Framtidens hemtjänst? - Göteborgsregionens kommunalförbund
Framtidens hemtjänst? - Göteborgsregionens kommunalförbund
Framtidens hemtjänst? - Göteborgsregionens kommunalförbund
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Kännetecken Socialt perspektiv Medicinskt<br />
perspektiv<br />
Grund för hjälp Sociala och husliga<br />
behov<br />
52<br />
Marknadsekonomiskt<br />
perspektiv<br />
Medicinska behov Efterfrågan (vara)<br />
Profi l vårdbiträde Pedagog Expert Säljare<br />
Profi l hjälptagare Elev/brukare Patient/Vårdtagare Kund<br />
Idealnorm Lärande/rehabili- Botande/Vårdande Ekonomisk<br />
terande<br />
effektivitet<br />
Grund för Vardags-<br />
Sjukdomsbilden Avtalet<br />
handling<br />
situationen<br />
Yrkesideal Relation (tillit, Medicinsk kom- Utbytbara<br />
omdöme) petens<br />
Bild 1: Tre idealtypiska perspektiv i <strong>hemtjänst</strong>en (Wikström, 2005b).<br />
Historiskt har också utbildningen av personalen ökat efterhand. 1950 startade<br />
Röda korset samaritkurser för hemmafruar, 1964 introducerades en statlig<br />
grundutbildning för vårdbiträden inom ålderdomshem och 1982 gymnasieskolans<br />
2-åriga sociala servicelinje (Sebrant, 2000). Idag fi nns ingen utbildning<br />
särskilt för vårdbiträden utan det är undersköterskornas mer allmänt<br />
inriktade 3-åriga omvårdnadsprogram som gäller. Undersköterskorna som<br />
yrkesgrupp kom till då det var brist på sjuksköterskor. Utbildningen ökade<br />
under hela 1900-talet från kortare sjukhusanslutna utbildningar 1916 till<br />
dagens omvårdnadsprogram. Beroende på tillgång eller brist på sjuksköterskor<br />
har delegeringen av medicinska uppgifter till undersköterskorna under<br />
årens lopp ökat eller minskat i omfattning (ibid.). Samtidigt har allt fl er som<br />
arbetar inom <strong>hemtjänst</strong>en i Sverige undersköterskeutbildning (Szebehely &<br />
Eliasson-Lappalainen, 2003). Dock var det år 2002 så många som 40 procent<br />
av <strong>hemtjänst</strong>personalen som saknade vård- eller omsorgsutbildning motsvarade<br />
gymnasienivå (Szebehely, 2003).<br />
Det är alltså inte särskilt svårt att hålla med om att <strong>hemtjänst</strong>arbetet tycks<br />
vara en komplex verksamhet där fl era ideal och normer konkurrerar om företräde.<br />
Det ställer förstås krav på personalen, de som skall utföra, att tolka<br />
och hantera de olika förväntningarna som ställs på deras arbete. Det påverkar<br />
också såväl deras egen som omgivningens föreställningar om yrkesroller i<br />
<strong>hemtjänst</strong>en. De skall agera husmor, lärare, medicinskt kunnig eller säljare.<br />
Ibland det ena mer än det andra, ibland alla roller samtidigt.<br />
Mycket forskning om arbetsvillkor i <strong>hemtjänst</strong>en inom såväl Sverige som<br />
övriga Norden visar en samstämmig bild (Szebehely, 2003). Yrket beskrivs som<br />
både fysiskt och psykiskt tungt, lågavlönat och ensamt parallellt med dåligt
Change language