Fullpackat i Sölvesborgs småbåtshamn när Åkesson höll tredje ...
Fullpackat i Sölvesborgs småbåtshamn när Åkesson höll tredje ...
Fullpackat i Sölvesborgs småbåtshamn när Åkesson höll tredje ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Nummer 101 | September 2012<br />
s v e r i g e d e m o k r a t i s k t i d s k r i f t<br />
Energisk satsning<br />
av distrikt Syd<br />
4 I SD:s Syddistrikt satsas det stort<br />
på utbildning av medlemmarna. Härtill<br />
har distriktet hållit en så kallad<br />
energidag med såväl intern som extern<br />
medverkan av hög klass. Talade<br />
gjorde bland andra Öresundskrafts<br />
VD Anders Östlund (bilden) samt<br />
riksdagsledamot Lars Isovaara.<br />
Sidan 3<br />
Kasselstrand<br />
blev återvald<br />
4 Gustaf Kasselstrand, Stockholm<br />
(bilden) blev återvald med en bred<br />
majoritet <strong>när</strong> Sverigedemokratisk<br />
Ungdom (SDU) <strong>höll</strong> kongress i början<br />
av september. Utmanade gjorde<br />
Paula Bieler, Uppsala. Kongressen<br />
kom att präglas av en livlig och<br />
stundom något överhettad debatt.<br />
Sidan 4<br />
SD-Kvinnor kraftsamlade<br />
i Almedalen<br />
4 I samband med politikerveckan i<br />
Almedalen på Gotland i juli passade<br />
SDs kvinnoförbund SD-Kvinnor på<br />
att visa upp sig. Förbundsordförande<br />
Carina Herrstedt framträdde på<br />
stora scenen innan det var dags för<br />
Jimmie <strong>Åkesson</strong> att tala. Även andra<br />
SD-kvinnor medverkade.<br />
Sidan 10<br />
<strong>Fullpackat</strong> i <strong>Sölvesborgs</strong> <strong>småbåtshamn</strong><br />
<strong>när</strong> <strong>Åkesson</strong> <strong>höll</strong> <strong>tredje</strong> sommartalet<br />
SD:s partiledare Jimmie <strong>Åkesson</strong> berättade vid sitt <strong>tredje</strong> sommartal i hemstaden Sölvesborg att han inte kände skuld och skam för sitt svenska arv. Foto: Jörgen Fogelklou<br />
4 Det var fullpackat med folk i<br />
<strong>småbåtshamn</strong>en i Sölvesborg <strong>när</strong><br />
Sverigedemokraternas partiledare<br />
Jimmie <strong>Åkesson</strong> avlevererade sitt<br />
<strong>tredje</strong> sommartal i ordningen sedan<br />
starten valåret 2010. Även medierna<br />
hade mött upp mangrant.<br />
Riksdagsledamot Richard Jomshof<br />
inledde den numera traditionella<br />
tillställningen med att kortfattat<br />
presentera talaren och hans<br />
hemstad Sölvesborg, vilken en gång<br />
i tiden var ett starkt danskt (!) fäste.<br />
Jimmie <strong>Åkesson</strong> för sin del citerade<br />
inledningsvis integrationsminister<br />
Erik Ullenhag (FP), som sagt<br />
att han haft ”turen” att födas i det<br />
relativt välmående och välordnade<br />
Sverige.<br />
– Men det är inte bara turen som<br />
givit oss det Sverige vi har i dag, menade<br />
SD-ledaren. Visst är vi lyckligt<br />
lottade. Men vi hade inte haft det vi<br />
har i dag om det inte varit för alla<br />
svenskar genom historien som fallit<br />
i strid eller knogat på åkrar eller<br />
i industrier.<br />
<strong>Åkesson</strong> vägrade, fram<strong>höll</strong> han,<br />
att känna skuld och skam för det<br />
han och andra moderna svenskar<br />
fått i arv. I stället kände han ingenting<br />
annat än stolthet och tacksam-<br />
Vad händer i Syrien? Vi minns Raoul Wallenberg Sidan 10<br />
het. För dessa ord fick SD-ledaren<br />
dånande applåder från den talrika<br />
publiken.<br />
Härefter kom <strong>Åkesson</strong> in på välfärdsfrågor<br />
och förhållandet mellan<br />
det offentliga och den privata sektorn.<br />
– Välfärden är inte vilken marknad<br />
som helst. Kanske är möjligheten<br />
att välja helt fritt inte det allra<br />
viktigaste i sammanhanget. Om<br />
vinstintresset prioriteras före patienten<br />
finns det risk att det blir fel.<br />
I stället, menade Jimmie, gäller<br />
det att hitta den rätta balansen mellan<br />
extremliberalismens och råsoci-<br />
alismens ”lösningar”. SD är ett parti<br />
för sans och balans.<br />
I slutet av talet förutskickade<br />
Jimmie <strong>Åkesson</strong> att SD i riksdagen<br />
i höst kommer att presentera ett<br />
budgetförslag vilket omfattar förslag<br />
som syftar till att ge låg- och<br />
medelinkomsttagare liksom äldre<br />
mer pengar i plånboken.<br />
Enligt SD:s förslag skall vidare<br />
10 000 nya jobb kunna skapas. <<br />
Hallå där, Matthias Rausbo!<br />
Sidan 6 – 7<br />
Sidan 8 Sidan 12
2 | Ledare<br />
E NYLIGEN avhållna olympiska<br />
spelen (OS) i London<br />
har som vanligt tilldragit<br />
sig en hel världs<br />
uppmärksamhet. Återigen har man<br />
kunnat konstatera att internationella<br />
idrottsevenemang är ett av få<br />
tillfällen då nationalistiska yttringar<br />
anses vara helt i sin ordning.<br />
Det hävdas ibland att idrott och<br />
politik inte hör ihop. Det är emellertid<br />
en fras som väl knappt någon tror<br />
på längre. Politik har förekommit i<br />
OS-sammanhang sedan åtminstone<br />
hundra år tillbaka i tiden. Redan vid<br />
den så kallade Solskensolympiaden<br />
i Stockholm 1912 uppstod således en<br />
kontrovers då det dåvarande ryska<br />
storfurstendömet Finlands manskap<br />
skulle tåga in i det nybyggda<br />
Stockholms stadion.<br />
Finnarna ville inte vara en del<br />
av den tsarryska truppen utan helst<br />
paradera in i den fullsatta idrottsborgen<br />
under egen flagga. Ryssarna<br />
motsatte sig emfatiskt detta, men<br />
det hela fick en ganska elegant lösning<br />
genom att Finlands atleter slutligen<br />
tilläts tåga in bakom en namnskylt<br />
med det egna nationsnamnet<br />
ett stycke bakom Rysslands trupp.<br />
Publiken jublade.<br />
I själva verket finns det nog inget<br />
olympiskt spel som varit helt fritt<br />
från politik. Vid några tillfällen har<br />
faktiskt hela tävlingen fungerat som<br />
politisk propaganda. Så har skett vid<br />
de fall då OS ägde rum i en diktatur<br />
av det ena eller andra slaget. Som<br />
i Berlin 1936 då Adolf Hitler invigde<br />
spelen. Som i Moskva 1980 då<br />
Leonid Brezjnev hälsade världens<br />
SD-Kuriren 101<br />
September 2012 www.sverigedemokraterna.se<br />
De olympiska spelen och politiken: som ler och långhalm<br />
idrottsungdom välkommen. Som i<br />
Peking 2008 då Hu Jintao stod för<br />
invigningstalet.<br />
Stundom har länder vilka uppfattats<br />
som misshagliga utestängts från<br />
OS. Så var fallet med Tyskland spe-<br />
Guor Marinal på löparbanan. Foto: Arkiv<br />
len <strong>när</strong>mast efter Första världskriget.<br />
Så var också fallet med Sydafrika<br />
under en lång följd av olympiska<br />
spel. Bojkotter, våld och protester<br />
av olika slag har också drabbat spelen.<br />
I Mexico City 1968 svarade ett<br />
antal amerikanska svarta löpare för<br />
en ”black power”-demonstration. I<br />
München 1972 massakrerades elva<br />
israeliska olympier av en palestinsk<br />
terrorgrupp. 1976 uteblev ett antal<br />
afrikanska nationer från Montreal-<br />
OS sedan ett nyzeeländskt rugbylag<br />
turnerat i Sydafrika. 1980 beordrade<br />
USA:s president Jimmy Carter boj-<br />
kott av Moskva-OS till följd av Sovjets<br />
invasion av Afghanistan; Sovjet<br />
och Östblocket svarade med bojkott<br />
av OS i Los Angeles 1984.<br />
Inte heller London-OS 2012 var<br />
fritt från politik. Den tyska rod-<br />
derskan Nadja Drygalla tvingades<br />
resa hem i förtid därför att hennes<br />
pojkvän kandiderat för partiet NDP<br />
i Rostock. Drygalla var tidigare polis<br />
men fick sparken på grund av pojkvännens<br />
politiska sympatier. Sedan<br />
har vi den grekiska trestegshopperskan<br />
Voula Papachristou som ströks<br />
ur startlistan på grund av politiskt<br />
inkorrekt twittrande. Hon sympatiserade<br />
även med partiet Gyllene<br />
gryning.<br />
Internationella olympiska kommittén<br />
(IOK) krävde därtill att Saudiarabien<br />
skulle ha med kvinnliga<br />
idrottare i OS trots att Saudiarabiens<br />
FN – tummelplats för drömmare, diktatorer och skurkar<br />
Chefredaktör<br />
Tommy Hansson<br />
EN ENDA praktiska erfarenhet<br />
jag har från Förenta<br />
Nationerna (FN)<br />
härrör sig från 1976, då<br />
jag som representant för Svensk-<br />
Koreanska Föreningen deltog i ett<br />
seminarium i Stockholm anordnat<br />
av Svenska FN-förbundet. Eftersom<br />
detta tilldrog sig under det radikala<br />
1970-talet och föreningen jag representerade<br />
stod Republiken Korea<br />
(Sydkorea) – som då stod klart till<br />
höger politiskt – <strong>när</strong>a var det föga<br />
märkligt att jag utsattes för pikar om<br />
mina politiska sympatier.<br />
Desto märkligare kan man tycka<br />
är att FN fortfarande har en markant<br />
slagsida åt vänster. Berlinmuren<br />
föll för <strong>när</strong>mare ett kvartssekel<br />
sedan och Sovjetväldet imploderade<br />
strax därefter, men FN är fortfarande<br />
på många sätt en tummelplats för<br />
drömmare, diktatorer och skurkar<br />
varav många med vänsterpolitisk<br />
utsyn med noll ekonomiska och<br />
andra insikter.<br />
För den som önskar ta del av en<br />
klarsynt bild av dagens Förenta Nationerna<br />
kan rekommenderas Fredrik<br />
Segerfeldts bok FN. Spruckna<br />
drömmar (Hydra förlag 2011, 194 sidor).<br />
Det är utomordentligt nyttig<br />
läsning för den som ännu gör sig illusioner<br />
om FN:s verkliga karaktär.<br />
”Hur skulle den sämsta tänkbara<br />
rollfördelningen för en internationell<br />
organisation se ut?” frågar sig<br />
författaren. Han ger själv svaret:<br />
”Folkmördare (Rwanda) skulle vara<br />
ansvariga för säkerheten, kommunistiska<br />
enpartistater (Kina) skulle<br />
verka för mänskliga rättigheter, vanstyrda<br />
afrikanska stater (Zimbabwe)<br />
skulle sköta den ekonomiska utvecklingen<br />
och fundamentalistiska<br />
muslimer (Saudiarabien) främja<br />
kvinnors rättigheter. Och så en dyr,<br />
korrupt och ineffektiv administration<br />
ovanpå det hela. Det är så FN<br />
ser ut.”<br />
Inte många ärliga bedömare bestrider<br />
nog Fredrik Segerfeldts omdöme.<br />
Trots detta fortsätter den 1945<br />
grundade världsorganisationen att<br />
spela en betydande roll i många<br />
människors och staters medvetande.<br />
Segerfeldt konstaterar <strong>när</strong> det<br />
gäller den svenska hållningen till<br />
FN:<br />
”Ändå står Förenta Nationerna<br />
sedan många decennier i centrum<br />
för svensk utrikespolitik. Vi låtsas<br />
som att det finns en internationell<br />
rättsordning, som att FN kan skapa<br />
fred och utveckling och som att det<br />
finns några förenta nationer med<br />
gemensamma mål och intressen.<br />
FN står för en naiv önskedröm som<br />
spruckit, gång på gång.”<br />
Det är sant att FN vid några<br />
tillfällen i historien svarat för värdefulla<br />
och konstruktiva insatser.<br />
Så var fallet då den judiska staten<br />
Israel bildades några år efter Förintelsen<br />
(1948) under beskydd av<br />
världsorganisationen. Så skedde<br />
också då USA-dominerade styrkor<br />
under FN-flagg i Koreakriget 1950-<br />
53 lyckades förhindra att Sydkorea<br />
Kofi Annan visade ingen vilja att förhindra<br />
folkmordet i Rwanda 1994. Foto: Ricardo<br />
Stuckert/ABr<br />
uppslukades av den kommunistiska<br />
aggressionen från Nordkorea och<br />
Röda Kina. Det går säkert att hitta<br />
ytterligare ett par fall då FN stått för<br />
värdefulla, fredsskapande insatser<br />
olympiska kommitté sagt nej därtill.<br />
Följden blev att saudierna kom till<br />
start med andraplansfigurer som<br />
alls inte <strong>höll</strong> olympisk standard och<br />
som dessutom – vilket IOK tyckte<br />
var helt i sin ordning – tvingades<br />
tåga in i olympiastadion efter männen<br />
med spöklik, heltäckande klädsel.<br />
Slutligen skall några ord i sammanhanget<br />
sägas om den 28-årige<br />
Guor Marinal som deltog i det<br />
olympiska maratonloppet. Guor<br />
lärde sig springa genom att vara på<br />
ständig flykt undan de islamistiska<br />
ligor vilka terroriserade de kristna<br />
i södra delen av Sudan. När han var<br />
åtta år kunde han ännu inte springa<br />
tillräckligt fort utan infångades av<br />
muhammedanska slavhandlare.<br />
