VINDPLATS GÖTEBORG Workshop geologi/geoteknik/geofysik ...

VINDPLATS GÖTEBORG 

Workshop geologi/geoteknik/geofysik 

Koncept arbetsrapport 

2010-10-20 

Upprättad av: Magnus Lundgren 

Granskad av: Lars Grahn 

Godkänd av:

P:\1314\1311458_Vinga vind\110_Workshops\geo\WS_Geo_final101119.doc 

Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 

Uppdragsnr: Vindplats Göteborg 

Daterad: 2010-10-20 Arbetsmaterial Workshop geoteknik 

Reviderad: 

Handläggare: Magnus Lundgren Status: Koncept 

VINDPLATS GÖTEBORG 

Workshop geologi/geoteknik/geofysik, geofysik 

Arbetsmaterial 

Kund 

Sweco Environment AB 

Konsult 

WSP Samhällsbyggnad 

Box 13033 

402 51 Göteborg 

Besök: Rullagergatan 4 

Tel: +46 31 727 25 00 

Fax: +46 31 727 25 03 

WSP Sverige AB 

Org nr: 556057-4880 

Styrelsens säte: Stockholm 

www.wspgroup.se 

Kontaktpersoner 

Innehåll 

Bakgrund och syfte 3 

Uppdrag 3 

Genomförande 3 

Inledande presentation och diskussion 3 

Grupparbete geologi 5 

Berggrund 5 

Jordlager 5 

Fortsatta undersökningar 6 

Grupparbete geofysik 7 

Befintlig underlagsdata 7 

Undersökningar som har genomförts 8 

Undersökningar som bör genomföras 8 

Grupparbete geoteknik/grundläggningsteknik 9 

Geotekniska förhållanden 9 

Grundläggningssätt 9 

Kostnader 12 

Slutsatser och rekommendationer 13 

Fortsatt arbete och hantering av information 14 

2 (14)





Reviderad: 


Vindplats Göteborg – Workshop Geologi, Geoteknik 

och Geofysik 

Bakgrund och syfte 

Föreliggande rapport över genomförd Workshop är en del av ett pågående arbete för 

att utreda möjligheterna att etablera en vindkraftverkpark i området mellan inseglingsrännorna 

i Hake Fjord. Syftet med denna workshop har varit att ta fram en konceptuell 

modell över områdets geologi, rekommendera hur vidare undersökningar av 

området skall utföras samt att översiktligt studera möjliga grundläggningssätt för 

vindkraftverken m h t förväntade geologiska och geotekniska förhållanden. 

Uppdrag 

På uppdrag av Göteborg Energi AB har WSP och Sweco anordnat rubricerad workshop 

kring frågor rörande geologi, geofysik och geoteknik/grundläggningsteknik för 

en planerad vindkraftspark benämnd Vindplats Göteborg. I denna workshop, som 

genomfördes under en dag den 19/10 2010, deltog sammanlagt 12 personer varav en 

representant för Göteborg Energi AB. Deltagarlista bifogas som Bilaga 1. 

Genomförande 

Inledande presentation och diskussion 

Efter att deltagarna presenterat sig genomförde Pia Persson, Göteborgs Energi AB, 

en genomgång av bakgrunden och ställningstaganden till Göteborg Energi AB:s 

satsning på vindkraft. 

Därefter presenterade Lars Grahn, Sweco utredningsläget i projektet samt var man 

befinner sig i tillståndsprocessen. Därefter gicks dagens agenda igenom av Magnus 

Lundgren, WSP. 

Efter de inledande presentationerna av ramarna kring workshopen gicks det tidigare 

sammanställda geologiska kartmaterialet igenom av Björn Sandström, WSP. 

Torbjörn Ekfält, Marin Mätteknik presenterade därefter den sjömätning som genomförts 

av Marin Mätteknik över djupen i området och klassificering av bottensediment. 

Torbjörn presenterade också en bedömning av muddermäktighet baserad på 

gamla sjökort sammanvägda med den utförda sjömätningen. Materialet biläggs rapporten. 

