You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ÅLDERS<br />
BESTÄMNING -<br />
<strong>av</strong> <strong>fisk</strong>
ÅLDERSBESTÄMNING<br />
<strong>av</strong> <strong>fisk</strong><br />
Fiskar är växelvarma djur och de växer i längd<br />
under hela sitt liv. Tillväxten följer årstidsväxlingarna.<br />
Under sommaren är tillväxten snabb<br />
och det bildas ljusa och breda tillväxtzoner<br />
i <strong>fisk</strong>arnas fjäll och ben. Då tillväxtperioden<br />
<strong>av</strong>stannar till vintern bildas tillväxtzoner som<br />
är smala och mörka.<br />
<strong>Åldersbestämning</strong> <strong>av</strong> <strong>fisk</strong> baserar sig på att<br />
man räknar tillväxtzoner i <strong>fisk</strong>ens förbeningar<br />
(fjäll, ben och öronstenar). En bred och en smal<br />
zon utgör tillsammans en årsring. Principen är<br />
den samma som för årsringar i träd.<br />
Liksom träd, växer också <strong>fisk</strong>arna bättre<br />
under varma och gynnsamma somrar än under<br />
dåliga somrar. Därför varierar <strong>av</strong>ståndet mellan<br />
årsringarna mellan olika år.<br />
På norra halvklotet växer <strong>fisk</strong>arna snabbare<br />
på sommaren än under vintern. Men laken och<br />
några andra <strong>fisk</strong>ar som lever på djupt vatten<br />
har ett något <strong>av</strong>vikande tillväxtmönster. De<br />
växer som snabbast då vattnen börjar svalna på<br />
hösten.
iNNEHÅLL<br />
Ålderbestämning hjälper <strong>fisk</strong>forskarna 4<br />
förhållandet mellan <strong>fisk</strong>ens<br />
längd och ålder 5<br />
<strong>Åldersbestämning</strong> från fjäll, ben<br />
eller öronstenar 6<br />
fjäll 6<br />
Ben 6<br />
Öronstenar 7<br />
Hur kan jag själv åldersbestämma <strong>fisk</strong>? 8<br />
<strong>Åldersbestämning</strong> från fjäll 8<br />
<strong>Åldersbestämning</strong> från ben 9<br />
<strong>Åldersbestämning</strong> från öronstenar 9<br />
Hur gamla kan <strong>fisk</strong>ar bli? 10<br />
<strong>fisk</strong>arnas födelsedagar 10
ÅLdErsBEstämNiNg<br />
hjÄLpER fISkfoRSkaRNa<br />
I <strong>fisk</strong>forskning har åldersbestämning en nästan<br />
lika viktig roll som vägning och mätning <strong>av</strong><br />
<strong>fisk</strong>.<br />
Med hjälp <strong>av</strong> åldersbestämning kan man ta<br />
reda på <strong>fisk</strong>beståndets ålderssammansättning,<br />
hur starka olika årsklasser är och hur bra<br />
<strong>fisk</strong>arna växer. <strong>Åldersbestämning</strong> behövs<br />
också för att kunna uppskatta när <strong>fisk</strong>arna<br />
blir lekmogna och vilken dödligheten i <strong>fisk</strong>populationen<br />
är. <strong>Åldersbestämning</strong> är också<br />
viktig för miljöforskningen kring <strong>fisk</strong>. Det har<br />
till exempel hunnit ansamlas mer miljögifter<br />
i en gammal <strong>fisk</strong> än i en ung <strong>fisk</strong>.<br />
För att kunna sköta om ett <strong>fisk</strong>bestånd,<br />
måste man känna till hur <strong>fisk</strong>beståndet mår.<br />
Genom att till exempel följa upp ett sikbestånd<br />
som upprätthålls genom utsättningar kan man<br />
förhindra att det görs för stora utsättningar.<br />
Om man sätter ut för mycket <strong>fisk</strong> blir <strong>fisk</strong>beståndet<br />
för tätt och <strong>fisk</strong>arna växer dåligt.
