Framtidens hemtjänst? - Göteborgsregionens kommunalförbund

sjukhusvistelsen. För dem som fi ck bestående funktionsnedsättningar förändrades
hela livsvärlden. De befann sig i ett vakuum, blev beroende av hjälp och
pendlade mellan hopp och förtvivlan. Hjalmarson (ibid.) menar samtidigt att
de kundvalsmodeller som hon utvärderade gav pensionärerna en begränsad
möjlighet att välja eftersom det enda valet var vilken utförare man önskade
anlita. Det handlade således inte om innehållet i hjälpen, hur den gavs eller
av vilka personer. En utveckling av valfrihetsreformen, menar Hjalmarson,
skulle därför kunna vara att pensionären får möjlighet att påverka innehållet
i hemtjänsten.
”Närliggande områden”
Utöver kundval som går ut på att den enskilde väljer utförare har det prövats
olika modeller som handlar om att förenkla eller utesluta biståndsbedömningen
(Hjalmarson, 2006). I en nyutkommen rapport från Socialstyrelsen
(2007) diskuteras detta under rubriken ”närliggande områden”. Det första
området är det som kallats ”fi xartjänster”, ”boservice”, etc, och som handlar
om olika servicetjänster i den enskildes hem som kan relateras till boendet.
Såväl innehåll som målgrupp och avgifter har dock varierat mellan olika kommuner.
Det andra området som det talas om idag är ”hushållstjänster” eller
”hushållsnära tjänster” med exempel på aktiviteter som städning, matlagning,
omsorg, etc, och som utförs i eller nära den enskildes hem.
År 2004 hade, enligt enkätundersökningen, 41 kommuner utvecklat
någon form av serviceinsatser som den äldre kunde välja själv (Svenska
Kommunförbundet, 2004). Det kunde då handla om service helt utan eller
med förenklad biståndsbedömning. Insatserna skiljde sig avsevärt mellan
kommuner från enkla tjänster som trygghetslarm till den mest avancerade
hemtjänst. Antalet kommuner som hade denna form av serviceinsatser hade
dock minskat från år 2002 då 53 kommuner svarade att de hade sådana.
Den troliga orsaken till det som diskuteras i texten är att det hade varit fl er
överklaganden gällande sådana servicemodeller. I Örebro och Västerås lades
till exempel försöken med service utan biståndsprövning ner efter att de
överklagats av kommuninvånare. Vid den rättsliga prövningen visade det sig
att idén stred mot kommunallagens likställighetsprincip som innebär att alla
skall behandlas lika och att kommunens insatser till enskilda måste föregås
av ett biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen (SoL kap 4 § 1), (Hjalmarson,
2006). Liknande försök och omorganiseringar har gjorts i Linköping, Motala
och Mark. Där har pensionär och utförare ingått ett civilrättsligt avtal och
enbart i de fall som de inte varit överens har biståndshandläggaren kopplats
in (ibid.) I andra kommuner, som till exempel Helsingborg, Falun, Danderyd
och Stockholm, har man i stället såsom i projektet i Askim genomfört försök
24