Presentationsdelen avslutades med att Rune Hovda, Sweco genomförde en genomgång 

av olika principer för grundläggning till havs som tillämpats i världen i allmänhet 

och runt om i norden i synnerhet. De olika grundläggningssätten påverkas 

av vattendjup, fundament som skall grundläggas och bottengeologi mm. Aktuella 

grundläggningssätt beskrivs närmare under grupparbete geoteknik/grundläggningsteknik. 

3 (14)





Reviderad: 


Under inledningen diskuterades också sammansättning och ålder på muddermassorna. 

Enligt Fredrik Klingberg (SGU) utgörs muddermassorna inte bara av mudder 

utan även av annat avfall. Området har varit avstjälpningsplats för avfall och mudder 

sedan 1700-1800-talet. Innan 1900 dumpades sannolikt inga miljöfarliga massor, 

däremot har troligen miljöfarliga massor dumpats under 1900-talet. Torbjörn 

beskrev svårigheterna med att akustiskt ”se” igenom muddermassorna beroende på 

biogena gaser i muddermassorna. 

Fredrik berättade att SGU har gjort reflektionsseismik i närheten av aktuellt område. 

SGU har den erfarenheten att reflektionsseismik med den frekvens de använder 

”ser” igenom relativt mäktiga muddermassor. Den båt man använder klarar dock 

inte de relativt små vattendjup som råder inom området. Fredrik menar att det är 

meningslöst att använda ännu lägre frekvenser då detta ger sämre upplösning vilket 

gör att man får dålig djupbestämning även om man kommer igenom muddermassorna. 

Arne Schram Simonsen, Multiconsult, menade att refraktionsseismik borde 

vara möjligt, man har använt denna metod i en del Norska projekt. 

Efter denna inledande del genomfördes grupparbeten i tre grupper, Geologi, Geofysik 

och Geoteknik/grundläggning. Resultatet av respektive grupps arbete redovisas 

nedan. 

4 (14)





Reviderad: 


Grupparbete geologi 

Deltagare Lars Rosén (Sweco), Per Wedel (Göteborgs universitet), Björn Sandström 

(WSP) 

Som underlag för diskussionerna användes det kartunderlag som WSP tidigare tagit 

fram inom projektet, Björn Sandströms tidigare utförda tolkningar av bergets svaghetszoner 

samt diverse litteratur från området. 

Berggrund 

Berggrunden utgörs av gnejser i Stora Le – Marstrandsformationen och de huvudsakliga 

riktningarna för bergets sprickor och svaghetszoner är inom området i östvästlig 

riktning samt i nord-nordöstlig syd-sydvästlig riktning. 

Karin Brock redovisar i sin avhandling från 2000 vid Kiels universitet i Tyskland en 

nordväst-sydöstlig reflektionsseismisk profil från östra kanten av deponiområdet. 

Profilen visar de öst-västliga dalstråk som följer svaghetszoner i bergrunden, norr 

och söder om deponiområdet, där farlederna in till Göteborg idag finns. 

En annan seismisk profil redovisas på den maringeolgiska kartan (SGU Am 6) i den 

västra kanten av deponiområdet. Denna profil, med riktning sydväst-nordost, visar 

jordmäktigheterna från Danafjord i sydväst, längs deponiområdets västra kant, över 

Hakefjord och upp till Stora Porsholmen i nordost. 

De båda seismiska profilerna visar på en mycket varierande bergtopografi med 

bergplintar åtskilda av djupa dalstråk som följer de större sprickzonerna i området. 

Detta är i överensstämmelse med den berggrundstopografi som kan studeras på öar 

och fastlandet inom närområdet. 

Deponiområdet, dvs en del av det potentiella framtida vindkraftsparksområdet, avgränsas 

i norr och söder av två stora öst-västliga svaghetszoner. I väster gränsar området 

till Danafjord som är ett nord-sydligt dalstråk i berggrunden. I öster tycks inte 

finnas någon tydlig avgränsning i form av någon större svaghetszon i berggrunden. 

Inom området löper flera djupa dalstråk i nord-nordöstlig och syd-sydvästlig riktning. 

Dessa dalstråk är enigt de seismiska profilerna i storleksordningen 50-60 meter 

djupa relativt den övriga berggrundsnivån i området. 

