Framtidens hemtjänst? - Göteborgsregionens kommunalförbund

varje gång (se även Hjalmarson, 2003; Socialstyrelsen, 2004). Vårdtagarna
vill alltså själva bestämma och ha infl ytande över 32 :
Bild 2: Önskemål om infl ytandets innehåll
Askimsprojektet handlade således inte om att skapa ökad valfrihet i bemärkelsen
att välja mellan olika alternativ, som till exempel olika utförare. Snarare
kunde det, enligt ordboksdefi nitionerna, tolkas som en fokusering på ökat
självbestämmande och infl ytande. Det var än så länge vid projektets slut den
sociala logiken som fortsatte att styra handlingarna för både personal och
vårdtagare, snarare än att marknadsperspektivet (eller det medicinska perspektivet)
tog överhanden. Dock fanns det inslag av det nya, till exempel i
form av att personalen i serviceteamet börjat tala om vårdtagarna som kunder
och betrakta den egna verksamheten som en serviceverksamhet.
En slutsats som kunde dras när det gällde vårdtagarnas upplevelser av
valfrihet var att det verkade ha följande samband: genom upplevelsen av stor
trygghet och stort infl ytande upplevde vårdtagarna också att de hade ett stort
mått av valfrihet, det vill säga att den goda relationen mellan vårdtagarna
och kontaktpersonerna medförde att vårdtagarna kände sig trygga att formulera
sina önskemål och behov och få dem tillgodosedda. Det i sig gjorde
att vårdtagarna upplevde att de kunde välja.
32 De sammanfattande begreppen användes som en utgångspunkt av Bengt Johansson, tidigare
sekreterare på kansliet för Kompetensstegen, nu utredningen för Värdighetsgarantin., vid ett
tal om preliminärt innehåll i den senare utredningen, på konferensen ”Lärande i arbetet” 07-
05-10. Ordningsföljden är dock ändrad utifrån vad vårdtagarna i Askim beskrev som mest
betydelsefullt.
74