Framtidens hemtjänst? - Göteborgsregionens kommunalförbund

5. Nya yrkesroller?
Det andra syftet med Askimsprojektet var att ta tillvara personalens
kompetens och engagemang och förbättra arbetsmiljön genom att bland
annat utveckla och renodla nya yrkesroller. Vid introduktionen i Sveriges
1950-tal, betraktades hemtjänstarbetet inte ens som ett riktigt yrke eftersom
det oftast var hemmafruar som arbetade några timmar om dagen utifrån den
kunskap de redan hade om hemmets skötsel (Szebehely, 2003). Men visst har
väl mycket hänt sedan dess? I det här kapitlet diskuteras inledningsvis kort
den historiska utvecklingen av hemtjänstarbetet, dess traditioner, normer och
arbetsvillkor. Nästkommande avsnitt beskriver personalens uppfattningar om
för- och nackdelarna med utvecklingen av service och omsorg inom Askimsprojektet.
Därpå följer ett avsnitt om hur sjukfrånvaron påverkades för att
avslutas med ett sammanfattande avsnitt.
Hemtjänstarbetets utveckling och traditioner
Ellström, Ekholm & Ellström (2003) påtalar att hemtjänstarbete idag är en
komplex och mångkulturell verksamhet. Under olika årtionden har olika
sätt att betrakta verksamheten påverkat sättet att arbeta. Nya idéer har introducerats
samtidigt som gamla levt kvar. Detta kan, enligt Ellström m fl ,
återspeglas i sammansmältningar av fl era traditioner i dagens hemtjänstarbete.
I början av seklet skötte fattigvården omsorgen av såväl äldre som barn som
var sjuka, handikappade och fattiga. Dessa inrättningar rustades efterhand
upp och kallades ålderdomshem. Under 1950-talet började andelen äldre öka
vilket innebar att det behövdes fl er organisationslösningar. Hemtjänsten blev
en lösning där ”dugliga” kvinnor förväntades arbeta utifrån egen hushållserfarenhet.
För att hjälpa äldre i deras hem ansågs inga övriga kvalifi kationer
behövas (Sebrant, 2000). Arbetet präglades således, enligt Ellström m fl , av
49