12.09.2013 Views

“iloveyouihateyou” och Santiago Sierra. Våren 2009 (pdf)

“iloveyouihateyou” och Santiago Sierra. Våren 2009 (pdf)

“iloveyouihateyou” och Santiago Sierra. Våren 2009 (pdf)

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

InspIratIonsmaterIal för högstadIe- <strong>och</strong> gymnasIelärare <strong>och</strong> elever<br />

Fakta, frågeställningar, diskussionsämnen, övningar <strong>och</strong> tips i anknytning till utställningarna på Magasin<br />

3 Stockholm Konsthall vårsäsongen <strong>2009</strong>; Leah Singer & Lee Ranaldo – ”iloveyouihateyou” <strong>och</strong> <strong>Santiago</strong><br />

<strong>Sierra</strong>.<br />

Övningarna kan användas i enskilda skolämnen (svenska, bild, musik, samhälle, historia) eller<br />

ämnesövergripande.<br />

lee ranaldo & leah singer – IloveyoUIhateyoU<br />

7 februari – 24 maj<br />

curator: richard Julin<br />

vardag<br />

Vardaglighet är något som används som underlag i en del av den samtida<br />

konsten. Leah Singers <strong>och</strong> Lee Ranaldos verk ”iloveyouihateyou” är uppbyggt<br />

av ljud <strong>och</strong> bilder tagna just från vardagen, de ögonblick som understryker det<br />

vackra i det alldagliga <strong>och</strong> gör det oansenliga extraordinärt. Genom att mixa<br />

disparata ljud <strong>och</strong> bildsekvenser uppstår en ny upplevelse, en ny verklighet.<br />

Då ljud <strong>och</strong> bild inte är synkade tillåts man som betraktare <strong>och</strong> åhörare att skapa sin egen berättelse.<br />

Man kan se på vardagen med olika ögon <strong>och</strong> det är upp till var <strong>och</strong> en att välja vad man ser. Den inrutade<br />

vardagen som består av förpliktelser <strong>och</strong> rutiner, eller de fina små detaljerna, små ögonblick i livet som<br />

bara uppstår i vardagen, små mirakel.<br />

Lee Ranaldo är inte bara konstnär utan även gitarrist i bandet Sonic Youth som han turnerat med i över<br />

trettio år. Leah Singer som är gift med Lee har följt med på turneringarna världen runt <strong>och</strong> mycket av det<br />

hon filmar <strong>och</strong> fotar är från livet som rockstjärna. Vardagen för dem precis som för oss alla en blandning<br />

av stort <strong>och</strong> smått, bra <strong>och</strong> dåliga dagar. Jämfört med den glorifierande bild av kändis- <strong>och</strong> rockstjärneliv<br />

som media oftast förmedlar.<br />

Knutet till verket ”iloveyouihateyou”, som understryker temat ”vardag” <strong>och</strong> att se det stora i det lilla, visas<br />

i utställningen även tre äldre verk från den amerikanska experimentfilmens historia: Gordon Matta-Clark<br />

”City Slivers”, 1976 (staden New York fragmentariskt filmad, utsnitt av staden), Terry Fox ”Childrens`s<br />

Tape’s”, 1974 (lek med ting från vardagen) <strong>och</strong> Nancy Holt <strong>och</strong> Robert Smithson ”Swamp”, 1971 (filmade<br />

sekvenser av ett träsk). Bilder från den urbana miljön visas tillsammans med bilder från naturen, <strong>och</strong> vi<br />

ser därmed vardagen i två helt skilda miljöer. ”Children’s Tape’s” är en inzoomning av vardagens små<br />

mirakel som att det faktiskt går att fånga en fluga!


Övningar:<br />

1. Undersök din vardag med hjälp av en kamera. Ex. titta närmare på ditt hem/rum med hjälp av kameran,<br />

ta först en översiktsbild på hela ditt rum så allt kommer med, gå sedan in <strong>och</strong> zooma in detaljer i rummet,<br />

undersök små ytor noggrant, undersök skrymslen <strong>och</strong> vrår, ta bilder i olika vinklar <strong>och</strong> perspektiv, gör ett<br />

bildspel <strong>och</strong> låt slumpen välja bildordningen.<br />

2. Undersök din vardag med ljud. Ex. spela in ljud (med hjälp av en diktafon eller mobilen) från en dag i<br />

ditt liv, från morgon till kväll, från hemmet, skolan, på tunnelbanan - allt från samtal, ljud från bilar, delar<br />

av musik som du lyssnar på under dagen, ljud från gatan, omgivningar, skolan.<br />

