Ursprunglig Lek i skolan - WLH

närvaro i leken bör det yttre rummet vara enkelt och tydligt, så att distraktionen från miljön blir
minimal. Det krävs ett mjukt underlag att landa och leka på, så att ingen skadar sig. Men även
det inre rummet, inuti utövaren av Ursprunglig Lek, ska vara rent och mottagligt. Som vuxen
ska man göra sig tillgänglig för, och beredd till lek. Leken kan sedan introduceras på olika sätt.
Utövaren av Ursprunglig Lek kan exempelvis berätta om hur Fred Donaldson brukar leka med
björnar och vargar så att deltagarna får lite inre bilder av hur det kan se ut. De kan också låta
barnen sitta i en krets med utövaren av Ursprunglig Lek i mitten. Så bjuds barnen in, en och en,
eller två och två, för att leka. Genom att säga exempelvis ”Alla som har varit på Gotland får
komma in och leka” eller ” Alla som har sett en soluppgång” skapas lekgrupper med barn som
kanske inte skulle ha valt att leka tillsammans annars. Det är grundläggande att alla trivs och är
säkra på lekytan. Därför finns det regler för detta. Man får inte stå upp under leken, springa eller
hoppa på lekytan samt inte kittlas eller hålla fast varandra. De flesta barn förstår detta av sig
själva, men ibland kan det behöva förtydligas. Var och en närmar sig leken i sin i sin egen takt,
vissa kastar sig rakt in i och andra tar det lång tid för och deltagandet är alltid frivilligt. Den som
inte vill vara med och leka, kan välja att sätta sig utanför lekytan eftersom man kan vara lika
mycket ”i lek” genom att sitta i periferin, som att vara mitt i, eftersom man är i kontakt med sig
själv och gör det man behöver göra, just då. Om våldsamt beteende dyker upp under leken kan
utövaren av Ursprunglig Lek ta hjälp av olika tekniker, vilka härstammar från exempelvis
Aikido, för att ta emot energin och transformera den. Grundtanken är att den människa som
agerar våldsamt är ur balans och därför behöver hjälp med att komma i balans igen.
Det kan finnas många förväntningar när man tar in Ursprunglig Lek i pedagogiska
sammanhang. Men det handlar först och främst inte om att nå resultat, eller att eleverna ska lära
sig något utan om att ge eleverna rätt förutsättningar till lärande. Ursprunglig Lek ger barnen
tillfälle att visa vad det är de egentligen vill ha och behöver. Detta sker utan ord. Den vuxnes
uppgift blir då att tolka detta icke verbala språk, och se de bakomliggande behoven. Detta kan
den vuxne använda sig av själv i mötet med barnen och även förmedla till pedagogen i samband
med handledarsamtal. Orsaken till att barn krånglar, bökar eller låter är ofta att något av dess
grundläggande behov inte är tillgodosett. Barnen hittar istället på bakvända sätt för att få dessa
behov tillfredställda, som att retas, provocera eller slåss. Ursprunglig Lek kan ses som ett
förhållningssätt som även pedagogen kan använda i sin undervisning för att försöka se elevernas
verkliga behov och utifrån det skapa metoder för att bemöta dem. Om läraren undervisar för att
visa för andra eller sig själv att han eller hon är en duktig lärare så kommer eleverna att
protestera. De protesterar då mot att pedagogen inte är närvarande med eleverna utan är istället
fokuserad på bilden av hur hon är, ska bli eller vad andra ska tycka och tänka om henne och
hennes klass.
I samband med projekt med Ursprunglig Lek i Sverige, har utövaren av Ursprunglig Lek ofta
handledarsamtal med berörda pedagoger och personal. De samtalar då om barnen och går
igenom varje barn och beskriver det i olika situationer, i och utanför leken. Det viktiga i
handledningen är att ge pedagogen stöd i hur denne kan bemöta barnen samt försöka se vad man
tror att barnen behöver. Det brukar bli tydligt i handledarsamtalen att man inte kan hoppa över
de grundläggande basbehoven som barnen har. Det handlar då inte om pedagogiska metoder,
utan om att barnen ska få möta pedagogen som den människa hon är. Det handlar även om
kommunikation och om vad pedagogen förmedlar till barnen. Handledningen syftar till att
hjälpa pedagogen att se barnen och sig själv utifrån många olika vinklar. Det som framkommer
under samtalen är inte pedagogik, didaktik eller en metod. Det är istället ett stöd för pedagogen
att arbeta utifrån, om han eller hon vill det (Bo och Axel, 090205).
10