Framtidens hemtjänst? - Göteborgsregionens kommunalförbund

som till exempel att betrakta vårdtagaren som kund. Det betyder att det kan
ta längre tid och vara svårare att ta till sig det nya, vilket jag återkommer till
senare i detta kapitel. I det sammanhanget är det också viktigt att diskutera
vad som hände med de perspektiv som redan fanns och som sedan tidigare
styrde arbetet.
Arbetet med biståndshandläggningen
Traditionell, förenklad eller utesluten biståndshandläggning, det är frågan.
Det här är verkligen ett exempel på hur det har prövats att göra på olika sätt
i olika kommuner i landet utan att det än så länge har beslutats om någon
enhetlig modell. Några har helt uteslutit utredningen, andra har använt en
förenklad modell för utredning och beslut, några har utelämnat hembesöken,
andra fortsätter med det. Några har valt förenklad handläggning för vissa
områden, andra har valt andra områden 30 . En alldeles färsk utvärdering från
Äldrecentrum i Stockholm (Norman, 2007) beskriver till exempel ytterligare
ett liknande projekt som det i Askim där tanken var att öka infl ytandet för
såväl vårdtagare som personal. Biståndshandläggningen förenklades genom
att biståndshandläggarna beviljade insatser i så kallade huvudbegrepp som
till exempel trygghetslarm, service, mathållning, omvårdnad. Därefter skulle
vårdbiträdena inom 14 dagar tillsammans med brukaren komma överens om
innehållet i hjälpen genom att göra en genomförandeplan som skulle beskriva
vad som skulle göras och hur, samt i vilken omfattning. Utvärderingen visade
att både biståndshandläggarna, vårdbiträdena och enhetscheferna var positiva
till arbetsmodellen och ville fortsätta att arbeta på det sättet. Brukarna var
nöjda med hjälpen från hemtjänsten men majoriteten kände inte till projektet
och upplevde inte heller ökat infl ytande, vilket i utvärderingen tolkades som
att det hade varit brister i informationen. Det visade sig dock att stadsjuristen
inte bedömde att utredningsförfarandet i projektet var rättssäkert och de fi ck
återigen ändra sina handläggningsrutiner som innebar att biståndshandläggarna
vid ”mer komplexa ärenden” 31 måste skriva ett beslut i avvaktan på
genomförandeplanen från vårdbiträdena.
30 Vid en konferens för biståndshandläggare vid Fokus Kalmar i september 2007, presenterade
fl era olika kommuner sina olika sätt att arbeta med biståndshandläggningen. Järfälla kommun
talade till exempel om ”förenklad biståndsbedömning - för både den enskilde och biståndsbedömaren”
och Helsingborgs kommun talade om ”från specifi cerade insatser och beslut till ett
rambeslut och en öppen korg fylld med fl exibla insatser”. Jag vet också att Halmstads kommun
med inspiration från Askim har startat ett förändringsarbete utifrån Askimsmodellen.
31 Ärenden där den enskilde hade stora hjälpinsatser, där hjälpinsatserna kunde komma att förändras
samt om den enskilde inte själv kunde precisera sitt behov av hjälp och stöd.
72