3. Vad är skillnaden på att uttrycka en tanke eller känsla i ljud <strong>och</strong> i bild? Prova att ljudsätta en dikt eller<br />

annan favorittext. Sätt bilder till en dikt eller låttext antingen genom att samla bilder från olika källor eller<br />

ta egna bilder. Prova att framföra ett tal till ett bildspel med bilder som inte har med talets innehåll att göra,<br />

t.ex. positivt budskap med negativa bilder eller tvärtom.<br />

eXperImentfIlm<br />

Lee Ranaldo <strong>och</strong> Leah Singer är båda intresserade <strong>och</strong> inspirerade<br />

av amerikansk experiment- <strong>och</strong> avantgardefilm från 50- <strong>och</strong> 60-<br />

tal, genrer som ofta saknar linjärt berättande <strong>och</strong> där filmarens<br />

subjektiva närvaro syns.<br />

Under 1990-2000 arbetade <strong>och</strong> utvecklade Ranaldo <strong>och</strong> Singer ett<br />

improvisationsverk som kallas för ”Drift”, där Ranaldos musik, ljud<br />

<strong>och</strong> text samverkar med Singers projicerade filmklipp. Under utställningen på Magasin 3 kan du se detta verk<br />

på en monitor i biblioteket. Se klipp från verket på: http://www.youtube.com/watch?v=yHyXvNowEZI<br />

Vad händer om man gör en film utan en tydlig berättelse?<br />

Övning:<br />

Gör en egen experimentfilm. Använd tekniker som brukas inom experimentfilm så som snabba klipp,<br />

oskärpa, upprepning, sampling. Ex. mixa delar från olika bild - <strong>och</strong> ljudkällor så som TV, radio, Myspace,<br />

YouTube. Blanda abstrakta bilder med föreställande bilder.<br />

sonIc yoUth, lJUdkonst <strong>och</strong> mUsIk<br />

Lee Ranaldo konstnär <strong>och</strong> poet <strong>och</strong> en av grundarna av <strong>och</strong> medlem i<br />

bandet Sonic Youth som grundades 1981 i New York. Se mer om Sonic<br />

Youth: http://www.sonicyouth.com/ <strong>och</strong><br />

http://www.youtube.com/watch?v=4l6hpV4NrR0<br />

Bandet har ett stort intresse för olika avantgardeuttryck. På cd:n ”Goodbye<br />

20th century” framför bandmedlemmarna kompositioner av bl.a. Yoko<br />

Ono <strong>och</strong> John Cage. Som gästartist på skivan finns ljudkonstnären


Christian Marclay. Ta reda på mer information om dessa konstnärer på internet.<br />

1997 var Christian Marclay (am. bildkonstnär <strong>och</strong> kompositör) med på en ljudfestival i Berlin <strong>och</strong><br />

genomförde ett verk som han kallar för ”Grafitti composition”. Verket bestod av att Marclay placerade<br />

affischer med tomma notblad över hela Berlin (5000 ark under en månad) som sedan fylldes med noter,<br />

text <strong>och</strong> andra symboler av stadens invånare. Han valde sedan ut ett antal notblad (fotograferade<br />

av 800 notblad <strong>och</strong> valde 150 st) vars noter <strong>och</strong> tecken tolkades <strong>och</strong> översattes till musik. Partituret<br />

framfördes sedan av olika ensembler. Detta blev ett fantastiskt ljudverk <strong>och</strong> porträtt av staden Berlin.<br />

Se Paletten (No 245-246, 4-5 2001, Årgång 62) samtal mellan Lee Ranaldo <strong>och</strong> Christian Marclay.<br />

Övning:<br />

Inspirerat av ”Grafitti composition” kan man göra en skolversion av verket genom att sätta upp notblad i<br />

skolans lokaler/eller dela ut ett notblad till alla elever, lärare <strong>och</strong> annan personal på skolan <strong>och</strong> som sedan<br />

samlas in <strong>och</strong> tolkas av olika klasser på musiklektionen eller bildlektionen.<br />

