“iloveyouihateyou” och Santiago Sierra. Våren 2009 (pdf)
“iloveyouihateyou” och Santiago Sierra. Våren 2009 (pdf)
“iloveyouihateyou” och Santiago Sierra. Våren 2009 (pdf)
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
InspIratIonsmaterIal för högstadIe- <strong>och</strong> gymnasIelärare <strong>och</strong> elever<br />
Fakta, frågeställningar, diskussionsämnen, övningar <strong>och</strong> tips i anknytning till utställningarna på Magasin<br />
3 Stockholm Konsthall vårsäsongen <strong>2009</strong>; Leah Singer & Lee Ranaldo – ”iloveyouihateyou” <strong>och</strong> <strong>Santiago</strong><br />
<strong>Sierra</strong>.<br />
Övningarna kan användas i enskilda skolämnen (svenska, bild, musik, samhälle, historia) eller<br />
ämnesövergripande.<br />
lee ranaldo & leah singer – IloveyoUIhateyoU<br />
7 februari – 24 maj<br />
curator: richard Julin<br />
vardag<br />
Vardaglighet är något som används som underlag i en del av den samtida<br />
konsten. Leah Singers <strong>och</strong> Lee Ranaldos verk ”iloveyouihateyou” är uppbyggt<br />
av ljud <strong>och</strong> bilder tagna just från vardagen, de ögonblick som understryker det<br />
vackra i det alldagliga <strong>och</strong> gör det oansenliga extraordinärt. Genom att mixa<br />
disparata ljud <strong>och</strong> bildsekvenser uppstår en ny upplevelse, en ny verklighet.<br />
Då ljud <strong>och</strong> bild inte är synkade tillåts man som betraktare <strong>och</strong> åhörare att skapa sin egen berättelse.<br />
Man kan se på vardagen med olika ögon <strong>och</strong> det är upp till var <strong>och</strong> en att välja vad man ser. Den inrutade<br />
vardagen som består av förpliktelser <strong>och</strong> rutiner, eller de fina små detaljerna, små ögonblick i livet som<br />
bara uppstår i vardagen, små mirakel.<br />
Lee Ranaldo är inte bara konstnär utan även gitarrist i bandet Sonic Youth som han turnerat med i över<br />
trettio år. Leah Singer som är gift med Lee har följt med på turneringarna världen runt <strong>och</strong> mycket av det<br />
hon filmar <strong>och</strong> fotar är från livet som rockstjärna. Vardagen för dem precis som för oss alla en blandning<br />
av stort <strong>och</strong> smått, bra <strong>och</strong> dåliga dagar. Jämfört med den glorifierande bild av kändis- <strong>och</strong> rockstjärneliv<br />
som media oftast förmedlar.<br />
Knutet till verket ”iloveyouihateyou”, som understryker temat ”vardag” <strong>och</strong> att se det stora i det lilla, visas<br />
i utställningen även tre äldre verk från den amerikanska experimentfilmens historia: Gordon Matta-Clark<br />
”City Slivers”, 1976 (staden New York fragmentariskt filmad, utsnitt av staden), Terry Fox ”Childrens`s<br />
Tape’s”, 1974 (lek med ting från vardagen) <strong>och</strong> Nancy Holt <strong>och</strong> Robert Smithson ”Swamp”, 1971 (filmade<br />
sekvenser av ett träsk). Bilder från den urbana miljön visas tillsammans med bilder från naturen, <strong>och</strong> vi<br />
ser därmed vardagen i två helt skilda miljöer. ”Children’s Tape’s” är en inzoomning av vardagens små<br />
mirakel som att det faktiskt går att fånga en fluga!
