Framtidens hemtjänst? - Göteborgsregionens kommunalförbund

- vad personalen tyckte om de renodlade yrkesrollerna, hur relationen
mellan omsorgsteamen och serviceteamet utvecklades och hur relationen
till hemsjukvården utvecklades
- samt vilka de ekonomiska konsekvenserna blev.
Utvärderingen genomfördes genom intervjuer med såväl vårdtagare som
personal och deltagande observationer vid möten och i det dagliga arbetet.
Därtill genomfördes en enkätundersökning vid slutet av projektet som riktades
till både personal och vårdtagare.
Slutsatserna är att de fl esta var positivt inställda till projektets innehåll.
Samtidigt hade man vid projektets slut ännu inte nått fram till projektets alla
intentioner, vilket i rapporten påtalas som vanligt i alla förändringsarbeten.
Förändring tar tid och ju mer okända idéerna är som introduceras, desto
längre tid krävs för att ändra de sätt som man är van vid att arbeta eller få
sin hemtjänst utförd. Utvecklingsarbetet fortsatte därför även efter projekttidens
slut samtidigt som man beslutade att försöket skulle övergå i ordinarie
verksamhet.
Vid utvärderingens slut kunde det konstateras att:
- förenklad biståndsbedömning kan ha minst två betydelser, dels förenkling
för vårdtagarna och dels förenkling av biståndsbedömarnas arbete. I
Askim handlade det framförallt om att göra det enklare för vårdtagarna,
att på ett lättillgängligt sätt erbjuda en service som vårdtagaren själv
kunde bestämma över. Förenklingen bestod i en förenklad blankett för
utredningen och att biståndsbedömarna inte skulle göra hembesök vid
ansökan om serviceinsatser. Vårdtagarna erbjöds att välja serviceinsatser
från en ”servicemeny” utifrån beviljade timmar. Omsorgsinsatser utreddes
på samma sätt som tidigare. Valet av detta arbetssätt baserades på
socialtjänstlagen (SFS 2001:453), kommunallagen (SFS 1991:900) och
mervärdesskattelagen (SFS 1994:200), vilket verkade juridiskt korrekt
vid tiden för projektets början. Hur valet av förenklad biståndsbedömning
står sig i relation till de nya lagar som introducerats, lag om
kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre (SFS
2006:492), samt lag om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete
(2007:346) lämnas dock till framtida juridiska analyser och behandlas
inte här. Biståndsbedömarna var positivt inställda till projektets innehåll.
De upplevde att vårdtagarna erbjöds större infl ytande, framförallt
kring när hemtjänsten skulle utföras. Sättet att organisera verksamheten
gjorde också att vårdtagarna i större utsträckning fi ck den hjälp de var
beviljade, det vill säga både service och omsorg. Vid det tidigare sättet
8