Framtidens hemtjänst? - Göteborgsregionens kommunalförbund

More documents

Recommendations

Info

Interna organisationsförändringar - Ekonomistyrning - Internprissättning/betalt efter prestation - Resultatenheter - Beställar-/utförarorganisation - Mål- och resultatstyrning Förändringar gentemot avnämarna - Ökad och differentierad användning av avgifter - Kundvalssystem Den första kategorin, utläggning av verksamheter, har handlat om verksamheternas gränser. Företagiseringsidén har kommit till uttryck genom att verksamheterna till exempel lagts ut på entreprenad. Den kvarvarande förvaltningen har fungerat som inköpare/beställare och de nya leverantörerna som producent/säljare. Den andra kategorin, interna organisationsförändringar, har handlat om att skapa interna marknader med tydligare mätning, kvantifi ering och gränsdragning av enheter och verksamheter som till exempel vid beställar-/utförarorganisering eller målstyrning. Den tredje kategorin slutligen, har handlat om förändrade förhållanden mellan förvaltningarna och avnämarna, där den nya relationen varit tänkt att fungera som en marknadsrelation mellan producent och kund. Sammantaget handlar följaktligen dessa initiativ om att på olika sätt skapa mer marknadslika förhållanden. Norén (2003) menar att idén om marknaden bygger på två hörnstenar, dels förvandlas individen till konsument som antas vilja ha sina önskningar tillgodosedda, dels antas producenterna i konkurrens tillgodose konsumentens önskemål. Äldreomsorgens företagisering Den nordiska äldreomsorgen har vid den beskrivna utvecklingen av offentlig sektor inte utgjort något undantag. Den blev, enligt Vabø (2005), nedslagsfält för den globala reformtrend som då kallades New Public Management (NPM) där idéer om marknad, decentralisering, kundorientering och ekonomisk styrning introducerades (Selander, 2001) för att öka effektivitet, mångfald och valfrihet. I Sverige fi ck beställar-/utförarmodellen en snabb och stor spridning och år 2003 uppgav 82 procent av alla kommuner att de använde modellen (Vabø, 2005). Likaså fi ck anbudskonkurrens ett genombrott under första halvan av 1990-talet, men än så länge har den inte haft samma utbredning. År 2002 fi ck 12 procent av dem som bodde på särskilda boenden och 9 procent 22
av dem som hade hemtjänst, tjänsterna utförda av privata leverantörer. En del kommuner har till och med slutat med upphandlingar av entreprenader eftersom det varken lett till mångfald, ökad kvalitet eller sänkta kostnader (Hjalmarson, 2006b). Några av dem har infört kundval i stället, vilket det i olika kommuner har skett försök med under hela 1990-talet. Denna idé marknadsförs ofta som en kvalitetsreform eftersom tanken är att producenterna konkurrerar om kvalitet till skillnad mot anbudskonkurrens där man konkurrerar om pris (Vabø, 2005). Kundval i hemtjänsten Liksom de andra modellerna är kundval en idé om ett annorlunda sätt att styra verksamheter inom offentlig sektor. Här handlar det om att det är brukarens val som skall styra efterfrågan på olika utförare. Kundval i äldreomsorgen används, enligt Edebalk & Svensson (2006), mer eller mindre i alla nordiska länder, utom på Island. Danmark införde ett nationellt reglerat kundvalssystem år 2003 och har därmed kommit längst i utvecklingen. Under år 2004 infördes även motsvarande system i Finland (Socialstyrelsen, 2007). I Sverige har det allt sedan 1990-talet genomförts olika försök att öka infl ytande för pensionärer i hemtjänsten (Hjalmarson, 2006). En sammanställning av en enkät om styrformer inom kommunal äldreomsorg i Sverige visade att 16 kommuner hade infört valfrihet i form av kundval eller äldrepeng inom hemtjänsten år 