Övningar:<br />
1. Undersök din vardag med hjälp av en kamera. Ex. titta närmare på ditt hem/rum med hjälp av kameran,<br />
ta först en översiktsbild på hela ditt rum så allt kommer med, gå sedan in <strong>och</strong> zooma in detaljer i rummet,<br />
undersök små ytor noggrant, undersök skrymslen <strong>och</strong> vrår, ta bilder i olika vinklar <strong>och</strong> perspektiv, gör ett<br />
bildspel <strong>och</strong> låt slumpen välja bildordningen.<br />
2. Undersök din vardag med ljud. Ex. spela in ljud (med hjälp av en diktafon eller mobilen) från en dag i<br />
ditt liv, från morgon till kväll, från hemmet, skolan, på tunnelbanan - allt från samtal, ljud från bilar, delar<br />
av musik som du lyssnar på under dagen, ljud från gatan, omgivningar, skolan.<br />
3. Vad är skillnaden på att uttrycka en tanke eller känsla i ljud <strong>och</strong> i bild? Prova att ljudsätta en dikt eller<br />
annan favorittext. Sätt bilder till en dikt eller låttext antingen genom att samla bilder från olika källor eller<br />
ta egna bilder. Prova att framföra ett tal till ett bildspel med bilder som inte har med talets innehåll att göra,<br />
t.ex. positivt budskap med negativa bilder eller tvärtom.<br />
eXperImentfIlm<br />
Lee Ranaldo <strong>och</strong> Leah Singer är båda intresserade <strong>och</strong> inspirerade<br />
av amerikansk experiment- <strong>och</strong> avantgardefilm från 50- <strong>och</strong> 60-<br />
tal, genrer som ofta saknar linjärt berättande <strong>och</strong> där filmarens<br />
subjektiva närvaro syns.<br />
Under 1990-2000 arbetade <strong>och</strong> utvecklade Ranaldo <strong>och</strong> Singer ett<br />
improvisationsverk som kallas för ”Drift”, där Ranaldos musik, ljud<br />
<strong>och</strong> text samverkar med Singers projicerade filmklipp. Under utställningen på Magasin 3 kan du se detta verk<br />
på en monitor i biblioteket. Se klipp från verket på: http://www.youtube.com/watch?v=yHyXvNowEZI<br />
Vad händer om man gör en film utan en tydlig berättelse?<br />
Övning:<br />
Gör en egen experimentfilm. Använd tekniker som brukas inom experimentfilm så som snabba klipp,<br />
oskärpa, upprepning, sampling. Ex. mixa delar från olika bild - <strong>och</strong> ljudkällor så som TV, radio, Myspace,<br />
YouTube. Blanda abstrakta bilder med föreställande bilder.<br />
sonIc yoUth, lJUdkonst <strong>och</strong> mUsIk<br />
Lee Ranaldo konstnär <strong>och</strong> poet <strong>och</strong> en av grundarna av <strong>och</strong> medlem i<br />
bandet Sonic Youth som grundades 1981 i New York. Se mer om Sonic<br />
Youth: http://www.sonicyouth.com/ <strong>och</strong><br />
http://www.youtube.com/watch?v=4l6hpV4NrR0<br />
Bandet har ett stort intresse för olika avantgardeuttryck. På cd:n ”Goodbye<br />
20th century” framför bandmedlemmarna kompositioner av bl.a. Yoko<br />
Ono <strong>och</strong> John Cage. Som gästartist på skivan finns ljudkonstnären
Christian Marclay. Ta reda på mer information om dessa konstnärer på internet.<br />
1997 var Christian Marclay (am. bildkonstnär <strong>och</strong> kompositör) med på en ljudfestival i Berlin <strong>och</strong><br />
genomförde ett verk som han kallar för ”Grafitti composition”. Verket bestod av att Marclay placerade<br />
affischer med tomma notblad över hela Berlin (5000 ark under en månad) som sedan fylldes med noter,<br />
text <strong>och</strong> andra symboler av stadens invånare. Han valde sedan ut ett antal notblad (fotograferade<br />
av 800 notblad <strong>och</strong> valde 150 st) vars noter <strong>och</strong> tecken tolkades <strong>och</strong> översattes till musik. Partituret<br />
framfördes sedan av olika ensembler. Detta blev ett fantastiskt ljudverk <strong>och</strong> porträtt av staden Berlin.<br />
Se Paletten (No 245-246, 4-5 2001, Årgång 62) samtal mellan Lee Ranaldo <strong>och</strong> Christian Marclay.<br />
Övning:<br />
Inspirerat av ”Grafitti composition” kan man göra en skolversion av verket genom att sätta upp notblad i<br />
skolans lokaler/eller dela ut ett notblad till alla elever, lärare <strong>och</strong> annan personal på skolan <strong>och</strong> som sedan<br />
