Framtidens hemtjänst? - Göteborgsregionens kommunalförbund

eroende på hur förutsättningarna ser ut just där (Löfström, 2003).
En ytterligare aspekt som var grundläggande för utvärderingen var min
kunskapssyn, det vill säga den uppfattning som jag som forskare har om
möjligheterna att inhämta kunskap och hur den kunskapen förstås. Min utgångspunkt
var att det inte fi nns en bästa lösning som när vi funnit den alltid
kommer att råda. Däremot hade jag ett socialkonstruktionistiskt perspektiv
(Berger & Luckmann, 1979). Det innebär att olika handlingssätt, det vill säga
saker man gör i till exempel arbetet, blir självklara sätt att arbeta på och som
de fl esta i personalen under en period kan betrakta som det ”bästa sättet”.
Så länge det är så är det också svårt att förändra.
En tredje utgångspunkt som avgjorde valet av tillvägagångssätt var att
det under hela perioden pågick ett utvecklingsarbete i Askim där olika förutsättningar
efterhand förändrades. Det i sin tur fi ck betydelse för hur olika
aspekter kunde beskrivas och värderas. Det handlade till exempel om att
arbetet omorganiserades för biståndsbedömarna från en traditionell organisation
i början av projektet med ansvar för såväl myndighetsutövning och
arbetsledning till en delad organisation där biståndsbedömarna svarade för
myndighetsutövningen och enhetschefer ansvarade för personalen. Personerna
som ingick i de båda grupperna var inte heller desamma under hela projekttiden.
Utvecklingsarbetet handlade också om att ett av teamen fl yttade till en
lokal med annan placering, de olika valmöjligheterna i servicemenyn ändrade
plats, valmöjligheten ”social aktivitet” tillfördes, samarbete med COOP för
att få färdigpackade varor startade, etc. Under hela projektperioden och
fortfarande i skrivande stund pågick alltså ett kontinuerligt utvecklingsarbete.
Utvärderingen kunde därför inte på ett enkelt sätt beskriva olika aktiviteters
effekter och konsekvenser.
Sammantaget talade utgångspunkterna och förutsättningarna för valet
av det som kallas processutvärdering (Vedung, 1998). Det skulle handla om
att följa och beskriva utvecklingsprocessen, det vill säga sättet de arbetade på
i projektet för att åstadkomma förändring, snarare än att enbart bestämma
och bedöma ett slutligt resultat. Vad som i dagsläget betraktas som ”bästa
sättet” är ämne för politisk debatt och kommer inte att värderas här. Genom
beskrivningarna kommer dock olika resultat att diskuteras och jämföras med
varandra och med tidigare studiers och utvärderingars resultat.
Utvärderingens syfte
Med de fyra frågeområdena som utgångspunkt formulerades syftet med utvärderingen
som att beskriva och analysera hur organiseringen av Askimsmodellen
utvecklades. Det skulle göras genom att undersöka vilka konsekvenser det
nya sättet att organisera hemtjänsten i Askim fi ck för de äldre, personalen,
15