BonUsmaterIal:<br />

För mer information om utställningen, verken <strong>och</strong> konstnärerna se Magasin 3 Stockholm Konsthalls hemsida:<br />

http://www.magasin3.com/sv/utstallningar/singer_ranaldo.html<br />

Och Lee Ranaldos hemsida: http://www.leeranaldo.net/<br />

Mer om Leah Singer: http://en.wikipedia.org/wiki/Leah_Singer<br />

Två andra exempel på multimediaföreställningar:<br />

The Residents är en amerikanskt avant-gardegrupp som skapar musik <strong>och</strong> visuell konst. Senast framförde<br />

gruppen en multimediaföreställning på Kägelbanan i Stockholm 2008, där de blandade YouTubeklipp,<br />

musik <strong>och</strong> monologer i en bisarr blandning. För mer info <strong>och</strong> klipp se: http://www.residents.com/ <strong>och</strong><br />

http://www.youtube.com/watch?v=pYvAIqexGZE<br />

Och ”The Exploding Plastic Inevitable” var en multimediashow i Andy Warhols regi som pågick under en<br />

vecka i New York 1966. I Showen blandades musik av kultbandet Velvet Underground med dans, belysning<br />

av Danny Williams <strong>och</strong> filmer av Warhol som multiexponerades på väggar <strong>och</strong> tak. YouTubeklipp på:<br />

http://www.youtube.com/watch?v=uaAAmRDX4ok<br />

Cut-up tekniken är en litterär skrivmetod som bryter upp det linjära berättandet. Genom att ta ett färdigskrivet<br />

ark med text som man klipper ut ord ifrån <strong>och</strong> ordnar till en ny text, skapas nya innovativa fraser. Ett roligt<br />

sätt att arbeta med improvisation genom att experimentera fram nya sammansättningar.


verk I UtställnIngen IloveyoUIhateyoU:<br />

<strong>“iloveyouihateyou”</strong><br />

Leah Singer and Lee Ranaldo<br />

2008, installation med video <strong>och</strong> ljud<br />

Performance på Magasin 3 Stockholm Konsthall 7 feb <strong>2009</strong><br />

“Children’s Tapes”<br />

Terry Fox, 1974, 30 min, svartvit, ljud<br />

”City Slivers”<br />

Gordon Matta-Clark<br />

1976, 15 min, färg, ljudlös, Super 8 film på video<br />

“Swamp”<br />

Nancy Holt and Robert Smithson<br />

1971, 6 min, färg, ljud, 16 mm film på video


santIago sIerra 19 februari -7 juni<br />

curator elisabeth millqvist<br />

motstÅnd <strong>och</strong> provokatIon Inom konsten<br />

<strong>Santiago</strong> <strong>Sierra</strong>s konst berör, upprör <strong>och</strong> väcker till debatt.<br />

Han rör sig i gränsen mellan vad som är etiskt <strong>och</strong> moraliskt<br />

riktigt. Sedan 1990-talet har <strong>Sierra</strong> i sitt konstnärskap arbetat<br />

med samhällskritiska aktioner som ett sätt att påminna <strong>och</strong> göra<br />

motstånd mot sociala missförhållanden. Han kombinerar det<br />

politiska, poetiska <strong>och</strong> provokativa i verk som berör akut angelägna frågor. I sina tidiga verk använder han<br />

utsatta människors situation för att förtydliga orättvisor. Personerna som <strong>Sierra</strong> använder blir anonyma<br />

exempel på att mänsklig värdighet är ett ekonomiskt privilegium. Han pekar på hur desperation driver<br />

människor i marginaliserade grupper att göra nästan vad som helst för pengar. T.ex. i ett verk där han<br />

betalar prostituerade kvinnor en minimilön för att låta tatuera en horisontell linje på deras ryggar. Han<br />

har också betalat fattiga daglönare för att flytta runt betongblock i en utställningssal. <strong>Santiago</strong> <strong>Sierra</strong>s verk<br />

blir en tydlig skildring av en värld där allt <strong>och</strong> alla har ett pris.<br />

<strong>Sierra</strong> använder sig ofta av existerande, folkliga sätt att göra motstånd. T.ex. är det vanligt i Mexiko att<br />

blockera vägar för att visa missnöje. Samma metod använder sig franska bönder av för att protestera. En<br />

annan metod är “caserolada” där man slår på kastruller <strong>och</strong> genom oljudet visar sitt missnöje, eller på<br />