samlas in <strong>och</strong> tolkas av olika klasser på musiklektionen eller bildlektionen.<br />
BonUsmaterIal:<br />
För mer information om utställningen, verken <strong>och</strong> konstnärerna se Magasin 3 Stockholm Konsthalls hemsida:<br />
http://www.magasin3.com/sv/utstallningar/singer_ranaldo.html<br />
Och Lee Ranaldos hemsida: http://www.leeranaldo.net/<br />
Mer om Leah Singer: http://en.wikipedia.org/wiki/Leah_Singer<br />
Två andra exempel på multimediaföreställningar:<br />
The Residents är en amerikanskt avant-gardegrupp som skapar musik <strong>och</strong> visuell konst. Senast framförde<br />
gruppen en multimediaföreställning på Kägelbanan i Stockholm 2008, där de blandade YouTubeklipp,<br />
musik <strong>och</strong> monologer i en bisarr blandning. För mer info <strong>och</strong> klipp se: http://www.residents.com/ <strong>och</strong><br />
http://www.youtube.com/watch?v=pYvAIqexGZE<br />
Och ”The Exploding Plastic Inevitable” var en multimediashow i Andy Warhols regi som pågick under en<br />
vecka i New York 1966. I Showen blandades musik av kultbandet Velvet Underground med dans, belysning<br />
av Danny Williams <strong>och</strong> filmer av Warhol som multiexponerades på väggar <strong>och</strong> tak. YouTubeklipp på:<br />
http://www.youtube.com/watch?v=uaAAmRDX4ok<br />
Cut-up tekniken är en litterär skrivmetod som bryter upp det linjära berättandet. Genom att ta ett färdigskrivet<br />
ark med text som man klipper ut ord ifrån <strong>och</strong> ordnar till en ny text, skapas nya innovativa fraser. Ett roligt<br />
sätt att arbeta med improvisation genom att experimentera fram nya sammansättningar.
verk I UtställnIngen IloveyoUIhateyoU:<br />
<strong>“iloveyouihateyou”</strong><br />
Leah Singer and Lee Ranaldo<br />
2008, installation med video <strong>och</strong> ljud<br />
Performance på Magasin 3 Stockholm Konsthall 7 feb <strong>2009</strong><br />
“Children’s Tapes”<br />
Terry Fox, 1974, 30 min, svartvit, ljud<br />
”City Slivers”<br />
Gordon Matta-Clark<br />
1976, 15 min, färg, ljudlös, Super 8 film på video<br />
“Swamp”<br />
Nancy Holt and Robert Smithson<br />
1971, 6 min, färg, ljud, 16 mm film på video
santIago sIerra 19 februari -7 juni<br />
curator elisabeth millqvist<br />
motstÅnd <strong>och</strong> provokatIon Inom konsten<br />
<strong>Santiago</strong> <strong>Sierra</strong>s konst berör, upprör <strong>och</strong> väcker till debatt.<br />
Han rör sig i gränsen mellan vad som är etiskt <strong>och</strong> moraliskt<br />
riktigt. Sedan 1990-talet har <strong>Sierra</strong> i sitt konstnärskap arbetat<br />
med samhällskritiska aktioner som ett sätt att påminna <strong>och</strong> göra<br />
motstånd mot sociala missförhållanden. Han kombinerar det<br />
politiska, poetiska <strong>och</strong> provokativa i verk som berör akut angelägna frågor. I sina tidiga verk använder han<br />
utsatta människors situation för att förtydliga orättvisor. Personerna som <strong>Sierra</strong> använder blir anonyma<br />
exempel på att mänsklig värdighet är ett ekonomiskt privilegium. Han pekar på hur desperation driver<br />
människor i marginaliserade grupper att göra nästan vad som helst för pengar. T.ex. i ett verk där han<br />
betalar prostituerade kvinnor en minimilön för att låta tatuera en horisontell linje på deras ryggar. Han<br />
har också betalat fattiga daglönare för att flytta runt betongblock i en utställningssal. <strong>Santiago</strong> <strong>Sierra</strong>s verk<br />
blir en tydlig skildring av en värld där allt <strong>och</strong> alla har ett pris.<br />
<strong>Sierra</strong> använder sig ofta av existerande, folkliga sätt att göra motstånd. T.ex. är det vanligt i Mexiko att<br />
blockera vägar för att visa missnöje. Samma metod använder sig franska bönder av för att protestera. En<br />
annan metod är “caserolada” där man slår på kastruller <strong>och</strong> genom oljudet visar sitt missnöje, eller på<br />
Irland där man protesterat på liknande sätt genom att slå på soptunnor.<br />
Hur gör man bäst motstånd? Vilket medium är bäst för att visa på orättvisor, väcka uppror? Är det ok att<br />
göra vad som helst inom ramen för konst? Är det konstens uppgift att förändra samhället?<br />
Övning:<br />