Sammantaget innebär detta att området tycks utgöras av ett antal bergplintar separerade 

av djupa dalstråk i öst-västlig respektive nord-nordöstlig syd-sydvästlig riktning. 

Djupet till berggrunden från nuvarande havsnivå bedöms generellt vara 10-20 

meter inom ”plintområdena” och upp till 50-70 meter inom dalstråken. Inom ”plintområdena” 

är bergtopografin också varierande och ställvis går bergnivån över nuvarande 

havsnivå. 

Jordlager 

Inom området och i dess närhet löper flera randstråk i nord-sydlig riktning med avlagringar 

från isavsmältningsskedet vid senaste istiden (ca 13 000 år sedan). Ett 

möjligt randläge finns centralt i deponiområdet och som kan följas mot Brännö i 

söder. Ett annat finns i deponiområdets västra del, vid ön Danska Liljan. Randbild- 

5 (14)





Reviderad: 


ningarna består sannolikt av moränmaterial, avlagrat direkt på berggrunden. Beroende 

på förhållandena vid isavsmältningsskedet återfinns dessa avlagringar vanligen 

på en dalsida, antingen mot väster (”läsida”) eller öster (”stötsida”). Moränmaterialet 

är mycket stabilt, men kan innebära ett problem om fundament ska förankras i 

berg. 

Berggrunden och eventuella moränavlagringar överlagras av glacial lera. Den första 

leran avsattes relativt nära iskanten och på grund av att material smälte fram ur isberg 

som kalvade från iskanten innehåller denna lera en del grövre partiklar i form 

av sand, sten och block. När iskanten så småningom retirerade minskade inslaget av 

grövre partiklar och leran är mera homogen. I jordlagerföljdens yta finns senare, 

postglaciala, leror med ett högre organsikt innehåll. 

Beroende på i vilken grad lerorna överlagrats av senare lersedimentation uppvisar 

lerorna olika konsolideringsgrad. Beroende på erosion, har leror med olika konsolideringsgrad 

kunnat blottas vid havsbottnen. Genom den kraftigt varierande bergtopografin 

och olika sedimentationsförhållanden i området kan lerorna därmed uppvisa 

mycket stor variation vad gäller mäktighet och konsolideringsgrad. 

Enligt mätningar i området är vattendjupet endast 4-10 meter inom området. Lerorna 

jämnar ut bergtopografin och lerornas mäktighet bedöms generellt variera från 

några få meter inom ”plintområden” till 50-60 meter inom berggrundens dalstråk. 

Över lerorna har under lång tid deponerats muddringsmassor och avfall. Maktigheten 

av dessa massor är helt känd, men bedöms variera kraftigt inom området med 

upp till flera meters mäktighet. 

En schematisk profil över området ritades upp under mötet, se Bilaga 2. 

Fortsatta undersökningar 

För att erhålla en mera detaljerad bild av de geologiska förhållandena inom området 

föreslogs följande undersökningar: 

Geofysiska profiler, främst väst-östlig riktning men även nord-sydlig 

riktning 

Morfologiska studier av berggrunden på öar och fastlandet för att få ett 

bättre underlag för tolkning av ”bergplintarnas” utsträckning. 

I senare skede, geotekniska borrningar för att bekräfta bergsplintarnas 

läge och djup. 

6 (14)





Reviderad: 


Grupparbete geofysik 

Deltagare Lars Grahn (Sweco), Fredrik Klingberg SGU, Anita Turesson (Geofysiker, 

WSP), Torbjörn Ekfält (MMT). 

Uppgiften för gruppen var att undersöka och försöka besvara ett antal frågeställningar: 

vilka lärdomar finns från tidigare undersökningar? 

vilka geofysiska metoder bör man gå vidare med? 

kostnadsaspekter med olika metoder? 

samverkan med geotekniska metoder? 

Arbetet inleddes med att beskriva vilken underlagsdata som finns tillgänglig och 

vilka geofysiska undersökningar som utförts. 

Jord – och berggrundsnivåer är centrala för att bedöma var vindkraftsfundament kan 

anläggas liksom vilken typ av fundament som är mest lämpligt för respektive område. 

