Fullpackat i Sölvesborgs småbåtshamn när Åkesson höll tredje ...
Fullpackat i Sölvesborgs småbåtshamn när Åkesson höll tredje ...
Fullpackat i Sölvesborgs småbåtshamn när Åkesson höll tredje ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
2 | Ledare<br />
E NYLIGEN avhållna olympiska<br />
spelen (OS) i London<br />
har som vanligt tilldragit<br />
sig en hel världs<br />
uppmärksamhet. Återigen har man<br />
kunnat konstatera att internationella<br />
idrottsevenemang är ett av få<br />
tillfällen då nationalistiska yttringar<br />
anses vara helt i sin ordning.<br />
Det hävdas ibland att idrott och<br />
politik inte hör ihop. Det är emellertid<br />
en fras som väl knappt någon tror<br />
på längre. Politik har förekommit i<br />
OS-sammanhang sedan åtminstone<br />
hundra år tillbaka i tiden. Redan vid<br />
den så kallade Solskensolympiaden<br />
i Stockholm 1912 uppstod således en<br />
kontrovers då det dåvarande ryska<br />
storfurstendömet Finlands manskap<br />
skulle tåga in i det nybyggda<br />
Stockholms stadion.<br />
Finnarna ville inte vara en del<br />
av den tsarryska truppen utan helst<br />
paradera in i den fullsatta idrottsborgen<br />
under egen flagga. Ryssarna<br />
motsatte sig emfatiskt detta, men<br />
det hela fick en ganska elegant lösning<br />
genom att Finlands atleter slutligen<br />
tilläts tåga in bakom en namnskylt<br />
med det egna nationsnamnet<br />
ett stycke bakom Rysslands trupp.<br />
Publiken jublade.<br />
I själva verket finns det nog inget<br />
olympiskt spel som varit helt fritt<br />
från politik. Vid några tillfällen har<br />
faktiskt hela tävlingen fungerat som<br />
politisk propaganda. Så har skett vid<br />
de fall då OS ägde rum i en diktatur<br />
av det ena eller andra slaget. Som<br />
i Berlin 1936 då Adolf Hitler invigde<br />
spelen. Som i Moskva 1980 då<br />
Leonid Brezjnev hälsade världens<br />
SD-Kuriren 101<br />
September 2012 www.sverigedemokraterna.se<br />
De olympiska spelen och politiken: som ler och långhalm<br />
idrottsungdom välkommen. Som i<br />
Peking 2008 då Hu Jintao stod för<br />
invigningstalet.<br />
Stundom har länder vilka uppfattats<br />
som misshagliga utestängts från<br />
OS. Så var fallet med Tyskland spe-<br />
Guor Marinal på löparbanan. Foto: Arkiv<br />
len <strong>när</strong>mast efter Första världskriget.<br />
Så var också fallet med Sydafrika<br />
under en lång följd av olympiska<br />
spel. Bojkotter, våld och protester<br />
av olika slag har också drabbat spelen.<br />
I Mexico City 1968 svarade ett<br />
antal amerikanska svarta löpare för<br />
en ”black power”-demonstration. I<br />
München 1972 massakrerades elva<br />
israeliska olympier av en palestinsk<br />
terrorgrupp. 1976 uteblev ett antal<br />
afrikanska nationer från Montreal-<br />
OS sedan ett nyzeeländskt rugbylag<br />
turnerat i Sydafrika. 1980 beordrade<br />
USA:s president Jimmy Carter boj-<br />
kott av Moskva-OS till följd av Sovjets<br />
invasion av Afghanistan; Sovjet<br />
och Östblocket svarade med bojkott<br />
av OS i Los Angeles 1984.<br />
Inte heller London-OS 2012 var<br />
fritt från politik. Den tyska rod-<br />
derskan Nadja Drygalla tvingades<br />
resa hem i förtid därför att hennes<br />
pojkvän kandiderat för partiet NDP<br />
i Rostock. Drygalla var tidigare polis<br />
men fick sparken på grund av pojkvännens<br />
politiska sympatier. Sedan<br />
har vi den grekiska trestegshopperskan<br />
Voula Papachristou som ströks<br />
ur startlistan på grund av politiskt<br />
inkorrekt twittrande. Hon sympatiserade<br />
även med partiet Gyllene<br />
gryning.<br />
Internationella olympiska kommittén<br />
(IOK) krävde därtill att Saudiarabien<br />
skulle ha med kvinnliga<br />
idrottare i OS trots att Saudiarabiens<br />
FN – tummelplats för drömmare, diktatorer och skurkar<br />
Chefredaktör<br />
Tommy Hansson<br />
EN ENDA praktiska erfarenhet<br />
jag har från Förenta<br />
Nationerna (FN)<br />
härrör sig från 1976, då<br />
jag som representant för Svensk-<br />
Koreanska Föreningen deltog i ett<br />
