Framtidens hemtjänst? - Göteborgsregionens kommunalförbund

som upplevdes som en fördel. Men det fanns en tydlig skillnad mellan serviceteamet
och omsorgsteamen. Medan det var nästan alla i omsorgsteamen var
det cirka hälften i serviceteamet som värdesatte renodlingen. Dock var alla
överens om att man vid projektets slut inte ännu hade uppnått projektets intentioner
och utvecklingsarbetet fortgick i alla delar. Slutsatserna bör därför
tas med försiktighet.
Med den pågående utveckling som beskrivits står det ändå klart att framförallt
undersköterskorna i omsorgsteamen framgent kommer att arbeta med
”beställningar” från två håll. För det första fortsätter beställningarna som
vanligt från biståndsbedömarna. För det andra fortsätter sjuksköterskorna
från hemsjukvården att göra skriftliga ordinationer inklusive planerad tidsåtgång.
Det innebär för undersköterskorna att hantera såväl sociala som
medicinska uppgifter (vilket de som sagt har sett fram emot).
När det gäller undersköterskorna i serviceteamet fi nns det anledning att
anta att även de kommer att arbeta utifrån två olika normsystem, dels den
sociala logiken och dels den marknadsekonomiska logiken. Det som skiljer
personalen här från till exempel ett städföretag är att många av dem även
har en medicinsk kompetens, vilket såväl verksamhetschefen som MAS:en
betraktade som betydelsefullt för kvaliteten. Här lånar jag gärna ett citat från
Drugge (2003, s.16) för att förtydliga:
Vem som helst kan städa ett golv men vem som helt kan inte städa ett golv i
en ömsesidig relation till en vårdtagare.
Eftersom utvecklingen i projektet hade lett till att arbetet till stor del bestod
i städning, inköp och matleverans, torde det dock vara svårt att rekrytera
undersköterskor till serviceteamet i framtiden. Men än så länge, påpekade
projektledaren, fanns det inga tecken som tydde på det.
Andra synpunkter som undersköterskorna framförde som positivt var att
vårdtagarna vid det nya sättet att organisera verksamheten i hög grad kunde
räkna med att få den hjälp de var beviljade. Vid det tidigare sättet att arbeta
fi ck ofta serviceinsatser stå tillbaka till förmån för omsorgsinsatser. Det konstaterandet
stämmer väl överens med Socialstyrelsens (2005) undersökning om
hur personalen inom vården och omsorgen om äldre och funktionshindrade
personer använde sin tid. Studien visade att det var stora skillnader mellan
bedömd tid och utförd tid. Det var främst brukare med omfattande bedömd
tid som i mindre grad fi ck den utförd. Personliga omvårdnadsinsatser utfördes
i genomsnitt 90 procent medan motsvarande andel för tillsyn, hemskötsel och
rehabilitering låg under 40 procent.
76