I de undersökningar som tidigare genomförts har muddermassorna försvårat tolkningen 

av djup till berg. Det har inte heller varit möjlighet att identifiera vilka jordarter 

och mäktigheter som överlagrar berget. 

Befintlig underlagsdata 

- Maringeologiska kartan 

- Flygmagnetiska kartor – Göteborgs tätort BA59 (digitala) 

- Bergrundskartor 

- Bergkvalitetskvalitetskartor 

- Tolkning sprickförekomst (Björn Sandström WSP) 

- Mätlinjekarta till den maringeologiska kartan 

- Av MMT framtagen noggrannare maringeologisk karta 

- Djupkarta, batymetrisk har jämförts med äldre sjökort 

(+sjöfartsverket slutet 1800-tal + början 1900) MMT 

Ger muddermäktighetskarta. Mäktigheten har tolkats fram (punktdjupen 

redovisas) 

Finns karta där djup till berg a) från havsytan b) bottenyta = överkant 

mudder 

Avhandlingar och andra underlag; 

- Karin Bracks avhandling, har en seismisk profil mm 

- Laila (Engström) Johannessons avhandling har bl.a en ytlig provpunkt i området 

- I ”farledsprojektet”, finns det sannolikt underlag från geotekniska undersökningar 

vid platser för nya fyrar, sprängning i djupning/breddning av farlederna mm. 

7 (14)





Reviderad: 


Undersökningar som har genomförts 

Marin mätteknik (MMT) har genomfört reflektionsseismisk (1,8 kHz = standard 

frekvens. Denna har tyvärr inte kunnat tränga igenom muddermassorna troligen på 

grund av gasförekomst i muddret. 

Side scan sondering har genomförts av MMT, denna ger en flygbild av bottenytan, 

objekt större än 30 cm kan detekteras utifrån sonderingen. Sonderingen kommer 

bl.a. att användas som underlag för att undersöka förekomst av ev. marinarkeologiska 

föremål på botten. 

Undersökningar som bör genomföras 

A. Seismisk reflektion med rätt källa som kommer genom gasen. Möjligen 

används en air gun (Sleeve air gun) tillsammans med sedimentekolodet, 

preliminärt linjeavstånd c/c 200 meter. 

B. Undersökning av förorenade bottensediment. Antingen med stötlod från 

båt (SGU, 6 m djup) eller Vibrocone (MMT, 6 m djup). Undersökningarna 

bör genomföras på de platser som bedöms som lämpliga för vindkraftverk. 

Dessa platser kommer att identifieras när bergnivån är känd inom 

området, sjösäkerhetsaspekter är kända mm. 

C. Eventuell undersökning med magnetometer (gradiometer med två magnetometrar) 

detekterar metallföremål, karterar bergartsgränser och svaghetszoner 

i berget mm. 

D. Geotekniska undersökningar bör genomföras när lämpliga platser för 

vindkraftverk lokaliserats och/eller tillstånd för att bygga vindkraftverk 

erhållits från Miljödomstolen.. 

Undersökningarna bör genomföras stegvis. Geofysiska undersökningar är relativt 

kostnadseffektiva förutsatt att de ger efterfrågat resultat. Då det finns kända ”berg i 

dagen”, dels som öar och grund men också områden där sprängningar genomförts 

tidigare för farledsmarkeringar, bör det gå att verifiera att rätt källa används vid seismisk 

reflektion som klarar att definiera bergnivån genom befintligt mudder. 

De metoder som föreslagits för provtagning av förorenat mudder är betydligt smidigare 

och snabbare än konventionell geoteknisk utrustning via Jack-up rigg eller 

pråm. Kostnaderna för provtagning kan av denna anledning hållas nere. 

Geotekniska undersökningar kan genomföras i senare skede. 