seminarium i Stockholm anordnat<br />
av Svenska FN-förbundet. Eftersom<br />
detta tilldrog sig under det radikala<br />
1970-talet och föreningen jag representerade<br />
stod Republiken Korea<br />
(Sydkorea) – som då stod klart till<br />
höger politiskt – <strong>när</strong>a var det föga<br />
märkligt att jag utsattes för pikar om<br />
mina politiska sympatier.<br />
Desto märkligare kan man tycka<br />
är att FN fortfarande har en markant<br />
slagsida åt vänster. Berlinmuren<br />
föll för <strong>när</strong>mare ett kvartssekel<br />
sedan och Sovjetväldet imploderade<br />
strax därefter, men FN är fortfarande<br />
på många sätt en tummelplats för<br />
drömmare, diktatorer och skurkar<br />
varav många med vänsterpolitisk<br />
utsyn med noll ekonomiska och<br />
andra insikter.<br />
För den som önskar ta del av en<br />
klarsynt bild av dagens Förenta Nationerna<br />
kan rekommenderas Fredrik<br />
Segerfeldts bok FN. Spruckna<br />
drömmar (Hydra förlag 2011, 194 sidor).<br />
Det är utomordentligt nyttig<br />
läsning för den som ännu gör sig illusioner<br />
om FN:s verkliga karaktär.<br />
”Hur skulle den sämsta tänkbara<br />
rollfördelningen för en internationell<br />
organisation se ut?” frågar sig<br />
författaren. Han ger själv svaret:<br />
”Folkmördare (Rwanda) skulle vara<br />
ansvariga för säkerheten, kommunistiska<br />
enpartistater (Kina) skulle<br />
verka för mänskliga rättigheter, vanstyrda<br />
afrikanska stater (Zimbabwe)<br />
skulle sköta den ekonomiska utvecklingen<br />
och fundamentalistiska<br />
muslimer (Saudiarabien) främja<br />
kvinnors rättigheter. Och så en dyr,<br />
korrupt och ineffektiv administration<br />
ovanpå det hela. Det är så FN<br />
ser ut.”<br />
Inte många ärliga bedömare bestrider<br />
nog Fredrik Segerfeldts omdöme.<br />
Trots detta fortsätter den 1945<br />
grundade världsorganisationen att<br />
spela en betydande roll i många<br />
människors och staters medvetande.<br />
Segerfeldt konstaterar <strong>när</strong> det<br />
gäller den svenska hållningen till<br />
FN:<br />
”Ändå står Förenta Nationerna<br />
sedan många decennier i centrum<br />
för svensk utrikespolitik. Vi låtsas<br />
som att det finns en internationell<br />
rättsordning, som att FN kan skapa<br />
fred och utveckling och som att det<br />
finns några förenta nationer med<br />
gemensamma mål och intressen.<br />
FN står för en naiv önskedröm som<br />
spruckit, gång på gång.”<br />
Det är sant att FN vid några<br />
tillfällen i historien svarat för värdefulla<br />
och konstruktiva insatser.<br />
Så var fallet då den judiska staten<br />
Israel bildades några år efter Förintelsen<br />
(1948) under beskydd av<br />
världsorganisationen. Så skedde<br />
också då USA-dominerade styrkor<br />
under FN-flagg i Koreakriget 1950-<br />
53 lyckades förhindra att Sydkorea<br />
Kofi Annan visade ingen vilja att förhindra<br />
folkmordet i Rwanda 1994. Foto: Ricardo<br />
Stuckert/ABr<br />
uppslukades av den kommunistiska<br />
aggressionen från Nordkorea och<br />
Röda Kina. Det går säkert att hitta<br />
ytterligare ett par fall då FN stått för<br />
värdefulla, fredsskapande insatser<br />
olympiska kommitté sagt nej därtill.<br />
Följden blev att saudierna kom till<br />
start med andraplansfigurer som<br />
alls inte <strong>höll</strong> olympisk standard och<br />
som dessutom – vilket IOK tyckte<br />
var helt i sin ordning – tvingades<br />
tåga in i olympiastadion efter männen<br />
med spöklik, heltäckande klädsel.<br />
Slutligen skall några ord i sammanhanget<br />
sägas om den 28-årige<br />
Guor Marinal som deltog i det<br />
olympiska maratonloppet. Guor<br />
lärde sig springa genom att vara på<br />
ständig flykt undan de islamistiska<br />
ligor vilka terroriserade de kristna<br />
i södra delen av Sudan. När han var<br />
åtta år kunde han ännu inte springa<br />
tillräckligt fort utan infångades av<br />
muhammedanska slavhandlare.<br />
Härefter tillbringade han nästan tio<br />
år i slaveri i Khartoum. Som vuxen<br />
lyckades han fly och hamnade efter<br />
