Ursprunglig Lek i skolan - WLH

More documents

Recommendations

Info

förmågan att kunna leka och lekförmågans utveckling är viktig för barnets emotionella utveckling, dess föreställningsförmåga, förmåga till socialt samspel och inlevelse. I leken lär sig barnen empati, medkänsla och altruism. Liksom Lillemyr beskriver hon olika former av lek, varav bråkleken är en av dem (ibid.). 3.1.5 Barns fysiska lek Barns lek kan ta många uttryck, och för att närma mig den Ursprungliga Leken har jag tagit fasta på den oförutsägbara kroppskontakten i denna lekform; det kaosartade och fysiska. I Den vilda leken (1993) beskriver danske Torben Hangaard Rasmussen lekens fysiska och grovmotoriska sida, med utgångspunkt att barn lär känna världen genom kroppen. Författaren är i grund och botten förskollärare, och i denna bok försöker han att kategorisera och förklara barns kroppsliga lekar. Dessa lekar är de jag funnit i litteraturen som påminner mest om Ursprunglig Lek. Jag anknyter i detta avsnitt även till Knutsdotter Olofssons forskning. Om man iakttar barns lek ser man att de för det mesta är i rörelse och i fysisk närkontakt med varandra, menar Hangaard Rasmussen. De leker självklart och utan hämningar, till skillnad mot oss vuxna. Barnen ger sig hän i leken, de försvinner in i den, glömmer bort sig själva och är helt och hållet i nuet. Leken är i forskningskretsar starkt idealiserad, menar han, för att söka dess goda syften och sidor. Men leken är ett fenomen som inte kan förstås av moraliska värderingar eftersom den innefattar alla aspekter av livet, och livets ständiga pendling mellan ordning och kaos. Den kaosartade leken är den lek som upptar den mesta av barns lektid enligt författaren. Med kaosartad lek menar han då den vildare sortens lek, som för oss vuxna tycks gränsa till bråk. Denna lek styrs av en lust och en vilja att utforska kroppens begränsningar och möjligheter. En av dessa kaosartade lekar beskriver både Hangaard Rasmussen och Knutsdotter Olofsson (2003) som bråklek, en lek där man tumlar runt och brottas och där den fysiska kontakten spelar en avgörande roll. Både djur och människor ägnar sig åt bråklek, särskilt de yngre barnen. I bråkleken gäller det att tolka sin samspelares signaler hela tiden och den bygger på totalt samförstånd, ömsesidighet och växelverkan. Den etologiska lekforskningen, som beskriver djurs beteende, har även uppmärksammat bråkleken i samband med att man börjat titta på barns beteende i leksituationer. En av dessa forskare, Blurton Jones (i Hangaard Rasmussen, 1993) beskriver den som en jaga- och brottningslek; rough and tumble play. I bråkleken är det viktigt att underlaget är mjukt att falla på eftersom fallet och tumlandet, kampen och jakten tillsammans med den kroppsliga närkontakten är viktiga ingredienser i bråkleken. Hangaard Rasmussen kompletterar denna definition med att barn vanligtvis söker sig utomhus för att bråkleka eftersom leken kräver stort utrymme och det behöver vara fritt från saker som man kan skada sig på i den vilda framfarten. De skapar själva tid och rum för sin aktivitet, och använder varandras kroppar som leksaker (1993). Knutsdotter Olofsson säger att bråklek är, i vår västerländska kultur, i huvudsak något som pojkar från tre års ålder ägnar sig åt. Men både pojkar och flickor bråkleker när de är yngre än så. Många flickor slutar att tumla runt vid tre års ålder, just när pojkarnas bråklek blomstrar upp. Pojkarna fortsätter att bråkleka långt upp i åren som ett sätt att få kontakt och lära känna varandra på. Det går att se på barns ansikts- och kroppsuttryck om de bråkleker eller om det är på allvar. I bråklek har man ett öppet ansikte med glada ögon och om man slåss, är det med öppen hand utan att träffa. Om någon gör sig illa stannar man upp för att trösta. Bråkleken 16