8 (14)





Reviderad: 


Grupparbete geoteknik/grundläggningsteknik 

Uppgiften för gruppen var att svara på ett antal frågeställningar: 

vilka geotekniska förhållanden kan förväntas råda och vilka undersökningar 

som krävs för bestämma jordlagrens mäktighet och egenskaper. 

vilka grundläggningssätt kan tänkas vid olika jordförhållanden avseende 

djup till berg och ingående jordars egenskaper. 

kostnadsaspekter i grova drag för olika typer av grundläggning 

Geotekniska förhållanden 

Generellt utgörs jordprofilen inom området av mudder- och fyllnadsmassor i ytan. 

Mäktigheten varierar enligt Marin Mättekniks studier mellan 2 och 12 m. Massorna 

utgörs av både gammalt avfall av allehanda slag och muddermassor från Göta Älv, 

och hamnbassängerna i Göteborgs hamn. Egenskaperna hos dessa massor varierar, 

men är sannolikt till största delen mycket löst lagrade och innehåller föroreningar, 

biogent material och gaser. Under mudder/fyllnadsmassorna förekommer generellt 

glacial lera med skjuvhållfasthet på ca 25 kPa i övre delen och ökande mot djupet. 

Underlagrande leran förekommer morän av varierande mäktighet från områden som 

i huvudsak utgörs av morän till kalt berg under leran. Under moränen återfinns kristallin 

berggrund vars överyta är genomskuren av mer eller mindre djupa dalgångar 

längs zoner med mer uppkrossat berg. 

Grundläggningssätt 

Gruppen konstaterade att den minst riskfyllda och billigaste grundläggningen är direkt 

på berg. Detta är således den ideala lokaliseringen av vindkraftverket utifrån ett 

grundläggningstekniskt perspektiv. Bakgrunden till denna slutsats var att grundläggning 

i eller på muddermassorna sannolikt inte är tänkbart m h t massornas 

sammansättning samt att leran under muddermassorna sannolikt är av så låg hållfasthet 

att den inte kan uppta erforderliga moment för att tillåta grundläggning på 

eller i leran. Grundläggning kan i och för sig möjligen tänkas på leran under muddermassorna, 

men då på relativt stora plattor förankrade i leran med ”sugkoppar” 

eller genom pålning. 

Geoteknikgruppen ansåg att man skulle använda sig av en relativt gles (c/c 500 m) 

geofysisk undersökning, t ex med reflektionsseismik så att man får någorlunda koll 

på djup till berg och mäktighet på ovanliggande lager. Därefter väljer man placering 

för verken och utför en platsspecifik undersökning enligt gängse krav medelst geoteknisk 

borrning. Därefter fattar man beslut om lämplig grundläggningsteknik eller 

flyttar läget inom toleransavståndet till närliggande verk. 

Efter en lång diskussion där många olika mer eller mindre speciella tekniker ventilerades 

fann man några möjliga principlösningar. Det man skall eftersträva är att hitta 

lösningar som kan genomföras av en kompetent ”normal” entreprenör för att få större 

konkurrensutsättning vid upphandling. Om möjligt bör man kunna bygga mycket 

med en landbaserad entreprenör, likheter finns med att bygga brofundament eller 

9 (14)





Reviderad: 


motsvarande. Det kan vara rimligt att förbereda två fundamenttyper som fungerar 

väl under gällande förutsättningar. Standardlösningar skall eftersträvas 

Nedan redovisas några möjliga grundläggningstekniker. 

Fundament byggt inom en tätspont 

Vid djup 5-15 m är det möjligt att etablera en tätspont runt grundläggningsplatsen 

och sedan i torrhet kunna grundlägga ett bergförankrat fundment. Fördelen med 

denna teknik är att den är väl känd för entreprenörer som verkar i Göteborgsregionen. 

Problematiken vid utförandet är i stort sett densamma som för djupare grundläggning 

i lera på land. 

Vatten 

Mudder 

Lera 

Grundläggning av bergförankrade fundament inom tätspont 

Fundament av Monopile 

Principen för en monopile är att man driver ner ett stålrör med diameter kring 4 m 

(för aktuell storlek på vindkraftverk) ner till berg och några m ner i berget beroende 

på bergkvaliteten och djup ner till berg. På så sätt får man en fast inspänd pelare 

som fundament för ett vindkraftverk. Detta fundament lämpar sig för grundläggningar 

med ca 5-20 m djup till berg. 