diverse äventyrligheter i USA, där<br />
han fick asyl och permanent uppehållstillstånd.<br />
Eftersom Guor Marinal ännu ej<br />
hunnit bli amerikansk medborgare<br />
och Sydsudan inte har någon olympisk<br />
kommitté fick han i London<br />
tävla under IOK:s flagga. Han slutade<br />
på 47:e plats med tiden 2.19,39.<br />
Det kan avslutningsvis och med<br />
allt fog sägas att de olympiska spelen<br />
och politiken varit som ler och<br />
långhalm. <<br />
Tommy Hansson<br />
Chefredaktör<br />
där Sverige deltagit aktivt.<br />
Debaclen har dock varit många<br />
och uppseendeväckande. I främsta<br />
rummet kan nämnas FN:s passivitet<br />
i samband med folkmordet i<br />
Rwanda under några månader 1994,<br />
då omkring en miljon tutsier brutalt<br />
mördades under medverkan av<br />
den kristdemokratiska MRND-regimen<br />
och den hutunationalistiska<br />
milisen. FN och dess representant,<br />
den senare generalsekreteraren Kofi<br />
Annan, var fuller väl medvetna om<br />
vad som pågick i landet men vägrade<br />
ingripa med motiveringen att<br />
det var ett ”inbördeskrig”.<br />
Samma typ av passivitet intog<br />
FN-styrkor i Bosnien-Hercegovina<br />
sommaren 1995, då bosnienserbiska<br />
styrkor under befäl av Ratko Mladic<br />
sköt ihjäl cirka 8 000 bosnienmuslimska<br />
män och ynglingar. Det var<br />
den värsta massakern i Europa efter<br />
Andra världskriget.<br />
Nu senast har FN visat sig sorgligt<br />
oförmöget att förhindra Syriens<br />
diktaturregim från att mörda delar<br />
av sin egen befolkning. Till och med<br />
Svenska FN-förbundets ordförande<br />
Aleksander Gabelic har tvingats erkänna<br />
att ”nya initiativ måste till i<br />
förlamat FN”.<br />
Fredrik Segerfeldt menar för sin<br />
del att det är hög tid att sluta hoppas<br />
på FN och i stället satsa på ett samarbete<br />
mellan världens demokratier<br />
inom ramen för ett Demokratiernas<br />
Förbund. <<br />
En budkavle är utskickad. Den<br />
löper genom dag och natt. Den<br />
går, såsom otaliga budkavlar fordom<br />
har gått, rättsols från gård<br />
till gård, från härad till härad. Det<br />
är den löpande elden som genom<br />
dag och natt skall kringföras.<br />
Budkavle går! Rid i natt!<br />
Vilhelm Moberg, 1941<br />
Sverigedemokraterna<br />
Riksdagen<br />
100 12 Stockholm<br />
08 - 50 00 00 50<br />
info@sverigedemokraterna.se<br />
www.sverigedemokraterna.se<br />
SD-Kuriren<br />
Box 26<br />
291 21 Kristianstad<br />
Chefredaktör<br />
Tommy Hansson<br />
tommy.hansson@sverigedemokraterna.se<br />
08-50 00 00 66<br />
Ansvarig utgivare<br />
Richard Jomshof<br />
richard.jomshof@sdkuriren.se<br />
Redaktion<br />
Daniel Engström<br />
Jens Leandersson<br />
Mats Dagerlind<br />
Rickard Håkansson<br />
Robert Stenkvist<br />
Cassandra Sundin<br />
Joakim Isheden<br />
Fasta krönikörer<br />
Stellan Bojerud<br />
Linus Bylund<br />
Robert Stenkvist<br />
Övriga medarbetare i detta nummer:<br />
Mikael Eskilandersson<br />
Malte Holm<br />
Utgivning<br />
SD-Kuriren utkommer med cirka<br />
sex nummer per år till Sverigedemokraternas<br />
medlemmar samt<br />
övriga prenumeranter.<br />
Prenumeration, 6 nummer<br />
250 kronor på bg 5280 - 7005.<br />
Annonsering<br />
Se www.sdkuriren.se eller ring<br />
08-50 00 00 50.<br />
Upplaga<br />
10 000 ex (Juli 2012)<br />
SD-Kuriren utges av Sverigedemokraterna<br />
och är officiellt partiorgan.<br />
De åsikter redaktionen<br />
eller externa skribenter uttrycker<br />
i tidningen behöver inte nödvändigtvis<br />
motsvara partiets<br />
ståndpunkter. Redaktionen tar<br />
tacksamt emot foton, artiklar,<br />
sakuppgifter, tidningsutklipp och<br />
teckningar. Insänt material betraktas<br />
som tillhörande SD-K:s<br />
arkiv. Redaktionen förbehåller sig<br />
rätten att korta, rätta, redigera,<br />
illustrera och publicera insänt material.<br />
Redaktionen ansvarar inte<br />
för obeställt material.<br />
© Sverigedemokraterna. Eftertryck<br />
tillåts endast om källan<br />
anges.<br />
ISSN 0284 - 6861
Change language