För reglering <strong>av</strong> lax<strong>fisk</strong>et är det i sin tur viktigt<br />
att veta om en lax fångad i h<strong>av</strong>et härstammar<br />
från en odlingsanstalt eller om det är fråga om<br />
en natur<strong>fisk</strong>. Med hjälp <strong>av</strong> ett fjällprov kan<br />
man med rätt så stor säkerhet se skillnaden.<br />
Nuförtiden baserar sig nästan all reglering<br />
<strong>av</strong> <strong>fisk</strong>e runt om världen på forskning som<br />
grundar sig i åldersbestämning. Genom att<br />
uppskatta hur starkt ett <strong>fisk</strong>bestånd är kan<br />
forskarna ge svar på frågan hur mycket man<br />
kan <strong>fisk</strong>a <strong>av</strong> en viss art, och ändå hålla sig inom<br />
ramarna för ett hållbart <strong>fisk</strong>e.<br />
förhållandet mellan <strong>fisk</strong>arnas längd och ålder<br />
Man kan undersöka enskilda <strong>fisk</strong>ars tillväxthistoria<br />
genom att titta på förbeningarna. Man<br />
tittar då på <strong>av</strong>ståndet mellan årsringarna längs<br />
en och samma radie. Förhållandet mellan<br />
årsringarnas <strong>av</strong>stånd till varandra och fjällets/<br />
benets helhetsradie står i förhållande till <strong>fisk</strong>ens<br />
längd. Genom att titta på hur årsringarna<br />
är belägna, kan man uppskatta hur lång <strong>fisk</strong>en<br />
varit vid olika ålder. På motsvarande sätt kan<br />
man räkna ut hur mycket <strong>fisk</strong>en har växt under<br />
olika år. Den här metoden kallas retroaktiv<br />
bestämning <strong>av</strong> tillväxt.<br />
4 år<br />
3 år<br />
2 år<br />
1 år<br />
Retroaktiv bestämning <strong>av</strong> tillväxt från ett sikfjäll
ÅLdErsBEstämNiNg frÅN fjÄLL, BEN<br />
ELLER öRoNSTENaR<br />
<strong>Åldersbestämning</strong> bygger på att man räknar<br />
årsringar i <strong>fisk</strong>arnas fjäll, ben eller öronstenar<br />
(otoliter). Vanligtvis använder man sig <strong>av</strong> fjäll,<br />
för det är lätt att ta och hantera dessa prov och<br />
man kan efter provtagning ännu sälja eller<br />
äta <strong>fisk</strong>en. Fjällprov är också så gott som det<br />
enda alternativet om vill släppa tillbaka <strong>fisk</strong>en<br />
levande efter provtagningen.<br />
fjäll<br />
Fjäll är förbeningar<br />
som delvis är fästa<br />
i <strong>fisk</strong>ens läderhud.<br />
Eftersom fjällen inte<br />
ökar i antal i takt<br />
med att <strong>fisk</strong>en växer,<br />
måste fjällen växa för<br />
att täcka <strong>fisk</strong>en. Då<br />
fjällen växer, bildas det<br />
årsringar.<br />
Fjällens form och<br />
storlek varierar väldigt<br />
mycket mellan olika<br />
<strong>fisk</strong>arter. För att se<br />
tillväxtzonerna<br />
i siklöjans fjäll behövs<br />
ett mikroskop. Karpen<br />
och iden har fjäll som<br />
varför har <strong>fisk</strong>ar fjäll?<br />
Fiskens hud består <strong>av</strong> två<br />
lager, den slemmiga överhuden<br />
samt läderhuden.<br />
Överhuden täcks <strong>av</strong> fjäll.<br />
Fjällen isolerar och skyddar<br />
<strong>fisk</strong>ens hud. Om <strong>fisk</strong>en inte<br />
hade fjäll skulle <strong>fisk</strong>en lätt få<br />
hudskador och infekteras<br />
<strong>av</strong> bakterier och svampar<br />
som lever i vattnet.<br />
Den slemmiga huden minskar<br />
också på vattenmotståndet<br />
och gör det lättare för <strong>fisk</strong>en<br />
att röra sig i vattnet. En del<br />
arters överhud utsöndrar<br />
mycket slem (t.ex. gädda och<br />
mört<strong>fisk</strong>ar) medan andra<br />
arter utsöndrar lite slem<br />
(t.ex. abborre och gös).<br />
är flera centimeter breda, och deras fjäll kan<br />
man undersöka med hjälp <strong>av</strong> ett förstoringsglas,<br />
eller rent<strong>av</strong> med blotta ögat.<br />
Ben<br />
Liksom i fjäll, bildas det också tillväxtzoner i<br />
så gott som alla ben. Genom att räkna tillväxtzonernas<br />
bredd och antal kan man bestämma<br />
