Ursprunglig Lek i skolan - WLH

Ursprunglig Lek i
skolan
En kvalitativ studie
Therèse Dahlberg
Waldorflärarhögskolan
Examensarbete 15 hp
Vårterminen 2009
Examinator: Lars Lindström
English title: Original Play in school

Ursprunglig Lek i skolan
En kvalitativ studie
Therèse Dahlberg
Sammanfattning
I Sverige har Ursprunglig Lek tillämpats inom utbildning och terapi i cirka tio år, bland annat
inom Stockholm och Södertälje kommun. Målen med Ursprunglig lek är att alla barn ska känna
sig älskade och trygga, samt att förbättra relationerna mellan individer och grupper. Den bygger
på att förmedla trygghet genom beröring. Längre projekt med Ursprunglig Lek på skolor, i
bland annat USA och Polen, sägs ha lett till att det dagliga samspelet mellan elever förbättrats,
att stämningen har blivit mer vänlig samt att beteenden som mobbing och aggressivitet har
minskat.
Jag har intervjuat tre utövare av Ursprunglig Lek, varav en är dess upphovsman, samt gjort
litteraturstudier i ämnet lek och beröring. Jag har även gjort tre kvalitativa intervjuer med tre
pedagoger som haft projekt med Ursprunglig Lek på sin skola under en längre tid för att se vilka
erfarenheter som finns av dessa projekt. Resultatet tyder på att det finns en strävan att förbättra
elevers sociala välbefinnande genom att förstå och lära känna varandra bättre med hjälp av
fysisk kontakt och att den handledning som ingår i dessa projekt är av stor betydelse för
pedagogerna på skolan. Jag har även kommit fram till att när den Ursprungliga Leken har
används på denna skola är det som en pedagogisk lek.
Nyckelord
Lek, ursprunglig lek, bråklek.

1 Inledning ......................................................................................4
1.2 Syfte .................................................................................................. 5
1.2.1 Frågeställningar............................................................................. 5
1.2.2 Avgränsningar ............................................................................... 5
1.3 Studiens upplägg ................................................................................. 5
1.4 Begreppsförklaring ............................................................................... 6
2 Allmän bakgrund ...........................................................................7
2.1 Playing by heart - the vision and practise of belonging .............................. 7
2.2 Intervjuer med utövare av Ursprunglig Lek.............................................. 8
2.2.1 Genomförande och bearbetande av intervjuer.................................... 8
2.2.2 Fred Donaldson om den Ursprungliga Leken ...................................... 8
2.2.3 De svenska utövarna av Ursprunglig Lek ........................................... 9
2.3 Sammanfattning ................................................................................ 11
3 Teoretisk bakgrund .....................................................................13
3.1 Lek .................................................................................................. 13
3.1.1 Begreppet lek.............................................................................. 13
3.1.2 Historisk tillbakablick.................................................................... 13
3.1.3 Olika sätt att betrakta lek ............................................................. 14
3.1.4 Lekens förutsättningar.................................................................. 15
3.1.5 Barns fysiska lek.......................................................................... 16
3.2 Beröring ........................................................................................... 17
1

3.3 Sammanfattning ................................................................................ 18
4 Metod och genomförande ............................................................19
4.1 Kvalitativ metod ................................................................................ 19
4.1.1 Kvalitativ forskningsintervju .......................................................... 19
4.1.2 Intervjuguide .............................................................................. 19
4.2 Forskningsetiska överväganden ........................................................... 20
4.3 Validitet och reliabilitet ....................................................................... 20
4.4 Litteratursökning ............................................................................... 20
4.5 Planering och genomförande ............................................................... 21
4.5.1 Bearbetning av material................................................................ 21
4.6 Projekten med Ursprunglig Lek på skolan och respondenternas bakgrund . 21
4.6.1 Handledningen i samband med Ursprunglig Lek projekt..................... 22
4.6.2 Respondenterna .......................................................................... 22
5 Resultat.......................................................................................23
5.1 Kategorier i materialet ........................................................................ 23
5.2 Motiv till projekt med Ursprunglig Lek ................................................... 23
5.3 Den fysiska kontakten ........................................................................ 24
5.4 Handledning ...................................................................................... 25
5.5 Upplevelser av vad Ursprunglig Lek har medfört i klasserna .................... 25
6 Analys .........................................................................................27
6.1 Motiv till projekt med Ursprunglig Lek .................................................. 27
2

6.2 Den fysiska kontakten ........................................................................ 28
6.3 Handledning ...................................................................................... 29
6.4 Upplevelser av vad Ursprunglig Lek har medfört i klasserna ..................... 29
7 Slutdiskussion .............................................................................31
7.1 Uppslag till vidare forskning ................................................................ 32
8 Referenser ..................................................................................34
8.1 Bilagor .......................................................................................... 35
3

1 Inledning
Hela golvytan i rummet är täckt av mjuka skumgummimadrasser, överdragna med rosa bomullstyg.
Inget syns av det hårdare trägolvet där under så när som på en liten yta vid dörren. Rummet är tomt på
saker och väggarna är befriande bara och rena.
Mitt på madrasserna rullar två barn runt med varandra, som en mänsklig boll. De skrattar djupt och
varmt. Ena stunden är den ene ovanpå den andre, i nästa stund är det den andre som är överst. De
tumlar runt, men håller sig hela tiden nära golvet och de sköna madrasserna. Andra barn- och
vuxenkroppar kryper runt på alla fyra bredvid de lekande kamraterna. De närmar sig varandra och tar
sedan avstånd, och rör sig så, fram och tillbaka i ett växelverkande samspel. Rätt som det är hoppar ett
barn upp på ryggen på en av de vuxna, som lekfullt buffat runt på madrasserna. Snart är fler barn där
och de avlöser varandra med att glidande rulla ner från dennes rygg, med en skyddande hand om deras
huvuden i fallet. I ett hörn sitter en pojke med öppen mun och tittar förundrat på det som sker.
Detta var en bild av hur ett tillfälle med Ursprunglig Lek kan se ut med en grupp barn på en
skola. Original Play är den engelska beteckningen på denna företeelse, och jag har i uppsatsen
valt att översätta det som Ursprunglig Lek. När jag refererar till personer som arbetar med,
utövar eller leder Ursprunglig Lek kommer jag att benämna dem som utövare av, alternativt
handledare i, Ursprunglig Lek.
Begreppet Ursprunglig lek, har myntats av amerikanen Fred Donaldson, PhD. Han har i mer än
trettio år ägnat sig åt att utforska lek genom att själv leka med barn, vuxna och vilda djur runt
om i världen. Bland hans lekkamrater finns även gravt handikappade barn och vuxna samt grovt
kriminella människor. Ursprunglig lek syftar till det lekande förhållningssätt han hävdar att alla
levande varelser har med sig från födseln. Det är där vi kan mötas bortom kulturella, sociala
eller språkliga gränser och roller. I sin bok Playing by heart - the practise and vision of
belonging (1997) beskriver han Ursprunglig Lek som en träning och ett förhållningssätt där
närvaro, kontakt och tillit är centrala begrepp. Det handlar om att tillåta den inneboende,
ursprungliga lekförmågan träda fram och är tänkt som är ett alternativ till beteenden som
grundar sig i konkurrens, egoism, aggression och rädsla. Målet är istället att möta dessa
beteenden på ett sätt som värnar om andras och den egna integriteten och självkänslan.
Ursprunglig Lek innebär att kommunicera tillhörighet, välvilja och trygghet till varandra och att
mötas bortom kategorier och roller och att de vuxna som leker skall kliva ner på barnens nivå
och lära av dem för omväxlings skull och som endast kan förstås och utvecklas genom egen
träning.
Under min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har jag fått tillfälle att reflektera över olika
pedagogers sätt att arbeta, och kommit att intressera mig för deras sätt att bemöta barnen
pedagogiskt, känslomässigt och fysiskt. Jag har funderat över hur jag som blivande lärare kan
fortsätta att utvecklas i mitt framtida arbete och hur man kan skapa ett gott socialt klimat i en
klass. I samhället har olika metoder och program på senare tid börjat användas av lärare och
föräldrar för att komma tillrätta med de beteendeproblem som blir allt vanligare bland barn och
4

unga. Den rådande skolpolitiken vill ha hårdare tag i skolan, med betyg i ordning och
uppförande och fler mätstationer. Men många föräldrar och lärare söker alternativa sätt att se på
barn och hantera dem. Jag har under min utbildning kommit i kontakt med Ursprunglig Lek tack
vare en gästföreläsning på min skola. Denna föreläsning väckte min nyfikenhet i ämnet, men jag
har ingen annan erfarenhet av Ursprunglig Lek sedan tidigare.
I Sverige har Ursprunglig Lek tillämpats inom utbildning och terapi i ca 10 år, bla inom
Stockholm och Södertälje kommun. Projekten har då bestått i en kombination av Ursprunglig
Lek med elever och handledning med pedagoger. Det har dock inte gjorts några svenska studier
på den Ursprungliga Leken. Som blivande lärare är jag särskilt intresserad av hur Ursprunglig
Lek har använts i skolsammanhang, vilket leder fram till mitt syfte.
1.2 Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka Ursprunglig Lek i skolan.
1.2.1 Frågeställningar
1. Vilka är pedagogernas motiv till att ha projekt med Ursprunglig Lek?
2. Vilka är erfarenheterna från projekten med Ursprunglig Lek?
1.2.2 Avgränsningar
Jag har avgränsat mig till att basera studien på intervjuer med tre pedagoger på en av de få
svenska skolor som har haft projekt med Ursprunglig Lek under en längre tid. Det finns fler
skolor i USA och Polen som haft Ursprunglig Lek i sin verksamhet i ännu längre perioder, men
av praktiska skäl har jag inte tagit i kontakt med dessa. Av praktiska och etiska och skäl har jag
även valt att vända mig till pedagogerna på skolan med mina frågor, och inte till eleverna.
1.3 Studiens upplägg
Detta arbete började som en gemensam studie tillsammans med en klasskamrat, men i
slutskedet valde vi att göra varsin uppsats beroende på att våra arbeten alltmer gled isär. Det gör
att vårt bakgrundsarbete med den allmänna bakgrunden samt den teoretiska bakgrunden delvis
har gjorts och bearbetats gemensamt. Den allmänna bakgrunden utgörs av litteratur om
Ursprunglig Lek samt två intervjuer med tre utövare av Ursprunglig Lek. Den teoretiska
bakgrunden består av litteratur och forskning om lek och beröring.
5