Härefter tillbringade han nästan tio<br />
år i slaveri i Khartoum. Som vuxen<br />
lyckades han fly och hamnade efter<br />
diverse äventyrligheter i USA, där<br />
han fick asyl och permanent uppehållstillstånd.<br />
Eftersom Guor Marinal ännu ej<br />
hunnit bli amerikansk medborgare<br />
och Sydsudan inte har någon olympisk<br />
kommitté fick han i London<br />
tävla under IOK:s flagga. Han slutade<br />
på 47:e plats med tiden 2.19,39.<br />
Det kan avslutningsvis och med<br />
allt fog sägas att de olympiska spelen<br />
och politiken varit som ler och<br />
långhalm. <<br />
Tommy Hansson<br />
Chefredaktör<br />
där Sverige deltagit aktivt.<br />
Debaclen har dock varit många<br />
och uppseendeväckande. I främsta<br />
rummet kan nämnas FN:s passivitet<br />
i samband med folkmordet i<br />
Rwanda under några månader 1994,<br />
då omkring en miljon tutsier brutalt<br />
mördades under medverkan av<br />
den kristdemokratiska MRND-regimen<br />
och den hutunationalistiska<br />
milisen. FN och dess representant,<br />
den senare generalsekreteraren Kofi<br />
Annan, var fuller väl medvetna om<br />
vad som pågick i landet men vägrade<br />
ingripa med motiveringen att<br />
det var ett ”inbördeskrig”.<br />
Samma typ av passivitet intog<br />
FN-styrkor i Bosnien-Hercegovina<br />
sommaren 1995, då bosnienserbiska<br />
styrkor under befäl av Ratko Mladic<br />
sköt ihjäl cirka 8 000 bosnienmuslimska<br />
män och ynglingar. Det var<br />
den värsta massakern i Europa efter<br />
Andra världskriget.<br />
Nu senast har FN visat sig sorgligt<br />
oförmöget att förhindra Syriens<br />
diktaturregim från att mörda delar<br />
av sin egen befolkning. Till och med<br />
Svenska FN-förbundets ordförande<br />
Aleksander Gabelic har tvingats erkänna<br />
att ”nya initiativ måste till i<br />
förlamat FN”.<br />
Fredrik Segerfeldt menar för sin<br />
del att det är hög tid att sluta hoppas<br />
på FN och i stället satsa på ett samarbete<br />
mellan världens demokratier<br />
inom ramen för ett Demokratiernas<br />
Förbund. <<br />
En budkavle är utskickad. Den<br />
löper genom dag och natt. Den<br />
går, såsom otaliga budkavlar fordom<br />
har gått, rättsols från gård<br />
till gård, från härad till härad. Det<br />
är den löpande elden som genom<br />
dag och natt skall kringföras.<br />
Budkavle går! Rid i natt!<br />
Vilhelm Moberg, 1941<br />
Sverigedemokraterna<br />
Riksdagen<br />
100 12 Stockholm<br />
08 - 50 00 00 50<br />
info@sverigedemokraterna.se<br />
www.sverigedemokraterna.se<br />
SD-Kuriren<br />
Box 26<br />
291 21 Kristianstad<br />
Chefredaktör<br />
Tommy Hansson<br />
tommy.hansson@sverigedemokraterna.se<br />
08-50 00 00 66<br />
Ansvarig utgivare<br />
Richard Jomshof<br />
richard.jomshof@sdkuriren.se<br />
Redaktion<br />
Daniel Engström<br />
Jens Leandersson<br />
Mats Dagerlind<br />
Rickard Håkansson<br />
Robert Stenkvist<br />
Cassandra Sundin<br />
Joakim Isheden<br />
Fasta krönikörer<br />
Stellan Bojerud<br />
Linus Bylund<br />
Robert Stenkvist<br />
Övriga medarbetare i detta nummer:<br />
Mikael Eskilandersson<br />
Malte Holm<br />
Utgivning<br />
SD-Kuriren utkommer med cirka<br />
sex nummer per år till Sverigedemokraternas<br />
medlemmar samt<br />
övriga prenumeranter.<br />
Prenumeration, 6 nummer<br />
250 kronor på bg 5280 - 7005.<br />
Annonsering<br />
Se www.sdkuriren.se eller ring<br />
08-50 00 00 50.<br />
Upplaga<br />
10 000 ex (Juli 2012)<br />
SD-Kuriren utges av Sverigedemokraterna<br />
och är officiellt partiorgan.<br />
De åsikter redaktionen<br />
eller externa skribenter uttrycker<br />
i tidningen behöver inte nödvändigtvis<br />
motsvara partiets<br />
ståndpunkter. Redaktionen tar<br />
tacksamt emot foton, artiklar,<br />
sakuppgifter, tidningsutklipp och<br />
teckningar. Insänt material betraktas<br />
som tillhörande SD-K:s<br />
arkiv. Redaktionen förbehåller sig<br />
rätten att korta, rätta, redigera,<br />
illustrera och publicera insänt material.<br />
Redaktionen ansvarar inte<br />
för obeställt material.<br />
© Sverigedemokraterna. Eftertryck<br />
tillåts endast om källan<br />
anges.<br />
ISSN 0284 - 6861
www.sverigedemokraterna.se SD-Kuriren 101 September 2012<br />
Sverige | 3<br />
Distrikt Syd storsatsar på utbildningar av medlemmarna<br />
Historisk ”energidag” i<br />
Eslöv med Öresundskrafts VD<br />
Distrikt Syd, som numera består<br />
av Kronobergs län och Skåne,<br />
är ett distrikt i Sverigedemokraternas<br />
starkaste område. I<br />
flertalet av kommunerna är SD<br />
<strong>tredje</strong> största parti och ofta även<br />
vågmästare. Det ställer höga krav<br />
på organisationen och att allt<br />
verkligen fungerar i distriktet.<br />
ISTRIKT SYD leds av en styrelse<br />
bestående av tolv<br />
ordinarie ledamöter och<br />
fem ersättare. För att<br />
verkställa styrelsens beslut samt<br />
göra det möjligt att fatta snabba<br />
beslut i brådskande frågor finns ett<br />
verkställande utskott som består av<br />
fyra personer. Verkställande utskottet<br />
består av ordförande Mikael Eskilandersson,<br />
vice ordförande Heidi<br />
Kronvall, andra vice ordförande<br />
Hans-Olof Andersson och sekreterare<br />
Ibb Malmgren.<br />
Få ut maximalt<br />
Under det senaste året har distrikt<br />
Syd storsatsat på utbildningar och<br />
då framförallt grundläggande utbildningar<br />
för sina medlemmar ute<br />
i kommunföreningarna. Målet är<br />
högt ställt, nämligen att alla kommunföreningar<br />
i Syd ska ha erbjudits<br />
en grundläggande utbildning<br />
för sina medlemmar, i sin kommuns<br />
<strong>när</strong>område, innan året är slut.<br />
Öresundskrafts VD Anders Östlund talade vid syddistriktets energidag. Foto: Hans-Olof Andersson<br />
En inte helt lätt uppgift i ett distrikt<br />
med runt 1 400 medlemmar<br />
och där förhoppningen är att alla<br />
kommunföreningar nu tar chansen<br />
att få utbildning av sina medlemmar.<br />
Redan nu har flertalet av<br />
kommunföreningarna i Syd haft ett<br />
eller flera utbildningstillfällen. Dels<br />
kring grunderna i det politiska sys-<br />
Den 4 augusti <strong>höll</strong>s en utbildningsdag i Lund. Foto: Hans-Olof Andersson<br />
temet men dels även mer långtgående<br />
utbildningar där sakfrågor och<br />
ideologi har diskuterats ingående.<br />
Ledstjärnan för utbildningarna<br />
är att varje utbildning ska anpassas<br />
efter den kommunförening där<br />
den genomförs och läggas på en<br />
nivå som passar det stora flertalet<br />
i kommunföreningen. Detta för att<br />
den enskilde medlemmen ska få ut<br />
maximalt av sin utbildning.<br />
Viktiga utbildningar<br />
Redan under föregående år började<br />
planeringen för utbildningsinsatserna,<br />
och på ett tidigt stadium<br />
fastslogs att utbildningarna ska<br />
hålla en hög kvalité och några ”sista<br />
minuten”- lösningar inte skulle få<br />
förekomma. Den medlem som satsar<br />
sin lediga tid på att gå på våra<br />
utbildningar ska åtminstone känna<br />
att den haft ut något av det.<br />
Därefter togs ett basprogram och<br />
en strategi fram för utbildningarna,<br />
som vi nu försöker efterleva i möjligaste<br />
mån. Kommunföreningarnas<br />
eget engagemang är ytterst viktigt<br />
Dags tänka på kyrkovalet 2013!<br />
15 september 2013 är det<br />
dags för kyrkovalet. Här följer<br />
en första information om vilka<br />
krav som ställs för att kandidera<br />
samt vilka olika former<br />
som det finns.<br />
Man kan kandidera på tre nivåer:<br />
kyrkomötet, stiftsfullmäktige<br />
samt kyrkofullmäktige.<br />
Kyrkomötet är det högsta beslutande<br />
organet med 251 ledamöter.<br />
Vi har i dagsläget sju<br />
ledamöter. Dessa sammanträder<br />
två gånger om året i något som<br />
kallas sessioner och vilka äger<br />
rum i september och oktober varje<br />
år. Man måste kunna <strong>när</strong>vara i båda<br />
sessionerna. De pågår fyra plus tre<br />
dagar. Det utfaller ersättning och<br />
kyrkan står för övernattning och<br />
transport till sessionerna. Det finns<br />
åtta utskott som behandlar frågor<br />
som rör kyrkan.<br />
Stiftsfullmäktige. Stiften är 13 till<br />
antalet och är en administrativ region<br />
inom kyrkan. De möts tre-fyra<br />
gånger per år. Ersättning utgår vid<br />
dessa möten. Stiften består av kontrakt<br />
som består av församlingar.<br />
Antalet ledamöter varierar utifrån<br />
hur stort stiftet är.<br />
Kyrkofullmäktige utgörs av ett antal<br />
församlingar. Kyrkorådet är församlingens<br />
styrelse. Samfällda kyrkofullmäktige<br />
är flera församlingar<br />
som är sammanslagna. En mindre<br />
ersättning utgår. Man har möten<br />
tre-fyra gånger per år. Antalet ledamöter<br />
varierar utifrån hur stor<br />
församlingen är.<br />
Krav från Svenska kyrkan för att<br />
kandidera är att man är döpt, fyller<br />
minst 18 år på valdagen, är medlem<br />
i Svenska kyrkan samt folkbokförd<br />
för att få allt att fungera optimalt.<br />
De kommunföreningar som var<br />
snabbast med att svara på Syds erbjudande<br />
om utbildning av deras<br />
medlemmar var också de kommunföreningar<br />
där vi började.<br />
Detta har gjort att vissa kommunföreningar<br />
nu redan har haft<br />
flera utbildningar och står väl rustade<br />
inför nästa val, med många medlemmar<br />
som vet grunderna i vad de<br />
ger sig in i. Vi vet erfarenhetsmässigt<br />
att de kommunföreningar som<br />
har låtit sina medlemmar få en bra<br />
inblick i hur det politiska fungerar,<br />
innan de väljs in på förtroendeposter,<br />
har färre avhopp och fungerar<br />
bättre. Därför består en del av Syds<br />
arbete kring utbildningarna helt<br />
enkelt i att upplysa kommunföreningarna<br />
om varför det är så viktigt<br />
att genomföra utbildningar av sina<br />
medlemmar.<br />
Historisk ”energidag”<br />
Antalet aktiviteter i distrikt Syd är<br />
mycket högt och normalt händer<br />
det flera arrangemang varje vecka<br />
runt om i kommunföreningarna.<br />
Distriktet anordnar också några enstaka<br />
större arrangemang där hela<br />
distriktet bjuds in, som till exempel<br />
den historiska ”energidag” som var<br />
i Eslöv den 25 augusti.<br />
Det får betraktas som en av Syds<br />
klart största händelser och dessutom<br />
första gången som Syd har<br />
en extern talare av rang, så som<br />
Öresundskrafts VD, Anders Östlund.<br />
Förutom honom var även partiets<br />
egna riksdagsmän, Lars Isovaara<br />
som är Sverigedemokraternas<br />
representant i energiutskottet och<br />
Josef Fransson, som sitter i miljö -<br />
och jordbruksutskottet, föredragande.<br />
Utöver dessa, så var även Niclas<br />
Nilsson, ordförande i Kristianstad,<br />
föredragande kring sitt specialintresse,<br />
framtidens bränsle.<br />
Bästa valrörelsen någonsin!<br />
Distrikt Syd kommer även att fortsätta<br />
med utbildningarna under<br />
2013 för att sedan koncentrera sig<br />
i det område man avser kandidera<br />
till.<br />
Krav från Sverigedemokraterna<br />
Riks är att man fyller i en kandidatsförsäkran<br />
gällande kyrkoval, ett utdrag<br />
ur belastningsregistret samt<br />
ett medlemsutdrag från Svenska<br />
kyrkan.<br />
Du som är intresserad av att kandidera<br />
bör veta några saker. När du<br />
sänt in ansökan så kommer du att<br />
få alla handlingar som krävs för att<br />
kunna kandidera.<br />
Sista ansökningsdatum är 31 oktober.<br />
Alla ansökningar skall sändas<br />
på valrörelsen 2014. Inför valrörelsen<br />
har distriktet sparat ihop en<br />
egen valfond som ska användas till<br />
marknadsföring av partiet under<br />
valåret samt till att anställa nyckelpersoner<br />
i distriktet som behövs<br />
under valrörelsen.<br />
Att det varit möjligt för distrikt<br />
Syd att satsa på utbildningar på bred<br />
front, men ändå ha pengar över till<br />
en större valfond, är tack vare alla<br />
engagerade medlemmar som hjälper<br />
till och att kunskapen för att genomföra<br />
utbildningarna har kunnat<br />
hittas inom distriktstyrelsens egna<br />
led.<br />
Det, tillsammans med en extremt<br />
slimmad organisation i mellanvalsperioden,<br />
är en förutsättning för att<br />
Syd ska lyckas genomföra de planer<br />
som finns inför valet 2014 då<br />