<strong>fisk</strong>ens ålder samt hur lång <strong>fisk</strong>en varit vid
slutet <strong>av</strong> varje tillväxtperiod.<br />
En del ben är dock pålitligare<br />
för åldersbestämning än<br />
andra. Vilket ben som lämpar<br />
sig bäst för åldersbestämning<br />
varierar från <strong>fisk</strong>art till <strong>fisk</strong>art.<br />
Hos de flesta <strong>fisk</strong>arter<br />
använder man vanligtvis<br />
gällocksbenet (operculum) för<br />
bestämning <strong>av</strong> ålder och tillväxt.<br />
I mört<strong>fisk</strong>ar och gäddor<br />
är däremot årsringarna<br />
i skuldergördelns (cleithrum)<br />
spadliknade del tydligare än<br />
i gällocket. Andra ben som<br />
används för åldersbestämning<br />
är ryggkotorna och gäddans<br />
vingben (metapterygoideum).<br />
Vingbenet finns i gäddans<br />
huvud och måste lösgöras<br />
genom kokning.<br />
Öronstenar<br />
Djupt inne i <strong>fisk</strong>arnas<br />
huvud, bakom ögonen och i<br />
anslutning till hjärnan finns<br />
inneröronen med öronstenar.<br />
Öronstenarna, som också<br />
kallas otoliter eller hörselstenar<br />
är ett balansorgan.<br />
Vid åldersbestämning <strong>av</strong> <strong>fisk</strong><br />
använder man ofta den största<br />
öronstenen, sagittan.<br />
Öronstenarnas form och<br />
storlek är specifik för varje art.<br />
En abborre som är två år gammal<br />
och tio centimeter lång<br />
har en öronsten stor som ett<br />
risgryn. En strömming har en<br />
lika stor öronsten först då den<br />
är 2025 cm lång.<br />
Gällocksben från<br />
abborre<br />
Cleithrum från gädda<br />
Öronsten från sik
Hur kaN jag SjÄLv<br />
ÅLDERSBESTÄMMa <strong>fisk</strong>?<br />
<strong>Åldersbestämning</strong> från fjäll<br />
Hemma, utan specialutrustning, kan du<br />
prova att åldersbestämma en död gädda<br />
eller braxen genom att räkna årsringarna<br />
i ett fjäll. Du kan göra detta med blotta ögat<br />
genom att hålla fjället mot ljuset, eller med<br />
hjälp <strong>av</strong> ett förstoringsglas.<br />
Var man tar fjällprov från gädda och braxen<br />
Det gäller att ta ett så helt och fint fjäll som<br />
möjligt för att undersökningen ska vara<br />
pålitlig. Ta fjällprovet från området nedanför<br />
mittlinjen och mellan analöppningen och<br />
bukfenorna.<br />
Se till att <strong>fisk</strong>ens hud är fuktad. Ta helst<br />
provet med en trubbig kniv, t.ex. en vanlig<br />
matkniv. Dra kniven över 2030 fjäll, från<br />
stjärtfenan mot huvudet. Låt fjällraden torka<br />
i en papperspåse eller ett kaffefilter så att de<br />
hålls rena och släta.<br />
Om du vill ta fjällprov från en levande<br />
<strong>fisk</strong>, som efter provtagning släpps tillbaka<br />
till vattnet, är det bäst att försiktigt plocka<br />
bort 35 fjäll med en pincett. Annars kan<br />
<strong>fisk</strong>en få en infektion och i värsta fall<br />
senare dö.
<strong>Åldersbestämning</strong> från ben<br />
Du kan också prova att åldersbestämma en<br />
<strong>fisk</strong> med hjälp <strong>av</strong> ett ben. Använd till exempel<br />
en död abborre och klipp med sax bort<br />
hela gällocket, så nära huvudet som möjligt.<br />
Håll gällocket i hett vatten i ca en minut. Då<br />
lossar det tunna skinnlagret och kvar blir de<br />
platta benen. Då benen torkat kan du räkna<br />
årsringarna. Det kan hända att du behöver ta<br />
ett förstoringsglas eller mikroskop till hjälp<br />
för att hitta de allra första årsringarna.<br />
<strong>Åldersbestämning</strong> från<br />
öronstenar<br />
För att granska öronstenarna<br />
behövs det vanligtvis<br />
ett mikroskop. Men kommer<br />
du över en öronsten<br />
från en lake, är det ofta<br />
möjligt att räkna årsringarna<br />
på öronstenens inåtböjda<br />
del med blotta ögat.<br />
Öppna den döda prov<strong>fisk</strong>ens<br />
huvud ovanför<br />
ögonen, med kniv eller<br />
sax, så att du får fram den<br />