Jag har även genomfört en kvalitativ intervjuundersökning med tre pedagoger på en svensk
waldorfskola. Denna undersökning redovisas i en resultatdel, följd av en analysdel där jag
jämför resultatet med den allmänna och den teoretiska bakgrunden. Allra sist följer en
slutdiskussion, där jag diskuterar och ställer materialet som helhet mot varandra.
1.4 Begreppsförklaring
Ursprunglig Lek "Original Play" definieras här enligt hur jag uppfattade det i den litteratur jag
kunnat finna om Ursprunglig Lek samt de intervjuer jag genomfört som bakgrund:
Ursprunglig lek syftar till det lekande förhållningssätt alla levande varelser har med sig från
födseln. Det är där vi alla kan mötas bortom kulturella, sociala eller språkliga gränser och roller.
Det är en urkraft som ligger i grunden för vår existens och ett alternativt förhållningssätt till
aggression och våld utan verbala eller fysiska förmaningar, där den egna och andras självkänsla
och integritet förblir intakt. Syftet är att ge och ta emot kärlek, genom fysisk och emotionell
kontakt och målen är att ersätta rädsla och tävlingsbeteende med tillit, trygghet och tillhörighet.
Kulturell lek däremot ses som en motsats till UL, och den syftar oftast till att vara en
förberedelse för vuxenlivet. Den lär barn att hantera sin omvärld och separerar dem stegvis från
denna omvärld. Den är barns ”arbete” och är en nyttig och produktiv lek (Donaldson, 1997).
Torben Hangaard Rasmussen (1993) beskriver två andra lekar som jag tittar lite närmare på i
studien:
Bråklek är en lek där man tumlar runt och brottas och där den fysiska kontakten spelar en
avgörande roll. Både djur och människor ägnar sig åt bråklek, särskilt de yngre barnen. I
bråkleken gäller det att tolka sin samspelares signaler hela tiden och den bygger på totalt
samförstånd, ömsesidighet och växelverkan.
Excentrisk lek är en variant av bråklek. Det är den vi har gemensam med djuren, och det är den
typ av lek vi kan se hundar, katter, vargar och björnar ägna sig åt. Den har ingen tydlig
nyttoaspekt utan är lekens ursprungliga gestaltning, dess urform. Man vet inte i förväg vart den
är på väg eller hur det kommer att sluta eftersom den excentriska lekens rörelsemönster är i
ständig förvandling.
6

2 Allmän bakgrund
Intentionen med den allmänna bakgrunden är att ge en tydligare bild av Ursprunglig Lek.
Kapitlet inleds med ett sammandrag av Fred Donaldsons bok Playing by heart - the practise and
vision of belonging (1997). Sedan följer de två intervjuer jag genomfört och som har varit
nödvändiga för studien eftersom det visat sig finnas väldigt lite textmaterial kring Ursprunglig
Lek. Intervjuavsnittet börjar med en presentation av Fred Donaldson och de svenska utövarna
av Ursprunglig Lek, samt en redogörelse för hur intervjuerna genomförts och bearbetats. Den
första intervjun är med Fred Donaldson och den andra är en gemensam intervju med två svenska
utövare av Ursprunglig Lek. Intervjuredovisningen är en sammanfattning av dessa intervjuer.
2.1 Playing by heart - the vision and practise
of belonging
Donaldson beskriver hur han, genom att ha lekt med barn och djur i många år, lärt sig att
bemöta och beröra på ett sätt som förmedlar trygghet och kärlek. Ursprunglig Lek bygger på
beröring och en växande tillit till den eller dem som man leker med. Den är inte tävlingsinriktad
utan alla är med på lika villkor och den lär oss hur vi kan bete oss mot våra medmänniskor.
Även vuxna kan leka Ursprunglig Lek och den kan vara ett sätt att skapa kontakt mellan vuxen
och barn och mellan pedagog och elev. Ursprunglig Lek bygger på att vuxna och barn ska känna
sig trygga och ha full kontroll över situationen, och att släppa de identitetsroller de har. De
vuxna är med i leken, på barnens villkor. Den taktila stimuleringen i leken har stor betydelse,
och verkar positivt för vårt välbefinnande. I dagens samhälle anser många att lek är en kulturell
gärning menar Donaldson, och skriver att det istället bör ses som en del av vår livsprocess. Den
sortens lek, som är urmänsklig och universell, kallar han för Ursprunglig Lek. Donaldson
nämner flera olika sorters lek, men delar upp dem i två kategorier; Ursprunglig Lek och
kulturell lek. Han betonar att vuxna ofta är utomstående betraktare av barns lek och istället för
att delta i leken, styr och kontrollerar den utifrån. Att vara vuxen innebär som regel att inte själv
vara delaktig i lekar längre. De står istället bredvid barnen som leker och talar om hur de ska
bete sig mot varandra. De är då inte tillsammans med barnen, och är inte aktiva i deras lekar
som förebilder för hur man behandlar sina medmänniskor. Gränsen mellan vuxen och barn blir
tydlig och det kan då vara svårt att mötas människa mot människa. Den kulturella, traditionella
leken, brukar jämställas som mindre barns arbete och syftar till att lära sig hantera omvärlden
och för att klara ett framtida vuxenliv. Det är en nyttig, produktiv, kreativ och riktig lek. Många
av de äldre barnens mer organiserade lekar bygger på kamp eller tävlan. Det är mycket i vår
kultur som går ut på att tävla och vinna, och det är något vi lär oss i ung ålder för att klara oss i
samhället. Ursprunglig Lek gör barn till barn, och kulturell lek gör barn till vuxna, enligt
Donaldson (2007).
7

2.2 Intervjuer med utövare av Ursprunglig Lek
Den första intervjun som redovisas i denna del är med Fred Donaldson, och den andra med två
svenska utövare av Ursprunglig Lek. Dessa två bor och verkar i Sverige, men har gått i lära hos
Fred Donaldson.
2.2.1 Genomförande och bearbetande av intervjuer
Fred Donaldson befann sig i Sverige när jag tog kontakt med honom. Enligt önskemål från
honom själv, genomförde jag en telefonintervju. Jag utgick då från en intervjuguide med frågor
han fått se i förväg. De skickades via e-post. Intervjun tog ca 45 min. Intervjuguiden redovisas i
Bilaga A.
Jag genomförde en gemensam intervju med de svenska utövarna av Ursprunglig Lek. Jag utgick
även då från en intervjuguide. De intervjuade fick se intervjuguiden några dagar i förväg. De
skickades via e-post. Intervjuguiden finns redovisad i Bilaga B.
Jag gjorde bandinspelningar av alla intervjuerna, som jag transkriberade i sin helhet. De
intervjuade har fått se det transkriberade materialet, och även de sammandrag som redovisas
nedan.
2.2.2 Fred Donaldson om den Ursprungliga Leken
Fred Donaldson kallar sig själv för lekspecialist (egen översättning av Play Specialist) och
arbetar, sedan mer än trettiofem år tillbaka, med Ursprunglig Lek och konsulterande
handledning runt om i världen. Han har tidigare arbetat som bland annat lärare och doktor i
geografi på ett amerikanskt universitet.
Ursprunglig lek är när vi inte vet om att vi är annorlunda från varandra, inleder Donaldson. Det
är när vi möts bortom kategorier och roller och det är både en fysisk aktivitet och ett
förhållningssätt i hjärta och sinne. Syftet med Ursprunglig Lek är att ge och ta emot villkorslös
kärlek, samt att tillhandahålla trygghet. Enligt synsättet i Ursprunglig Lek slåss eller försvarar
sig en människa bara om hon känner sig otrygg. Därför är det utövaren av Ursprunglig Lek som
ska se till att alla som deltar känner sig trygga och att ingen kommer till skada. Detta görs inte
med ord, förmaningar eller förbud, utan genom att hela tiden visa och svara med vänlig
beröring. Utagerande eller liknande beteende, omhändertas av utövaren av Ursprunglig Lek, tills
dess att den som slår inser att den inte behöver gå till anfall eller försvara sig själv längre.
Vuxna har generellt sett en massa idéer om vad lek är, och försöker många gånger lära barn att
leka på ett visst sätt istället för att stiga ner och se vad barnen har att lära de vuxna om lek, och
om livet. Under många års tid tillbringade Fred Donaldson dagarna med att leka med barn och
vilda djur. Han skrev varje kväll ned vad dessa hade lärt honom under dagen. Det resulterade i
att han fick ompröva hela sitt sätt att se på verkligheten och på vad han trodde att lek var, och att
det bygger på ett gemensamt, ursprungligt behov av att vara i fysisk kontakt. Som utövare av
Ursprunglig Lek kan man inte ha några pedagogiska eller sociala avsikter, för då blir det inte
Ursprunglig Lek utan terapi. Men samtidigt kan Ursprunglig Lek ge effekter, som man kan
8

eflektera över efteråt. Träningen i att bli en duktig utövare av Ursprunglig Lek, är en livslång
läroprocess. De förmågor som uppövas och krävs av den som vill leka med barn är tålmodighet,
förmåga att släppa sin roll som vuxen., förmåga att använda sin kropp, förmåga att ge lämplig
beröring, att inte engagera sig i tävlings- eller hämndbeteende samt att kunna avläsa det som
Donaldson kallar för leksignalerna. Ögon och beröring kommunicerar till lekkamraten att denne
kan känna sig trygg och är älskad. Lärarens huvuduppgift borde vara att se till att alla barn
känner fysisk, emotionell och mental trygghet, eftersom detta är en förutsättning för lärande.
Beröring är det mest grundläggande och effektivaste sättet att få en människa att känna sig
trygg, varför Ursprunglig Lek kan vara tillämpbart i skolsammanhang. Till skillnad från andra
beröringsformer som massage, så finns det i Ursprunglig Lek en ömsesidighet, utan givare och
tagare. I Ursprunglig Lek lär sig barnen skillnaden mellan bra och dålig beröring. De får också
träning i att hantera utmanande situationer i vardagen på ett sätt som värnar om deras och andras
integritet och trygghet (Donaldson, 090218).
2.2.3 De svenska utövarna av Ursprunglig Lek
En av de svenska utövarna av Ursprunglig Lek, som jag gett det fiktiva namnet Bo, arbetar som
handledande konsult och har mångårig erfarenhet av att jobba med barn och ungdomar, bland
annat som klasslärare. Den andre svenske utövaren, med det fiktiva namnet Axel, är utbildad
och praktiserande psykolog. Jag har för sammanhangets skull, i intervjuredovisningen inte
preciserat vem som sagt vad, förutom i citatet, eftersom Bo och Axel under intervjun
kompletterade varandras svar. Jag har dessutom förkortat och koncentrerat intervjun, för att
undgå alltför många upprepningar ur intervjun med Fred Donaldson.
Sedan slutet av nittiotalet har de praktiserat, övat och handlett Ursprunglig lek samt själva blivit
handledda av Fred Donaldson. De arbetar främst med barn, ungdomar och människor med
varierande handikapp, och använder Ursprunglig Lek som en del av detta arbete. De svenska
utövarna av Ursprunglig Lek har även hämtat inspiration från andra källor till sitt arbete. De har
genomgått egen handledning och skolning, vilket gör att de även fungerar som handledare på de
skolor och instutitioner de arbetar på. De menar, liksom Donaldson, att de genom att själva
träna Ursprunglig Lek nått kunskap och skicklighet i denna metod.
Ursprunglig Lek är:
(…) en närvaro, ett förhållningssätt (… ) det är inte en aktivitet utan det är en slags vara som
kan se ut på olika sätt. Det kan se ut som när man tumlar runt som kattungar och hundvalpar,
men det kan också vara en blickkontakt eller en beröring, eller ett samtal, där man är i det här
fältet av intuitivt skapande i nuet. (…) det är oförutsägbart och det är unikt och uppstår i
stunden och ur mötet och kontakten. Det visar sig att det går utöver arten människa, det är
något som finns hos allt levande (Axel, 090205).
Det är svårt att förklara vad Ursprunglig Lek är, den måste upplevas för att förstås. Det som är
ytterst avgörande som utövare av Ursprunglig Lek är att man själv har tillit till att förmågan att
leka finns inom en själv och i alla man möter. Vi har alla samma ursprungliga behov av att vilja
uttrycka oss, vilja visa oss och vara i kontakt. Dessa behov kan ta form om man ger plats för
dem och om de inte stoppas, regleras eller styrs av människor omkring oss, eller av oss själva.
Det går inte att göra Ursprunglig Lek, eftersom den är. För att skapa plats för kvalitet och
9