distriktet hoppas på att genomföra<br />
den bästa valrörelsen någonsin i<br />
partiets historia! <<br />
Riksdagsman Lars Isovaara, ledamot i energiutskottet,<br />
var en av talarna vid energidagen.<br />
Foto: Hans-Olof Andersson<br />
Mikael Eskilandersson<br />
Ordförande distrikt Syd<br />
till valberedningens ordförande<br />
Michael Rosenberg på någon av<br />
följande adresser:<br />
Per mejl: michael.rosenberg@<br />
sverigedemokraterna.se<br />
Per post:<br />
Michael Rosenberg<br />
Sverigedemokraterna Helsingborg<br />
Norden 567<br />
252 79 Helsingborg
4 | SDU<br />
SDU-kongressen:<br />
SD-Kuriren 101<br />
September 2012 www.sverigedemokraterna.se<br />
Gustav Kasselstrand omvald<br />
som förbundsordförande<br />
Första helgen i september gick<br />
Sverigedemokratisk Ungdoms årliga<br />
kongress av stapeln. Arrangör<br />
var i år SDU Väst, ett av de största<br />
och medlemsrikaste distrikten,<br />
och tillställningen ägde rum i<br />
Dals-Rostock i Melleruds kommun<br />
i Dalsland och samlade uppåt 80<br />
ungsvenskar från hela landet.<br />
DU VÄST VISADE sig vara utmärkta<br />
arrangörer och<br />
förutom att själva årsmötet<br />
avlöpte smidigt förekom<br />
flera intressanta och givande<br />
inslag såsom en guidad kulturhistorisk<br />
rundvandring i den slående<br />
vackra naturen runt Kroppefjäll,<br />
ett gammalt sanatorium för TBCpatienter.<br />
En nyhet för året var de framtida<br />
traditionella SDU-spelen, där<br />
förbundets distrikt gjorde upp i en<br />
rad traditionella tävlingar och lekar<br />
såsom säckhoppning, draga oxe och<br />
den utmattande stafetten Idioten.<br />
Efter en jämn tävling kunde SDU<br />
Stockholm koras till vinnare.<br />
80 procent för Kasselstrand<br />
Vi var många som hade sett fram<br />
emot en helg fullspäckad av spännande<br />
styrelseval, politiska diskussioner,<br />
aktiviteter och trevligt<br />
samkväm. Man kan utan överdrift<br />
säga att högt ställda förväntningar<br />
uppfylldes.<br />
Trots att tiden var mycket knapp<br />
mot slutet av kongressen på söndagseftermiddagen<br />
antogs samtliga<br />
förslag till politiska program som<br />
lagts fram av förbundsstyrelsen.<br />
Detta innebär nu att SDU har breddat<br />
sin politiska profil ytterligare.<br />
Vi har skarpa förslag på samtliga<br />
politiska områden, vi tar ställning<br />
i fler frågor än någonsin och vi har<br />
utvecklat och fördjupat våra resonemang.<br />
Vi är Sveriges mest politiska<br />
ungdomsförbund!<br />
En given höjdpunkt under helgen<br />
var valet av ny förbundsstyrelse.<br />
Det var sedan tidig vår känt att det<br />
fanns två aspiranter på posten som<br />
förbundsordförande. Dels den sittande<br />
förbundsordföranden Gustav<br />
Kasselstrand, som hela tiden varit<br />
tydlig med att han ämnar fortsätta,<br />
dels utmanaren Paula Bieler.<br />
Vid lunchtid på lördagen stod<br />
det klart att Gustav erhållit cirka<br />
80 procent av kongressombudens<br />
röster och därmed omvalts till förbundsordförande.<br />
Märkbart rörd<br />
och tagen av stunden tackade han<br />
sina förbundskamrater för förtroendet.<br />
Han vädjade till de som valt att<br />
inte rösta på honom om att få en ny<br />
chans att under det kommande året<br />
vinna deras förtroende.<br />
Stort antal nomineringar<br />
Han manade också till samling och<br />
enighet i förbundet och påminde<br />
om att de verkliga motståndarna är<br />
den nuvarande politiska utvecklingen<br />
och de andra partier och förbund<br />
som inte arbetar för Sveriges väl.<br />
Gustav Kasselstrand talar som ny förbundsordförande. Foto: SDU<br />
Även William Hahne blev omvald<br />
som vice förbundsordförande<br />
och stärkte motivationen inför<br />
kommande verksamhetsår genom<br />
att hålla ett inspirerande brandtal<br />
om hur hans starka fosterlandskärlek<br />
får honom att arbeta hårt för<br />
SDU och att detta är en minst lika<br />
stark drivkraft som att förbundet<br />
har de bästa sakpolitiska ställningstagandena.<br />
Givet det stora antalet nomineringar<br />
och kandidaturer till förbundsstyrelsen<br />
bjöd årets kongress<br />
på störst konkurrens om posterna i<br />
förbundets historia. Inte bara i valet<br />
av förbundsordförande, utan på<br />
post efter post fanns det flera intressenter.<br />
Till och med revisorssuppleanterna<br />
valdes efter slutna omröstningar.<br />
Därutöver var talarlistorna generellt<br />
långa och många delegater<br />
deltog flitigt i debatten. Interndemokratin<br />
blomstrade under kongressen.<br />
Detta ska ses som ett tecken<br />
på ett växande förbund där fler och<br />
fler vill engagera sig och arbeta för<br />
att förbundet ska uppnå nya framgångar.<br />
SDU betyder mycket<br />
Med tanke på den hårda konkurrensen<br />
och den delvis spända stämningen<br />
kändes det på förhand inte<br />
helt omöjligt att hårda ord skulle<br />
komma att utväxlas mellan de båda<br />
ordförandekandidaternas anhängare.<br />
Den profetian visade sig bli sann.<br />
Generellt <strong>höll</strong>s en lämplig nivå på<br />
diskussionerna, men de flesta kan<br />
nog vara överens om att vissa påhopp,<br />
om än yttrade under stor<br />
press och i stridens hetta, inte var<br />
fullt acceptabla. Nu visar vi oss trots<br />
allt förlåtande och förstående och<br />
lägger detta bakom oss och blickar<br />
framåt i en anda av samarbete och<br />
samförstånd präglad av att vi alla är<br />
förbundsvänner.<br />
När så hela den nya förbunds-<br />
styrelsen blivit vald <strong>höll</strong> Gustav<br />
ett medryckande kongresstal (hela<br />
talet finns på sdu.nu) där han berömde<br />
samtliga ungsvenskar för ett<br />
aktivt och händelserikt verksamhetsår.<br />
Han berättade också på ett<br />
personligt sätt hur politik inte alltid<br />
är ”showbusiness”. Det gångna året<br />
har bjudit på såväl toppar som dalar,<br />
men de ljusa stunderna skiner upp<br />
de mörkare.<br />
Han avslöjade inlevelsefullt att<br />
han förstått under året att SDU betyder<br />
så mycket mer för honom än<br />
han själv trott.<br />
EU-kritiskt och Europa-vänligt<br />
Gustav målade under talet upp sin<br />
politiska vision för SDU. Med det<br />
annalkande valet till Europaparlamentet<br />
är det hög tid att dra igång<br />
valrörelsen. Det är dags att ytterligare<br />
fördjupa förbundets internationella<br />
samarbeten och lyfta fram<br />
sverigedemokratisk Europa-politik.<br />
För att partiet ska lyckas i valet<br />
är det av stor vikt att folket vet att<br />
Den nyvalda förbundsstyrelsen<br />
Förbundsordförande<br />
Gustav Kasselstrand, Stockholm<br />
Vice förbundsordförande<br />
William Hahne, Stockholm<br />
Andre vice förbundsordförande<br />
Jonas Andersson, Linköping<br />
Övriga ledamöter<br />
Stefan Lundkvist, Uppsala<br />
Malte Holm, Stockholm<br />
Cassandra Sundin, Sundsvall<br />
Joakim Isheden, Stockholm<br />
Suppleanter<br />
Sofia Hanson, Härryda<br />
Kim Fredriksson, Eskilstuna<br />
Amanda Andersson, Kil<br />
Dennis Dioukarev, Göteborg<br />
Den nyvalda förbundsstyrelsen på en bild. Foto: SDU<br />
Sverigedemokraterna är ett EUkritiskt<br />
och Europa-vänligt parti<br />
och framför allt varför. Väl i Europaparlamentet<br />
behövs en europeisk<br />
plattform för att kunna uträtta något<br />
på riktigt.<br />
SDU vill vara med och bygga den<br />
nya, EU-kritiska, Europa-vänliga<br />
och på riktigt demokratiska rörelsen.<br />
Vi vill se en politik för nationernas<br />
Europa. Situationen i dagens<br />
Europa vittnar mer än någonsin om<br />
behovet av starka, självständiga nationalstater<br />
och ökat folkligt inflytande.<br />
Gustav talade också om utrikespolitik<br />
och förklarade att det<br />
går hand i hand med vår svenska<br />
nationalism och fosterlandskärlek<br />
att principiellt även tillerkänna alla<br />
andra folk en egen nationalstat. Det<br />
kommer av praktiska skäl inte alltid<br />
att vara genomförbart, men är en<br />
viktig grundprincip för en förbundets<br />
utrikespolitik.<br />
Vi blickar framåt!<br />
Han förklarade att han ser det som<br />
viktigt att stärka den interna kommunikationen<br />
och ökad dialog med<br />
distrikt, lokalavdelningar och medlemmar.<br />
SDU är en stor organisation<br />
och att uppnå perfekt kommunikation<br />
är svårt, men utvecklingen<br />
går i rätt riktning.<br />
På ett pedagogiskt sätt jämförde<br />
han vänsterpolitik, högerpolitik och<br />
sverigedemokrati och gjorde sannolikt<br />
känslan än starkare hos de församlade<br />
att de valt rätt <strong>när</strong> de gick<br />
med i SDU. Vi tittar inte åt höger,<br />
vi tittar inte åt vänster, vi blickar<br />
framåt! <<br />
Joakim Isheden<br />
& Malte Holm<br />
SDU
www.sverigedemokraterna.se SD-Kuriren 101 September 2012<br />
Sverige/Utrikes | 5<br />
DEBATT:<br />
Överstatlig asyl- och<br />
flyktingpolitik med Dublin II?<br />
I december ska alla delar av<br />
EU:s så kallade ”asylpaket” vara<br />
färdigförhandlade. Paketet som<br />
helhet syftar till att frånta de<br />
enskilda länderna sin territoriella<br />
suveränitet beträffande vilka som<br />
ska beviljas asyl och uppehållstillstånd<br />
i landet. Besluten ska i stället<br />
tas centralt på EU-nivå. Efter<br />
tre år av vad som hoppfullt har<br />
sett ut som utsiktslösa förhandlingar<br />
kommer nu oroande signaler<br />
från Bryssel om att asylpaketet<br />
kanske ändå blir verklighet.<br />
LAND ANNAT ska Dublinförordningen<br />
ersättas<br />
med något som går under<br />
namnet Dublin II.<br />
Förordningen är hörnstenen i EU:s<br />
asylpolitik och innehåller regler för<br />
i vilket EU-land en asylsökande ska<br />
söka asyl. Grundregeln har varit att<br />
detta ska ske i det första EU-land<br />
som den asylsökande kommer till.<br />
Det ska nu ändras och Sverige är ett<br />
av de länder som driver på.<br />
Problematiskt av Wikström<br />
Dels har vi genom en prejudicerande<br />
dom i Migrationsöverdomstolen<br />
redan börjat åsidosätta Dublinförordningen<br />
och ta över asylprövningar<br />
från bland annat Grekland<br />
och pröva dessa i sak i Sverige istället<br />
för att pröva om de ska återsändas<br />
till Grekland i enlighet med<br />
Dublinförordningen. Dels heter<br />
Europaparlamentets förhandlare<br />
för en ny Dublinförordning Cecilia<br />
Wikström (FP) och har en uttalat<br />
federalistisk syn på hur EU:s<br />
framtida asyl- och flyktingpolitik<br />
bör utformas.<br />
Och som om detta inte vore<br />
illa nog är hennes skäl för att inte<br />
en federalistisk hållning de värsta<br />
tänkbara – att kraftigt öka flyktinginvandringen<br />
till EU. Så här sa Wikström<br />
i en intervju nyligen om sina<br />
intentioner:<br />
– En afghansk asylsökande som<br />
kommer till Irland har mindre än en<br />
procents chans att få stanna. Kommer<br />
han till Grekland får han inte<br />
ens asylprövningen gjord men kommer<br />
flyktingen till Belgien har han 60<br />
procent chans att få stanna. Så kan vi<br />
inte ha det, vi är ju en union och då<br />
måste vi använda liknade kriterier.<br />
Wikströms uttalande är problematiskt<br />
på flera sätt. För det första<br />
framställer hon det som en politisk<br />
självklarhet att EU-länderna ska<br />
fråntas rätten att besluta om nivån<br />
på sin invandring. För det andra anför<br />
hon som argument för detta att<br />
EU är en union, ett argument som<br />
bara fungerar om man med union<br />
avser en vertikal federation med<br />
ett överstatligt styre i motsats till<br />
ett horisontellt mellanstatligt samarbete.<br />
För det <strong>tredje</strong> ger Wikströms<br />
åberopande av unionen utifrån en<br />
sådan underförstådd definition en<br />
fingervisning om hur utbrett det federalistiska<br />
synsättet på EU-projektet<br />
numera är bland makthavarna<br />
i Bryssel och den styrande eliten i<br />
många EU-länder.<br />
För det fjärde försöker Wikström<br />
genom sitt sätt att argumentera på<br />
ett bedrägligt sätt sälja in ett gemensamt<br />
asylsystem för flyktinginvandring<br />
till EU som vore det en<br />
rörlighet inom ramen för de fyra<br />
friheterna på EU:s inre marknad. I<br />
själva verket är det fråga om något<br />
kvalitativt helt annat.<br />