vita hjärnan. Lyft bort<br />
hjärnan med en pincett<br />
och lyft ut de två stora<br />
öronstenarna (sagitta) som<br />
syns i innerörat. Rengör<br />
öronstenarna med hjälp <strong>av</strong><br />
vatten och hushållspapper.<br />
Efter att otoliterna torkat<br />
kan du granska dem med<br />
hjälp <strong>av</strong> förstoringsglas<br />
eller mikroskop.<br />
Hur man lyfter ut<br />
öronstenar ur sik
Hur GaMLa kaN <strong>fisk</strong>ar BLi?<br />
Hur gamla <strong>fisk</strong>arna kan bli varierar från art till<br />
art. Tångspiggen lever bara drygt ett år medan<br />
stören kan bli över 100 år gammal. Stören har<br />
funnits i Finland, men dött ut. Den <strong>fisk</strong> som<br />
i Finland numera lever längst är ålen, rekordet<br />
är 72 år. Den äldsta abboren som påträffats<br />
i Finland har varit 29 år gammal, medan den<br />
äldsta laxen som påträffats har varit 13 år.<br />
<strong>fisk</strong>arnas födelsedagar<br />
Man har bestämt att alla <strong>fisk</strong>ar på norra halvklotet<br />
har födelsedag vid nyåret (den 1 januari).<br />
Fiskarnas åldersbenämningar har att göra med<br />
förändringar i längd under tillväxtperioden.<br />
10
algot abborres födelsedagar<br />
Algot Abborre kläcktes<br />
i maj 2005. Algot hör till<br />
årsklassen 2005, liksom<br />
alla andra <strong>fisk</strong>ar födda<br />
samma år. I maj sa man<br />
att Algot var ett nykläckt<br />
<strong>fisk</strong>yngel, inne på sin<br />
första tillväxtperiod.<br />
Algot var noll (0) år, ända<br />
tills han började växa<br />
i längd under sommaren.<br />
Då flyttades han till<br />
åldersgruppen 0+.<br />
På hösten sa man att<br />
Algot var ett sommargammalt<br />
yngel, eller att<br />
han var ensomrig. Algot<br />
Enligt samma princip som Algot Abborre, byts<br />
också åldersgrupperna hos äldre <strong>fisk</strong>ar. Om<br />
man hos en <strong>fisk</strong> fångad i augusti 2008 räknar<br />
till 5 årsringar plus en ny tillväxtzon, hör <strong>fisk</strong>en<br />
till årsgruppen 5, <strong>fisk</strong>en är inne på sin sjätte<br />
tillväxtperiod och som <strong>fisk</strong>ens ålder anger<br />
man 5+. Fisken är född på våren 2003 och hör<br />
till årsklassen 2003. Genast då det nya året<br />
2009 inleds, fyller <strong>fisk</strong>en sex år, även om det i<br />
tillväxten inte syns någon förändring.<br />
11<br />
räknades som 0+ fram<br />
till nyåret 2006 då han<br />
fyllde ett år och flyttades<br />
till ettåringarna, dvs.<br />
åldersgruppen I.<br />
Följande sommar, då<br />
det började bildas en ny<br />
tillväxtzon i Algots öronstenar,<br />
ben och fjäll, lade<br />
man igen ett ”+” efter<br />
åldern. Algot var nu 1+<br />
och inne på sin andra<br />
tillväxtperiod. På hösten<br />
2006 var Algot tvåsomrig<br />
(men fortfarande<br />
1+). Vid nyåret 2007<br />
fyllde Algot två år.
Fiskarnas ålder kan bestämmas från årsringar<br />
som bildas i <strong>fisk</strong>arnas fjäll, ben och<br />
öronstenar.<br />
För <strong>fisk</strong>forskare har åldersbestämningen<br />
nästan en lika viktig roll som vägning och<br />
mätning <strong>av</strong> <strong>fisk</strong>en.<br />
Fritids<strong>fisk</strong>aren kan i sin tur vara intresserad<br />
<strong>av</strong> att veta hur gammal <strong>fisk</strong>en han<br />
fått är, i synnerhet om han fått en stor <strong>fisk</strong><br />
på kroken.<br />
Centralförbundet<br />
för Fiskerihushållning<br />
Malms handelsväg<br />
00 00 Helsingfors<br />
www.ahven.net<br />
<strong>fisk</strong>eri@ahven.net<br />
Tel. (0 ) 0<br />
Fax (0 )<br />
Vammalan Kirjapaino 00<br />
Gra<strong>fisk</strong> design och<br />
illustrationer: Anu Välitalo<br />
<strong>Åldersbestämning</strong> <strong>av</strong> <strong>fisk</strong><br />
Centralförbundet för<br />
Fiskerihushållning nr 1<br />
ISBN: - - 1 - -<br />
ISSN: 0 -<br />
Broschyren har fått<br />
bidrag från Svenska<br />
Folkskolans Vänner.
Change language