närvaro i leken bör det yttre rummet vara enkelt och tydligt, så att distraktionen från miljön blir
minimal. Det krävs ett mjukt underlag att landa och leka på, så att ingen skadar sig. Men även
det inre rummet, inuti utövaren av Ursprunglig Lek, ska vara rent och mottagligt. Som vuxen
ska man göra sig tillgänglig för, och beredd till lek. Leken kan sedan introduceras på olika sätt.
Utövaren av Ursprunglig Lek kan exempelvis berätta om hur Fred Donaldson brukar leka med
björnar och vargar så att deltagarna får lite inre bilder av hur det kan se ut. De kan också låta
barnen sitta i en krets med utövaren av Ursprunglig Lek i mitten. Så bjuds barnen in, en och en,
eller två och två, för att leka. Genom att säga exempelvis ”Alla som har varit på Gotland får
komma in och leka” eller ” Alla som har sett en soluppgång” skapas lekgrupper med barn som
kanske inte skulle ha valt att leka tillsammans annars. Det är grundläggande att alla trivs och är
säkra på lekytan. Därför finns det regler för detta. Man får inte stå upp under leken, springa eller
hoppa på lekytan samt inte kittlas eller hålla fast varandra. De flesta barn förstår detta av sig
själva, men ibland kan det behöva förtydligas. Var och en närmar sig leken i sin i sin egen takt,
vissa kastar sig rakt in i och andra tar det lång tid för och deltagandet är alltid frivilligt. Den som
inte vill vara med och leka, kan välja att sätta sig utanför lekytan eftersom man kan vara lika
mycket ”i lek” genom att sitta i periferin, som att vara mitt i, eftersom man är i kontakt med sig
själv och gör det man behöver göra, just då. Om våldsamt beteende dyker upp under leken kan
utövaren av Ursprunglig Lek ta hjälp av olika tekniker, vilka härstammar från exempelvis
Aikido, för att ta emot energin och transformera den. Grundtanken är att den människa som
agerar våldsamt är ur balans och därför behöver hjälp med att komma i balans igen.
Det kan finnas många förväntningar när man tar in Ursprunglig Lek i pedagogiska
sammanhang. Men det handlar först och främst inte om att nå resultat, eller att eleverna ska lära
sig något utan om att ge eleverna rätt förutsättningar till lärande. Ursprunglig Lek ger barnen
tillfälle att visa vad det är de egentligen vill ha och behöver. Detta sker utan ord. Den vuxnes
uppgift blir då att tolka detta icke verbala språk, och se de bakomliggande behoven. Detta kan
den vuxne använda sig av själv i mötet med barnen och även förmedla till pedagogen i samband
med handledarsamtal. Orsaken till att barn krånglar, bökar eller låter är ofta att något av dess
grundläggande behov inte är tillgodosett. Barnen hittar istället på bakvända sätt för att få dessa
behov tillfredställda, som att retas, provocera eller slåss. Ursprunglig Lek kan ses som ett
förhållningssätt som även pedagogen kan använda i sin undervisning för att försöka se elevernas
verkliga behov och utifrån det skapa metoder för att bemöta dem. Om läraren undervisar för att
visa för andra eller sig själv att han eller hon är en duktig lärare så kommer eleverna att
protestera. De protesterar då mot att pedagogen inte är närvarande med eleverna utan är istället
fokuserad på bilden av hur hon är, ska bli eller vad andra ska tycka och tänka om henne och
hennes klass.
I samband med projekt med Ursprunglig Lek i Sverige, har utövaren av Ursprunglig Lek ofta
handledarsamtal med berörda pedagoger och personal. De samtalar då om barnen och går
igenom varje barn och beskriver det i olika situationer, i och utanför leken. Det viktiga i
handledningen är att ge pedagogen stöd i hur denne kan bemöta barnen samt försöka se vad man
tror att barnen behöver. Det brukar bli tydligt i handledarsamtalen att man inte kan hoppa över
de grundläggande basbehoven som barnen har. Det handlar då inte om pedagogiska metoder,
utan om att barnen ska få möta pedagogen som den människa hon är. Det handlar även om
kommunikation och om vad pedagogen förmedlar till barnen. Handledningen syftar till att
hjälpa pedagogen att se barnen och sig själv utifrån många olika vinklar. Det som framkommer
under samtalen är inte pedagogik, didaktik eller en metod. Det är istället ett stöd för pedagogen
att arbeta utifrån, om han eller hon vill det (Bo och Axel, 090205).
10

Enligt Bo och Axel kan resultaten av Ursprunglig Lek sammanfattas i en punktlista där de
viktigaste iakttagelserna under lektillfällena är
• att det blir färre konflikter mellan eleverna vid tillfällen med Ursprunglig Lek
• att det blir bättre kontakt mellan barnen
• att barn som inte tidigare lekt med varandra blev vänner
• att barn med aggressivt beteende lärde sig att hantera sin aggressivitet
• att barnen lärde sig hur man tar i varandra och att läsa av varandras kroppssignaler,
samtidigt som de blev tydligare i att uttrycka vad de ville
• att pedagogerna blev bättre på att bemöta och hantera barnen, och särskilt deras
aggressiva och utagerande beteende
• att Pedagogerna blev bättre på att lyssna till sig själva och ta hand om sig själva
• att det blev tillit och trygghet i gruppen
2.3 Sammanfattning
Enligt Donaldson (1997) finns det två sorters lek; kulturell lek och ursprunglig lek. Den
kulturella leken kultiverar oss och syftar till att lära barn hantera omvärlden och klara av ett
framtida vuxenliv. Denna lek gör vuxna av barn. Den ursprungliga leken är det vi alla har med
oss från början och är det han menar att alla levande varelser har i sig, även djuren. Den bygger
på beröring, kontakt och en växande tillit till den eller dem som man leker med och förmedlar
vänlighet och kärlek. Ursprunglig Lek syftar inte till att lära vuxna eller barn att leka, utan till
att släppa de identitetsroller de har. Han förklarar att Ursprunglig Lek syftar till det lekande
förhållningssätt alla levande varelser har med sig från födseln. Det handlar om att som vuxen
lära sig att leka, av barnen själva, istället för att vara utomstående betraktare av lek, och att i
leken släppa sin identitet. Den vuxnes roll i leken är att se till att alla inblandade känner sig
trygga.
Ursprunglig lek är när vi inte vet om att vi är annorlunda, utan kan släppa vår identitet. Det är
både en fysisk aktivitet och ett förhållningssätt i hjärta och sinne. Syftet med Ursprunglig Lek är
att ge och ta emot villkorslös kärlek, samt att tillhandahålla trygghet. Beröring är det
effektivaste sättet att få någon att känna sig trygg (Fred Donaldson 090218).
11

Bo och Axel framhåller att man som utövare av Ursprunglig Lek inte kan ha några pedagogiska
eller sociala avsikter, för då blir det inte Ursprunglig Lek utan terapi. För att verkligen förstå
Ursprunglig Lek måste man göra det. Det som är ytterst avgörande som utövare av Ursprunglig
Lek är att man har tillit till att förmågan att leka finns inom en själv och i alla man möter. Vi har
alla samma ursprungliga behov av att vilja uttrycka oss, vilja visa oss och vara i kontakt.
Lärarens huvuduppgift är att se till att alla barn känner fysisk, emotionell och mental trygghet,
eftersom detta är en förutsättning för lärande. I samband med projekten med Ursprunglig Lek på
olika skolor, har de svenska utövarna även handledning med pedagogerna på skolan. De
samtalar då om barnen och går igenom varje barn och beskriver det i olika situationer, i och
utanför leken. Det viktiga i handledningen är att ge pedagogen stöd i hur denne kan bemöta
barnen samt försöka se vad man tror att barnen behöver (Bo och Axel 090205).
12

3 Teoretisk bakgrund
Min avsikt med den teoretiska bakgrunden är att komma den Ursprungliga Leken ytterligare på
spåren genom att se vad som karaktäriserar andra lekar, för att kunna jämföra det med
Ursprunglig Lek. Kapitlet inleds med en formulering av lekbegreppet och en kort översikt hur
lek har betraktats genom historien. Därefter går jag vidare till vad två nutida nordiska forskare
säger, som specialiserat sig på barns lek. Jag tar sedan upp barns fysiska lek, med tyngdpunkt på
bråkleken, en lek som till det yttre påminner om Ursprunglig Lek. Jag redovisar även för
beröringsbegreppet som är centralt i Ursprunglig Lek, och avslutar med en sammanfattning av
kapitlet.
3.1 Lek
3.1.1 Begreppet lek
Ordet lek används dagligen i många olika sammanhang. I Nationalencyklopedin definieras lek
som:
aktiv verksamhet som bedrivs endast i nöjessyfte och ofta kollektivt, särskilt av barn
(http://www.ne.se/artikel/1131977).
3.1.2 Historisk tillbakablick
Tankar om leken hittar man redan hos Platon (427-347 f Kr), där han skriver om lekens
oersättliga betydelse för lärandet och inlärning. Aristoteles (384-322 f Kr) menade att leken inte
hade någon synbar nytta, utan att det var vuxnas skyldighet att förse den med undervisning och
arbete. Även han såg att leken och lusten var essentiella för all undervisning. Senare byggde fler
tänkare vidare på dessa idéer, som exempelvis Rousseau (1717-1778), som menade att leken är
det mest naturliga och bästa sättet för barn att lära sig på och att barnen därför bör lämnas i fred
med sitt lekande (Hägglund, 1989).
En annan syn på leken möter vi hos Freidrich Schiller (1759-1805) som menade att lekdriften
är en inneboende mänsklig förmåga och intimt förbunden med det estetiska (1995). Han menade
att människan är som mest människa när hon leker och att hon i leken kan upptäcka sin verkliga
mänsklighet, eftersom förnuft och känsla förenas däri. I leken går människan bortom tidens och
rummets begränsningar och går in i ett intimt förhållande till och i sig själv (Hägglund, 1989).
13