Inget hindrar<br />
Harmoniserade regler för rörlighet<br />
för varor, tjänster, kapital och personer<br />
handlar om fria flöden inom<br />
unionen, mellan medlemsländerna.<br />
Det Wikström pratar om handlar<br />
i stället om personflöden från<br />
länder utanför EU till unionen.<br />
Om hennes argumentation om<br />
enhetliga regler skulle tillämpas på<br />
de någon av de övriga friheterna,<br />
exempelvis varor, då skulle inget<br />
EU-land tillåtas införa eller ta bort<br />
nationella importrestriktioner gentemot<br />
länder utanför EU. All import<br />
till EU skulle regleras centralt från<br />
Bryssel och alla EU-länder skulle<br />
tvingas köpa av EU-parlamentet<br />
beslutade kvoter av de varor som<br />
togs in till EU.<br />
EU:s flykting- och asylpolitik är på väg åt fel håll,<br />
menar artikelförfattaren. Foto: Sverigedemokraterna<br />
Att tvinga på EU-länderna centralt<br />
beslutade flyktingkvoter är ett<br />
uttryck för precis samma sorts politik,<br />
en politik som har mycket lite<br />
med frihet att göra men desto mer<br />
med tvång, föga gemensamt med en<br />
inre marknad men åtskilligt med<br />
planhushållning.<br />
Det framgår också med all önskvärd<br />
tydlighet av Wikströms resonemang<br />
att det avgörande skälet till<br />
att centralisera flyktingpolitiken är<br />
att tvinga de EU-länder att rätta in<br />
sig i ledet som hittills valt en annan<br />
väg än den av EU – inte minst då<br />
vår egen EU-kommissio<strong>när</strong> Cecilia<br />
Malmström – påbjudna. De länder<br />
som sagt nej till massinvandring<br />
och till att låta den konventionsfästa<br />
tillfälliga asylrätten förvandlas<br />
till ett verktyg för permanent<br />
migration.<br />
Dessa länder ska med Dublin II<br />
nu förmås att ”ta sitt ansvar”.<br />
Av Wikströms svar på frågan om<br />
vilka de mest påtagliga förändringarna<br />
med Dublin II blir, framgår<br />
det att det är Sverige hon ser som<br />
förebild för den nya förordningen.<br />
– Vi har till exempel definierat<br />
familj på ett mer generöst sätt, hur<br />
människor med särskilda behov ska<br />
tas emot, regler för ensamkommande<br />
barn och att ingen ska behöva sitta<br />
inlåst i förvar längre än max tre månader.<br />
Det är stora förbättringar. [...]<br />
I framtiden ska det inte spela någon<br />
större roll om du kommer till Sverige<br />
eller till Grekland. Du ska bemötas<br />
på samma anständiga sätt<br />
överallt.<br />
De som ställt i utsikt att en EUcentralisering<br />
skulle innebära att<br />
svenska politiker tvingas överge<br />
dagens ansvarslösa invandringspolitik<br />
och börja bedriva en mer<br />
restriktiv dito blir därför troligen<br />
gruvligt besvikna. Dessutom får<br />
flertalet regler av denna typ i Dublin<br />
II karaktären av ett golv, inte<br />
ett tak.<br />
En icke-fråga?<br />
Eftersom ett tiotal länder ska<br />
tvingas upp till ett väsentligt<br />
högre flyktingmottagande men<br />
inget land tvingas ned blir den<br />
sammantagna effekten att antalet<br />
flyktingar i EU totalt ökar. EU:s<br />
inre marknad och Schengensamarbetet<br />
möjliggör sedan sekundärt<br />
att fler kan söka sig till länder<br />
med utbyggd skattefinansierad<br />
välfärd och generösa bidragssystem<br />
som Sverige.<br />
Man måste också räkna med<br />
att antalet illegala invandrare i<br />
Europa ökar <strong>när</strong> den totala flyktinginvandringen<br />
gör det och att<br />
möjligheterna till inomeuropeisk<br />
rörlighet medför att den ökningen<br />
kommer att märkas särskilt<br />
tydligt i länder som Sverige med<br />
generösa regler för illegala.<br />
Wikströms tal om ett anständigt<br />
bemötande tycks vara begränsat<br />
till flyktingar och inte<br />
gälla medlemsländernas medborgare,<br />
i synnerhet inte i de länder<br />
för vilka Dublin II innebär en<br />
kraftigt ökad flyktinginvandring,<br />
En folkmajoritet i EU-länderna<br />
är därtill allmänt kritiska till att<br />
mer makt flyttas från de nationella<br />
parlamenten till Bryssel och de<br />
flesta vill se en minskad flyktinginvandring,<br />
inte en ökad.<br />
Demokratisk anständighet,<br />
som att låta politiska beslut spegla<br />
folkviljan, är av allt att döma en<br />
icke-fråga för Wikström.<br />
En gemensam asylpolitik är ett<br />
av flera inslag i ett paradigmskifte<br />
för nationalstatens suveränitet<br />
i EU där medlemsländerna snart<br />
har berövats allt innehåll och bara<br />
yta och formalia återstår. En alternativ<br />
och diametralt motsatt<br />
färdväg är dock möjlig för Europa<br />
På asylpolitikens område innebär<br />
det att de medlemsländer som<br />
idag bedriver en ansvarsfull invandringspolitik<br />
inte påtvingas<br />
de övriga ländernas ansvarslösa<br />
massinvandring , att möjligheterna<br />
att på nationell nivå besluta om<br />
nivåer för flyktingmottaggande<br />
stärks – om så krävs även genom<br />
mindre tvingande skrivningar i<br />
internationella konventioner –<br />
och att Sverige och andra länder<br />
med på tok för stor invandringskostym<br />
lägger om kursen med de<br />
i dag ansvarsfulla länderna som<br />
förebildg. <<br />
Mats Dagerlind<br />
Redaktionen<br />
robert.stenkvist@sverigedemokraterna.se<br />
R O B E R T S T E N K V I S T<br />
A N A L Y S E R A R<br />
Mer pengar till historiskt arv<br />
– mindre till flumkultur!<br />
Vi har ett tungt ansvar att värna vårt kulturella, historiska och arkeologiska<br />
arv. Det är allas vår skyldighet att ge våra kommande generationer<br />
en historia och rötter till dessa generationers härkomst. Ett historielöst<br />
folk blir ett folk utan trygghet och självkänsla och kommer dessutom bli<br />
ett lätt offer för politiska manipulationer.<br />
Förutom dessa argument har människan alltid varit intresserad av sin<br />
egen historia, det visar den våg av släktforskning och de TV-program där<br />
diverse kändisar rotar i sin mer eller mindre obskyra släkthistoria. Det<br />
handlar också sålunda om vanlig rudimentär livskvalitet. Vad exakt som<br />
är vår kulturella historia, vårt kulturarv och annan typ av historia är svårt<br />
att avgöra och är kanske inga spörsmål av högre dignitet.<br />
Gränserna är suddiga och gråzonerna många, vilket på intet sätt förändrar<br />
de avgörande principerna. Rent statsekonomiskt kan dock dessa<br />
definitioner ha en viss betydelse. Vad staten skall satsa pengar på är en<br />
fråga ansvariga politiker inte kommer undan.<br />
Att staten skall satsa pengar på vårt historiska och arkeologiska arv<br />
är samtliga riksdagspartier eniga om. Blott Skolverket är av annan åsikt,<br />
vilket det visade <strong>när</strong> det för några år sedan föreslog en kraftigt minskad<br />
historieundervisning i skolan. Regeringen skrev i sin forskningsproposition<br />
2008 på sidan 183 följande:<br />
”Kulturens och kulturarvets betydelse för samhällsutvecklingen – såväl ur<br />
ett historiskt som ur ett samtids- och framtidsperspektiv – uppmärksammas<br />
allt mer, inte minst i fråga om individens levnadsförhållanden.”<br />
Tyvärr blandar regeringen ihop kulturen i allmänhet och kulturarvet<br />
i sin proposition. I verkligheten har det visat sig att kulturen i allmänhet<br />
får oerhört mycket mer pengar än den kultur som kan anses tillhör vårt<br />
historiska arv.<br />
Hur skall vi annars veta vilken kultur som är värdefull och vilka kulturuttryck<br />
som inte förtjänar vår uppmärksamhet? All den kultur som<br />
tillhör det vi kallar ”kulturarv” har överlevt sin tids konkurrens, annan<br />
kultur har glömts bort. Om staten öser in pengar till all slags kultur, som<br />
kanske omhuldas av vissa samhälleliga minoritetseliter, kommer vi aldrig<br />
att få ett naturligt urval av värdefull kultur. De principer som alla är<br />
överrens om i det ekonomiska livet, att misskötta eller samhällsonyttiga<br />
företag går i konkurs medan de livskraftiga blomstrar, gäller inte inom<br />
kulturområdet, märkligt nog.<br />
Dagens samhällsunderstödda kultur är vänster-liberalt influerad, det är<br />
tydligt för alla som tagit del av denna kultur. Det finns ingen direkt kulturell<br />
styrning av politiska kulturkommendanter, som Lena Adelsohn Liljeroth<br />
så riktigt har påpekat i TV. Nu spelar tillsättandet av officiellt opolitiska<br />
kulturchefer ändå en avgörande roll för vilken politisk inriktning kulturen<br />
kommer att anta. Att cheferna är officiellt opolitiska innebär inte att de är<br />
opolitiska självklart.<br />
Sverige är ett litet land där alla känner alla inom de olika moderna<br />
skråen. Skall du klättra i karriärstegen så får du självklart inte vara politiskt<br />
obekväm. Jag vill därför påstå att till stor del är regeringens och Liljeroths<br />
”fria” kultur en chimär. En annan aspekt av den ”fria” kulturen är att<br />
inom vissa sektorer så lever kulturarbetarna på statliga eller kommunala<br />
stödpengar. Det amerikanska uttrycket follow the money är här relevant.<br />
Kulturarbetarna inom vissa sektorer vet (möjligen rent instinktivt) att de<br />
alltid kommer att få mer bidrag från vänstern i vårt land.<br />
Att nationellt sinnade regeringar driver en politisk riktad kultur är varken<br />
en framkomlig eller önskvärd väg. Det går inte att styra kulturen med<br />
politiska pekpinnar i den västliga hemisfären. Att vänstern lyckats med<br />
detta konststycke beror på att de just gått de bakvägar vi ovan beskrivit, inte<br />
att de tillsatt politiska kommendanter. Dessutom har de politiska vindarna<br />
från 60-talet spelat dem i händerna, med en hel barrikadgeneration som<br />
nu sitter på de rätta posterna. Detta är ett cirkustrick som aldrig går att<br />
göra om. Det finns sannolikt inget folkligt stöd för en sådan politik heller.<br />
Människor är trötta på att stödja politisk kultur med sina skattepengar<br />
överhuvudtaget, inte bara en viss sorts politisk kultur.<br />
Det är heller inte önskvärt att införa en kulturpolitik som liknar den<br />
gamla sovjetstatens, det torde strida mot grundläggande konservativa värderingar.<br />
– ”Men den sovjetiska kulturpolitiken var ju inte nationalistisk”<br />
kanske någon invänder. Fel! Den var oerhört nationalistisk med ett evigt<br />
tjat om ”det stora fosterländska kriget”. Vi skall självklart värna vårt kulturella,<br />
historia och arkeologiska arv. Vi skall göra det mer än i dag. Det<br />
behövs mer pengar för att skydda vårt arkeologiska arv undan vår rastlösa<br />
samhälleliga framfart. Det behövs hårdare straff för de som gör sig skyldiga<br />
till fornminnesbrott. Det behövs mer historisk undervisning i våra skolor.<br />
Dock måste övrig kultur överleva och frodas mycket mer på egna meriter.<br />
Vi kan inte via statsbidrag underhålla en stor kader av kulturarbetare<br />
där det folkliga intresset för deras värv <strong>när</strong>mar sig den absoluta nollpunkten.<br />
6 | Sverige<br />
SD-Kuriren 101<br />
Jimmie <strong>Åkesson</strong>s <strong>tredje</strong> sommartal:<br />
Det låg förväntan i luften vid<br />
<strong>småbåtshamn</strong>en i Sölvesborg <strong>när</strong><br />
Sverigedemokraternas partiledare<br />
Jimmie <strong>Åkesson</strong> <strong>höll</strong> sitt <strong>tredje</strong><br />
sommartal sedan starten 2010.<br />
Det var fullsmockat med åhörare<br />
vilket tyder på att många sverigedemokrater<br />
från <strong>när</strong> och fjärrran<br />
prickat in <strong>Åkesson</strong>s numera<br />
traditionella sommartal, som i år<br />
<strong>höll</strong>s lördagen den 11 augusti, i<br />
sina kalendrar. De behövde inte bli<br />
besvikna. Också media var av naturliga<br />
skäl rikligt representerade.<br />
YCKET VAR SIG likt från<br />
de tidigare två sommartalen.<br />
”Fullt med<br />
publik och trevlig musik”,<br />
för att citera plattcharmören<br />
Lasse Dahlquists slagdänga ”Dans<br />
på Brännö brygga”. Den uppvärmningsmusik<br />
som strömmade ur<br />
högtalarna den här gången framfördes<br />
dock huvudsakligen av Sven-<br />
Bertil och Evert Taube. Den talrika<br />
publiken bjöds efter vanligheten på<br />
kaffe och kaka<br />
SD:s riksdagsledamot Richard<br />
Jomshof inledde tillställningen genom<br />
en kortfattad presentation av<br />
