Ursprunglig Lek i skolan - WLH

More documents

Recommendations

Info

Också den nederländske kulturhistorikern Johan Huizinga (1872-1945) beskriver leken som en grundläggande mänsklig aktivitet och förmåga av estetisk natur, hos såväl barn som vuxna. I boken ”Homo Ludens - den lekande människan”(1945), skriver han att vi, för att förstå lekens väsen, behöver gå bortom psykologi och biologi, eftersom leken är en helhet som inte kan fattas med förnuftet. Det är leken som ger livet mening och dess betydelse går utanför det biologiska behovet att upprätthålla livet. Förmågan att entusiasmera är själva kärnan i leken. Lekens livsform saknar moralisk funktion, och ligger utanför kategoriska motsatser som allvar - ickeallvar, sanning – osanning, klokhet – dårskap, ont – gott. Även djuren har leken hos sig och ur leken har människans kultur vuxit fram. Dock, menade han, fanns det inte mycket kvar av leken i den moderna samhällsordning och kulturen, utan snarare imitationer av lek. Barns lek kallar Huizinga för primär lek, och definierar några av den primära lekens karakteristiska kännetecken, hos barn, vuxna och djur. Dessa kännetecken är att leken är ett fritt handlande som åtföljs av en känsla av spänning och glädje, och som utspelas inom vissa fastställda gränser i tid och rum och fortlöper enligt vissa frivilligt accepterade och bindande regler (ibid.). Dessa kännetecken benämns även av nutida lekforskare som exempelvis Birgitta Knutsdotter Olofsson (se vidare i avsnitt 3.1.4). Jean Piaget (1896-1980) studerade och formulerade teorier om lekens betydelse för det mänskliga tänkandets utveckling (Lillemyr, 2002). Hans teorier har haft stor inverkan på modern pedagogik och lekforskning, samtidigt som de har blivit kritiserade bland annat för att alltför ensidigt betona den kognitiva utvecklingen. Piaget såg att den viktigaste funktionen i barnets lek var att hantera och ompröva sina erfarenheter för att tillgodogöra sig nya kunskaper och insikter i deras kognitiva utveckling. Han delade in barnets utveckling och lek i tre stadier; det sensomotoriska stadiet, de konkreta tankeoperationernas stadium samt det formellt operationella stadiet (Hägglund, 1989). Lev Vygotskys (1896-1934) syn på leken liknar Piagets, där han såg leken som grunden för individens utveckling, men Vygotsky betonade lekens betydelse som en social process och såg att leken kommer in i barnets liv först vid tre års ålder. Innan dess är barnen bara med sin medvetenhet här och nu och helt styrda i sitt beteende av situationen de befinner sig i, ansåg han. Vidare hävdar Vygotsky att alla lekar byggs upp av och innehåller regler, vare sig det handlar om så kallade låtsaslekar eller styrda lekar. Typiskt är också att barn i leken ligger steget före sin egen utveckling, och att de i leken klarar av att göra saker som de i dagliga livet inte klarar av En potentiell utvecklingszon skapas i leken (Hägglund, 1989). Den amerikanske socialantropologen Gregory Bateson (1904-1980) beskriver leken som ett förhållningssätt till verkligheten, där det som sker i leken ej tolkas bokstavligt. Den mentala inställningen ”Detta är på lek, detta är ej på riktigt” meddelas till omgivningen genom leksignaler med kroppsuttryck, blick, röst, och beteende. Här förhåller man sig till verkligheten på minst två plan (Hägglund, 1989). 3.1.3 Olika sätt att betrakta lek I Lek – upplevelse - lärande (2002) ger den norske forskaren och pedagogen Ole Fredrik Lillemyr en översikt av forskning och teorier om lek och lärande i skola och förskola. Svårigheten i att definiera lek är något som är utmärkande för lekens väsen, och de olika teorier 14