avslutas alltid med lite vänlig kroppskontakt som är ett bevis på vänskap. Man skiljs alltid som vänner. I slagsmål däremot är pannan rynkad, handen knuten, man håller hårt fast i varandra, kämpar, skriker och skiljs ofta som ovänner. I bråkleken krävs det att man har stor tillit till varandra och är överens om de för leken, nödvändiga reglerna (2003). Hangard Rasmussen säger att för att leken inte ska urarta så är det enormt viktigt att de barn som deltar i leken kan avläsa och sända de korrekta koderna som talar om att det är en lek och att man vill fortsätta. Denna kommunikation är kroppens språk och en förutsättning för bråkleken och talar om hur man ska leka och när leken börjar eller slutar. Denna kommunikation kan lätt missförstås av den som inte kan avläsa budskapen ordentligt. En variant av bråklek kallar Hangaard Rasmussen för den excentriska leken. Det är den vi har gemensam med djuren och det är den typ av lek vi kan se hundar, katter, vargar och björnar ägna sig åt. Den har ingen tydlig nyttoaspekt utan är lekens ursprungliga gestaltning, och han kallar det för lekens urform. Man vet inte i förväg vart den är på väg eller hur det kommer att sluta eftersom den excentriska lekens rörelsemönster är i ständig förvandling. Den excentriska leken är vestibulär, vilket betyder att den påverkar balanssinnet, och den hjälper barnet att lära känna gränserna för sin egen kropp och att skapa ordning i sitt kroppsrum (1993). 3.2 Beröring Det är troligt att beröring är av största betydelse för barns utveckling. Äldre studier har tydligt visat att spädbarn som får för lite fysisk beröring, helt enkelt inte överlever. Detta fascinerande ämne har Tiffany Field, Director på Touch Institute, University of Miami School of Medicine, intresserat sig för. I sin bok Touch (2003) beskriver hon beröringens karaktär och verkan. Hon menar att beröring kan användas som en terapiform, och vill slå ett slag för beröring även i pedagogiska situationer. Kerstin Uvnäs Moberg, professor i fysiologi vid Statens Lantbruksuniversitet i Uppsala, har länge forskat om beröringens betydelse för människor och djur. Hon menar att ämnet oxytocin, som frisätts vid beröring, spelar en större roll för vårt välbefinnande än vi tidigare trott. Begreppet beröring kan, något förenklat, definieras som stimulerande av huden, ett av våra allra viktigaste sinnesorgan (Field, 2003). Vid beröring aktiveras våra beröringsreceptorer och även kroppens oxytocinsystem. Oxytocin är ett hormon och en transmittorsubstans som främst produceras vid amning och förlossning men som finns hos både män och kvinnor. Oxytocinsystemet är kopplat till det parasympatiska nervsystemet vars uppgift är att skapa välbefinnande, lugn och ro, och det aktiveras genom beröring, amning eller när vi äter. Men forskning har nu visat att det har fler funktioner än så. Mycket talar för att det påverkar funktioner som tillväxt, läkning, vilja till socialt samspel, ett ökat mentalt och fysiskt lugn samt att det skulle kunna ha en stärkande verkan för vårt sociala liv (Uvnäs Moberg, 2000). Beröringssinnet är vårt mest sociala sinne, som gör att vi kan uppleva oss själva, varandra och vår omvärld. Beröring mellan människor skapar alltid någon slags relation, eftersom det reducerar avstånd, skapar kontakt och förmedlar något mellan människor. Beröring som kommunikation är tio gånger mer effektiv och tydlig än muntlig kommunikation (Field, 2003). I en färsk, svensk kvantitativ studie (von Knorring, Söderberg, Austin, Uvnäs Moberg, 2008) har 17
Page 1 and 2: Ursprunglig Lek i skolan En kvalita
Page 3 and 4: 1 Inledning .......................
Page 5 and 6: 6.2 Den fysiska kontakten .........
Page 7 and 8: unga. Den rådande skolpolitiken vi
Page 9 and 10: 2 Allmän bakgrund Intentionen med
Page 11 and 12: eflektera över efteråt. Träninge
Page 13 and 14: Enligt Bo och Axel kan resultaten a
Page 15 and 16: 3 Teoretisk bakgrund Min avsikt med
Page 17: som finns om lek behövs för att v
Page 21 and 22: 4 Metod och genomförande Här pres
Page 23 and 24: lyckades inte få tillgång till de
Page 25 and 26: 5 Resultat I detta kapitel presente
Page 27 and 28: 5.4 Handledning Handledarsamtalen h
Page 29 and 30: 6 Analys I detta kapitel analyserar
Page 31 and 32: etydelse mer än Donaldson själv.
Page 33 and 34: 7 Slutdiskussion Syftet med denna u
Page 35 and 36: kunna tänka sig att undersöka om
Page 37 and 38: Rapporter Uvnäs Moberg, Margareta,
Page 39: Stockholms universitet 106 91 Stock

Ursprunglig Lek i skolan - WLH

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?