Irland där man protesterat på liknande sätt genom att slå på soptunnor.<br />

Hur gör man bäst motstånd? Vilket medium är bäst för att visa på orättvisor, väcka uppror? Är det ok att<br />

göra vad som helst inom ramen för konst? Är det konstens uppgift att förändra samhället?<br />

Övning:<br />

Fundera <strong>och</strong> diskutera olika sätta att göra motstånd på, vad är mest effektivt? Skriva ett manifest?<br />

Demonstrera? Ordna en propagandafestival? Skriva en insändare? Gör en film?<br />

Exempel på hur <strong>Sierra</strong> gör motstånd genom verken i utställningen på Magasin 3:<br />

”DÖRRSKYLT” (2006), som sitter på lastkajen ovanför hissdörrarna, där alla listas som inte har tillträde<br />

till konsthallen. Väl inne i konsthallen har den som gått in brutit mot föreskriften. För <strong>Sierra</strong> är det viktigt<br />

att hindra <strong>och</strong> att säga nej. ”EN PERSON HINDRAR EN RAD CONTAINRAR” (Stockholm, <strong>2009</strong>), filmat<br />

i Frihamnen åker sex lastbilar längs hamnkajen. Framför dem står en person som hinder. Den främsta<br />

lastbilen kränger. Byter riktning. Hon ställer sig åter i vägen. Gestaltningen går tillbaka på The Tank Man<br />

– personen som vid Himmelska Fridens torg i Beijing försökte hindra pansarvagnarnas framfart genom<br />

att ställa sig framför dem. Han fångades på kamera dagen efter massakern den 4 juni 1989 då Folkets<br />

befrielsearmé, den kinesiska regimens arméstyrkor, öppnade eld mot de obeväpnade demonstranterna.<br />

Bilden av The Tank Man blev utsedd till en av hundra bilder som förändrade världen (Life, 2003) men ingen<br />

vet vad som hände honom. Han bestämde sig för att stå i vägen. Hindret är centralt i <strong>Sierra</strong>s konstnärskap<br />

<strong>och</strong> återfinns också i ”BLOCKERING AV EN MOTORVäG MED ETT LÅNGTRADARSLäP” (1998). Under<br />

fem symboliska minuter stoppade lastbilen trafiken <strong>och</strong> produktionen i Mexica City.


porträtt<br />

<strong>Sierra</strong>s verk ”89 HUICHOLES” består av 84 bilder, sammanlagt är 89 personer<br />

porträtterade varav 5 st är barn som hålls i famnen av sina mödrar. Porträtten<br />

föreställer ryggarna till medlemmar i den mexikanska indianstammen Huicholes,<br />

som lever under hot från den mexikanska staten som vill åt deras mark. Denna<br />

utsatta grupp människor har <strong>Sierra</strong> valt att avporträttera men med ansiktena<br />

vänt in mot väggen. Porträttaffischerna hänger i entrén på Magasin 3 <strong>och</strong> finns<br />

under utställningsperioden även på affischtavlor över hela Stockholm.<br />

<strong>Sierra</strong> har valt att avporträttera människorna från denna minoritet med ansiktena vända in mot väggen,<br />

<strong>och</strong> genom att inte visa personernas ansikten intensifieras deras roll <strong>och</strong> människorna på bilderna blir<br />

viktiga <strong>och</strong> får en mer aktiv position. Men ett porträtt av en människa som inte visar ansiktet kan också<br />

ses som opersonligt, passivt <strong>och</strong> som att personen är utelämnad, att betraktaren har makten istället för<br />

den avporträtterade. En människa som vänder ryggen till betraktaren intar också en position av skam <strong>och</strong><br />

skuld. I värld full av bilder blir det en antibild, kommenterar <strong>Santiago</strong> <strong>Sierra</strong>.<br />

Vad finns det för minoriteter i Sverige? Hur skildras minoritetsgrupper i media? Vilka personer avbildas i<br />

pressen? Vilka människor avbildas inte i pressen?<br />

Den svenske konstnären Magnus Bärtås har gjort ett verk som heter ”De besvikna <strong>och</strong> förorättade”, (1994- ) där<br />

han under en längre period samlat på sig porträtt av människor som figurerat i dagspressen för att de på något<br />

vis blivit förorättade. Tidningsporträtten av dessa till synes oviktiga människor förevigas sedan genom att han<br />

gör ett s.k. stearinporträtt, där trycksvärtan från tidningsbilden fastnar i stearinet, stelnar <strong>och</strong> blir till en liten ikon.<br />