Också den nederländske kulturhistorikern Johan Huizinga (1872-1945) beskriver leken som en
grundläggande mänsklig aktivitet och förmåga av estetisk natur, hos såväl barn som vuxna. I
boken ”Homo Ludens - den lekande människan”(1945), skriver han att vi, för att förstå lekens
väsen, behöver gå bortom psykologi och biologi, eftersom leken är en helhet som inte kan fattas
med förnuftet. Det är leken som ger livet mening och dess betydelse går utanför det biologiska
behovet att upprätthålla livet. Förmågan att entusiasmera är själva kärnan i leken. Lekens
livsform saknar moralisk funktion, och ligger utanför kategoriska motsatser som allvar - ickeallvar,
sanning – osanning, klokhet – dårskap, ont – gott. Även djuren har leken hos sig och ur
leken har människans kultur vuxit fram. Dock, menade han, fanns det inte mycket kvar av leken
i den moderna samhällsordning och kulturen, utan snarare imitationer av lek.
Barns lek kallar Huizinga för primär lek, och definierar några av den primära lekens
karakteristiska kännetecken, hos barn, vuxna och djur. Dessa kännetecken är att leken är ett fritt
handlande som åtföljs av en känsla av spänning och glädje, och som utspelas inom vissa
fastställda gränser i tid och rum och fortlöper enligt vissa frivilligt accepterade och bindande
regler (ibid.). Dessa kännetecken benämns även av nutida lekforskare som exempelvis Birgitta
Knutsdotter Olofsson (se vidare i avsnitt 3.1.4).
Jean Piaget (1896-1980) studerade och formulerade teorier om lekens betydelse för det
mänskliga tänkandets utveckling (Lillemyr, 2002). Hans teorier har haft stor inverkan på
modern pedagogik och lekforskning, samtidigt som de har blivit kritiserade bland annat för att
alltför ensidigt betona den kognitiva utvecklingen. Piaget såg att den viktigaste funktionen i
barnets lek var att hantera och ompröva sina erfarenheter för att tillgodogöra sig nya kunskaper
och insikter i deras kognitiva utveckling. Han delade in barnets utveckling och lek i tre stadier;
det sensomotoriska stadiet, de konkreta tankeoperationernas stadium samt det formellt
operationella stadiet (Hägglund, 1989).
Lev Vygotskys (1896-1934) syn på leken liknar Piagets, där han såg leken som grunden för
individens utveckling, men Vygotsky betonade lekens betydelse som en social process och såg
att leken kommer in i barnets liv först vid tre års ålder. Innan dess är barnen bara med sin
medvetenhet här och nu och helt styrda i sitt beteende av situationen de befinner sig i, ansåg
han. Vidare hävdar Vygotsky att alla lekar byggs upp av och innehåller regler, vare sig det
handlar om så kallade låtsaslekar eller styrda lekar. Typiskt är också att barn i leken ligger
steget före sin egen utveckling, och att de i leken klarar av att göra saker som de i dagliga livet
inte klarar av En potentiell utvecklingszon skapas i leken (Hägglund, 1989).
Den amerikanske socialantropologen Gregory Bateson (1904-1980) beskriver leken som ett
förhållningssätt till verkligheten, där det som sker i leken ej tolkas bokstavligt. Den mentala
inställningen ”Detta är på lek, detta är ej på riktigt” meddelas till omgivningen genom
leksignaler med kroppsuttryck, blick, röst, och beteende. Här förhåller man sig till verkligheten
på minst två plan (Hägglund, 1989).
3.1.3 Olika sätt att betrakta lek
I Lek – upplevelse - lärande (2002) ger den norske forskaren och pedagogen Ole Fredrik
Lillemyr en översikt av forskning och teorier om lek och lärande i skola och förskola.
Svårigheten i att definiera lek är något som är utmärkande för lekens väsen, och de olika teorier
14

som finns om lek behövs för att verkligen kunna förstå detta komplexa fenomen menar han. Jag
kommer inte att redogöra för alla dessa teorier, men vill nämna att det finns många olika sätt att
se på lek, och att den teori man väljer, färgar vad man ser i leken.
Leken kännetecknas av att den är en frivillig, lustbetonad och allsidig aktivitet som motiveras
inifrån människan själv. Leklusten kommer inifrån och bestäms inte av yttre krafter. Lek är en
grundläggande och viktig inlärningsform för barn, där ett frirum skapas. Där får barnen
möjlighet att uttrycka sitt innersta och använda och öva sina förmågor. Väsentligt är även att
barnet i leken självt har kontroll över sitt deltagande och själv tar ansvar för det. I och med detta
kan barnet i leken glömma sig självt och stiga in i lekens värld (Lillemyr, 2002).
Under modern tid har vuxnas inblandning och intervention i barns lek ökat betydligt. Vuxna kan
indirekt påverka barns lek genom sina inställningar och reaktioner till beteenden och roller i
barnens lekar. När de direkt och avsiktligt gör det är det viktigt att detta sker med stor
försiktighet, respekt och hänsyn till barnen och leken. Det är en hårfin gräns mellan att stödja
barns lek och ta över den. För den vuxne gäller det att tillåta barnen den egna djupa
lekupplevelsen där de själva får möjlighet att utveckla lekens former. Att leken har en roll och
betydelse i skolan har man länge sett. För mer än hundra år sedan diskuterades frågan om hur
man kunde låta pedagogiken utgå ifrån barns lek och vilken roll pedagogen skulle ha i detta. Då
handlade det om att pedagogen skulle använda lek i skolsammanhang och låta lärandet ske
genom lek. I skolan finns det risk för att pedagogerna fokuserar på leken som metod för att
uppnå vissa mål, främst kognitiva, och sålunda missar att se leken som ett uttrycksmedel.
Istället för verklig lek blir det en inlärningsaktivitet under förklädnad. Många teoretiker anser att
barnen i huvudsak upplever leken här och nu, medan vuxna är mer fokuserade på hur lek kan
vara till nytta för barns lärande och utveckling. Dessa båda synsätt är det dock möjligt att
förena, under förutsättning att den vuxne är tillräckligt försiktig och har respekt för barnen och
barnens lek (ibid.).
3.1.4 Lekens förutsättningar
Den svenska lekforskaren, barnpsykologen och professorn Birgitta Knutsdotter Olofsson har i
många år ägnat sig åt att forska i barns lek. Hon menar att det behövs vissa förutsättningar för
lek. Trygghet, ostördhet, förmågan att uppfatta och kommunicera med lekens signaler,
samförstånd, ömsesidighet och frihet från prestationskrav är nödvändigt för lek. Barnet behöver
vara så tryggt att den vågar lämna verkligheten och sin personliga identitet. Det är de vuxnas
ansvar att se till att barnen i en grupp är så trygga att de vågar kliva in i leken, samt att se till att
barnens lek får växa i fred. Hon beskriver leken som en mental inställning och ett förändrat
medvetandetillstånd, med utgångspunkt från bland andra Bateson och Schiller (Knutsdotter
Olofsson, 2003).
Ett barn som leker har ofta blicken inåtriktad eller sänkt, för att skydda de inre bilderna som styr
hur lekens företeelser tolkas. Uppmärksamheten är riktad mot den inre världen istället för mot
yttervärlden. I detta medvetandetillstånd är människan i djup identifikation och hängivelse i
nuet och hennes självmedvetande är utsuddat. Angenäma känslor kommer av hängivelse, frihet,
de vidöppna möjligheterna och självförglömmelsen. Speciellt låtsasleken, vilken uppbyggs av
de inre föreställningarna, är mycket lättstörd. Krav på prestation, tävling och spel är ett hinder
för självförglömmelsen och författaren ser detta som lekens motsats. Alla barn föds med
15

förmågan att kunna leka och lekförmågans utveckling är viktig för barnets emotionella
utveckling, dess föreställningsförmåga, förmåga till socialt samspel och inlevelse. I leken lär sig
barnen empati, medkänsla och altruism. Liksom Lillemyr beskriver hon olika former av lek,
varav bråkleken är en av dem (ibid.).
3.1.5 Barns fysiska lek
Barns lek kan ta många uttryck, och för att närma mig den Ursprungliga Leken har jag tagit
fasta på den oförutsägbara kroppskontakten i denna lekform; det kaosartade och fysiska. I Den
vilda leken (1993) beskriver danske Torben Hangaard Rasmussen lekens fysiska och
grovmotoriska sida, med utgångspunkt att barn lär känna världen genom kroppen. Författaren är
i grund och botten förskollärare, och i denna bok försöker han att kategorisera och förklara
barns kroppsliga lekar. Dessa lekar är de jag funnit i litteraturen som påminner mest om
Ursprunglig Lek. Jag anknyter i detta avsnitt även till Knutsdotter Olofssons forskning.
Om man iakttar barns lek ser man att de för det mesta är i rörelse och i fysisk närkontakt med
varandra, menar Hangaard Rasmussen. De leker självklart och utan hämningar, till skillnad mot
oss vuxna. Barnen ger sig hän i leken, de försvinner in i den, glömmer bort sig själva och är helt
och hållet i nuet. Leken är i forskningskretsar starkt idealiserad, menar han, för att söka dess
goda syften och sidor. Men leken är ett fenomen som inte kan förstås av moraliska värderingar
eftersom den innefattar alla aspekter av livet, och livets ständiga pendling mellan ordning och
kaos. Den kaosartade leken är den lek som upptar den mesta av barns lektid enligt författaren.
Med kaosartad lek menar han då den vildare sortens lek, som för oss vuxna tycks gränsa till
bråk. Denna lek styrs av en lust och en vilja att utforska kroppens begränsningar och
möjligheter. En av dessa kaosartade lekar beskriver både Hangaard Rasmussen och Knutsdotter
Olofsson (2003) som bråklek, en lek där man tumlar runt och brottas och där den fysiska
kontakten spelar en avgörande roll. Både djur och människor ägnar sig åt bråklek, särskilt de
yngre barnen. I bråkleken gäller det att tolka sin samspelares signaler hela tiden och den bygger
på totalt samförstånd, ömsesidighet och växelverkan. Den etologiska lekforskningen, som
beskriver djurs beteende, har även uppmärksammat bråkleken i samband med att man börjat
titta på barns beteende i leksituationer. En av dessa forskare, Blurton Jones (i Hangaard
Rasmussen, 1993) beskriver den som en jaga- och brottningslek; rough and tumble play. I
bråkleken är det viktigt att underlaget är mjukt att falla på eftersom fallet och tumlandet,
kampen och jakten tillsammans med den kroppsliga närkontakten är viktiga ingredienser i
bråkleken. Hangaard Rasmussen kompletterar denna definition med att barn vanligtvis söker sig
utomhus för att bråkleka eftersom leken kräver stort utrymme och det behöver vara fritt från
saker som man kan skada sig på i den vilda framfarten. De skapar själva tid och rum för sin
aktivitet, och använder varandras kroppar som leksaker (1993).
Knutsdotter Olofsson säger att bråklek är, i vår västerländska kultur, i huvudsak något som
pojkar från tre års ålder ägnar sig åt. Men både pojkar och flickor bråkleker när de är yngre än
så. Många flickor slutar att tumla runt vid tre års ålder, just när pojkarnas bråklek blomstrar upp.
Pojkarna fortsätter att bråkleka långt upp i åren som ett sätt att få kontakt och lära känna
varandra på. Det går att se på barns ansikts- och kroppsuttryck om de bråkleker eller om det är
på allvar. I bråklek har man ett öppet ansikte med glada ögon och om man slåss, är det med
öppen hand utan att träffa. Om någon gör sig illa stannar man upp för att trösta. Bråkleken
16