som finns om lek behövs för att verkligen kunna förstå detta komplexa fenomen menar han. Jag kommer inte att redogöra för alla dessa teorier, men vill nämna att det finns många olika sätt att se på lek, och att den teori man väljer, färgar vad man ser i leken. Leken kännetecknas av att den är en frivillig, lustbetonad och allsidig aktivitet som motiveras inifrån människan själv. Leklusten kommer inifrån och bestäms inte av yttre krafter. Lek är en grundläggande och viktig inlärningsform för barn, där ett frirum skapas. Där får barnen möjlighet att uttrycka sitt innersta och använda och öva sina förmågor. Väsentligt är även att barnet i leken självt har kontroll över sitt deltagande och själv tar ansvar för det. I och med detta kan barnet i leken glömma sig självt och stiga in i lekens värld (Lillemyr, 2002). Under modern tid har vuxnas inblandning och intervention i barns lek ökat betydligt. Vuxna kan indirekt påverka barns lek genom sina inställningar och reaktioner till beteenden och roller i barnens lekar. När de direkt och avsiktligt gör det är det viktigt att detta sker med stor försiktighet, respekt och hänsyn till barnen och leken. Det är en hårfin gräns mellan att stödja barns lek och ta över den. För den vuxne gäller det att tillåta barnen den egna djupa lekupplevelsen där de själva får möjlighet att utveckla lekens former. Att leken har en roll och betydelse i skolan har man länge sett. För mer än hundra år sedan diskuterades frågan om hur man kunde låta pedagogiken utgå ifrån barns lek och vilken roll pedagogen skulle ha i detta. Då handlade det om att pedagogen skulle använda lek i skolsammanhang och låta lärandet ske genom lek. I skolan finns det risk för att pedagogerna fokuserar på leken som metod för att uppnå vissa mål, främst kognitiva, och sålunda missar att se leken som ett uttrycksmedel. Istället för verklig lek blir det en inlärningsaktivitet under förklädnad. Många teoretiker anser att barnen i huvudsak upplever leken här och nu, medan vuxna är mer fokuserade på hur lek kan vara till nytta för barns lärande och utveckling. Dessa båda synsätt är det dock möjligt att förena, under förutsättning att den vuxne är tillräckligt försiktig och har respekt för barnen och barnens lek (ibid.). 3.1.4 Lekens förutsättningar Den svenska lekforskaren, barnpsykologen och professorn Birgitta Knutsdotter Olofsson har i många år ägnat sig åt att forska i barns lek. Hon menar att det behövs vissa förutsättningar för lek. Trygghet, ostördhet, förmågan att uppfatta och kommunicera med lekens signaler, samförstånd, ömsesidighet och frihet från prestationskrav är nödvändigt för lek. Barnet behöver vara så tryggt att den vågar lämna verkligheten och sin personliga identitet. Det är de vuxnas ansvar att se till att barnen i en grupp är så trygga att de vågar kliva in i leken, samt att se till att barnens lek får växa i fred. Hon beskriver leken som en mental inställning och ett förändrat medvetandetillstånd, med utgångspunkt från bland andra Bateson och Schiller (Knutsdotter Olofsson, 2003). Ett barn som leker har ofta blicken inåtriktad eller sänkt, för att skydda de inre bilderna som styr hur lekens företeelser tolkas. Uppmärksamheten är riktad mot den inre världen istället för mot yttervärlden. I detta medvetandetillstånd är människan i djup identifikation och hängivelse i nuet och hennes självmedvetande är utsuddat. Angenäma känslor kommer av hängivelse, frihet, de vidöppna möjligheterna och självförglömmelsen. Speciellt låtsasleken, vilken uppbyggs av de inre föreställningarna, är mycket lättstörd. Krav på prestation, tävling och spel är ett hinder för självförglömmelsen och författaren ser detta som lekens motsats. Alla barn föds med 15
Page 1 and 2: Ursprunglig Lek i skolan En kvalita
Page 3 and 4: 1 Inledning .......................
Page 5 and 6: 6.2 Den fysiska kontakten .........
Page 7 and 8: unga. Den rådande skolpolitiken vi
Page 9 and 10: 2 Allmän bakgrund Intentionen med
Page 11 and 12: eflektera över efteråt. Träninge
Page 13 and 14: Enligt Bo och Axel kan resultaten a
Page 15: 3 Teoretisk bakgrund Min avsikt med
Page 19 and 20: avslutas alltid med lite vänlig kr
Page 21 and 22: 4 Metod och genomförande Här pres
Page 23 and 24: lyckades inte få tillgång till de
Page 25 and 26: 5 Resultat I detta kapitel presente
Page 27 and 28: 5.4 Handledning Handledarsamtalen h
Page 29 and 30: 6 Analys I detta kapitel analyserar
Page 31 and 32: etydelse mer än Donaldson själv.
Page 33 and 34: 7 Slutdiskussion Syftet med denna u
Page 35 and 36: kunna tänka sig att undersöka om
Page 37 and 38: Rapporter Uvnäs Moberg, Margareta,
Page 39: Stockholms universitet 106 91 Stock

Ursprunglig Lek i skolan - WLH

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?