Framtidens hemtjänst? - Göteborgsregionens kommunalförbund

Under våren 2007 samtalade jag också vid en gruppintervju med de då
anställda fyra biståndsbedömarna samt intervjuade den medicinskt ansvariga
sjuksköterskan (MAS) för hemsjukvården i de västra stadsdelarna.
Eftersom projektet bestod i ett antal olika aktiviteter och förutsättningarna
efterhand förändrades, föreföll det omöjligt att göra en ekonomisk konsekvensanalys.
I det kommande diskuteras istället några aspekter som verkade
relevanta för det ekonomiska utfallet genom att jämföra med ett liknande
projekt som genomfördes i Stockholm.
Vid skrivbordet
Vid skrivbordet fanns alltså olika typer av information att tillgå. Intervjuutskrifterna
analyserades genom att leta efter likheter och olikheter i utsagor
och i jämförelse med de övriga samtal som hade genomförts. Ganska snart
stod det klart att de fl esta av vårdtagarna hade likartade uppfattningar, vilket
också till stor del kom att bekräftas av enkäterna. Antalet vidtalade vårdtagare
bedömdes därför som tillräckligt. På samma sätt analyserades intervjuutsagor,
observationsanteckningar och enkäter när det gällde personalens uppfattningar.
I den kommande texten presenteras detta både i form av citat från
de vidtalade och tabeller och diagram som visar enkätsvaren. I båda fallen
har jag valt ut det som verkade mest karakteristiskt för det som beskrivs.
Arbetet under våren 2006 resulterade i en delrapport som presenterades för
såväl ledning som stadsdelens ansvariga politiker. Delar från det materialet
återfi nns även i denna text.
Rapportens disposition
I det följande presenteras utvärderingens samlade erfarenheter utifrån de
frågeområden som beskrivits ovan när det gällde vårdtagarna, personalen,
biståndsbedömningen samt ekonomin. Det insamlade materialet har tolkats
och kategoriserats utifrån framträdande teman och kritiska områden, vilket
introduceras i det kommande.
I kapitel 2 placeras Askimsprojektet i det sammanhang som handlar om
att nya idéer som hämtats från näringslivets styrning och organisering av
verksamheter lanseras i offentlig sektor generellt och där äldreomsorgen i
Norden inte utgör något undantag.
I kapitel 3 beskrivs hur biståndsenheten organiserades utifrån beställar-/utförarmodellen
samt hur intentionerna med den förenklade biståndsbedömningen
i form av förenklad utredning med hjälp av en enkel blankett
och utelämnade hembesök blev i praktiken.
I kapitel 4 diskuteras innebörden av begreppen valfrihet, självbestäm-
18