Övningar:<br />

1. Gör en bildundersökning på hur människor avporträtteras i dags- <strong>och</strong> kvällstidningar. Titta t.ex. på<br />

hur politiker, idrottare, kändisar, ungdomar, pensionärer, kvinnor, män avbildas. Klipp ut <strong>och</strong> sortera<br />

porträtten efter olika kategorier. Diskutera t.ex. om det är skillnad på hur kvinnliga <strong>och</strong> manliga politiker<br />

porträtteras? Hur avbildas idrottare? Vilka grupper av människor syns inte i tidningarna? Avporträtteras<br />

några med ryggen till? Titta närmare på ansiktsuttryck <strong>och</strong> blickar.<br />

2. Fotouppgift: Prova att fotografera av varandra i olika positioner. När känner man sig bekväm? Hur<br />

poserar man ifall man vill känna makt? Hur känns det att bli fotograferad med ansiktet vänt mot väggen?<br />

Hur känns det att fota någon som vänder ryggen till? Hur upplevs ett porträtt av en människa där någon<br />

blundar? Hur tittar man på ett porträtt där någon möter ens blick?<br />

mInImalIsm<br />

<strong>Sierra</strong> synliggör i sin konst samhälleliga strukturer som<br />

upprätthåller orättvisor gällande människor <strong>och</strong> miljö. Han<br />

använder sig ofta av människor i marginaliserade grupper<br />

i sina verk. Resultaten blir ofta minimalistiska installationer,<br />

performances <strong>och</strong> dokumentationer. Historien som ligger<br />

bakom verket är lika viktig som själva resultatet.


Verket ”21 ANTROPOMETRISKA MODULER AV MäNSKLIG AVFÖRING UTFÖRDA AV MäNNISKORNA VID<br />

SULABH INTERNATIONAL, INDIEN” består av 20 st rektangulära skulpturer gjorda av mänsklig avföring.<br />

Avföringen har samlats av personer som tillhör Indiens fattigaste kast. I konstnärens metod ingår att betala<br />

människor som utför en handling som en del av verket. I detta fall ville de inte ha betalt (förutom att de<br />

själva behöll en av modulerna), utan önskade att konstverket skulle visas <strong>och</strong> påminna om de kastlösas<br />

situation i Indien. <strong>Sierra</strong> har gjort verket i samarbete med New Dehli Social Organisation, som hjälper<br />

fattiga. Formen på modulerna går tillbaka på människokroppens storlek, samma form <strong>och</strong> objekt upprepas<br />

i rad efter rad. Formspråket går tillbaka till minimalismen.<br />

Den minimalistiska konstformen växte fram i USA på 1960-talet. Minimalismen bygger på enkla,<br />

reducerade, ofta geometriska former som komponeras enligt matematiska metoder. Formerna kan<br />

upprepas <strong>och</strong> byggas på eller dras ut i all oändlighet. För att undvika subjektiva <strong>och</strong> personliga uttryck<br />

låter konstnären ofta tillverka föremålen industriellt.<br />

<strong>Sierra</strong> använder sig av den minimalistiska formen för att tydliggöra sina verk <strong>och</strong> sitt budskap. Minimalismen<br />

är en väl ansedd konstform som den vana konstbesökaren kan ta till sig. <strong>Sierra</strong> pratar om tex Donald Judd<br />

<strong>och</strong> Gordon Matta-Clark som förebilder <strong>och</strong> säger ”jag är en minimalist med dåligt samvete”. <strong>Sierra</strong> fyller<br />

formerna med laddat innehåll, både material- <strong>och</strong> idémässigt.<br />

Övningar:<br />

1. Arbeta med förenkling <strong>och</strong> det minimalistiska uttrycket. Hur omvandlar man en föreställande bild till<br />

en minimalistisk form? Ex. Välj ut en föreställande bild, laborera med bildens delar <strong>och</strong> förenkla <strong>och</strong><br />

abstrahera bilden successivt. Leta efter geometriska former i bilden. När man har hittat en geometrisk form<br />

så synliggör <strong>och</strong> förtydliga man formen med hjälp av en svart penna, klipp sedan ut formen <strong>och</strong> överför<br />

den till enfärgat papper. Gör flera likadana enfärgade former <strong>och</strong> bygg ett minimalistiskt collage.<br />

