Framtidens hemtjänst? - Göteborgsregionens kommunalförbund
Framtidens hemtjänst? - Göteborgsregionens kommunalförbund
Framtidens hemtjänst? - Göteborgsregionens kommunalförbund
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
kompetens. Personal som inte är legitimerad kan dock, enligt LYHS, delegeras<br />
hälso- och sjukvårdsuppgifter och har då samma skyldigheter som den<br />
legitimerade personalen och utför uppgifterna under eget yrkesansvar. Om<br />
den legitimerade personalen har försäkrat sig om att undersköterskan eller<br />
biträdet har reell kompetens ansvarar inte den som delegerat för uppgifternas<br />
fullgörande utan bara för sitt beslut att delegera (ibid. s 66). Det utgör inte<br />
heller, enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1993:17), något hinder enligt<br />
patientjournallagen att lägga in ett dokumentationsansvar om ett omvårdnadsansvar<br />
lagts på någon som inte är journalföringsskyldig. Personal som<br />
utför sociala uppgifter inom äldreomsorgen omfattas inte av ansvarsreglerna<br />
i LYHS. I praktiken kan det dock ibland vara svårt att avgöra vad som är<br />
sociala och vad som är medicinska insatser. Socialstyrelsen (2006) anför att<br />
”medicinska insatser är sådana som i det enskilda fallet kräver kompetens<br />
inom hälso- och sjukvårdsområdet medan övriga omvårdnadsinsatser är att<br />
betrakta som sociala”. Det kräver att man måste ta ställning i varje enskilt<br />
fall, vilket torde vara särskilt angeläget inom äldreomsorgen eftersom de<br />
äldres behov ibland skiftar väldigt fort.<br />
Därefter har, som beskrevs i förra kapitlet, också marknadsekonomiska<br />
modeller alltmer gjort sitt inträde inom offentlig sektor och äldreomsorg<br />
(Kastberg, 2005), vilket talar för början av en ny tradition. Resonemanget<br />
kan kännas igen från det som fördes i föregående kapitel där tre olika logiker<br />
för att styra verksamheten framfördes. Det handlade dels om den sociala logiken,<br />
dels om den medicinska logiken och dels om den marknadsekonomiska<br />
logiken. Vid en jämförelse kan det konstateras att två av de nyss nämnda<br />
traditionerna har samlats i den sociala logiken: husmorstraditionen och den<br />
socialpedagogiska traditionen. Samtidigt som de två övriga traditionerna utgår<br />
ifrån två andra skilda logikerna, den medicinska samt den marknadsekonomiska.<br />
Den byråkratiska traditionen förefaller stämma överens med både en<br />
medicinsk och en marknadsekonomisk logik. Wikström (2005b) beskriver de<br />
tre logikerna i form av tre så kallade idealtypiska perspektiv. Med det menas<br />
att så som de presenteras i teorin återfi nns de aldrig till fullo i praktiken. Dock<br />
är det ofta det som eftersträvas.<br />
51