såväl talaren som dennes hemstad.<br />
Jomshof erinrade bland annat om<br />
att Sölvesborg var ett viktigt administrativt<br />
centrum i nordöstra Danmark<br />
under medeltiden:<br />
– Det är kanske litet ironiskt<br />
att den person som de flesta av er<br />
betraktar som Sveriges enda hopp<br />
kommer från detta gamla danskfäs-<br />
te, fram<strong>höll</strong> Richard Jomshof.<br />
Inte bara tur<br />
Allas vår Jimmie inledde med att informera<br />
om att han för första gången<br />
på länge haft möjlighet att ha en<br />
längre sammanhängande ledighet,<br />
en tid han ägnat åt läsning, snickeriarbete<br />
samt att umgås med <strong>när</strong>a<br />
och kära. Något de många åhörarna,<br />
varav många försett sig med blå ballonger,<br />
säkert unnade Jimmie!<br />
SD-ledaren återgav därefter ett<br />
citat av integrationsminister Erik<br />
Ullenhag, vilken i samband med en<br />
debatt hävdat att han ”haft tur” som<br />
fått födas i det på många sätt priviligierade<br />
Sverige.<br />
September 2012 www.sverigedemokraterna.se<br />
Ny SD-budget ska ge låginkomsttagare<br />
Jimmie <strong>Åkesson</strong> fram<strong>höll</strong> i sitt sommartal bland annat att han är trött på att känna ”skuld och skam” därför att han är svensk. Foto: Jörgen Fogelklou<br />
– Men det är inte bara turen som<br />
givit oss dagens Sverige, menade<br />
Jimmie <strong>Åkesson</strong>. Visst är vi lyckligt<br />
lottade som har förmånen att få ha<br />
tak över huvudet, mat på bordet och<br />
en grundläggande välfärd.<br />
I stället för att tala om ”tur”, fram<strong>höll</strong><br />
<strong>Åkesson</strong>, bör vi emellertid med<br />
respekt och tacksamhet minnas vad<br />
tidigare generationer gjort för att<br />
bygga upp Sverige:<br />
– De som fallit i strid och de som<br />
knogat på åkrarna och senare i industrierna.<br />
Alla som stridit för demokrati<br />
och yttrandefrihet. Dessa utgör<br />
sammantaget nationen Sverige. Vi är<br />
ju inte bara individer utan är tillsammans<br />
delar av kollektivet Sverige.<br />
Många i publiken hade försett sig med blå ballonger. Foto: Therese Borg Riksdagsledamot Johnny Skalin (till vänster) och Staffan Svensson såg ut att trivas i Sölvesborg. Foto: Therese Borg<br />
”Ett parti för sans och balans”<br />
Vidare, menade <strong>Åkesson</strong> medan<br />
vinden i hamnen i vanlig ordning<br />
slet i manusarken, var han trött på<br />
att behöva känna skuld och skam för<br />
att han är svensk:<br />
– Jag vägrar känna skuld och<br />
skam för det jag fått i arv. Jag känner<br />
bara stolthet och tacksamhet!<br />
Ett yttrande som rev ner ljudliga<br />
applåder. Jimmie kom härefter in<br />
på ett ämne som ligger Sverigedemokraterna<br />
varmt om hjärtat – välfärdspolitik.<br />
– Jag tycker det är bra att det<br />
finns både privata och offentliga aktörer<br />
inom välfärden. Men jag tror<br />
inte det var meningen med allians-
www.sverigedemokraterna.se SD-Kuriren 101 September 2012<br />
Sverige | 7<br />
och äldre mer i plånboken<br />
regeringens politik att vårdkoncerner<br />
och riskkapitalister skulle tjäna<br />
en massa pengar. Varken alliansregeringens<br />
Anders Borg eller sosseledaren<br />
Stefan Löfven vill ta tag i den<br />
här problematiken.<br />
”<br />
– Vi vill att<br />
de äldre ska<br />
kunna leva<br />
goda liv<br />
utan ekonomiskabekymmer.<br />
”<br />
<strong>Åkesson</strong> underströk att det inte<br />
är helt lätt att hitta en balans mellan<br />
privat och offentligt:<br />
– Det är inte privata aktörer i sig<br />
vi ska försvåra för – många har tillfört<br />
oerhört mycket. Det vi måste<br />
komma tillrätta med är de överdrivna<br />
vinsterna och den avancerade<br />
skatteplaneringen.<br />
<strong>Åkesson</strong> fortsatte:<br />
– Välfärden är inte vilken marknad<br />
som helst. Kanske är friheten att<br />
välja helt fritt inte det allra viktigaste<br />
här. Om vinstintresset prioriteras<br />
före patienten finns det risk att det<br />
blir fel. Det är därför riskkapitalister<br />
och lycksökare inte har i de här sammanhangen<br />
att göra!<br />
Det viktigaste beträffande välfärden,<br />
fram<strong>höll</strong> Jimmie <strong>Åkesson</strong>,<br />
är att hitta den rätta balansen:<br />
– En balans mellan borgerlighetens<br />
extremliberaler och vänsterledaren<br />
Jonas Sjöstedts syn att all privatisering<br />
är av ondo. Vår uppgift är<br />
att visa att SD är ett parti för sans<br />
och balans!<br />
Hedersvåld och psykisk ohälsa<br />
Jimmie <strong>Åkesson</strong> övergick härefter<br />
till att beröra jämställdhets- och integrationsfrågor.<br />
Han hänvisade till<br />
jämställdhetsminister Nyamko Sabuni<br />
(FP), vilken i något sammanhang<br />
anfört att ”en utbildad barnpedagog<br />
är överlägsen föräldrar”.<br />
– Detta torde vara väl radikalt till<br />
och med för att komma från en folkpartist,<br />
menade <strong>Åkesson</strong>. Frågan för<br />
vissa tycks vara om föräldrar över<br />
huvud taget ska få vara inblandade<br />
i sina barns uppfostran.<br />
SD-ledaren anförde sedan några<br />
hårresande exempel på ”jämställdhet”<br />
som inte står den revolutio<strong>när</strong>a<br />
68-generationens värderingar efter.<br />
Att gamla normer byts ut mot nya<br />
innebär inga konstigheter i sig, ansåg<br />
<strong>Åkesson</strong>:<br />
– Skillnaden är dock att de gamla<br />
normerna växte fram ur tidigare<br />
generationers vanor. De nya normerna<br />
kommer enbart ur politiska<br />
beslut. Det gamla citatet ”Tänka<br />
fritt är stort, men tänka rätt är större”<br />
tycks ha blivit den socialliberala<br />
elitens paroll!<br />
(Artikelförfattarens anmärkning:<br />
Citatets upphovsman är den<br />
svenske upplysningsfilosofen Thomas<br />
Thordild, 1759-1808).<br />
<strong>Åkesson</strong> inskärpte att SD:s inställning<br />
är att inte alla skillnader<br />
mellan könen är av ondo.<br />
– Vi behöver inte fler jämställdhetspiloter.<br />
Sådana som byter bestick<br />
på dagis ur ett genusperspektiv. Låt<br />
oss i stället fokusera på hedersvåld<br />
och psykisk ohälsa bland unga kvinnor.<br />
Det är dags att socialismens socialpolitik<br />
får göra Lenin-bysterna<br />
sällskap på historiens sophög.<br />
Nytt jobbskatteavdrag<br />
Jiimmie <strong>Åkesson</strong> gick så över till att<br />
nagelfara alliansprojektet med så<br />
kallade nystartszoner vilka påstås<br />
underlätta för invandrare att få jobb.<br />
– Projektet är dömt att misslyckas<br />
precis som det redan gjort i Frankrike.<br />
Att regeringen trots detta går<br />
vidare med detta integrationsförslag<br />
tyder på långt gången desperation.<br />
De flesta intregreringspolitiska åtgärder<br />
bygger på statliga åtgärder<br />
där vissa grupper blir positivt särbehandlade.<br />
Det är ett dystert samhälle omfattande<br />
segregering och splittring<br />
som tonar fram om inte den socialliberala<br />
hegemonin bryts, fastslog<br />
Jimmie <strong>Åkesson</strong>. Han jämförde<br />
med det 1912 förlista storfartyget<br />
Titanic:<br />
– Ni kanske såg TV-serien om Titanic<br />
med anledning av hundraårsminnet<br />
av förlisningen. Man vet ju<br />
att fartyget kommer att sjunka, men<br />
på något sätt hoppas man ändå det<br />
ska ordna sig den här gången…<br />
SD:s roll, fram<strong>höll</strong> <strong>Åkesson</strong>, är<br />
att erbjuda svenska folket ett mittenalternativ<br />
– om man så vill ett<br />
<strong>tredje</strong> alternativ - enligt vilket det<br />
ska löna sig att skaffa sig en utbildning<br />
och arbeta.<br />
– Därför kommer vi att lägga<br />
fram ett budgetförslag i riksdagen<br />
omfattande ett nytt jobbskatteavdrag<br />
från årsskiftet. Det ska vara inriktat<br />
mot låg- och medelinkomsttagare<br />
så att flera kan få råd att gå<br />
till tandläkaren. 10 000 nya jobb kan<br />
skapas och välfärden stärkas.<br />
”<br />
– Det är vi<br />
som ska sätta<br />
agendan!<br />
”<br />
”Vi ska sätta agendan”<br />
Icke minst viktigt för Sverigedemokraterna,<br />
fram<strong>höll</strong> <strong>Åkesson</strong>, är omtanken<br />
om våra äldre.<br />
– Vi vill att de äldre ska kunna<br />
leva goda liv utan ekonomiska<br />
bekymmer. Det gäller i hög grad<br />
kvinnor vilka släpat och slitit med<br />
arbeten som inte givit mycket lön.<br />
SD vill stärka pensionerna med 30<br />
miljarder kronor vilket innebär cirka<br />
15 000 kronor mer i plånboken<br />
under de kommande åren.<br />
Jimmie påminde om att det nu<br />
bara är två år kvar till valet 2014 och<br />
att det är dags för partiet att lämna<br />
den ”bubbla” som uppstod i samband<br />
med riksdagsinträdet 2010.<br />
– Många nya utmaningar väntar.<br />
Jag vill passa på att framföra ett<br />
Tre glada SD-töser. Från vänster Janita Kirchberg, Anna Wigenstorp och Isabella da Corregio. Foto: Therese Borg<br />
varmt tack till alla lokala kämpar<br />
som hållit ihop partiet.<br />
Jimmie <strong>Åkesson</strong> framförde även<br />
ett varmt tack till den nu av gående<br />
ledaren för Dansk Folkeparti, Pia<br />
Kjaresgaard, för hennes insatser<br />
och för den inspiration hon varit för<br />
Sverigedemokraterna. Han önskade<br />
även den nya partiledningen lycka<br />
till i framtiden.<br />
Slutligen erinrade Jimmie om<br />
sina ord vid det första sommartalet,<br />
den 7 augusti 2010, att den långsiktiga<br />
målsättningen måste vara att SD<br />
ska bli ett regeringsalternativ:<br />
– Det är vi som ska sätta agendan!<br />
<<br />
Sommartalspubliken utgjordes av såväl medlemmar i SD som allmänhet. Foto: Therese Borg<br />
Tommy Hansson<br />
Chefredaktör
8 | Sverige/Utrikes<br />
STELLAN BOJERUD KOMMENTERAR<br />
Två wienerkorvar<br />
ÅREN 1965 stiger jag<br />
ombord snälltåget 93<br />
destinerat till Boden –<br />
Narvik. Tåget går som<br />
snälltåg till Boden och därifrån<br />
som persontåg – och stannar vid<br />
alla hållplatser – till Narvik.<br />
Som sergeant reser jag i tjänsten<br />
1:aklass, men nu är det en privat<br />
resa och därför 2:a klass. Jag äntrar<br />
vagnen och kommer in i entréutrymmet.<br />
Det doftar gummi från<br />
den refflade golvbeläggningen. Till<br />
vänster ingången till toaletten med<br />
dess komplicerade dörrlås. Därinne<br />
två tjocka dasslock av trä med<br />
uppmaningen att lyfta upp båda<br />
och vid behov fälla ner det undre.<br />
Ett trekantigt handfat och en<br />
fjädrande kran, som strilar vatten<br />
<strong>när</strong> den viks fram. Släpper man<br />
den så återfjädrar den till stängt<br />
läge. En hållare för engångshanddukar<br />
och en gallerkorg att slänga<br />
förbrukade sådana i.<br />
I entrén: Rakt fram ovan huvudhöjd<br />
tre stora kontakter i vitmetall.<br />
En för elektricitet, en för<br />
vapor (ångvärme) och en för – vet<br />
inte vad. Därunder en brun stålratt<br />
– handbromsen. Till höger en vattencistern<br />
samt en inramad karta<br />
över Sveriges järnvägar.<br />
Vidare i korridoren till höger<br />
en inramad tavla med Rit-Olas<br />
humoristiska teckningar avsedda<br />
att skapa trygghet i resandet.<br />
SJ-lok av gamla stammen med snöplogar där fram. Foto: Arkiv<br />
Ett beteende som han häcklar<br />
mot är “bred ut dig och låtsas sova”.<br />
Det är just var jag gör. Persedelpåsen<br />
som huvudkudde och kappan<br />
som täcke. Många spekulanter tittar<br />
in i kupén, men ingen vill sitta<br />
och titta på en sovande knekt, så<br />
länge det finns bättre alternativ.<br />
Jag är en ringräv och leker<br />
“björnen sover” tills dess Uppsala<br />
passerats. Efter Uppsala balanseras<br />
nämligen nypåstigna av<br />
avstigna.<br />
Jag går till restaurangvagnen.<br />
Med höger hand öppnar jag mellandörren<br />
och stiger ut på den dragiga<br />
gångbron mellan vagnarna.<br />
Så ett ryck med vänster hand och<br />
jag är inne i en ny vagnsvestibul.<br />
Tränga sig förbi folk i korridorer<br />
för att nå målet. Restaurangvagnen<br />
har tolv bord och kan ta<br />
emot 48 gäster. Det är glest besatt<br />
men alla bord är upptagna.<br />
En svensk sätter sig inte vid ett<br />
bord där det sitter någon annan,<br />
så jag förblir stående.<br />
Hovmästaren kommer fram<br />
