Framtidens hemtjänst? - Göteborgsregionens kommunalförbund

7. Framtidens hemtjänst?
Askimsprojektet hade två syften, dels att ge de äldre i Askim en ökad
valfrihet, större självbestämmande och ett direkt infl ytande över de serviceinsatser
som de blev beviljade, dels att ta tillvara personalens kompetens
och engagemang samt förbättra arbetsmiljön genom att bland annat utveckla
och renodla nya yrkesroller. Det försökte man uppnå genom att arbeta med
en förenklad biståndshandläggning, att erbjuda vårdtagarna att utifrån beviljade
timmar välja serviceinsatser från en servicemeny samt att omorganisera
hemtjänstarbetet i två olika inriktningar. Hur gick det då? Skulle Askimsmodellen
kunna vara modellen för framtidens hemtjänst? I de föregående
kapitlen har såväl personal som vårdtagare kommit till tals och beskrivit sin
syn. I detta avslutande kapitel sammanfattas svaren på utvärderingens frågor
och diskuteras i jämförelse med andra liknande studier. Slutligen ställs några
funderingar kring förändringsprocesser generellt för att refl ektera över Askims
utvecklingsarbete och resultat.
Askimsmodellen en del av den nya trenden
Vid utvärderingen av Askimsprojektet framstod det som tydligt att några av de
idéer som prövades var en del av de nya organisationslösningar som började få
stor utbredning, såväl inom offentlig sektor generellt som inom äldreomsorg
specifi kt. Med syfte att öka effektivitet, mångfald och valfrihet introducerades
idéer om marknad, decentralisering, kundorientering och ekonomisk styrning.
Denna globala trend som kallats New Public Management (Hood, 1995;
Vabø, 2005) var således fortfarande pågående. Att projektidéerna var en del
av denna trend behöver i sig inte betyda något. Däremot är det angeläget att
peka på att det handlar om ett nytt perspektiv som innehåller andra normer
och värderingar än de som personal och vårdtagare tidigare varit vana vid,
71