avslutas alltid med lite vänlig kroppskontakt som är ett bevis på vänskap. Man skiljs alltid som
vänner. I slagsmål däremot är pannan rynkad, handen knuten, man håller hårt fast i varandra,
kämpar, skriker och skiljs ofta som ovänner. I bråkleken krävs det att man har stor tillit till
varandra och är överens om de för leken, nödvändiga reglerna (2003). Hangard Rasmussen
säger att för att leken inte ska urarta så är det enormt viktigt att de barn som deltar i leken kan
avläsa och sända de korrekta koderna som talar om att det är en lek och att man vill fortsätta.
Denna kommunikation är kroppens språk och en förutsättning för bråkleken och talar om hur
man ska leka och när leken börjar eller slutar. Denna kommunikation kan lätt missförstås av den
som inte kan avläsa budskapen ordentligt. En variant av bråklek kallar Hangaard Rasmussen för
den excentriska leken. Det är den vi har gemensam med djuren och det är den typ av lek vi kan
se hundar, katter, vargar och björnar ägna sig åt. Den har ingen tydlig nyttoaspekt utan är lekens
ursprungliga gestaltning, och han kallar det för lekens urform. Man vet inte i förväg vart den är
på väg eller hur det kommer att sluta eftersom den excentriska lekens rörelsemönster är i ständig
förvandling. Den excentriska leken är vestibulär, vilket betyder att den påverkar balanssinnet,
och den hjälper barnet att lära känna gränserna för sin egen kropp och att skapa ordning i sitt
kroppsrum (1993).
3.2 Beröring
Det är troligt att beröring är av största betydelse för barns utveckling. Äldre studier har tydligt
visat att spädbarn som får för lite fysisk beröring, helt enkelt inte överlever. Detta fascinerande
ämne har Tiffany Field, Director på Touch Institute, University of Miami School of Medicine,
intresserat sig för. I sin bok Touch (2003) beskriver hon beröringens karaktär och verkan. Hon
menar att beröring kan användas som en terapiform, och vill slå ett slag för beröring även i
pedagogiska situationer. Kerstin Uvnäs Moberg, professor i fysiologi vid Statens
Lantbruksuniversitet i Uppsala, har länge forskat om beröringens betydelse för människor och
djur. Hon menar att ämnet oxytocin, som frisätts vid beröring, spelar en större roll för vårt
välbefinnande än vi tidigare trott.
Begreppet beröring kan, något förenklat, definieras som stimulerande av huden, ett av våra allra
viktigaste sinnesorgan (Field, 2003). Vid beröring aktiveras våra beröringsreceptorer och även
kroppens oxytocinsystem. Oxytocin är ett hormon och en transmittorsubstans som främst
produceras vid amning och förlossning men som finns hos både män och kvinnor.
Oxytocinsystemet är kopplat till det parasympatiska nervsystemet vars uppgift är att skapa
välbefinnande, lugn och ro, och det aktiveras genom beröring, amning eller när vi äter. Men
forskning har nu visat att det har fler funktioner än så. Mycket talar för att det påverkar
funktioner som tillväxt, läkning, vilja till socialt samspel, ett ökat mentalt och fysiskt lugn samt
att det skulle kunna ha en stärkande verkan för vårt sociala liv (Uvnäs Moberg, 2000).
Beröringssinnet är vårt mest sociala sinne, som gör att vi kan uppleva oss själva, varandra och
vår omvärld. Beröring mellan människor skapar alltid någon slags relation, eftersom det
reducerar avstånd, skapar kontakt och förmedlar något mellan människor. Beröring som
kommunikation är tio gånger mer effektiv och tydlig än muntlig kommunikation (Field, 2003). I
en färsk, svensk kvantitativ studie (von Knorring, Söderberg, Austin, Uvnäs Moberg, 2008) har
17

man kunnat bevisa beröringens effekter på barn. Studien utfördes på förskolebarn som fått
massage varje dag under ett halvår på sin förskola. Föräldrar och personal dokumenterade
barnens aggressiva beteende, koncentrationsförmåga, oro, sociala och somatiska förmåga
genom att fylla i en CBCL (Child Behaviour Check List) efter 0, 3, 6 och 12 månader efter
massageperiodens slut. Man kunde då konstatera att barnens negativa beteenden minskade, även
i hemmet, och att beröringens effekter var långvariga (ibid.). I specialpedagogiska och andra
sammanhang med otrygga och rädda elever, kan det vara svårt att nå fram och ge dem det stöd
de behöver. Beröring kan då aktivera oxytocinutsöndringen, vilket lugnar och stärker eleven,
och pedagogen kan få den så viktiga kontakten och kommunikationen med eleven (Uvnäs
Moberg, Petersson, 2004).
3.3 Sammanfattning
Begreppet lek har genom historien betraktats utifrån många olika teoretiska perspektiv. Det är
leken som ger livet mening skriver Huzinga, (1945), Piaget och Vygotsky betonade lekens
betydelse för individens kognitiva och sociala utveckling (Lillemyr 2002) och Bateson såg
leken som ett förhållningssätt till verkligheten. Hur man ser på lek beror på vilket
teoriperspektiv man intar (Hägglund, 1989).
Svenska lekforskaren Knutsdotter Olofsson (2003) beskriver leken som ett medvetandetillstånd,
där självmedvetandet suddas ut, och man befinner sig helt och hållet i nuet. För att lek ska
kunna uppstå, måste barnet känna sig trygg. Förmågan att leka är medfödd, men kräver ett
samspel med andra för att utvecklas. Leken syftar till att utveckla barnets förmåga att känna
sympati, empati och altruism.
Lillemyr (2002) menar att lekens utmärkande drag, är just svårigheten med att definiera den.
Han sammanfattar lek som en lustfylld och frivillig aktivitet. Det viktiga för barnet blir därför
att själv få styra över sin lek. Det finns en fara i att vuxna blandar sig i barns lek, eftersom det är
en hårfin gräns mellan att ta över den, och att stödja den.
De fysiska lekarna som Hangaard Rasmussen (1993) beskriver, är fulla av rörelse och
kroppskontakt. Bråkleken och den excentriska leken är de lekar vi har gemensamt med djuren.
Avgörande för dessa lekar är att de inblandade kan avläsa varandras kroppssignaler, den så
kallade metakommunikationen.
Beröring är livsviktigt för alla människor, och speciellt för barn (Field, 2003). I en ny svensk
forskningsrapport har man bevisat att beröring i form av massage, kan minska mindre barns
negativa beteenden (von Knorring, Söderberg, Austin, Uvnäs Moberg, 2008).
18

4 Metod och genomförande
Här presenteras de metoder som använts i uppsatsen, de forskningsetiska åtgärder som vidtagits,
studiens reabilitet och validitet samt hur jag sökt efter litteratur. Kapitlet innehåller även
undersökningens planering och genomförande, samt fakta om projekten med Ursprunglig Lek
på skolan och respondenternas bakgrund.
4.1 Kvalitativ metod
Jag har valt kvalitativ metod med hermeneutisk forskningsansats för studien. Kvalitativ metod
ger riklig och djupgående information om få undersökningsenheter, och syftar till att söka
beskriva och förstå det som undersöks. Denna metod ligger nära den verklighet som undersöks,
och söker sammanhang och strukturer i materialet som helhet (Holme & Solvang, 1997). Med
en hermeneutisk ansats har jag utifrån min egen förförståelse pendlat mellan helhet och del för
att få kunskap om det jag studerat (Kvale, 1997).
4.1.1 Kvalitativ forskningsintervju
Jag har använt kvalitativ intervjumetod, vilken har till syfte att beskriva och tolka de teman som
förekommer i respondentens livsvärld (Kvale, 1997). Jag har använt mig av en halvstrukturerad
intervjuteknik vilket är kännetecknande för denna metod. Halvstrukturerad intervjuteknik
innebär att intervjun varken är ett öppet, vardagligt samtal mellan likställda eller utgår från ett
helt strukturerat frågeformulär utan genomförs utifrån en intervjuguide som innefattar olika
teman med förslag till frågor (ibid.).
4.1.2 Intervjuguide
Jag utgick från en intervjuguide under genomförandet av intervjuerna. Respondenterna, vilka
själva är involverade i det jag ämnat studera (Holme & Solvang, 1997) fick ta del av frågorna
innan, via e-post. Intervjuguiden innehöll tematiserade frågor, som jag använde som
utgångspunkt i intervjuerna (Kvale, 1997). Intervjuguiden redovisas i Bilaga C.
19

4.2 Forskningsetiska överväganden
Jag har i intervjuer och bearbetning av material vidtagit forskningsetiska åtgärder enligt
vetenskapsrådet (http://www.vr.se 27/2 2009 kl. 09:00).
- Jag har informerat om studiens syfte till de av studien berörda och klarlagt vad deras
medverkan innebär, enligt informationskravet .
- Jag har inhämtat samtycke från undersökningsdeltagarna, enligt samtyckeskravet.
- Jag har hållit alla personuppgifter konfidentiella, utom Fred Donaldsons, och förvarat
dem på ett säkert sätt så att obehöriga ej har kunnat ta del av dem, enligt
konfidentialitetskravet. Fred Donaldson har gett sitt medgivande till att bli omnämnd
vid namn.
- Alla insamlade uppgifter om enskilda personer har endast använts för denna studies
ändamål, enligt nyttjandekravet.
4.3 Validitet och reliabilitet
Eftersom studiens syfte inte är att dra några generella slutsatser anser jag att jag fått en bra bild
av det jag ämnat studera. Intervjuerna skedde i en tillåtande och öppen anda och jag upplever att
respondenterna har svarat ärligt utifrån sina personliga erfarenheter. Respondenterna hade inga
motiv till att inte vara genuina och uppriktiga i sina svar eftersom de inte själva var
representanter för Ursprunglig Lek.
Eftersom min studie baseras på personliga upplevelser och erfarenheter hos enskilda
respondenter och dess erfarenheter av projekt med en utövare av Ursprunglig Lek anser jag inte
att samma resultat skulle uppnås om en studie gjordes med andra respondenter eller utövare
(Kvale, 1997).
4.4 Litteratursökning
Jag började med att samla litteratur på bibliotek, bokhandel och på Internet. I bibliotekets hyllor
och databaser sökte jag på ämnesorden ”lek”, ”ursprunglig lek” och ”beröring”. Jag fann en hel
del litteratur om barns lek baserat på olika psykologiska, pedagogiska och antropologiska
teorier. Endast en bok behandlade den ursprungliga leken; Playing by heart-the vision and
practise of belonging (1997) av Fred Donaldson.
Jag sökte även i www.uppsatser.se, efter andra uppsatser med liknande ämne. Jag använde
återigen nyckelorden ”lek”, ”ursprunglig lek” och ”beröring”. Jag fann ingen om Ursprunglig
lek men flera om beröring och om lek i skolan.
Aktuell forskning sökte jag förgäves på www.skolporten.se samt i databasen ERIC
(http://www.eric.ed.gov/.) I ERIC fann jag några rapporter vilka verkade intressanta, men
20

