Framtidens hemtjänst? - Göteborgsregionens kommunalförbund

Teamens arbete ska genomsyras av ett salutogent arbetssätt, det vill säga att
se till det friska samt hela livssituationen. Man fortsätter även att utveckla
specialistkompetenser utifrån de behov som fi nns i verksamheten, till exempel
demensteam.
Serviceteamet har fått utbildning och certifi ering i städning och materialhantering
och omsorgsteamens samarbete med hemsjukvården skall utvecklas
vidare. Alla teamen kommer även att ytterligare utveckla sitt samarbete med
biståndsenheten, träffpunkterna, anhörigkonsulenten och frivilligstödet.
Projektledaren säger att de renodlade yrkesrollerna har gett en ökad möjlighet
att tillvarata varje enskilds kompetens och intresse. Det har även gett
en högre status till yrkesrollen att ha en specialprofession i yrket. Den gamla
yrkesrollen var splittrad eftersom det var svårt att utföra både hushållsnära
tjänster och omsorgsarbete på ett professionellt sätt. Detta kommer att utvecklas
vidare för att möta dagens och morgondagens behov i äldreomsorgen.
Projektledaren berättar också att medarbetarna idag säger att de känner sig
mer engagerade och professionella i sin yrkesroll än tidigare. Alla medarbetare
fi ck välja profession och ingen har hittills utnyttjat möjligheten att byta
tillbaka. Ett nästa steg i modellen kan, enligt projektledaren, vara att titta på
möjligheter för utveckling av större infl ytande och självbestämmande över
de omsorgsinsatser som är beviljade.
Under projektets gång har en tillsyn av länsstyrelsen utförts. Eftersom
serviceinsatserna är utbytbara, kommenterades vikten av att personalen/kontaktpersonen
kontinuerligt informerar den enskilde om rätten att ansöka om
de insatser som hon/han har behov av. Risken skulle kunna fi nnas att vårdtagaren
alltid väljer bort städning till förmån för social samvaro. Hon/han
har då kanske ett behov att få beviljat både städning och social samvaro. Om
kontaktpersonen då återkopplar denna information till biståndsbedömaren
kan det beviljas mera tid. Denna utvärdering visar dock att den risken inte
är så stor. Under projekttiden hände det aldrig att en vårdtagare helt valde
bort till exempel städningen.
Projektledaren vill också betona den ökade kvaliteten med att vårdtagarna
har möjlighet att välja varje vecka. ”Är man inte nöjd med sitt val väljer man
nytt nästa vecka”, som hon uttrycker det. Det fi nns också en skillnad mellan
gamla och nya kunder, säger hon. Alla gamla vårdtagare vet ju hur systemet
fungerar så det är självklart svårare att se fördelar med att ha infl ytande och
välja mellan insatser. Där tar processen längre tid. De nya vårdtagarna däremot
får information från början och det gör valet lättare så där är det en
snabbare process, vilket upplevs som positivt.
Verksamhetschefen för äldreomsorgen tycker att modellen har skapat
fl exibla möjligheter att möta dagens och morgondagens behov i äldreomsor-
82