Framtidens hemtjänst? - Göteborgsregionens kommunalförbund

ekonomin och biståndsbedömningen samt vilka de kritiska faktorerna var
i relation till projektets uppsatta mål. Därmed var tanken att utvärderingen
kunde bidra med en ökad förståelse kring förutsättningarna för och utvecklingen
av projektet.
Tillvägagångssätt
Som övergripande metod användes fallstudien där grundtanken var att kombinationen
av olika slags information kunde ge en mer utvecklad förståelse än att
enbart förlita sig på en typ av information (Flyvberg, 1991; Yin, 1994). Olika
sorters information kan vara det människor berättar i intervjuer, hur människor
arbetar i sina olika verksamheter, hur de relaterar till varandra inom och
utom sin egen verksamhet – vid olika tillfällen. En annan typ av information
är den som kan hämtas ur kvantitativa mätningar. Utvärderingen kom därför
att genomföras såväl i form av intervjuer och deltagande observationer som
kvantitativa verksamhetsbeskrivningar och enkätundersökningar. Genom att
information från olika källor ställs mot varandra kan hållbarheten i en slutsats
prövas, det vill säga det som brukar kallas triangulering (Patton, 1987).
Ute i hemtjänsten i Askim
När utvärderingen startade hade projektet redan pågått ett år. Arbetet inleddes
därför med att kartlägga situationen och peka på vilka kritiska faktorer
som uppfattades vara avgörande för den fortsatta utvecklingen. Det gjordes
genom intervjuer med de äldre och personalen, observationer av arbetet i de
tre teamen samt återkommande samtal med projektledaren, verksamhetschefen
och enhetschefen. Därutöver hämtades information kring utnyttjande av
servicetjänster, samt uppgifter om sjukfrånvaro ur stadsdelens egen rapportering.
Under våren intervjuades verksamhetschefen, två enhetschefer (en av
dem slutade efter årsskiftet 2005/2006), tre biståndsbedömare (två av dem
slutade under 2006/2007), tre teamledare samt sex vårdtagare.
Urvalet av vårdtagare gjordes av hemtjänstpersonalen utifrån mina önskemål
att prata med några som hade enbart service, några som hade både
service och omsorg, några som hade haft hemtjänst länge och några som var
nya vårdtagare. Därtill skuggades (observerades) arbetet i de tre respektive
teamen då det också gavs möjlighet att samtala med vårdtagarna. Vid några
tillfällen tog jag också rollen som arbetande personal (eftersom jag tidigare
även har arbetat som undersköterska var det naturligt). Vid skuggningen av
serviceteamet närvarade jag även vid två tillfällen där undersköterskorna
hjälpte vårdtagaren att besvara den årliga brukarenkäten. Det gav ingående
beskrivningar av hur man uppfattade hemtjänstens arbete. Sammantaget
vidtalades cirka 15 vårdtagare genom antingen intervjuer eller samtal vid
16