Framtidens hemtjänst? - Göteborgsregionens kommunalförbund

Således…
När det gällde vårdtagarna skulle utvärderingen ge svar på om de upplevde
större valfrihet och självbestämmande, hur de använde de olika insatserna i
servicemenyn samt hur de upplevde servicemenyn. Genom diskussionen som
fördes i tidigare avsnitt konstaterades det att projektets formulerade syfte snarare
handlade om självbestämmande och infl ytande än valfrihet, åtminstone
enligt ordboksdefi nitionerna. Men det tycks som att det också skulle kunna
förstås på något annat sätt.
När det gällde användandet av insatserna i servicemenyn kan noteras
att det inte var någon nämnvärd procentuell förändring i utförda aktiviteter
mellan de två åren som projektet pågick förutom i aktiviteten städning som
ökade med 5 procentenheter. Det fanns vid samtalen med vårdtagarna olika
förklaringar till det. Det handlade till exempel om att en del områden utfördes
av anhöriga, att om man hade ansökt om städning, inköp och matleverans
så var det det man ville få utfört, eller att om man skulle ansöka om utökat
bistånd skulle det också kosta mer. Den tid man hade skulle inte räcka till
promenader. Några ville också uttryckligen tolka valfrihet annorlunda. För att
de skulle uppleva valfrihet behövde även andra områden beaktas, menade de.
Men svaren som gavs vid samtalen med vårdtagarna handlade väldigt sällan
om val mellan olika alternativ utan snarare om en önskan om infl ytande kring
hjälpens innehåll och tidpunkt för utförandet. Det påtalades också betydelsen
av vem som utförde tjänsten.
Vid en sammanslagning av de två svarsalternativen instämmer och instämmer
helt var det anmärkningsvärt att så många som 82 procent av de tillfrågade
svarade att hemtjänsten i Askim erbjöd stor valfrihet. Detta trots att valfrihet
i bemärkelsen möjlighet att välja mellan olika (likvärdiga) alternativ enligt
marknadslogiken egentligen inte var det som erbjöds. Lika många var det som
sammantaget upplevde att de hade infl ytande (82 procent). Samtidigt var det
40 procent i de två sammanslagna alternativen instämmer helt och instämmer
som menade att de ofta valde olika saker från servicemenyn.
Om man på samma sätt lägger samman de två svarsalternativen vid
de övriga påståendena om trygghet (94 procent), bemötande med respekt
(98 procent), hänsyn till önskemål (95 procent) samt anpassning till behov
(94 procent), kan det på samma sätt konstateras att vårdtagarnas svar tydde
på att de bedömde att hjälpen innehöll en hög grad av trygghet och infl ytande.
Eftersom vårdtagarna redan före projektet var väldigt nöjda med hemtjänsten
i Askim, är det dock svårt att dra för bestämda slutsatser att alla positiva
omdömen var projektets förtjänst. Å andra sidan lyckades man behålla vårdtagarna
nöjda och till och med öka upplevelsen av infl ytande och trygghet,
trots en stor organisationsförändring.
47