2004, vilket i stort sett inte var någon förändring sedan 2002 5 (Svenska Kommunförbundet, 2004). I december 2006 hade dock antalet som använde kundvalssystemet inom hemtjänsten ökat till 25 kommuner och fanns på särskilt boende i 5 kommuner (Socialstyrelsen, 2007). Hjalmarson (2006b) framhåller efter två olika utvärderingar av försök i Stockholm och Nacka att idén om kundval som en marknad var svår att realisera eftersom det fanns en konfl ikt mellan pensionärernas önskan att välja och den reella förmågan. Utvärderingarna visade att många av pensionärerna hade svårt att agera som en kund på en marknad eftersom allmäntillståndet var nedsatt. När valet erbjöds, till exempel efter en sjukhusvistelse, upplevdes det viktigare att få hemtjänst än vilken organisation som skulle utföra. Den nedsatta förmågan innebar på det sättet att förutsättningarna att göra rationella val var begränsade. De slutsatserna ligger även väl i linje med Asplin & Lindahls (2005) studie av äldres upplevelser av rehabiliteringssituationen efter en sjukhusvistelse. Undersökningen visade att de äldres berättelser i den situationen framförallt handlade om att bearbeta händelsen som orsakade 5 Enkäten besvarades av 269 av landets 290 kommuner. Liknande enkätstudier hade även gjorts år 2000 och år 2002. 23
Page 1 and 2: Framtidens hemtjänst? Om valfrihet
Page 3 and 4: Framtidens hemtjänst? Om valfrihet
Page 5: Upplevelser av valfrihet ..........
Page 8 and 9: - vad personalen tyckte om de renod
Page 10 and 11: arbetet nu hade renodlats. Undersk
Page 12 and 13: planen var att en generös fördeln
Page 14 and 15: Vårdtagarna - Upplevde de äldre i
Page 16 and 17: ekonomin och biståndsbedömningen
Page 18 and 19: Under våren 2007 samtalade jag ock
Page 21: 2. Nya idéer utmanar gamla Ett syf
Page 25 and 26: med förenklad biståndsbedömning.
Page 27: Således… Det framstår alltså m
Page 30 and 31: över, vilket skulle utvärderas. M
Page 32 and 33: Det var alltså själva förfarande
Page 34 and 35: dock. Trots att utredningen förenk
Page 37 and 38: 4. Valfrihet, självbestämmande oc
Page 39 and 40: av omsorgs- och serviceinsatserna.
Page 41 and 42: Det påtalades också betydelsen av
Page 43 and 44: projektet pågick, trots att utnytt
Page 45 and 46: Ändring av insatser genom val En a
Page 47 and 48: Således… När det gällde vårdt
Page 49 and 50: 5. Nya yrkesroller? Det andra syfte
Page 51 and 52: kompetens. Personal som inte är le
Page 53 and 54: stöd från arbetsledare i svåra s
Page 55 and 56: kom därför att bli ett pågående
Page 57 and 58: eller personliga möten, komma öve
Page 59 and 60: skorna skulle göra skriftliga ordi
Page 61 and 62: Omsorgsteamen Vid slutet av projekt
Page 63 and 64: få utfört. Samtidigt var det dock
Page 65 and 66: Hur påverkades sjukfrånvaron? En
Page 67: Således… Frågor som skulle besv
Page 70 and 71: och hemtjänstpersonalen tillsamman
Page 72 and 73:
som till exempel att betrakta vård
Page 74 and 75:
varje gång (se även Hjalmarson, 2
Page 76 and 77:
som upplevdes som en fördel. Men d
Page 78 and 79:
sak som resultatet av projektet. De
Page 80 and 81:
utinerna ytterligare var man beroen
Page 82 and 83:
Teamens arbete ska genomsyras av et
Page 84 and 85:
Bilagor Bilaga 1 Enkät till vårdt
Page 86 and 87:
28. Det är nu lätt att samtala me
Page 88 and 89:
Bilaga 4 Förenklad ansökan/bistå
Page 90 and 91:
Bilaga 5 Åtgärdsunderlag trygghet
Page 92 and 93:
Servicemeny • Promenader • Soci
Page 94 and 95:
Göteborgs-Posten (2006-01-12) Öka
Page 96 and 97:
Rapporter från FoU i Väst/GR 6:20
Page 98:
6:2002 Livet på en dagcentral. Om
show all

Framtidens hemtjänst? - Göteborgsregionens kommunalförbund

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?