Framtidens hemtjänst? - Göteborgsregionens kommunalförbund

Infl ytandets dilemman
Såväl denna som många andra studier visar att vårdtagarna önskar ha infl ytande
över den egna hemtjänstens utförande. Som diskuterades i kapitel fyra,
kan dock begreppet tolkas och hanteras olika beroende på vilken logik som
är den mest styrande (Wikström, 2005). Att eftersträva infl ytande kan alltså
ha olika betydelser. Utifrån det marknadsekonomiska perspektivet betraktas
vårdtagarna som kunder som efterfrågar och har förmågan att välja bland
olika tjänster. Oftast används då begreppet valfrihet. Det innebär att det är
vårdtagaren själv som skall ha makten och vara experten som förhandlar
med personalen om hjälpens innehåll. Eskelinen, Boll Hansen & Fredriksen
(2006) påtalar att eftersom de äldre kan ha svårt att värdera all information
som behövs, kan det leda till att det fåtal som klarar av det får en annan
service än övriga. På liknande sätt diskuterade Hjalmarson (2006b) efter
två utvärderingar av kundval i Stockholm som visade att många av de äldre
hade svårt att agera som en kund på en marknad eftersom allmäntillståndet
ofta var nedsatt. Det fanns följaktligen en konfl ikt mellan de äldres önskan
att välja och den reella förmågan.
Ett dilemma som har framförts i olika studier (ex. Eskelinen, m fl , 2006)
och som också påpekades av personalen i serviceteamet var att det kan vara
svårt att arbeta utifrån idéerna om valfrihet och rehabiliterande förhållningssätt
samtidigt. Med resonemanget som förts här kan idéerna betraktas utifrån
olika perspektiv. Utifrån det marknadsekonomiska perspektivet handlar å
ena sidan idén om valfrihet om att det är vårdtagaren som bestämmer vilken
form av service denne vill ha. Å andra sidan handlar ett rehabiliterande förhållningssätt
utifrån det medicinska perspektivet mer om att undersköterskan
förväntas ha expertkunskapen och uppmuntra den äldre att upprätthålla
sina förmågor genom att utföra sysslor själv. Idéerna har alltså sin grund i
två olika typer av relationer som kan vara svåra för undersköterskorna att
handla efter samtidigt. Dilemmat kan dock lösas genom en utgångspunkt i
det sociala perspektivet där relationen istället bygger på ömsesidighet och
respekt och där vårdtagare och undersköterska tillsammans beslutar om
utförandet (Wikström, 2005).
Förändring tar tid!
En utgångspunkt i denna utvärdering var att ett projekt likt det i Askim handlar
om att driva en förändringsprocess hos såväl personal som vårdtagare.
Det tycks som ett självklart antagande men glöms ändå ofta bort när resultat
efterfrågas. Med det menar jag att en utvärdering bara kan beskriva ett förlopp
fram till en viss tidpunkt. Det behöver inte nödvändigtvis vara samma
77