Fundera <strong>och</strong> diskutera olika sätta att göra motstånd på, vad är mest effektivt? Skriva ett manifest?<br />
Demonstrera? Ordna en propagandafestival? Skriva en insändare? Gör en film?<br />
Exempel på hur <strong>Sierra</strong> gör motstånd genom verken i utställningen på Magasin 3:<br />
”DÖRRSKYLT” (2006), som sitter på lastkajen ovanför hissdörrarna, där alla listas som inte har tillträde<br />
till konsthallen. Väl inne i konsthallen har den som gått in brutit mot föreskriften. För <strong>Sierra</strong> är det viktigt<br />
att hindra <strong>och</strong> att säga nej. ”EN PERSON HINDRAR EN RAD CONTAINRAR” (Stockholm, <strong>2009</strong>), filmat<br />
i Frihamnen åker sex lastbilar längs hamnkajen. Framför dem står en person som hinder. Den främsta<br />
lastbilen kränger. Byter riktning. Hon ställer sig åter i vägen. Gestaltningen går tillbaka på The Tank Man<br />
– personen som vid Himmelska Fridens torg i Beijing försökte hindra pansarvagnarnas framfart genom<br />
att ställa sig framför dem. Han fångades på kamera dagen efter massakern den 4 juni 1989 då Folkets<br />
befrielsearmé, den kinesiska regimens arméstyrkor, öppnade eld mot de obeväpnade demonstranterna.<br />
Bilden av The Tank Man blev utsedd till en av hundra bilder som förändrade världen (Life, 2003) men ingen<br />
vet vad som hände honom. Han bestämde sig för att stå i vägen. Hindret är centralt i <strong>Sierra</strong>s konstnärskap<br />
<strong>och</strong> återfinns också i ”BLOCKERING AV EN MOTORVäG MED ETT LÅNGTRADARSLäP” (1998). Under<br />
fem symboliska minuter stoppade lastbilen trafiken <strong>och</strong> produktionen i Mexica City.
porträtt<br />
<strong>Sierra</strong>s verk ”89 HUICHOLES” består av 84 bilder, sammanlagt är 89 personer<br />
porträtterade varav 5 st är barn som hålls i famnen av sina mödrar. Porträtten<br />
föreställer ryggarna till medlemmar i den mexikanska indianstammen Huicholes,<br />
som lever under hot från den mexikanska staten som vill åt deras mark. Denna<br />
utsatta grupp människor har <strong>Sierra</strong> valt att avporträttera men med ansiktena<br />
vänt in mot väggen. Porträttaffischerna hänger i entrén på Magasin 3 <strong>och</strong> finns<br />
under utställningsperioden även på affischtavlor över hela Stockholm.<br />
<strong>Sierra</strong> har valt att avporträttera människorna från denna minoritet med ansiktena vända in mot väggen,<br />
<strong>och</strong> genom att inte visa personernas ansikten intensifieras deras roll <strong>och</strong> människorna på bilderna blir<br />
viktiga <strong>och</strong> får en mer aktiv position. Men ett porträtt av en människa som inte visar ansiktet kan också<br />
ses som opersonligt, passivt <strong>och</strong> som att personen är utelämnad, att betraktaren har makten istället för<br />
den avporträtterade. En människa som vänder ryggen till betraktaren intar också en position av skam <strong>och</strong><br />
skuld. I värld full av bilder blir det en antibild, kommenterar <strong>Santiago</strong> <strong>Sierra</strong>.<br />
Vad finns det för minoriteter i Sverige? Hur skildras minoritetsgrupper i media? Vilka personer avbildas i<br />
pressen? Vilka människor avbildas inte i pressen?<br />
Den svenske konstnären Magnus Bärtås har gjort ett verk som heter ”De besvikna <strong>och</strong> förorättade”, (1994- ) där<br />
han under en längre period samlat på sig porträtt av människor som figurerat i dagspressen för att de på något<br />
vis blivit förorättade. Tidningsporträtten av dessa till synes oviktiga människor förevigas sedan genom att han<br />
gör ett s.k. stearinporträtt, där trycksvärtan från tidningsbilden fastnar i stearinet, stelnar <strong>och</strong> blir till en liten ikon.<br />
Övningar:<br />
1. Gör en bildundersökning på hur människor avporträtteras i dags- <strong>och</strong> kvällstidningar. Titta t.ex. på<br />
hur politiker, idrottare, kändisar, ungdomar, pensionärer, kvinnor, män avbildas. Klipp ut <strong>och</strong> sortera<br />
porträtten efter olika kategorier. Diskutera t.ex. om det är skillnad på hur kvinnliga <strong>och</strong> manliga politiker<br />
porträtteras? Hur avbildas idrottare? Vilka grupper av människor syns inte i tidningarna? Avporträtteras<br />