lyckades inte få tillgång till dem. En Internetsökning på Original Play (Ursprunglig Lek) leder
till den europeiska hemsidan för Ursprunglig Lek, http://www.originalplay.eu/ där man kan läsa
om Ursprunglig Lek samt hur man kommer i kontakt med personer som ägnar sig åt denna
verksamhet. Vidare frågade jag de personer som håller på med Ursprunglig Lek om tips på
litteratur och forskningsrapporter. Dessa svarade att det inte finns mycket skrivet och forskat
kring den Ursprungliga Leken, förutom Donaldsons egen bok. Jag fick ett tips om att läsa den
moderna spädbarnsforskningen, men valde av tidsskäl att inte gå vidare med det.
4.5 Planering och genomförande
Jag blev rekommenderad av en av de svenska utövarna av Ursprunglig Lek att ta kontakt med
en svensk waldorfskola, som haft projekt med Ursprunglig Lek under en längre tid. Det fanns
tre pedagoger på skolan som ställde upp på intervjuer, och som haft projekt med Ursprunglig
Lek i sina klasser. Jag bokade tid per telefon och skickade intervjuguiden, enligt önskemål, en
vecka i förväg till respondenterna, via e-post. Intervjuerna skedde enskilt, på skolan eller i
närliggande lokal. Kollegiet på skolan har gett sitt godkännande till min studie. Jag gjorde även
en provintervju som inte kommer att redovisas i uppsatsen eftersom den intervjuades erfarenhet
av Ursprunglig Lek inte kan anses vara tillräckligt omfattande. Den bekräftade dock att frågorna
i intervjuguiden gav informativa svar. Jag gjorde bandupptagningar av samtliga samtal, som tog
mellan 35 och 60 minuter vardera. En av respondenterna (Miriam) fick dessvärre förhinder
under den senare delen av intervjun, vilket gjorde att jag fick avsluta intervjun per telefon ett par
veckor senare. Jag utgick även vid det tillfället från intervjuguiden, men det blev ett ganska kort
samtal, eftersom jag inte hade så många frågor kvar att ställa.
4.5.1 Bearbetning av material
Bandupptagningarna transkriberade i sin helhet till skriven text. I detta material har jag funnit
fyra större kategorier som dominerar respondenternas svar och de utgör grunden för min
resultatredovisning. De kategorier jag funnit kommer att redovisas och stödjas med citat i
resultatdelen. Jag har anpassat citaten till skriftspråk.
4.6 Projekten med Ursprunglig Lek på skolan
och respondenternas bakgrund
Bo har kommit dit en dag i veckan under en period på ett par, tre veckor till upp till tio veckor i
taget för att ha Ursprunglig Lek med de olika klasserna. Antalet veckor har varierat efter
21

klassens behov. Respondenterna har varit med i klassen i början av projekten, tillsammans med
Bo, samt lekt med vuxna vid ett tillfälle. Axel har inte varit verksam i dessa klasser.
4.6.1 Handledningen i samband med Ursprunglig Lek projekt
Den utomstående utövaren av Ursprunglig Lek har genomgått en lärlingsutbildning i
handledning och fungerar även som handledare för pedagogerna på skolan. Detta har gett en
möjlighet till att diskutera det som dykt upp under den Ursprungliga Leken för uppföljning i
form av handledarsamtal. Sedan en termin tillbaka har alla pedagoger som arbetar på lågstadiet
även haft gemensam handledning, varannan vecka, men det har då inte handlat om Ursprunglig
Lek, utan mera allmänt om hur man kan förstå och bemöta barn.
4.6.2 Respondenterna
Respondenterna arbetar alla heltid som klasslärare. Eleverna i de tre klasserna är mellan 8 och
12 år. De intervjuade kommer i resultatrapporten att ha fiktiva namn:
Katrin: Född år 1955. Tre års erfarenhet av Ursprunglig Lek i klassen.
Miriam: Född år 1955. Tre års erfarenhet av Ursprunglig Lek i klassen.
Sissela: Född år 1950. Fyra års erfarenhet av Ursprunglig Lek i två olika skolor, i två
klasser.
22

5 Resultat
I detta kapitel presenterar jag mitt resultat av de intervjuer jag genomfört med tre pedagoger på
en skola som haft projekt med Ursprunglig Lek. Jag har kategoriserat och koncentrerat mitt
material utifrån de teman jag kunnat finna i underlaget som helhet. De kategorier jag funnit
kommer att redovisas och stödjas med citat. Varje kategori följs av en diskussion.
5.1 Kategorier i materialet
I intervjuerna med pedagogerna har följande kategorier blivit synliga:
• Motiv till projekt med Ursprunglig Lek
• Den fysiska kontakten
• Handledning
• Upplevelser av vad Ursprunglig Lek har medfört i klasserna
5.2 Motiv till projekt med Ursprunglig Lek
På den här skolan är det pedagogens beslut att välja om klassen ska ha Ursprunglig Lek eller
inte. Det är därför intressant att redogöra för bakgrunden för respondenternas initiativ.
En respondent uttalade att hon valde att ta in projekt med Ursprunglig Lek för att stärka
flickorna i klassen och ge dem möjlighet till att få och ge god fysisk kontakt på sin nivå, främst i
sociala sammanhang och i leksituationer. Några av pojkarna var ibland ganska hårdhänta i sin
lek och hon försökte att lösa upp de sociala svårigheterna genom att eleverna, rent fysiskt, skulle
bli tryggare och lära känna varandra bättre. Man har velat hjälpa de elever som lätt kan bli
hårdhänta genom att placera dem i samma lekgrupp. Respondenterna har en förhoppning om att
beröring kan minska avstånden mellan grupper och individer i klassen. Det finns en stark tilltro
på den fysiska kontakten:
Så jag tror ju på den här kroppskontakten och att ju mer kroppskontakt, desto vänligare blir
man. (… )Jag tror på den och på att de lär sig att ta i varandra och att de lär sig att vara
mjuka och att ha förtroende för varandra och att inte den andra vill göra en illa och så
(Sissela 090205).
23

Trygghet, tillit och respekt nämns som de förtroendekvaliteter respondenterna önskar att
eleverna ska utveckla för varandra genom fysisk kontakt. Det leder till god stämning i klassen
och man anser att god stämning är i sin tur en förutsättning för lärande.
Ett alternativ till att ta in en utomstående utövare av Ursprunglig Lek skulle vara att pedagogen
själv leker med sina elever, eller med en annan klass på skolan. Men det kan finnas många
svårigheter med detta. Det förutsätter att pedagogen har lång erfarenhet av Ursprunglig Lek, och
tar det på stort allvar. Den fysiska kontakten och kommunikationen som uppstår under
Ursprunglig Lek, är långt ifrån en självklarhet. Känsliga barn kan ta mycket illa vid sig och det
är en förutsättning att barnen känner förtroende för utövaren:
Jag tror att du måste vara väldigt medveten om vad du förmedlar med din egen kropp innan
du leker med barnen. (… ) jag tror inte att man ska göra det om man tycker att det är jobbigt
och lite obehagligt. Det får inte bli en grej; ”Oj, vad fantastiskt med Ursprunglig Lek, det ska
vi göra”, för då tror jag att det kan gå jättefel (Sissela 090205).
5.3 Den fysiska kontakten
Den fysiska beröringen och kontakten är viktig för eleverna enligt respondenterna. De har även
på andra sätt försökt att få till ett gott socialt klimat i klasserna, med hjälp av bland annat samtal
och gruppövningar. Två av dem har även haft massageövningar i helklass innan projekten med
Ursprunglig Lek.
Vissa barn har lätt med fysisk kontakt, andra drar sig undan, eller blir för hårdhänta.
Respondenterna menar att det finns vissa behov som måste vara tillfredställda och tillgodosedda
innan eleven kan ta till sig själva undervisningen och till och med kan sägas vara en
förutsättning för en normal utveckling. Det handlar ytterst om att se vad eleverna behöver och
försöka ge dem det. När man rör vid varandra, får man omedelbar respons på om det känns ok
för den andre eller inte. Detta är särskilt viktigt för de hårdhänta barnen som då har chansen att
lära sig, och förstå, hur olika beröring kan kännas och upplevas. Ibland kan barn ha svårt att
översätta vad de upplever, tycker och känner och uttrycka det med ord. Samtalen med elever om
deras beteende mot varandra har varit givande, men att samtala om problemen var många
gånger inte tillräckligt:
Det är små subtila grejer hela tiden som gör det, och man kommer inte åt det. Man pratar,
och barnen visste inte heller många gånger att de var dumma mot varandra. De var jättebra
på att ordna upp grejer och säga förlåt, men problemen bara fortsatte. Det låg på en annan
nivå (Katrin 090204).
Den fysiska kontakten är mycket tydligare eftersom responsen blir omedelbar, om man ”gör
fel”. Den fysiska kontakten blir också mycket djupare än när man bara pratar och tittar:
Man ser i ögonen om någon blir ledsen, och man måste märka om någon blir ledsen. Men
man ser det inte bara i ögonen utan man kan uppleva det med hela kroppen om någon blir
stött, det går jättefort, och det kan man lära sig att lita på (Katrin 090204).
24

5.4 Handledning
Handledarsamtalen har varit en stor del av Ursprunglig Lek projekten. Pedagoger och utövare
av Ursprunglig Lek har kunnat samtala om hur de upplevt enskilda elevers beteende, och hur
man ska tolka det beteendet. Det har varit positivt att få någon att diskutera barnen med.
Handledningen under projekten med Ursprunglig Lek syftar till att se barnen i dess mänskliga
kontext, och inte i de situationer de själva upplever som problematiska, och där de riskerar att
misslyckas. Under handledarsamtalen med utövaren av Ursprunglig Lek har man gått igenom
alla barn, för att se vad man kan stödja dem i. Respondenterna upplevde det som mycket
positivt att få in en extra vuxen i barngruppen och som kan se eleverna med andra ögon. De har
då kunnat diskutera och jämföra vad som visat sig under leken, och vad som visat sig i
klassrumssituationer, för att få en djupare bild av gruppen och av enskilda elever. Stökiga elever
betraktas på ett annat sätt i leken och det är andra saker som blir tydliga där. Utövaren av
Ursprunglig Lek leker enskilt med barnen, och bygger på så sätt upp ett förtroende hos dem.
Han ser dem i deras mänskliga sammanhang, inte i form av stökig elev, någon som inte kan läsa
och så vidare. Det ger en helhetsbild som gör det lättare att se om, och vilket socialt stöd, eleven
eller gruppen behöver:
Det var ofta så att jag såg något i klassrummet som handledaren också upplevde och så kunde
vi samtala om det.(… ) Man kan konstatera om det är någon tentakel eller någon förmåga som
inte är där. När det är något som barnet inte förstår själv att det blir fel (Miriam 090205).
Det man tittar på i leken är exempelvis hur eleverna har förtroende och tillit till varandra, om de
vågar leka, om de tar lite eller mycket plats, om de är spända och nervösa, mjuka och
avslappnade samt om de leker eller kämpar under leken. En av respondenterna nämner
handledningen som det mest väsentliga i projekten med Ursprunglig Lek.
5.5 Upplevelser av vad Ursprunglig Lek har
medfört i klasserna
Samtliga respondenter upplever projekten med Ursprunglig Lek som något positivt, men
poängterar att den bara är en av alla åtgärder man vidtagit för att förbättra klassernas sociala
stämning.
Respondenterna har efter projekten alla märkt att eleverna blivit mjukare och justare mot
varandra, samt att de kan förstå i sin egen kropp på ett annat sätt att man kan råka göra illa
varandra om man blir för hårdhänt. De har blivit tryggare med varandra:
Det har gett dem en väldig trygghet med varandra, de är inte rädda för varandra ett
ögonblick! De kan vara rädda för varandras giftiga tungor ( )men de är inte rädda för
varandras kroppar. Det kan man se på hur de ger sig in i häftiga bollspel och liknande, att de
är trygga med varandra (Katrin 090204).
25