10 (14) 

Bergförankratfundament 

Berg 

Spont 

Bergförankrade 

stag





Reviderad: 


Vatten 

Mudder 

Lera 

Berg 

Grundläggning med monopile 

Fundament på pålar 

Principen för att bygga fundament på stålrörspålar är att slå relativt grova pålar (diameter 

ca 1 m) snett ut från blivande fundament i fyra riktningar. Därefter gjuter 

man fundamentet runt topparna på pålarna vid vattenytan. Nackdelen med denna 

grundläggningsmetod är att då pålarna går genom mäktigare lager av sättningsbenägen 

mudder och lös lera kan påhängslaster utsätta pålarna för stora sidolaster. Därför 

kan man inte gå för djupt med denna grundläggningsmetod. Lämpligt djup ner 

till fast botten bedöms vara ca 7-8 m. 

Vatten 

Mudder 

Lera 

Grundläggning på pålar 

Fundament 

11 (14) 

Berg 

Monopile 

Pålar





Reviderad: 


Gravitationsfundament på betongplatta med sugklocka under 

Principen bygger på att muddermassorna schaktas bort och det prefabricerade fundamentet, 

lämpligen indelat i ett antal celler, sugs ner i leran genom att cellerna evakueras 

och en sugkraft etableras mellan cellerna och leran. På detta sätt ökas det 

motstånd mot rotation av fundamentet som finns i den underliggande leran. Metoden 

har dock bara tillämpats i mycket begränsad omfattning och kan därför betraktas 

som relativt oprövad. Det krävs dessutom sannolikt relativt stor area på plattan 

för att systemet skall ha erforderlig kapacitet. Fördelen med metoden är att man blir 

oberoende av djup till berg. 

Man kan också tänka sig att göra tre mindre plattor på sugklockor och grundlägga 

fundamentet på dessa med ett stålfackverk, men en sådan konstruktion bedöms bli 

dyr. 

Mudder 

Lera 

Grundläggning med platta försedd med sugklockor på lera 

Kostnader 

Vatten 

Internationella erfarenheter visar att kostnader för grundläggning av vindkraftverk 

till havs hamnar kring 5-10 Mkr för ett verk grundlagt på berg ca 3-4 m under vattenytan. 

Stiger grundläggningsdjupet till ca 20 m ökar kostnaden till mellan 20-30 

Mkr. Grundläggningsdjup däremellan kan man i princip få fram genom interpolering 

mellan ytterligheterna. Kostnadsbedömningen är dock behäftas med stora osäkerheter. 

OBS, kostnaderna ovan bygger på standardfundament, mer information 

finns att tillgå om kostnader via andra källor. 

12 (14) 

Gravitationsfundament 

Sugklocka 

med celler





Reviderad: 


Slutsatser och rekommendationer 

Områdets bottenyta utgörs till största delen av mudder/fyllnadsmassor med högt 

innehåll av biogena gaser. Detta gör det svårt att med konventionella geofysiska 

metoder tränga igenom detta lager och bedöma typ och mäktighet på underliggande 

jordar samt djup till berg. Utgående från detta rekommenderar vi att den fortsatta 

utredningen drivs enligt nedanstående punkter: 

Arbetet inleds med en morfologisk studie där man studerar bergytans 

lutning och uppsprickning på öarna i områdets närhet samt på fastlandet 

söder därom. Syftet är att få en bättre kunskap om bergplintars utsträckning 

och topografiska förhållanden. 

Parallellt med den morfologiska studien studeras möjliga konfigurationer 

av vindkraftverk inom den blivande parken med hänsyn till erforderligt 

avstånd mellan verken, sjösäkerhet, förväntade djup till berg etc. 

Områden där det är möjligt att placera verken styr sedan var nya geofysiska 

undersökningar skall utföras. 

Den geofysiska teknik som primärt bör användas är seismisk reflektion 

med en vibrationskälla som genererar en tillräckligt lågfrekvent vibration 

för komma igenom sedimenten som innehåller gas. Möjligen används 

en air gun (Sleeve air gun) tillsammans med sedimentekolod. 