Den amerikanska konstnären Paul McCarthy använder sig också av den minimalistiska formen, <strong>och</strong> likt<br />

<strong>Sierra</strong> fyller han den med innehåll <strong>och</strong> mening. Tex. i verket ”The Box”, som till utsidan har formen av en<br />

enorm trälåda men som innehåller en kopia av hela hans ateljé, eller ”Ketchup Sandwich” , som består<br />

av travade glasskivor som bildar en kub. Mellan glasskivorna har han hällt ketchup som pressas ut genom<br />

skivorna. Den tomma minimalistiska kuben är här ersatt av en kub vars inre läcker ut (ketchupen som<br />

blodsymbol).<br />

2. Vad har formen för betydelse för ett konstverk? Vad har materialet för betydelse för ett konstverk?<br />

Diskutera hur man på olika vis kan fylla en minimalistisk form med innehåll.


BonUsmaterIal:<br />

Läs mer om <strong>Santiago</strong> <strong>Sierra</strong> <strong>och</strong> utställningen:<br />

http://www.magasin3.com/sv/utstallningar/sierra.html<br />

På <strong>Santiago</strong> <strong>Sierra</strong>s hemsida finns bilder på alla hans verk:<br />

http://www.santiago-sierra.com/index_1024.php<br />

Exempel på konstnärer som provocerar: Fia-Stina Sandlund, Joanna Rytel, Pål Hollender, Dorinel<br />

Marc, Lars Vilks, Paul McCharty, Bruce Nauman, Orlando, Vanessa Beecroft, Kjartan Slettermark, Oleg<br />

Kulik, NUG.<br />

Verk av <strong>Sierra</strong> med människor som står vända mot väggen: ”184 PERUVIAN WORKERS”, Matucana<br />

100, <strong>Santiago</strong> de Chile. December, 2007 ”396 WOMEN”, The House of the People. Bucarest, Romania.<br />

October 2005 ”100 BEGGARS”, Plaza Estudiante, 20. Mexico City, Mexico. December 2005 ”GROUP<br />

OF PERSONS FACING THE WALL AND PERSON FACING INTO A CORNER”, Lisson Gallery. London,<br />

United Kingdom. October 2002, Turbin Hall, Tate Modern, London, United Kingdom. January 2008<br />

”HIRING AND ARRANGEMENT OF 30 WORKERS IN RELATION TO THEIR SKIN COLOR”, Project<br />

Space, Kunsthalle Wien. Vienna, Austria. September 2002. Se bilder av dessa verk på <strong>Sierra</strong>s hemsida,<br />

http://www.santiago-sierra.com<br />

<strong>Sierra</strong> är inspirerad av Land-art som är en konströrelse som föddes i USA på 1960-talet. Genom att ta<br />

konstverket från gallerierna ut i landskapet kritiserade konstnärerna det kommersialiserade samhället.<br />

Den mest kända konstnären inom Land-art är Robert Smithson (som även gjort filmen ”Swamp” i<br />

”iloveyouihateyou”). 1970 gjorde han sitt mest omtalade verk ”Spiral Jetty” där han arrangerade stenar<br />

till en stor spiral som sträckte sig ut i Great Salt Lake i Utah.<br />

”MUR SOM STäNGER ETT UTRYMME” är ett verk som visades under konstbiennalen i Venedig 2003.<br />

<strong>Sierra</strong> murade då igen ingången till den spanska paviljongen <strong>och</strong> endast de som visade upp sitt spanska<br />

pass fick de komma in bakvägen. Generellt sett består publiken på Venedigbiennalen av vita akademiker ur<br />

medelklassen, som vanligtvis har rörlighet överallt. På så sätt skapade <strong>Sierra</strong> en erfarenhet av exkludering,<br />

något som de flesta i biennalpubliken annars sällan behöver uppleva.<br />

Konstnären Paul Ramirez Jonas gjorde på São Paulo-biennalen 2008 tvärtom mot <strong>Sierra</strong> när han tyckte<br />

att den fria entrén <strong>och</strong> generösa öppettiderna till biennalen inte räckte till, utan erbjöd besökarna en<br />

egen nyckel till biennalområdet mot en kopia av deras egen hemnyckel. ”Talisman” som verket heter<br />

var en symbolisk gest för att skapa ett samtal om gränsen mellan det privata <strong>och</strong> det offentliga rummet.<br />