några med ryggen till? Titta närmare på ansiktsuttryck <strong>och</strong> blickar.<br />
2. Fotouppgift: Prova att fotografera av varandra i olika positioner. När känner man sig bekväm? Hur<br />
poserar man ifall man vill känna makt? Hur känns det att bli fotograferad med ansiktet vänt mot väggen?<br />
Hur känns det att fota någon som vänder ryggen till? Hur upplevs ett porträtt av en människa där någon<br />
blundar? Hur tittar man på ett porträtt där någon möter ens blick?<br />
mInImalIsm<br />
<strong>Sierra</strong> synliggör i sin konst samhälleliga strukturer som<br />
upprätthåller orättvisor gällande människor <strong>och</strong> miljö. Han<br />
använder sig ofta av människor i marginaliserade grupper<br />
i sina verk. Resultaten blir ofta minimalistiska installationer,<br />
performances <strong>och</strong> dokumentationer. Historien som ligger<br />
bakom verket är lika viktig som själva resultatet.
Verket ”21 ANTROPOMETRISKA MODULER AV MäNSKLIG AVFÖRING UTFÖRDA AV MäNNISKORNA VID<br />
SULABH INTERNATIONAL, INDIEN” består av 20 st rektangulära skulpturer gjorda av mänsklig avföring.<br />
Avföringen har samlats av personer som tillhör Indiens fattigaste kast. I konstnärens metod ingår att betala<br />
människor som utför en handling som en del av verket. I detta fall ville de inte ha betalt (förutom att de<br />
själva behöll en av modulerna), utan önskade att konstverket skulle visas <strong>och</strong> påminna om de kastlösas<br />
situation i Indien. <strong>Sierra</strong> har gjort verket i samarbete med New Dehli Social Organisation, som hjälper<br />
fattiga. Formen på modulerna går tillbaka på människokroppens storlek, samma form <strong>och</strong> objekt upprepas<br />
i rad efter rad. Formspråket går tillbaka till minimalismen.<br />
Den minimalistiska konstformen växte fram i USA på 1960-talet. Minimalismen bygger på enkla,<br />
reducerade, ofta geometriska former som komponeras enligt matematiska metoder. Formerna kan<br />
upprepas <strong>och</strong> byggas på eller dras ut i all oändlighet. För att undvika subjektiva <strong>och</strong> personliga uttryck<br />
låter konstnären ofta tillverka föremålen industriellt.<br />
<strong>Sierra</strong> använder sig av den minimalistiska formen för att tydliggöra sina verk <strong>och</strong> sitt budskap. Minimalismen<br />
är en väl ansedd konstform som den vana konstbesökaren kan ta till sig. <strong>Sierra</strong> pratar om tex Donald Judd<br />
<strong>och</strong> Gordon Matta-Clark som förebilder <strong>och</strong> säger ”jag är en minimalist med dåligt samvete”. <strong>Sierra</strong> fyller<br />
formerna med laddat innehåll, både material- <strong>och</strong> idémässigt.<br />
Övningar:<br />
1. Arbeta med förenkling <strong>och</strong> det minimalistiska uttrycket. Hur omvandlar man en föreställande bild till<br />
en minimalistisk form? Ex. Välj ut en föreställande bild, laborera med bildens delar <strong>och</strong> förenkla <strong>och</strong><br />
abstrahera bilden successivt. Leta efter geometriska former i bilden. När man har hittat en geometrisk form<br />
så synliggör <strong>och</strong> förtydliga man formen med hjälp av en svart penna, klipp sedan ut formen <strong>och</strong> överför<br />
den till enfärgat papper. Gör flera likadana enfärgade former <strong>och</strong> bygg ett minimalistiskt collage.<br />
Den amerikanska konstnären Paul McCarthy använder sig också av den minimalistiska formen, <strong>och</strong> likt<br />
<strong>Sierra</strong> fyller han den med innehåll <strong>och</strong> mening. Tex. i verket ”The Box”, som till utsidan har formen av en<br />
enorm trälåda men som innehåller en kopia av hela hans ateljé, eller ”Ketchup Sandwich” , som består<br />
av travade glasskivor som bildar en kub. Mellan glasskivorna har han hällt ketchup som pressas ut genom<br />
skivorna. Den tomma minimalistiska kuben är här ersatt av en kub vars inre läcker ut (ketchupen som<br />
blodsymbol).<br />
2. Vad har formen för betydelse för ett konstverk? Vad har materialet för betydelse för ett konstverk?<br />
Diskutera hur man på olika vis kan fylla en minimalistisk form med innehåll.
