att beröringens effekter var långvariga (ibid.). I specialpedagogiska och andra
sammanhang med otrygga och rädda elever, kan det vara svårt att nå fram och ge dem det stöd
de behöver. Beröring kan då aktivera oxytocinutsöndringen, vilket lugnar och stärker eleven,
och pedagogen kan få den så viktiga kontakten och kommunikationen med eleven (Uvnäs
Moberg, Petersson, 2004).
3.3 Sammanfattning
Begreppet lek har genom historien betraktats utifrån många olika teoretiska perspektiv. Det är
leken som ger livet mening skriver Huzinga, (1945), Piaget och Vygotsky betonade lekens
betydelse för individens kognitiva och sociala utveckling (Lillemyr 2002) och Bateson såg
leken som ett förhållningssätt till verkligheten. Hur man ser på lek beror på vilket
teoriperspektiv man intar (Hägglund, 1989).
Svenska lekforskaren Knutsdotter Olofsson (2003) beskriver leken som ett medvetandetillstånd,
där självmedvetandet suddas ut, och man befinner sig helt och hållet i nuet. För att lek ska
kunna uppstå, måste barnet känna sig trygg. Förmågan att leka är medfödd, men kräver ett
samspel med andra för att utvecklas. Leken syftar till att utveckla barnets förmåga att känna
sympati, empati och altruism.
Lillemyr (2002) menar att lekens utmärkande drag, är just svårigheten med att definiera den.
Han sammanfattar lek som en lustfylld och frivillig aktivitet. Det viktiga för barnet blir därför
att själv få styra över sin lek. Det finns en fara i att vuxna blandar sig i barns lek, eftersom det är
en hårfin gräns mellan att ta över den, och att stödja den.
De fysiska lekarna som Hangaard Rasmussen (1993) beskriver, är fulla av rörelse och
kroppskontakt. Bråkleken och den excentriska leken är de lekar vi har gemensamt med djuren.
Avgörande för dessa lekar är att de inblandade kan avläsa varandras kroppssignaler, den så
kallade metakommunikationen.
Beröring är livsviktigt för alla människor, och speciellt för barn (Field, 2003). I en ny svensk
forskningsrapport har man bevisat att beröring i form av massage, kan minska mindre barns
negativa beteenden (von Knorring, Söderberg, Austin, Uvnäs Moberg, 2008).
18