Denna trygghet har också, i samspel med andra åtgärder, till viss del gett sig till känna i
klassrumssammanhang. Eleverna kan gå förbi varandra och puttas och retas lite utan att det
utlöser några större konflikter. De har även blivit bättre på att leka mer organiserade lekar
tillsammans, något som man medvetet tränat på många sätt och inte bara med Ursprunglig lek,
utan genom att leka många andra lekar i grupp.
26

6 Analys
I detta kapitel analyserar jag de kategorier som framkommit i resultatet, och jämför dem med
den allmänna och den teoretiska bakgrunden.
6.1 Motiv till projekt med Ursprunglig Lek
Det som verkar vara avgörande för att fatta ett beslut om att ta in projekt med Ursprunglig Lek i
skolan, oavsett om man läst eller hört om Ursprunglig Lek tidigare eller varit i kontakt på annat
sätt, är att man som pedagog tror att det kan vara verksamt för eleverna. Man har en idé om hur
man vill få bukt med de eventuella problem som kan uppstå i en barngrupp, som mobbning och
andra sociala dilemman. De motiv som respondenterna har syftar till att lära eleverna att ge och
få beröring på ett bra sätt för att på så vis lära känna varandra bättre. Det framkommer i
resultatet att respondenterna sökt efter alternativa beröringsövningar, och därmed funnit den
Ursprungliga Leken som en sådan övning. De menar att fysisk kontakt leder till god stämning i
klassen att god stämning är en förutsättning för lärande. Det fysiska är det som appellerar dem
med Ursprunglig Lek, men de har i grund och botten inte så stora personliga erfarenheter av
Ursprunglig Lek. Respondenterna har lekt Ursprunglig Lek själva, med vuxna, en gång i sitt liv,
vilket kan vara för lite för att tydligt kunna bilda sig en egen uppfattning av hur Ursprunglig Lek
påverkar eleverna, eller dem själva. Respondenternas motiv är mycket lika varandra, och de
domineras av liknande uttalanden som Bo och Axel (090205). Det gör att man blir nyfiken på
hur Ursprunglig Lek har lanserats på skolan, och vilka effekter som har åsyftats till att det kan
ge. Det blir tydligt att orsaken till att de valt projekt med Ursprunglig Lek inte bara kommer
utifrån dem själva, utan även från vad som utlovas eller förs fram av Bo, i det här fallet. Det blir
också tydligt att man har en uttalad avsikt med dessa projekt, något som av alla utövarna
framhålls att man egentligen inte kan ha.
Respondenterna önskar uppnå trygghet och tillit i klassen. Knutsdotter Olofsson (2003) har i sin
lekforskning kommit fram till att för att lek skall ske måste man vara trygg. Hon menar att för
att lek ska kunna uppstå måste barnet känna sig trygg, vara ostörd och inte känna några
prestationskrav. Detta är grundläggande förutsättningar för att barnet ska våga lämna
verkligheten och sin personliga identitet och ge sig in i lekens värld. Enligt henne skall den
vuxne se till att barnets atmosfär är trygg, så att leken kan uppstå. Bo, Axel och Fred
Donaldson, önskar istället uppnå trygghet genom att leka. De talar då om lekens förutsättningar
som något som baseras på den vuxnes skicklighet att leka med barn, och att det är den vuxne
som skapar tid och rum för lek genom eget deltagande. Det är då den vuxne som med sin kropp
förmedlar denna trygghet.
27

6.2 Den fysiska kontakten
Den Ursprungliga Leken har ett fysiskt inslag, som framhävs av både Donaldson och Bo och
Axel. Enligt Fred Donaldson är beröring det effektivaste sättet att få en människa att känna sig
trygg. Men det framkommer att det finns en viss tvekan hos respondenterna om att själva kunna
vara fysiska med eleverna, utan att gå över några integritetsgränser. Det tyder på att den fysiska
kontakten kan upplevas som obehaglig om de medverkande inte känner förtroende för varandra
och att stor försiktighet bör tas, när det gäller nära fysisk beröring.
Teorin visar att taktil beröring är oerhört viktigt för barn. Den ligger som grund för vår
överlevnad, och verkar kunna påverka faktorer som tillväxt och läkning och har en enorm
påverkan på vårt sociala liv. Detta verkar även respondenterna var överens om. Field och Uvnäs
Moberg anser att beröring kan användas i terapeutiska syften, vilket även respondenternas svar
tyder på. Det har framkommit att respondenterna upplevt klassens sociala problem ligga på ett
icke-verbalt plan, och utifrån det dragit slutsatsen att beröring skulle kunna vara en hjälp, vilket
också visas i Uvnäs Moberg med flera senaste forskningsprojekt (2008) där massage använts
som en daglig terapi för att minska negativa beteenden hos mindre barn. Beröring är en av våra
viktigaste kommunikationsformer som enligt Field (2003) är 10 gånger starkare än muntlig
kommunikation då den skapar kontakt och relationer. Respondenternas svar tyder på att de
eftersöker något som kan lösa klassens sociala problem, och minska de negativa beteendena.
Ursprunglig Lek är inte terapi, menar Donaldson och de svenska utövarna, ändå visar detta att
det används på skolan i terapiliknande syften. Man kan ställa sig frågan om det är terapi redan
från början, och inte en aktivitet som Donaldson menar, eller om det på skolan används med
andra avsikter än vad som var Donaldsons intention?
Bo och Axel säger i intervjun att det inte handlar om att eleverna ska lära sig något, utan om att
de ska få rätt förutsättningar för lärande, genom att se deras ursprungliga behov, och bemöta
det. När eleverna blir sedda, infinner sig ett lugn, och de kan gå vidare i sin utveckling, och
därmed även den intellektuella utvecklingen. De menar även att det är läraren själv som måste
tillgodose dessa behov, och att Ursprunglig Lek kan vara ett slags förhållningssätt gentemot
barnen, och i att träna sig i att vara närvarande med dem. Detta förutsätter att läraren är med sina
elever och leker. Om det är lärarens närvaro med eleverna som den Ursprungliga Leken syftar
till i skolsammanhang, blir det återigen tydligt att den i dessa projekt inte används som det var
tänkt, utan som något annat.
Den oxytocinutsöndring som Uvnäs Moberg med flera (2008) beskriver komma ur taktil
beröring torde även sättas igång under Ursprunglig Lek. Hur viktig är egentligen beröringen i
den Ursprungliga Leken? Utövarens motiv lyser igenom respondenternas uttalanden om den
fysiska kontaktens betydelse, eftersom respondenterna endast kan uttala sig om en enda
personlig erfarenhet av denna beröring. Donaldson beskriver den metakommunikation som sker
mellan individer i leken, som en kommunikation som innefattar ögonkontakt och beröring, men
inte så tydligt att beröringen i sig skulle ha någon verkan, förutom att förmedla trygghet. Han
nämner att skillnaden mellan massage och beröring är att det i Ursprunglig Lek inte finns en
givare och en mottaggare som i massage, utan att det är ett ständig växelverkan mellan de som
leker. Han tar heller inte upp beröringens verkan i sin bok, mer än som nämndes ovan, för att
förmedla trygghet. Den är ett sätt att skapa kontakt mellan vuxen och barn, eller mellan lärare
och elev. Beröringen är central i Ursprunglig Lek enligt respondenterna, men de betonar dess
28

etydelse mer än Donaldson själv. De menar att den fysiska kontakten är mycket tydligare
eftersom responsen blir omedelbar, om man ”gör fel”. De lyfter fram dessa sociala koder, som
finns i kommunikationen mer än vad Donaldson gör, vilket tyder på att projekten på skolan,
ligger en bit ifrån den ursprungliga intentionen.
6.3 Handledning
Bo, som varit verksam på skolan, har även gått i lära till handledare. Handledningen är även det
mest framträdande i respondenternas erfarenheter av projekten med Ursprunglig Lek på denna
skola. Det har framkommit att det mänskliga perspektivet på eleverna man får under
handledningssamtalen är det väsentligaste för dem. De alltigenom positiva uttalandena om
handledningen vittnar om ett stort förtroende för utövaren av den Ursprungliga Leken. Denne är
för respondenterna helt förknippad med projekten, och man kan undra om det är dennes
egenskaper som person som ligger till grunden för dessa uttalanden och om upplevelserna av
Ursprunglig Lek och handledning skulle vara desamma om det var någon annan som lett dessa
projekt? Är utövaren en skicklig utövare av Ursprunglig Lek eller är han en skicklig handledare
eller både och? Det blir i resultatet tydligt att utövaren av Ursprunglig Lek spelar en mycket stor
roll för respondenterna i dessa projekt.
6.4 Upplevelser av vad Ursprunglig Lek har
medfört i klasserna
Donaldson menar att Ursprunglig Lek syftar till att ge och ta emot ovillkorlig kärlek samt att
tillhandahålla trygghet, men att det även är en väg för vuxna att gå som vill skapa bättre kontakt
med barn. Det som ofta saknas i barns liv, enligt Donaldson, är att få känna tillit och förtroende
till vuxna, däribland även sina lärare. Ursprunglig Lek syftar inte till att lära vuxna leka, menar
han, utan till att avlära dem sitt vuxna beteende. Det handlar om att stiga ner till barnens nivå,
och lära av dem. I projekten med Ursprunglig Lek på skolan saknas därmed en viktig bit,
nämligen lärarens medverkan i leken. Lära av barnen gör inte heller Bo och Axel i så stor
utsträckning eftersom de kommer till skolan med ett färdigt koncept och leken är i grund och
botten styrd av utövaren.
Hur stor del av förbättringen i det sociala klimatet i klassen kan härledas till den Ursprungliga
Leken? När man blivit medveten om ett problem, blir det ofta lättare att förstå hur man ska
tackla det. Respondenterna nämner att de alla varit medvetna om klassens problem, och på olika
sätt försökt att lösa dem. Dessa insatser torde även vara en del i den positiva summeringen och
det är mycket svårt att avgöra om resultaten man sett av projekten med Ursprunglig Lek alls
beror på den Ursprungliga Leken. Det blir tydligt att den egentligen är en liten del av ett stort
sammanhang. Bo och Axel lägger stor tonvikt på den Ursprungliga Lekens möjligheter, och
29

framhåller att det är beröringen, kommunikationen och den mänskliga kontakten som ger
positiva resultat vilket stämmer väl överens med respondenternas summering. Eftersom
respondenterna inte är med barnen själva och leker, är de utlovade resultaten de som man tror
och hoppas ska visa sig, och är därför det man fokuserar och tittar på.
30