Linjeavstånd styrs av geometrin för möjliga platser enligt de föregående 

studierna, men bör landa inom intervallet 200 – 500 m. Eventuellt kompletteras 

de seismiska undersökningarna med magnetometri. Härvid används 

en magnetometer (gradiometer med två magnetometrar), vilken 

detekterar metallföremål, karterar bergartsgränser och svaghetszoner i 

berget mm. 

Resultatet från de morfologiska studierna och den geofysiska undersökningen 

läggs sedan samman till en modell över området. Utifrån denna 

väljs en konfiguration av vindkraftplatser som ger minst djup till berg 

alternativt stabila jordar (morän eller isälvsmaterial). 

Innan geotekniska undersökningar genomförs utförs undersökning av 

förorenade bottensediment. Antingen med stötlod från båt (SGU, 6 m 

djup) eller Vibrocone (MMT, 6 m djup). Dessa undersökningar genomförs 

när kunskapen om eventuella begränsningar map sjösäkerhet, marinbiologi 

eller är tydligare än i nuläget. 

Där förhållandena sammantaget anses gynnsamma utförs sedan erforderlig 

geoteknisk undersökning för att fastställa grundläggningsförutsättningar. 

Skulle någon plats visa sig vara alltför ogynnsam efter en inledande 

geoteknisk undersökning undersöks alternativa platser inom 

den zon som bildas utifrån avståndskraven från närliggande verk. Undersökningarna 

avses preliminärt genomföras när tillstånd för verksamheten 

erhållits från miljödomstolen. 

13 (14)





Reviderad: 


När platserna för kraftverken utsetts anpassas grundläggningssättet till 

platsernas förutsättning. I den mån det är möjligt bör man sträva efter 

att få så få grundläggningsmetoder som möjligt. Samtidigt bör det också 

vara en strävan att projektera en teknik som kan utföras av ”normala” 

entreprenadföretag för att öka konkurrensen och få ner anläggningskostnaden. 

Fortsatt arbete och hantering av information 

Följande arbetsmoment föreslås genomföras; 

A. Geomorfologisk studie av bergytan på öar och fastlandet 

B. Geofysisk undersökning, reflektionsseismik. Eventuellt i kombination med magnetometri. 

C. Undersökning av föroreningssituationen i muddermassorna. 

D. Uppbyggnad av geomodell som underlag för geotekniska undersökningar. 

E. Geotekniska undersökningar. 

Moment A-C föreslås genomföras så snart som möjligt. Moment D och E kan troligen 

genomföras i ett senare skede när tillstånd för vindparken erhållits och projektering 

skall genomföras. 

Projektledningen kommer att återkomma till deltagarna i workshopen när mer information 

finns framme, eventuellt kommer ett nytt möte att genomföras i början av 

2011 när fler arbetsmoment är genomförda och resultat finns framme. 

Vid pennan 

Magnus Lundgren Lars Rosén Lars Grahn 

14 (14)

C:\Documents and Settings\larg\Local Settings\Temporary Internet 

Files\OLK95\Deltagarförteckning.doc 

Mall: Allmän - Stående - 2003.dot ver 1.0 

Uppdragsnr: 10142703 Bilaga 1 

VINGA VIND 

Workshop geologi/ geoteknik/ geofysik 

Deltagarförteckning 

Pia Persson Göteborg Energi 

Per Wedel Göteborgs universitet 

Torbjörn Ekfält Marin Mätteknik 

Arne Schram Simonsen Multiconsult 

Fredrik Klingberg SGU 

Lars Grahn Sweco 

Lars Rosén Sweco/Chalmers 

Rune Hovda Sweco Norge 

Magnus Lundgren WSP 

Björn Sandström WSP 

Anita Turesson WSP 

Bo Andréasson WSP 

WSP Samhällsbyggnad 

Box 13033 

402 51 Göteborg 

Besök: Rullagergatan 4 

Tel: +46 31 727 25 00 

Fax: +46 31 727 25 03 

WSP Sverige AB 

Org nr: 556057-4880 

Styrelsens säte: Stockholm 

www.wspgroup.se

VINDPLATS GÖTEBORG Workshop geologi/geoteknik/geofysik ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?