Varken biennalen eller besökarna kunde förstås inte bruka nycklarna; säkerhetsvakter bevakar ständigt<br />

biennalbyggnaden <strong>och</strong> att kopiera de privata nycklarna var utsiktslöst.<br />

Konsten flyttar ibland ut från gallerier, museer <strong>och</strong> konsthallar <strong>och</strong> använder sig av andra rum <strong>och</strong> platser.<br />

Diskutera: Hur kan man påverka det offentliga rummet?<br />

Ett exempel på detta är en ”flash mob” som är när en grupp människor plötsligt samlas på en offentlig<br />

plats <strong>och</strong> där gör någonting oväntat. Det är en metod för att som individ påverka det offentliga rummet <strong>och</strong><br />

interagera med andra människor <strong>och</strong> skapa en aktion. Flash mobs är en spin off på land art <strong>och</strong> högaktuellt


i debatten om konst <strong>och</strong> aktioner i det offentliga rummet. Ofta organiseras flash mobs via internet eller<br />

telefon. Den 15 januari i år genomfördes en flash mob på Liverpools tågstation där en grupp människor<br />

helt plötsligt börjar dansa efter samma koreografi. Se klipp från denna Flash mob: http://www.youtube.<br />

com/watch?v=VQ3d3KigPQM&feature=related<br />

verk I UtställnIngen santIago sIerra:<br />

”BANANKOMPANIET UPPLYST AV DIESELGENERATOR” Stockholm, Sverige, februari <strong>2009</strong>.<br />

”NO” Klistermärke 148x210 mm. <strong>2009</strong>. Befintliga exemplar delas ut som en present till besökare. Del<br />

av <strong>Sierra</strong>s NEJ-kampanj med start i Madrid <strong>och</strong> Stockholm <strong>2009</strong>.<br />

”TäNDERNA PÅ PONTICELLIS SISTA ROMER” Ponticelli. Neapel, Italien. Juni 2008<br />

”UTBRäNDA BYGGNADER (FUNNEN SCEN)” Via Argine, Ponticelli. Neapel, Italien. Juni 2008<br />

”21 ANTROPOMETRISKA MODULER AV MäNSKLIG AVFÖRING UTFÖRDA AV MäNNISKORNA VID<br />

SULABH INTERNATIONAL, INDIEN” New Delhi/Jaipur, Indien. 2005/2006<br />

”BLOCKERING AV EN MOTORVäG MED ETT LÅNGTRADARSLäP” Anillo Periférico Sur. Mexico City,<br />

Mexico. November 1998<br />

”89 HUICHOLES” San Andrés Jalisco. Jalisco, Mexiko. Januari 2006 Samling Magasin 3 Stockholm Konsthall<br />

Verket utförs också som 84 affischer uppsatta i Stockholm under utställningsperioden.<br />

“DÖRRSKYLT” München, Tyskland. April 2006. 59 x 69 x 2 cm, Upplaga Schellmann.<br />

temavIsnIngar<br />

Med utgångspunkt i vårens utställningar, Leah Singer & Lee Ranaldo, ”iloveyouihateyou” <strong>och</strong> <strong>Santiago</strong> <strong>Sierra</strong>,<br />

utforskar vi teman som vardag <strong>och</strong> möjligheter att se det stora i det lilla, visuellt <strong>och</strong> audiellt berättande,<br />

politiskt motstånd inom ramen för konst, aktivism/passivism, minimalism <strong>och</strong> experimentfilm.<br />

Temavisningarna belyser <strong>och</strong> diskuterar en del av de frågeställningar som tas upp i inspirationsmaterialet<br />

i formen av en visning. Dessa visningar kan bokas av alla typer av grupper; högstadiet, gymnasiet,<br />

lärargrupper <strong>och</strong> andra vuxengrupper som är intresserade av en fördjupning.<br />

En temavisning pågår lika länge <strong>och</strong> kostar som en ordinarie visning; 1000 kr för skolor <strong>och</strong> 1500 kr<br />

+ entréavgift per person för övriga grupper. För mer information <strong>och</strong> bokning, kontakta Sara Källström,<br />

kallstrom@magasin3.com, 08-545 680 52.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!