BonUsmaterIal:<br />
Läs mer om <strong>Santiago</strong> <strong>Sierra</strong> <strong>och</strong> utställningen:<br />
http://www.magasin3.com/sv/utstallningar/sierra.html<br />
På <strong>Santiago</strong> <strong>Sierra</strong>s hemsida finns bilder på alla hans verk:<br />
http://www.santiago-sierra.com/index_1024.php<br />
Exempel på konstnärer som provocerar: Fia-Stina Sandlund, Joanna Rytel, Pål Hollender, Dorinel<br />
Marc, Lars Vilks, Paul McCharty, Bruce Nauman, Orlando, Vanessa Beecroft, Kjartan Slettermark, Oleg<br />
Kulik, NUG.<br />
Verk av <strong>Sierra</strong> med människor som står vända mot väggen: ”184 PERUVIAN WORKERS”, Matucana<br />
100, <strong>Santiago</strong> de Chile. December, 2007 ”396 WOMEN”, The House of the People. Bucarest, Romania.<br />
October 2005 ”100 BEGGARS”, Plaza Estudiante, 20. Mexico City, Mexico. December 2005 ”GROUP<br />
OF PERSONS FACING THE WALL AND PERSON FACING INTO A CORNER”, Lisson Gallery. London,<br />
United Kingdom. October 2002, Turbin Hall, Tate Modern, London, United Kingdom. January 2008<br />
”HIRING AND ARRANGEMENT OF 30 WORKERS IN RELATION TO THEIR SKIN COLOR”, Project<br />
Space, Kunsthalle Wien. Vienna, Austria. September 2002. Se bilder av dessa verk på <strong>Sierra</strong>s hemsida,<br />
http://www.santiago-sierra.com<br />
<strong>Sierra</strong> är inspirerad av Land-art som är en konströrelse som föddes i USA på 1960-talet. Genom att ta<br />
konstverket från gallerierna ut i landskapet kritiserade konstnärerna det kommersialiserade samhället.<br />
Den mest kända konstnären inom Land-art är Robert Smithson (som även gjort filmen ”Swamp” i<br />
”iloveyouihateyou”). 1970 gjorde han sitt mest omtalade verk ”Spiral Jetty” där han arrangerade stenar<br />
till en stor spiral som sträckte sig ut i Great Salt Lake i Utah.<br />
”MUR SOM STäNGER ETT UTRYMME” är ett verk som visades under konstbiennalen i Venedig 2003.<br />
<strong>Sierra</strong> murade då igen ingången till den spanska paviljongen <strong>och</strong> endast de som visade upp sitt spanska<br />
pass fick de komma in bakvägen. Generellt sett består publiken på Venedigbiennalen av vita akademiker ur<br />
medelklassen, som vanligtvis har rörlighet överallt. På så sätt skapade <strong>Sierra</strong> en erfarenhet av exkludering,<br />
något som de flesta i biennalpubliken annars sällan behöver uppleva.<br />
Konstnären Paul Ramirez Jonas gjorde på São Paulo-biennalen 2008 tvärtom mot <strong>Sierra</strong> när han tyckte<br />
att den fria entrén <strong>och</strong> generösa öppettiderna till biennalen inte räckte till, utan erbjöd besökarna en<br />
egen nyckel till biennalområdet mot en kopia av deras egen hemnyckel. ”Talisman” som verket heter<br />
var en symbolisk gest för att skapa ett samtal om gränsen mellan det privata <strong>och</strong> det offentliga rummet.<br />
Varken biennalen eller besökarna kunde förstås inte bruka nycklarna; säkerhetsvakter bevakar ständigt<br />
biennalbyggnaden <strong>och</strong> att kopiera de privata nycklarna var utsiktslöst.<br />