och fattar mig lätt i vänster armbåge<br />
och för mig fram till ett<br />
bord, där det sitter en ensam<br />
herre. Han frågar vänligt om<br />
han får placera en ny gäst vid<br />
bordet och får ett jakande svar.<br />
Jag sätter mig och sträcker på<br />
svenskt sätt fram handen och<br />
säger:<br />
– Stellan Bojerud<br />
– Fredrik Åkerström<br />
Hovmästraren undrar vad<br />
jag vill beställa. Jag ser Fredrik<br />
Åkerströms starköl och önskar<br />
en likadan. Men jag skulle<br />
gärna ta två wienerkorvar med<br />
potatissallad.<br />
- Det har vi tyvärr inte i restaurangvagnen.<br />
Det finns i nästa<br />
vagn, kafévagnen. Men om ni<br />
vill, så kan jag hämta därifrån.<br />
– En portion till mig också<br />
sade Åkerström och väste till<br />
mig att du kan kalla mig Fred.<br />
Det blev några öl innan Fred<br />
lämnade tåget i Bollnäs. Han<br />
skulle tydligen göra något tillsammans<br />
med Lill-Babs.<br />
Restaurangvagnen stängde<br />
20 minuter före ankomst till<br />
Ånge. Klockan åtta på morgo-<br />
nen väcktes jag av en varsam<br />
hand och en vänlig röst. Tågmästaren:<br />
– Dags att vakna, sergeanten.<br />
Kissa och raka sig. Vi ligger<br />
på tidtabell. Boden om en<br />
timme.<br />
Klockan 09.14 steg jag av<br />
tåget på centralstationen i Boden.<br />
Där väntade vidtalad soldat<br />
med bil. Rask färd till kasernen.<br />
Givetvis på min privata<br />
bekostnad.<br />
Korruption var dåförtiden<br />
ett begrepp, som inte avsåg<br />
Sverige. Härvidlag är vi numera<br />
omskolade genom den älskade<br />
multikulturen. <<br />
SD-Kuriren 101<br />
September 2012 www.sverigedemokraterna.se<br />
Vad händer efter Assad<br />
om regimen faller i Syrien?<br />
Kulsprutebevakade ”Checkpoint Damascus”. Foto: Arkiv<br />
Efter att upproret startade i<br />
Syrien har röster i vårt land höjts<br />
för att intervenera och störta<br />
regimen. Inspirerade och lätt<br />
berusade av den arabiska våren<br />
reagerade många debattörer och<br />
politiker med ryggmärgen, nu<br />
skall nästa diktatur falla, folket<br />
till fromma. Ryssland och Kina har<br />
utpekats som onda bovar då de<br />
bångstyrigt motsatt sig alla tankar<br />
på interventioner, sanktioner<br />
och resolutioner, som inte omfattar<br />
rebellerna.<br />
E RÖSTER SOM höjs för en<br />
invasion av Syrien är sannolikt<br />
starkt påverkade av<br />
revolutionen i Libyen, det<br />
gick relativt lätt att avsätta Khadaffi.<br />
Bakgrunden är också fruktansvärda<br />
massakrer på civila, där kvinnor och<br />
barn har dött. Tecken på rena avrättningar<br />
har också uppdagats.<br />
Ofta råder osäkerhet vilka som<br />
utfört dåden, då det finns gott om<br />
fristående miliser som även stödjer<br />
regeringssidan. Det råder inget tvivel<br />
om att situationen är svår för civila<br />
i många områden. Många civila<br />
har också flytt till Turkiet.<br />
Avrättningar och tortyr<br />
Tyvärr har det också uppdagats att<br />
delar av rebellarmén gjort sig skyldiga<br />
till lika svåra överträdelser som<br />
regeringssidan. En massaker där rebellarmén<br />
mejade ner tillfångatagna<br />
regeringssoldater filmades och lades<br />
ut på Youtube. Filmen visar hur två<br />
rebellsoldater skjuter ned tillfångatagna<br />
regeringssoldater med skottsalvor<br />
som vara hela 40 sekunder.<br />
En annan film visar hur rebellsoldater<br />
som just intagit en polisstation<br />
jublar och skjuter huvudet av en redan<br />
död polischef [SR 2 aug]. Clive<br />
Baldwin, Human Rights Watch, har<br />
till BBC sagt sig ha bevis för att rebellarmén<br />
utfört både avrättningar<br />
och gjort sig skyldig till tortyr.<br />
Samtidigt har SVT haft en kvinnlig<br />
reporter i Syren som följde med<br />
rebellarmén. Alla reportrar som följer<br />
med en grupp stridande blir med<br />
nödvändighet subjektiva och starkt<br />
påverkade av sina följeslagare. Det<br />
visade sig den unga kvinnliga reportern<br />
också vara. Hon såg inget<br />
av den splittring som alla andra bedömare<br />
intygar ligger för handen.<br />
Inte heller märkte hon av någon<br />
religiös extremism eller annan fanatism.<br />
Tyvärr har SVT inte lagt ut<br />
hennes namn på något av de klipp<br />
av hennes reportage som finns tillgängliga,<br />
vilket också får ses som<br />
märkligt.<br />
Muslimska falanger<br />
När Ryssland och Kina påtalat att<br />
även rebellarmén gjort sig skyldig<br />
till lika allvarliga brott mot krigets<br />
lagar som regeringssidan och att<br />
eldupphöravtal måste gälla även<br />
rebellarmén, så har dessa länder<br />
utmålats som motståndare till fred<br />
i landet och det stora problemet för<br />
en lösning på konflikten.<br />
Den information vi får från inbördeskriget<br />
är starkt vinklad och<br />
partisk. Syftet med den mediala<br />
kampanjen verkar vara att störta<br />
Assad-regimen genom påtryckningar<br />
för en intervention. Man låter<br />
påskina att efter Assads fall skall<br />
demokratin blomstra och odlas av<br />
demokratitörstande, lagom religiösa<br />
rebeller. Självklart förtjänar inte<br />
Assad-regimen någon sympati, men<br />
den mediala bilden är mer än lovligt<br />
blåögd och vinklad.<br />
Rima Haro, statsvetare med bakgrund<br />
i Syrien, säger på SVT-debatt<br />
[7 juni] att konflikten i själva verket<br />
inte har något med demokrati<br />
att göra överhuvudtaget, utan att<br />
det är en ren konflikt mellan muslimska<br />
falanger. Vi kan inte bedöma<br />
hennes utsaga på ett adekvat sätt då<br />
all information vi exponeras för är<br />
starkt vinklad.<br />
Pengar, makt och politik<br />
En annan intressant uppgift kommer<br />
från Charlie Skelton som i The<br />
Guardian [12 juli] beskriver hur en<br />
av SNC:s företrädare Bassma Kodmani<br />
deltar regelbundet i Bilderberg-gruppens<br />
möten. SNC är en<br />
paraplyorganisation för de syriska<br />
rebellerna. Efter Kodmanis deltagande<br />
i gruppens möten har pengarna<br />
flödat in till oppositionella i<br />
Syrien, detta långt innan upproret<br />
startade. Redan 2005 blev Kodmani<br />
anställd av Goldman Sachs International<br />
för att hålla i avdelningen för<br />
Mellanöstern. Skelton pekar i sin artikel<br />
på att Kodmani har långvariga<br />
professionella förhållanden med<br />
just de krafter som vill intervenera i<br />
Syrien. Kodmani är också talesperson<br />
för SNC och styr mycket av det<br />
västerländsk media rapporterar från<br />
Syrien, hon håller självklart även<br />
själv i mikrofonen understundom.<br />
Skelton menar att det är pengar,<br />
makt och politik från världens alla<br />
hörn som har ett finger med i det<br />
syriska upproret. Vi vet inte exakt<br />
vad som stämmer av Skeltons eller<br />
andra skribeneters uppgifter, men<br />
att propagera för en intervention, i<br />
den rudimentära tron att det handlar<br />
om att upprätta en demokrati, är<br />
<strong>när</strong>a nog brottsligt naivt, allt taget i<br />
beaktande.<br />
Vad händer efter Assad?<br />
Även vanligtvis sansade bedömare<br />
blev efter den arabiska våren rusiga<br />
efter vad som i alla fall, med lite god<br />
vilja, kunde ses som en framgång för<br />
demokratin. Säkert är att den syriska<br />
oppositionen blev inspirerad av<br />
att en rad regimer föll i snabb takt.<br />
Osäkert är om de mer beräknande<br />
personerna i denna opposition<br />
också kalkylerade med att en stor<br />
del av den västerländska opinionen<br />
drabbats av ett känslomässigt rus på<br />
grund av den nu överståndna arabiska<br />
våren. I vilket fall som helst är<br />
det nu dags att nyktra till och göra<br />
adekvata analyser.<br />
Den första analysen är vad som<br />
händer efter att Assad faller i händelse<br />
av intervention. Ersätter vi<br />
en diktatur med en annan, kanske<br />
ännu hårdare? Är det som Rimo<br />
Haro säger, en ren maktkamp mellan<br />
muslimska falanger? Vad skulle<br />
en intervention kosta i människoliv,<br />
västerländska som syriska?<br />
Den sista frågan är viktig då nästan<br />
alla militära bedömare anser att<br />
Libyens försvar inte på något sätt<br />
nådde upp till den standard som<br />
Syriens försvar nu äger. <<br />
Robert Stenkvist<br />
Redaktionen
www.sverigedemokraterna.se SD-Kuriren 101 September 2012<br />
SD-Kvinnor | 9<br />
SD-Kvinnor satsade stort under Almedalsveckan!<br />
SD-Kvinnors ordförande Carina Herrstedt talade på Almedals-scenen innan Jimmie <strong>Åkesson</strong> gjorde sin entré. Foto: Michael Axelsson<br />
Under årets politikervecka i Almedalen<br />
jobbade Sverigedemokraternas<br />
kvinnoförbund (SD-Kvinnor)<br />
hårt med att förmedla sin politik.<br />
Flera torgmöten <strong>höll</strong>s där bland<br />
annat jämställdhet och hedersproblematik<br />
lyftes fram. Utöver<br />
detta fanns representanter från<br />
förbundet på plats i<br />
Sverigedemokraternas<br />
tält varje dag.<br />
ECKANS FÖRSTA torgmöte <strong>höll</strong>s på<br />
måndagen där Hanna Wigh och<br />
Paula Bieler talade om familjepolitik.<br />
De framförde sin syn på relationer<br />
och samlevnad där man<br />
menade att det är viktigt med fria<br />
valmöjligheter oavsett om det handlar<br />
om barnomsorg, viljan att stanna<br />
hemma för att ta hand om sin familj<br />
istället för att arbeta, eller något annat.<br />
Snedvriden debatt<br />
Senare samma dag talade även Cassandra<br />
Sundin, Kristina Winberg<br />
och Sara-Lena Bjälkö där temat<br />
var jämställdhet. Öppnade gjorde<br />
Cassandra Sundin där fokus låg<br />
på den snedvridna debatten kring<br />
jämställdhet och vilka effekter detta<br />
samhällsklimat leder till.<br />
Kristina talade därefter om bland<br />
annat kvotering och hur förbundet<br />
ställer sig till det. Hon påtalade att<br />
det idag fokuseras alldeles för mycket<br />
på hur könsfördelningen ser ut på<br />
arbetsplatser och vad vi kan göra för<br />
att få den så jämn som möjligt. Poängen<br />
var att istället lägga vikt vid<br />
lika lön för lika arbete och en arbetsfördelning<br />
baserad på kompetens istället<br />
för kön.<br />
” Det är viktigt med<br />
fria valmöjligheter<br />
oavsett om det handlar<br />
om barnomsorg,<br />
viljan att stanna<br />
hemma för att ta<br />
hand om sin familj<br />
istället för att arbeta,<br />
eller något annat.<br />
Katarina Johansson är medlem i SD-Kvinnor<br />
och bosatt i Otterbäcken. Hon är gift och har<br />
fem barn och till familjen hör också en katt. På<br />
fritiden är Katarina ofta i trädgården och hon<br />
är även intresserad av handarbete. Utöver detta<br />
spenderar hon mycket tid med sina barn och<br />
med vänner.<br />
” Som sina hjärtefrågor anger Katarina<br />
främst familj och LVU (Lagen<br />
om vård av unga). Hon ser problematiskt<br />
på hur socialtjänsten arbetar<br />
med frågor som rör LVU<br />
”<br />
”<br />
Sara-Lena avslutade sedan torgmötet<br />
med att tala om könsroller<br />
och lyfte vikten av individens möjlighet<br />
till fria val.<br />
verigedemokrater<br />
SD-Kvinnan<br />
Olika sorters förtryck<br />
Efter torgmötet <strong>höll</strong>s en frågestund<br />
ledd av Lina Boy där åhörarna bland<br />
annat fick svar på varför vi behöver<br />
ett kvinnoförbund men även förbundets<br />
syn på genuspedagogik, be-<br />
Paula Bieler framträdde under ett möte i Almedalen. Foto: SD<br />
Katarina är numera pensio<strong>när</strong> men har tidigare<br />
arbetat både som kock, bagare och kallskänka<br />
där hon även är utbildad inom samtliga områden.Utöver<br />
att vara medlem i SD-Kvinnor sitter<br />
Katarina som styrelseledamot i SD Norra<br />
Skaraborg.<br />
Som sina hjärtefrågor anger Katarina främst<br />
familj och LVU (Lagen om vård av unga). Hon<br />
ser problematiskt på hur socialtjänsten arbetar<br />
med frågor som rör LVU och hon jobbar<br />
mycket för att förbättra villkoren för framtida<br />
familjer som drabbas av detta. <<br />
greppet ”hen” och alternativa fokusområden<br />
i jämställdhetsdebatten.<br />
Under onsdagen <strong>höll</strong>s ett torgmöte<br />
om hedersproblematik där<br />
Jennie Åfeldt, Hanna Wigh och<br />
Paula Bieler talade. Fokus låg kring<br />
både jämställdhet för alla individer<br />
oavsett ursprung, men även olika<br />