7 Slutdiskussion
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka den Ursprungliga Leken i skolan. De
frågeställningar jag har använt mig av, har jag fått svar på; pedagogernas motiv till att ha projekt
med Ursprunglig Lek, samt vilka erfarenheter som kommit ur dessa projekt. Men många nya
frågor har väckts i mig under studien, och mycket tid har gått åt till att bara få grepp om den
Ursprungliga Leken, och hur den kan definieras. De tre personer jag har som referenser till
Ursprunglig Lek, är själva ganska otydliga i sina definitioner, och det finns inga vetenskapliga
studier som styrker deras uttalanden.
Enligt Donaldson är Ursprunglig Lek ett urmänskligt och universellt beteende, ett
förhållningssätt som bygger på beröring och växande tillit till omvärlden och den man leker
med. Men han menar även att den lär oss hur vi kan bete oss mot våra medmänniskor, genom att
förmedla vänlighet och kärlek. Definitionen för kulturell lek är liknande; att lära vuxet beteende.
Den kulturella leken kännetecknas, enligt Donaldson av att det är en nyttig lek, en förberedelse
för vuxenlivet som separerar oss från omvärlden. Ursprunglig Lek skall inte ha några
pedagogiska avsikter, för då blir det inte Ursprunglig Lek utan terapi, menar de svenska
utövarna. Men det finns en tydlig terapeutisk avsikt med projekten på skolan. Dessa projekt
syftar till att förbättra det sociala klimatet, och kan därmed sägas ha förvandlats till en kulturell
lek, eftersom den vill lära barnen hur man umgås och behandlar varandra i vår vuxna kultur.
Den grundläggande uppfattningen hos respondenterna är att de sociala problemen bottnar i att
barnen inte har lärt sig hur man ska ta i varandra, att undvika stora konflikter eller klarar av att
lösa problem utan att använda våld. Den kulturella leken syftar just till att lära barn dessa vuxna
beteenden. Fred Donaldson menar att Ursprunglig Lek syftar till att avlära de vuxna, inte
barnen, som fortfarande borde ha detta ursprungliga lekbeteende i sig. Donaldson har lärt sig att
leka Ursprunglig Lek av barn och djur. Kan det då verkligen vara så att barnen behöver lära sig
detta om de redan kan det? Ursprunglig Lek kan vara ett sätt att skapa kontakt mellan vuxen och
barn och mellan pedagog och elev. Den bygger på att vuxna och barn ska känna sig trygga och
ha full kontroll över situationen. Men Ursprunglig Lek syftar inte till att lära vuxna eller barn att
leka, utan om att släppa de identitetsroller de har. Dessa identitetsroller kan inte sägas vara så
utvecklade hos barn, som hos vuxna. Det blir tydligt att det är de vuxna som behöver lära sig
något i leken och inte barnen. Den Ursprungliga Leken på skolan introduceras ofta efter ett visst
mönster, och de vuxna skapar en plats och en tid för lek. Lillemyr menar att lek är en frivillig,
lustbetonad och allsidig aktivitet som motiveras av människan själv. Det viktiga är då att ge
barnen tid och rum till att leka, vilket även utövaren gör. Denne har även en uppfattning om
vilka behov de barn som de möter har. Utövaren menar att ”alla har samma ursprungliga behov”
av att uttrycka sig, vilja vara i kontakt och vilja visa sig. Det blir tydligt att han närmar sig
barnen med utgångspunkt i vad han tror att barn behöver, och därmed styr leken utifrån sin egen
förförståelse.
När man läser Donaldsons bok och hör hans berättelse samt de svenska utövarnas uttalanden om
den Ursprungliga Leken, får man upplevelsen av att denna form av lek är det idealiska för alla
levande varelser. Men den Ursprungliga Leken bygger på Donaldsons egna erfarenheter av att
31

leka med barn, djur och vuxna vilket är viktigt att poängtera eftersom det enda han kan uttala
sig om är de upplevelser han själv har, eller har haft. De förmågor Donaldson talar om kan
utvecklas genom Ursprunglig Lek, är först och främst de vuxnas förmågor att kunna leka med
barn. I projekten på skolan blir det utövaren som lär känna barnen på detta intima sätt. Det
barnen lär sig, enligt Donaldson, är att skilja mellan bra och dålig beröring, samt träning i att
hantera utmanande situationer i vardagen. De lär sig även att känna förtroende och tillit till den
vuxne, och till varandra. Enligt Bo och Axel är det främst i leksituationen som denna trygghet
och förmåga att lösa konflikter visat sig vilket tyder på att eleverna främst har lärt sig leka
Ursprunglig Lek, enligt de regler som gäller där. Det som Donaldson menar är det ursprungliga
med Ursprunglig Lek, vårt medfödda lekande förhållningssätt, verkar inte vara så starkt
framträdande hos respondenterna eller hos Bo och Axel. Det som framhävs är istället kulturella
regler för hur vi ska umgås och förhålla oss till varandra. När Ursprunglig Lek tas in i skolan
blir den pedagogisk, och min slutsats är att jag inte har kunnat undersöka den Ursprungliga
Leken i skolan därför att den inte görs enligt sina ursprungliga intentioner. Det har visat sig att
det som man kallar Ursprunglig Lek närmast är en terapi, med klart uttalade avsikter, och att
den blir ett pedagogiskt verktyg när den tillämpas i skolan. Det innebär att den inte längre kan
sägas vara ursprunglig i den betydelse som Fred Donaldson menar.
Den kaosartade, fysiska leken som Hangaard Rasmussen beskriver som ett utforskande av
kroppens begränsningar och möjligheter påminner om den Ursprungliga Leken. Bråkleken och
den excentriska leken, som Hangaard Rasmussen beskriver som lekens urform, skulle kunna
vara snarlik den Ursprungliga Leken, tack vara sin intensiva fysiska kontakt, och den
metakommunikation som karaktäriserar ramen för denna kategori av lek. Den excentriska leken
är även den vi har gemensam med djuren, vilket även det verkar stämma väl överens med den
Ursprungliga Leken. De fysiska lekarna har dessutom, liksom den Ursprungliga Leken, ingen
tydlig nyttoaspekt. Ändå säger Donaldson att bråklek och Ursprunglig Lek inte alls är
detsamma. Men hur kan de vara så olika när det verkar handla om samma sak, och dessutom ha
liknande syfte/icke syfte? Och varför är den Ursprungliga Leken så svår att beskriva, och sätta
fingret på? De svenska utövarna av Ursprunglig Lek menar till och med att man måste göra
Ursprunglig Lek för att förstå den. Barn söker den här typen av kontakt i de självvalda, fysiska
lekar som Hangaard Rasmussen beskriver, av sig själva och utifrån sin egen lust. De har ett
stort behov av det självvalda i lek, och av att styra sin lek menar Lillemyr. Han poängterar även
faran i att vuxna blandar sig i barns lek, eftersom det finns en risk att de tar över den, och styr
den. Den vuxne utövaren av Ursprunglig Lek påverkar lekens utformning, mer eller mindre
oavsiktligt. Varför ser vi inte fler barn ägna sig åt denna Ursprungliga Lek av sig själva?
Vad är det unika med Ursprunglig Lek? Man kan tänka sig att det behövs en betydligt mer
omfattande undersökning för att kunna närma sig svaret på den frågan!
7.1 Uppslag till vidare forskning
En djupare och grundligare undersökning om vad som kännetecknar respektive skiljer den
Ursprungliga Leken från andra sorters lek skulle vara en intressant studie. Man skulle även
32

kunna tänka sig att undersöka om den Ursprungliga Leken kan karakteriseras som en lek eller
som en terapiform.
33

8 Referenser
Litteratur
Donaldsson, Fred (1997). Playing by heart – the vision and practice of belonging. South Africa:
BAR Digital / Shumani Printers
Field, Tiffany (2003). Touch. London: A Bradford Book, The M I T Press, Massachusetts
Institute of Technology
Gustavsson Bengt (red) (2003, 2004). Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen. Lund:
Studentlitteratur.
Hangaard Rasmussen, Torben (1993). Den vilda leken. Lund: Studentlitteratur.
Hartman, Sven (2005). Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. Natur och Kultur:
Falun.
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernth Krohn (1997). Forskningsmetodik – om kvalitativa och
kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Huizinga, Johan (1945). Den lekande människan. Stockholm: Natur och Kultur.
Hägglund, Kent (1989). Lekteorier. Arlöv: Berlings, Esselte Studium AB.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lillemyr, Ole F.(2002). Lek – upplevelse – lärande, i förskola och skola. Stockholm: Liber.
Rosing, Hans (2002). Vetenskapens logiska grunder. Lovisa: Schildts förlags AB.
von Schiller, Friedrich (1995, första utg. 1795). Schillers estetiska brev. Järna: Kosmos förlag.
Uvnäs Moberg, Kerstin (2000). Lugn och beröring. Om oxytocinets läkande verkan. Stockholm:
Natur och Kultur.
34

Rapporter
Uvnäs Moberg, Margareta, Petersson, Maria (2004): Oxytocin – biokemisk länk för mänskliga
relationer. Läkartidningen, nr 35 volym 101.
http://www.lakartidningen.se/old/content_0435/pdf/2634_2639.pdf 20090308 kl 13:55
von Knorring, Anne-Liis, Söderberg, Anna, Uvnäs Moberg Margareta (2008). Massage
decreases aggression in preschool children: a long term study
http://www.peacefultouch.net/Resources/MassageDecreasesAggression.pdf 20090308 kl.13.45
8.1 Bilagor
Bilaga A.
Bakgrundsfrågor
1. What is your name?
2. What year were you born?
3. What education do you have?
4. What is your employment/occupation?
Huvudfrågor
1. What is Original Play?
2. What is the difference between Original Play and Rough and Tumble-play?
3. What is the role of touch in OP?
4. How do you meet children that you play with?
5. What have you seen, has happened, in longterm OP-projects in schools?
6. Can anyone play with children?
Bilaga B
Bakgrundsfrågor
1. Vad heter du?
2. Vilket år är du född?
3. Vad har du för utbildning?
4. Vad har du för anställning?
Huvudfrågor
1. Vad är Ursprunglig Lek?
2. Vad är det som driver dig att arbeta med Ursprunglig Lek?
3. Hur går det till när ni leker med en grupp barn?
4. Hur har ditt samarbete med klassläraren sett ut?
5. Finns det något i Ursprunglig Lek som du menar att man inte kan få/ öva på ett annat
sätt?
6. Vad har du sett för utveckling hos eleverna på xxxskolan/xxxskolan under
lektillfällena?
Avslutande fråga
35

1. Är det någonting som inte kommit fram i intervjun som du skulle vilja ha sagt?
Bilaga C
Bakgrundsfrågor
1. Vad heter du?
2. Vilket år är du född?
3. Vad har du för utbildning?
4. Vad har du för anställning?
Huvudfrågor
1. Varför började ni med Ursprunglig Lek?
2. Beskriv ett typiskt Ursprunglig Lek-förlopp i klassen.
3. Finns det något i Ursprunglig Lek som du menar att man inte kan få/ öva på ett annat
sätt? (Genom ex.massage eller samarbetsövningar)
4. Hur ser du på förhållandet mellan Ursprunglig Lek och det sociala samspelet i klassen?
5. Hur ser du på förhållandet mellan Ursprunglig Lek och kunskapsutveckling?
6. Vad har den Ursprungliga leken inneburit för dig och din klass? (Om tid)
7. Hur ser du på beröringens roll i den Ursprungliga Leken?(Om tid)
Avslutande fråga
1. Är det någonting som inte kommit fram i intervjun som du skulle vilja ha sagt?
36

Stockholms universitet
106 91 Stockholm
Telefon: 08–16 20 00
www.su.se