Konsten flyttar ibland ut från gallerier, museer <strong>och</strong> konsthallar <strong>och</strong> använder sig av andra rum <strong>och</strong> platser.<br />
Diskutera: Hur kan man påverka det offentliga rummet?<br />
Ett exempel på detta är en ”flash mob” som är när en grupp människor plötsligt samlas på en offentlig<br />
plats <strong>och</strong> där gör någonting oväntat. Det är en metod för att som individ påverka det offentliga rummet <strong>och</strong><br />
interagera med andra människor <strong>och</strong> skapa en aktion. Flash mobs är en spin off på land art <strong>och</strong> högaktuellt
i debatten om konst <strong>och</strong> aktioner i det offentliga rummet. Ofta organiseras flash mobs via internet eller<br />
telefon. Den 15 januari i år genomfördes en flash mob på Liverpools tågstation där en grupp människor<br />
helt plötsligt börjar dansa efter samma koreografi. Se klipp från denna Flash mob: http://www.youtube.<br />
com/watch?v=VQ3d3KigPQM&feature=related<br />
verk I UtställnIngen santIago sIerra:<br />
”BANANKOMPANIET UPPLYST AV DIESELGENERATOR” Stockholm, Sverige, februari <strong>2009</strong>.<br />
”NO” Klistermärke 148x210 mm. <strong>2009</strong>. Befintliga exemplar delas ut som en present till besökare. Del<br />
av <strong>Sierra</strong>s NEJ-kampanj med start i Madrid <strong>och</strong> Stockholm <strong>2009</strong>.<br />
”TäNDERNA PÅ PONTICELLIS SISTA ROMER” Ponticelli. Neapel, Italien. Juni 2008<br />
”UTBRäNDA BYGGNADER (FUNNEN SCEN)” Via Argine, Ponticelli. Neapel, Italien. Juni 2008<br />
”21 ANTROPOMETRISKA MODULER AV MäNSKLIG AVFÖRING UTFÖRDA AV MäNNISKORNA VID<br />
SULABH INTERNATIONAL, INDIEN” New Delhi/Jaipur, Indien. 2005/2006<br />
”BLOCKERING AV EN MOTORVäG MED ETT LÅNGTRADARSLäP” Anillo Periférico Sur. Mexico City,<br />
Mexico. November 1998<br />
”89 HUICHOLES” San Andrés Jalisco. Jalisco, Mexiko. Januari 2006 Samling Magasin 3 Stockholm Konsthall<br />
Verket utförs också som 84 affischer uppsatta i Stockholm under utställningsperioden.<br />
“DÖRRSKYLT” München, Tyskland. April 2006. 59 x 69 x 2 cm, Upplaga Schellmann.<br />
temavIsnIngar<br />
Med utgångspunkt i vårens utställningar, Leah Singer & Lee Ranaldo, ”iloveyouihateyou” <strong>och</strong> <strong>Santiago</strong> <strong>Sierra</strong>,<br />
utforskar vi teman som vardag <strong>och</strong> möjligheter att se det stora i det lilla, visuellt <strong>och</strong> audiellt berättande,<br />
politiskt motstånd inom ramen för konst, aktivism/passivism, minimalism <strong>och</strong> experimentfilm.<br />
Temavisningarna belyser <strong>och</strong> diskuterar en del av de frågeställningar som tas upp i inspirationsmaterialet<br />
i formen av en visning. Dessa visningar kan bokas av alla typer av grupper; högstadiet, gymnasiet,<br />
lärargrupper <strong>och</strong> andra vuxengrupper som är intresserade av en fördjupning.<br />
En temavisning pågår lika länge <strong>och</strong> kostar som en ordinarie visning; 1000 kr för skolor <strong>och</strong> 1500 kr<br />
+ entréavgift per person för övriga grupper. För mer information <strong>och</strong> bokning, kontakta Sara Källström,<br />
kallstrom@magasin3.com, 08-545 680 52.