sorters förtryck som ibland är en<br />
följd av olika hederskulturers syn<br />
på varje individs egenvärde i förhållande<br />
till kollektivet.<br />
” Lika lön för lika arbete<br />
och en arbetsfördelning<br />
baserad på<br />
kompetens istället för<br />
kön.<br />
”<br />
Carina på scenen<br />
Förbundet fanns även representerat<br />
under Sverigedemokraternas egen<br />
dag i Almedalen. Förbundsordförande<br />
Carina Herrstedt talade på Almedalsscenen<br />
innan Jimmie <strong>Åkesson</strong><br />
<strong>höll</strong> sitt tal. Där lyfte hon bland<br />
annat kvinnoförbundets jämställdhetspolitik,<br />
det nya programmet om<br />
hedersvåld, men även problematiken<br />
med det ökade antalet anmälda<br />
våldtäkter i Sverige.<br />
Hanna Wigh talade i Almedalen. Foto: SDU<br />
Flygblad delades även ut och<br />
man kunde besöka SD-Kvinnors<br />
egen bod. Flygbladsutdelare fanns<br />
också på plats i området under hela<br />
veckan, där man fick ytterligare<br />
möjligheter att ställa frågor och diskutera<br />
förbundets politik. <<br />
Cassandra Sundin<br />
SD-Kvinnor<br />
Detta händer<br />
inom SD-Kvinnor<br />
4 SD-Kvinnor planerar<br />
under hösten att hålla medlemsträffar<br />
i de olika regionerna.<br />
Dessa aktiviteter tar<br />
de regionansvariga hand<br />
om.<br />
Vidare ska regionerna<br />
Syd, Mellan och Norr uppdelas<br />
i mindre områden i<br />
syfte att underlätta kommunikationen<br />
mellan de olika<br />
landsdelarna.<br />
Dessutom fortsätter arbetet<br />
med att ta fram SD-<br />
Kvinnors politiska riktlinjer<br />
oförtrutet. <<br />
Trygghet & Tradition<br />
Familjen samt vård av unga ligger Katarina Johansson varmt om<br />
hjärtat. Foto: Privat
10 | Kultur<br />
SD-Kuriren 101<br />
100 år sedan Raoul Wallenberg föddes<br />
Något definitivt besked om <strong>när</strong><br />
Raoul Wallenberg avled har hittills<br />
inte gått att få fram. Ett sovjetiskt<br />
dokument tyder visserligen på att<br />
dödsfallet skulle ha inträffat den<br />
17 juli 1947 i Lubjankafängelset i<br />
Moskva, men det råder oenighet<br />
om dokumentet är äkta eller ej.<br />
Oavsett hur länge Raoul Wallenberg<br />
levde står en sak fullständigt<br />
klar: han är en av våra absolut<br />
mest kända svenskar i internationella<br />
sammanhang och vår kanske<br />
störste hjälte genom alla tider!<br />
Det är en skam utan dess like att<br />
den svenska regeringen inte lyfte<br />
ett finger för att bistå honom.<br />
ATTEN TILL DEN 19 mars<br />
1944 invaderade nazityska<br />
trupper Ungern.<br />
I de ockuperande truppernas<br />
kölvatten följde ett specialkommando<br />
under ledning av Adolf<br />
Eichmann vars uppgift det var att<br />
lösa ”den judiska frågan” i Ungern.<br />
Tyskarna införde omedelbart<br />
de så kallade Nürnberglagarna, genom<br />
vilka alla landets judar förlorade<br />
sina medborgerliga rättigheter.<br />
Som ”judar” definierades alla<br />
som inte hade fyra ”ariska” far- och<br />
morföräldrar. Hela den ungerska<br />
landsbygden rensades på judar och<br />
omkring 700 000 ungerska judar deporterades<br />
till det tyska utrotningslägret<br />
Auschwitz i Polen<br />
Fyra månader efter invasionen<br />
sändes den svenske arkitekten, affärsmannen<br />
och numera även diplomaten<br />
Raoul Wallenberg av den<br />
svenska utrikesledningen till Budapest<br />
med en enda uppgift: att rädda<br />
så många ungerska judar som möjligt.<br />
Mötte flyende judar i Haifa<br />
Raoul Gustaf Wallenberg föddes i<br />
Kappsta på Lidingö den 4 augusti<br />
1912. Han var son till underlöjtnanten<br />
Raoul Oscar Wallenberg<br />
(1888-1912) som dog innan sonens<br />
födelse. Modern var Maria Sophie<br />
(Maj), född Wising (1891-1979),<br />
som delvis hade judiska rötter.<br />
I faderns frånvaro blev det Raouls<br />
farfar, affärsmannen och diplomaten<br />
Gustaf Oscar Wallenberg, som<br />
kom att dra upp riktlinjerna för<br />
Raouls framtid. Denne var stationerad<br />
i Japan då sonsonen föddes.<br />
Farfadern var i sin tur son till Wallenberg-ättens<br />
grand old man, den<br />
legendariske bankmannen André<br />
Oscar Wallenberg (1816-86).<br />
1930 tog Raoul Wallenberg studenten<br />
vid Nya Elementar i Stockholm.<br />
1931-35 utbildade han sig till<br />
arkitekt vid University of Michigan<br />
i Ann Arbor, USA. Han kom ellertid<br />
aldrig i någon större omfattning<br />
att utöva arkitektyrket. Efter en kort<br />
tid i Sverige begav sig unge Raoul<br />
åter utomlands i syfte att förkovra<br />
sig. I Sydafrika gjorde han sina första<br />
lärospån som affärsman genom<br />
att sälja kemikalier och husgerård.<br />
Härefter bar det av till Haifa i<br />
det dåvarande brittiska protektoratet<br />
Palestina. Raoul praktiserade<br />
på en bank med nederländska intressen,<br />
men det verkligt betydelsefulla<br />
med vistelsen i Haifa var att<br />
han kom i kontakt med tyska judar<br />
vilka flytt undan judeförföljelserna i<br />
Nazityskland. Svensken blev därför<br />
tidigt medveten om den nazistiska<br />
förintelsestrategin och greps av en<br />
stark sympati för judarna och deras<br />
utsatta situation. Han hade ju dessutom<br />
själv judiskt blod i sina ådror.<br />
Skyddspass och mutor<br />
Efter diverse andra göromål och aktiviteter<br />
– bland annat i Hemvärnet<br />
- blev det så dags för Raoul Wallenberg<br />
att i juli 1944 resa till Budapest,<br />
vilket han gjorde på uppdrag av den<br />
svenska utrikesledningen som agerade<br />
i samråd med tjänstemän på<br />
USA:s ambassad i Stockholm.<br />
Den svenska legationen leddes<br />
av ministern Ivan Danielsson men<br />
det var legationssekreteraren Per<br />
Anger som hade ansvaret för beskyddet<br />
av de hårt ansatta ungerska<br />
judarna. Också den oavlönade kulturattchén<br />
Valdemar Langlet, som<br />
var lektor vid universitetet i Budapest<br />
och även representerade Röda<br />
Korset, arbetade för judarnas sak.<br />
Sverige var inte den enda neutrala<br />
makten som försökte rädda ungerska<br />
judar undan Förintelsen. Den<br />
schweiziska legationens strategi var<br />
att utfärda så kallade Palestinacer-<br />
tifikat som gav judiska innehavare<br />
tillåtelse att emigrera till Palestina.<br />
Det beräknas att så många som<br />
40 000 sådana certifikat utfärdades.<br />
Raoul Wallenberg lyckades med<br />
uppbådandet av alla krafter rädda livet<br />
på tusentals, kanske tiotusentals<br />
ungrare av judisk härkomst undan<br />
Förintelsen. De som klarade livhanken<br />
genom den unge svenskens<br />
insatser minns honom som en helgonlik<br />
gestalt.<br />
Gabriella Kassius, vilken som<br />
ung studentska var medarbetare till<br />
Wallenberg på legationen i Budapest<br />
och som kom till Sverige 1947,<br />
har beskrivit hur svensken använde<br />
all sin uppfinningsrikedom i ett<br />
slags besatthet att rädda så många<br />
liv han kunde ur mördarnas händer.<br />
Han drog sig inte för mutor till tyskarna<br />
– det kunde röra sig om dollar<br />
eller om cognac eller whisky – i sitt<br />
ideella uppsåt.<br />
Främst använde dock Wallenberg<br />
svenska så kallade skyddspass<br />
under sitt uppdrag som en svensk<br />
motsvarighet till Röda nejlikan.<br />
Myndigheterna hade satt en gräns<br />
vid 4500 men många fler utfärdades.<br />
Passen berättigade innehavarna<br />
att sätta sig i säkerhet i de så kallade<br />
svenskhusen.<br />
”Wallenberg är okänd för oss”<br />
Raoul Wallenberg greps och bortfördes<br />
av de sovjetiska ockupationsstyrkor<br />
som anlände till Ungern<br />
kring mitten av januari 1945. Han<br />
kan av sovjeterna ha betraktats som<br />
en misstänkt amerikansk agent eller<br />
möjligen som en protysk kollaboratör<br />
– hans många kontakter inom<br />
den tyska ockupationsmakten,<br />
bland annat med Adolf Eichmann,<br />
var välkända och inget Wallenberg<br />
själv gjorde någon hemlighet av.<br />
Wallenbergaffären fick en såväl<br />
utrikes- som inrikespolitisk dimension.<br />
Utrikespolitiskt har Sverige genom<br />
åren gjort en rad hänvändelser<br />
till först Sovjetunionen och sedan<br />
Ryssland i syfte att få fram besked<br />
om Raoul Wallenbergs öde. Inrikespolitiskt<br />
har förts en stundom frän<br />
och intensiv debatt om den svenska<br />
regeringens sätt att initialt handlägga<br />
ärendet. Det finns främst två<br />
tvivelaktiga figurer att lyfta fram i<br />
sammanhanget: Staffan Söderblom<br />
och Östen Undén.<br />
Den svenske envoyén i Moskva,<br />
Staffan Söderblom, fick redan den<br />
September 2012 www.sverigedemokraterna.se<br />
En av Sveriges allra största hjältar<br />
Raoul Wallenbergs passfoto vid tiden för resan till Budapest 1944. Foto: Arkiv<br />
Raoul Wallenbergs torg i Stockholm med dess karaktäristiska skulpturer. Foto: Holger Ellgaard<br />
16 januari 1945 besked från de sovjetiska<br />
utrikesmyndigheterna att<br />
Raoul Wallenberg påträffats i Budapest.<br />
Från svensk sida uppträdde<br />
man redan från början överdrivet<br />
försiktigt för att inte säga tafatt.<br />
Inte förrän den 21 april 1945 fick<br />
Söderblom definitiva riktlinjer från<br />
Stockholm att ta upp ämnet med<br />
den sovjetiska regeringen.<br />
Söderblom tog själv upp fallet<br />
Wallenberg under ett sammanträffade<br />
med diktatorn Josef Stalin i juni<br />
1946. Stalin försäkrade att ärendet<br />
utan tvivel skulle klaras upp och Söderblom<br />
trodde honom. Efter diverse<br />
turer meddelade den biträdande<br />
sovjetiske utrikesministern Andrej<br />
Vysjinskij den 18 augusti 1947 att<br />
”Wallenberg är okänd för oss”.<br />
Den hjärtlöse Undén<br />
Den officiella svenska passiviteten<br />
gentemot de sovjetiska myndigheterna<br />
ledde till bildandet av Raoul<br />
Wallenbergaktionen. En kommitté<br />
härifrån bestående av författarinnan<br />
Mia Leche Löfgren, professor Lisa<br />
Meitner, generaldirektör Anders<br />
Örne och advokat Yngve Schartau<br />
fick tillstånd att, efter framställning<br />
av Birgitta Bellander, ordförande i<br />
Internationella kvinnoförbundet för<br />
fred och frihet, läsa UD:s hemliga<br />
akt om Raoul Wallenberg.<br />
Man kom efter genomgång av<br />
dokumenten i akten till slutsatsen,<br />
att ”Raoul Wallenberg från den 13<br />
januari 1945 stått under effektivt beskydd<br />
av sovjetisk militärmyndighet<br />
i enlighet med vad som också<br />
meddelats från Sovjets UD.”<br />
Den 3 november 1947 inbjöds<br />
påtryckningsgruppens representanter<br />
Birgitta Bellander, Yngve<br />
Schartau, Anders Örne och Guy<br />
von Dardel till ett möte i Kanslihuset.<br />
Från regeringens sida deltog<br />
statsminister Tage Erlander, utrikesminister<br />
Östen Undén samt Lennart<br />
Petri från UD.<br />
När Bellander framförde som sin<br />
åsikt att Vysjinskij farit med osanning<br />
<strong>när</strong> han påstått att Sovjet inte<br />
kände till något om Wallenberg blev<br />
Undén enligt samstämmiga vittnesmål<br />
rasande. Han menade att<br />
det var ”oerhört” att någon kunde<br />
anklaga den biträdande sovjetiske<br />
utrikesministern för lögn samt uppträdde<br />
aggressivt och oabalanserat.<br />
Schartau vände sig till Dagens Nyheters<br />
nyblivne chefredaktör Her-<br />
bert Tingsten om hur mötet avlöpt,<br />
varpå denne skrev:<br />
”Hr. Undéns obehaglighet brukar<br />
älskvärt ses som sturighet, trumpenhet,<br />
i bästa fall en blyghet bakom<br />
vilken otympligheten söker skydd.<br />
Här är det svårt att tala om något<br />
bättre än hårdhet och hjärtlöshet, ett<br />
simpelt begagnande av den mäktiga<br />
ställningen inför hjälpsökande i underläge.”<br />
Östen Undén var den som utformade<br />
den svenska utrikespolitiken<br />
efter Andra världskriget. Betydelsen<br />
av vänskapliga förbindelser med det<br />
kommunistiska Sovjetunionen var<br />
en hörnsten i denna politik, som<br />
i övrigt genom åren företrätts av<br />
personligheter såsom Ernst Wigforss,<br />
Olof Palme, Sverker Åström<br />
och Pierre Schori. Även borgerliga<br />
regeringar trampade efter i samma<br />
prosovjetiska fotspår.<br />
Smoltsovrapporten<br />
Undfallenheten gentemot Sovjetunionen<br />
räckte dock inte till för att<br />
