Framtidens hemtjänst? - Göteborgsregionens kommunalförbund

planen var att en generös fördelning av hushållstjänster kunde ha ett stort
förebyggande värde och bland annat underlätta att kunna bo kvar hemma
och öka möjligheten till självständighet. Ett ytterligare delmål för att öka
infl ytande och trygghet var att biståndsbesluten skulle ”utmynna i ett antal
timmar vars innehåll den enskilde har stort infl ytande över”. Askim var den
stadsdel i staden som först prövade att genomföra projekt i riktning mot dessa
delmål. Göteborgs Stad ansåg det därför viktigt att följa projektets utveckling
och bidrog med medel till SDF Askim och FoU i Väst/GR fi ck i uppdrag att
utvärdera projektet.
Det tvådelade syftet med projektet var dels att ge de äldre kommuninvånarna
i Askim en ökad valfrihet, större självbestämmande och ett direkt
infl ytande över de serviceinsatser som de blev beviljade, dels att tillvarata
personalens kompetens och engagemang och förbättra arbetsmiljön genom
att bland annat utveckla och renodla nya yrkesroller.
Projektet drevs av en projektledare som tidigare hade varit enhetschef/biståndshandläggare
inom hemtjänsten i Askim. Under senhösten 2004 gjorde
hon tillsammans med några av undersköterskorna studiebesök i tre andra
kommuner som organiserade hemtjänsten på olika alternativa sätt 2 . Utifrån
erfarenheter därifrån utarbetades modellen för hemtjänsten i Askim.
Det nya sättet att organisera verksamheten innebar att hemtjänsten delades
in i ett ”serviceteam” och två ”omsorgsteam”. Yrkesrollerna renodlades och
tydliggjordes i uppdragsbeskrivningar där personalen sedan fi ck välja i vilket
team de ville arbeta. Omsorgsteamen skulle arbeta utifrån ”traditionella”
biståndsbeslut medan serviceinsatserna från serviceteamet skulle kunna väljas
från en ”servicemeny”. Biståndsbedömningen skulle här vara förenklad
där insatserna skulle beviljas individuellt i timmar i stället för som tidigare i
insatser. En kontaktman från serviceteamet skulle tillsammans med den äldre
skriva en serviceplan där den äldre skulle få välja insatser och när de skulle
utföras. Serviceteamet skulle, utöver att arbeta utifrån servicemenyn, också
utföra transporter till och från dagcentral samt ledsagning som skulle beviljas
genom traditionell biståndsbedömning. Dessutom skulle undersköterskorna i
serviceteamet fungera som ”förebyggandeambassadörer”, att vara inspiratörer
till och informatörer kring de olika förebyggandeaktiviteter som stadsdelen
erbjöd. Därtill skulle samarbetet med dagcentralerna utökas och kontaktmannaskap
och social dokumentation förbättras. När det gällde omsorgsinsatserna
skulle man utöka samarbetet med hemsjukvården där två bestämda
sjuksköterskor skulle arbeta direkt med ett omsorgsteam vardera. På samma
sätt som serviceteamet skulle arbeta med serviceplaner skulle omsorgsteamen
2 Helsingborg, Linköping och Nacka.
12