rädda Raoul Wallenberg. Vad som<br />
slutligen hände med honom måste<br />
alltjämt anses vara osäkert.<br />
Det föreligger en sovjetisk rapport<br />
– den så kallade Smoltsovrapporten<br />
– enligt vilken Wallenberg<br />
dog i Lubjankafängelset den 17<br />
juli 1947. Rapporten författades av<br />
en fängelseläkare i juli 1947. Wallenberg<br />
skulle ha avlidit natten till<br />
nämnda datum, troligen i hjärtinfarkt<br />
vilket kan ha varit en omskrivning<br />
för avrättning.<br />
Det råder emellertid oenighet i<br />
forskarkretsar om huruvida dokumentet<br />
är äkta eller ej. Wallenbergs<br />
familj trodde inte på dess äkthet.<br />
Utrikesminister Östen Undén ville hålla sig väl<br />
med Sovjetunionen. Foto: Arkiv<br />
Det finns också många som genom<br />
åren vittnat om att de skulle ha träffat<br />
Raoul Wallenberg i skilda sovjetiska<br />
läger och fängelser.<br />
Det finns en stort antal platser,<br />
institutioner och minnesmärken<br />
över hela världen som minner om<br />
Raoul Wallenberg. Han måste betraktas<br />
som en av Sveriges största<br />
hjältar genom alla tider, en person<br />
vi som svenskar kan känna stolthet<br />
över att kalla vår landsman. <<br />
Tommy Hansson<br />
Chefredaktör
www.sverigedemokraterna.se SD-Kuriren 101 September 2012<br />
Sverige | 11<br />
Jens Leandersson<br />
kommenterar<br />
uttalanden<br />
”Varför ska jag plugga, slita, jobba, kämpa för att sedan ge mer<br />
än halva min inkomst till omfördelningsmekanismen, samt<br />
betala in avgifter för diverse saker.”<br />
(Källa: Annie Lööf (C) på sin blogg 2006)<br />
Det är helt berättigade frågor som Annie Lööf retoriskt<br />
ställde 2006. De är minst lika aktuella idag då hon är med<br />
och river alla fördämningar i svensk invandringspolitik och<br />
låter miljarder och åter miljarder omfördelas från skattebetalre<br />
till invandrare som varken jobbar, pluggar eller<br />
bidrar på annat vis. Kliv ner från elfenbenstornet och se hur<br />
verkligheten ser ut.<br />
•<br />
”De har ju en del påståenden om invandrargrupper, brottslighet,<br />
i Malmö framförallt, där de går ut med påståenden som vi<br />
vet är sanna. Vi kan kontrollera dem, vi känner till dem, men<br />
vi publicerar dem inte ändå utan vidare därför att vi vet att<br />
det ställer till sådan helvetes skada för samhällsutvecklingen.”<br />
(Källa: -Jan A Johansson, chefredaktör Skånska Dagbladet ur Björn<br />
Hägers bok ”Problempartiet”)<br />
”Skriv aldrig om SD:s pressmeddelande, motioner eller andra<br />
utspel utan kritiska frågor. Ifrågasätt siffror, fakta och påståenden.”<br />
(Källa: Riktlinjer vid Helsingborgs Dagblad gällande Sverigedemokraterna<br />
ur Björn Hägers bok ”Problempartiet”)<br />
Björn Hägers bok besannar alla dina fördomar om journalister<br />
och hur SD motarbetas. En oerhört nyttig bok som<br />
demaskerar diktaturens kreatur som ska föreställa demokratins<br />
förkämpar.<br />
”Ibland är politikers försök att utnyttja andra människors<br />
tragedier bara äckliga. Som i dag, <strong>när</strong> Sverigedemokraternas<br />
Jimmie <strong>Åkesson</strong> åker till Forserum där en grupp somalier systematiskt<br />
trakasserats samtidigt som vanligt folk stillatigande<br />
sett på”<br />
(Källa: Aftonbladet 20120904)<br />
Anders Lindberg, ledarskribent i Aftonbladet, ger verkligen<br />
uttryck för hyckleriet <strong>när</strong> det är som värst. <strong>Åkesson</strong> var inte<br />
den första politikern i Forserum och är det någon som slagit<br />
mynt av tragedier så är det just Anders lindberg. Illa, jag mår<br />
illa…<br />
•<br />
Centrum mot rasism:<br />
”William Petzäll är död och vi fortsätter kampen mot rasistislamofoberna<br />
med ökad intensitet. INGET SD PÅ VÅRA<br />
GATOR…”<br />
(Källa: Tweet från Twitter)<br />
Centrum mot rasism visar total brist på empati. Hoppas deras<br />
medlemmar inser vilken hjärtlös och hemsk organisation<br />
de är med i och lämnar den.<br />
Integrationsminister Ullenhag samtalar med beslöjad invandrarkvinna på Rinkeby torg i våras. Text i pratbubblan: Avpixlat. Foto: Photo2be<br />
Jimmie <strong>Åkesson</strong><br />
om varför han<br />
besökte Forserum<br />
Jimmie <strong>Åkesson</strong>s besök i Forserum måste betecknas<br />
som klart lyckat. Foto: SD<br />
4 Sverigedemokraternas partiledare<br />
Jimmie <strong>Åkesson</strong> besökte i<br />
början av september det skandalomsusade<br />
samhället Forserum i<br />
Nässjö kommun i Jönköpings län,<br />
där somaliska immigranter utsatts<br />
för trakasserier, under stort mediepådrag.<br />
<strong>Åkesson</strong> ville själv bilda<br />
sig en uppfattning om vad som pågår<br />
i samhället:<br />
<strong>Åkesson</strong> redogjorde på ”Brännpunkt”<br />
i Svenska Dagbladet den 4<br />
september om sina skäl att besöka<br />
det omdiskuterade samhället på<br />
bland annat följande sätt och varför<br />
han inte köper den svartvita bilden<br />
av Forserum:<br />
”Saker är ytterst sällan svartvita<br />
utan sanningen brukar snarare vara<br />
både svart och vit. I fallet Forserum<br />
har debatten gått fullständigt överstyr.<br />
På debattsidor har man kunnat<br />
läsa att Forserum är ´rasistiskt samhälle<br />
och att Forserum kan liknas<br />
vid 50-talets amerikanska söder.´”<br />
SD-ledaren erinrade om att somalierna<br />
i Forserum av kommunen<br />
”faktiskt fått hjälp med försörjning,<br />
husrum, utbildning och till och<br />
med fått möjligheten att ha en egen<br />
samlingslokal.”<br />
Jimmie <strong>Åkesson</strong> förnekade inte<br />
att många somalier möter svårigheter<br />
i Sverige:<br />
”Tvärtom så innebär en misslyckad<br />
integrationspolitik tillsammans<br />
med en fortsatt massinvandring<br />
att möjligheterna för nya<br />
invandrare att komma in i samhället<br />
fortsätter att minska.”<br />
Om det ”ursprungsgäng” som<br />
utsatte somalier för förnedrande<br />
behandling skrev <strong>Åkesson</strong> så:<br />
”Om så bara en bråkdel av det<br />
som sagts om detta gäng stämmer<br />
så skulle de i ett sverigedemokratiskt<br />
Sverige varit omhändertagna<br />
för länge sen, och inte haft möjlighet<br />
att trakassera vare sig svenskar<br />
eller somalier i Forserum.”<br />
Det var åtskilliga proffstyckare<br />
som ondgjorde sig över det åkessonska<br />
besöket i Forserum och hade<br />
ingen förståelse för att SD-ledaren<br />
ville bilda sig en egen uppfattning<br />
om situationen i det småländska<br />
samhället. Bland de värsta hycklarna<br />
märktes Aftonbladets Anders<br />
Lindberg.<br />
Jimmie själv tycktes nöjd med<br />
besöket och berättade exempelvis<br />
på Twitter att en ortsbo erbjudit sig<br />
ställa sin husbil till hans förfogande.<br />
<<br />
Tommy Hansson
12 | Sverige<br />
AG BEFINNER mig i Ljungbyhed<br />
i Klippans kommun i<br />
nordvästra Skåne, hemma<br />
hos kommunfullmäktigledamoten<br />
och kommunföreningsordföranden<br />
Matthias Rausbo. Över<br />
en mugg kaffe berättar han om sig<br />
själv och om sitt politiska engagemang.<br />
– Jag växte upp i ett lugnt villasamhälle<br />
utanför Helsingborg, hit<br />
till Ljungbyhed flyttade jag först<br />
2005. Något direkt politiskt intresse<br />
hade jag inte under min uppväxt,<br />
men min familj var väldigt intresserad<br />
av samhällsfrågor och hade<br />
ett kritiskt förhållningssätt <strong>när</strong> det<br />
handlade om att ta ställning till vad<br />
som hände i samhället. Det har nog<br />
till viss del bidragit till att mitt politiska<br />
intresse väcktes senare i livet.<br />
Jag frågar Matthias vad han jobbar<br />
med och får veta att han sedan<br />
sex år tillbaka jobbar som säkerhetstekniker<br />
på ett larmföretag. I praktiken<br />
innebär det att han installerar<br />
larm i hela nordvästra Skåne. Tidigare<br />
har han bland annat jobbat som<br />
taxichaufför, värdetransportör och<br />
väktare.<br />
– Genom mina olika jobb har<br />
jag kommit i kontakt med många<br />
människor och fått uppleva väldigt<br />
mycket. Jag har sett en negativ samhällsutveckling,<br />
ökade motsättningar<br />
mellan olika grupper i samhället<br />
och ett allt hårdare klimat. Dessutom<br />
har en <strong>när</strong>a släkting till mig<br />
råkat illa ut vid ett flertal tillfällen,<br />
han drabbades upprepade gånger av<br />
det som vi brukar kalla för svenskfientlighet.<br />
Det var detta som fick<br />
mig att bli medlem i Sverigedemokraterna.<br />
Jag ville försöka bidra till<br />
att förändra samhället till det bättre,<br />
inte minst för mina barns skull.<br />
Vi fortsätter samtala och med anledning<br />
av att Matthias nämnt sina<br />
barn frågar jag om hans familjeförhållanden,<br />
och om <strong>när</strong> han blev politiskt<br />
aktiv.<br />
– Jag har två söner, fem och sju<br />
år gamla. Och så har min sambo en<br />
SD-Kuriren 101<br />
Hallå där, Matthias Rausbo!<br />
Matthias Rausbo representerade SD vid marknaden i Ljungbyhed i augusti. Foto: SD<br />
dotter, fem år gammal hon med, så<br />
vi har tre barn i familjen.<br />
Matthias fortsätter:<br />
– Aktiv SD:are blev jag 2006. Då<br />
fanns det ingen kommunförening i<br />
Klippan, men en bekant som sedan<br />
tidigare var aktiv SD:are bad mig<br />
om hjälp med att starta en förening<br />
och så blev det. Jag började med att<br />
sitta som ledamot i styrelsen under<br />
de första åren, och sedan 2010 har<br />
jag varit ordförande i kommunföreningen.<br />
Dessutom blev jag ledamot<br />
i kommunfullmäktige efter valet<br />
2006. Jag sitter kvar än idag, sex år<br />
senare, nu som gruppledare.<br />
– Och inte nog med det, fortsätter<br />
Matthias. Under ungefär ett och<br />
ett halvt år har jag också suttit som<br />
ledamot i barn – och utbildningsnämnden<br />
och kommunstyrelsen.<br />
Men de uppdragen har jag nu delegerat<br />
till en av våra nya aktiva i<br />
kommunen.<br />
Min nästa fråga till Matthias<br />
handlar om hur det gick i valet<br />
2010. Hur många procent fick SD i<br />
Klippan, hur många mandat, några<br />
tomma stolar?<br />
– Vi hade stor framgång i valet<br />
2010: ungefär tolv procent vilket<br />
gav oss fem mandat. Några tomma<br />
stolar har vi som tur är inte, varken<br />
i fullmäktige eller i nämnderna<br />
och kommunstyrelsen. Men det är<br />
tufft! Vi har varit för få aktiva under<br />
en lång tid och det har medfört<br />
att många av oss fått dra ett väldigt<br />
tungt lass. På sistone har vi haft turen<br />
att få in nya aktiva i kommunpolitiken<br />
så att vi kunnat delegera, men<br />
vi behöver ännu fler aktiva före nästa<br />
val eftersom vi anar att vi kommer<br />
att ha ännu större framgångar då än<br />
vi hade 2010.<br />
Vid det här laget är våra kaffemuggar<br />
tomma och Matthias fyller<br />
upp dem med nytt kaffe. Under<br />
tiden fortsätter han att berätta om<br />
sina tankar kring kommunpolitiken.<br />
– Det märks att vi påverkar och<br />
att vi behövs i kommunpolitiken.<br />
Även om det inte erkänns offentligt<br />
September 2012 www.sverigedemokraterna.se<br />
så influeras de övriga partierna av<br />
våra förslag. Vi deltar i diskussioner<br />
i nämnderna och i Kommunstyrelsen,<br />
debatterar i fullmäktige,<br />
lämnar förslag och tillför nya<br />
perspektiv i olika frågor. Ibland<br />
leder det till att det senare fattas<br />
beslut, på andra partiers initiativ,<br />
som är i linje med det vi från början<br />
föreslagit. Överlag så blir vi<br />
bemötta på ett trevligt sätt från<br />
övriga partier. Visst finns det enskilda<br />
ledamöter som kan vara<br />
lite otrevliga bara för att vi är<br />
sverigedemokrater, men de hör<br />
till undantagen.<br />
Jag väljer att som avslutning<br />
på ett trevligt samtal fråga Matthias<br />
vad han har för tankar kring<br />
framtiden. Vilka som är hans<br />
målsättningar och förhoppningar.<br />
– När det gäller aktiva medlemmar<br />
vill jag se en fortsatt positiv<br />
trend. Vi har idag väldigt<br />
trevliga, duktiga och ideologiskt<br />
övertygade aktiva medlemmar,<br />
och kan vi få in fler aktiva som<br />
är av samma kaliber så gör det<br />
förstås att vi som parti blir ännu<br />
bättre på det vi gör och lyckas nå<br />
ännu större framgångar. Mycket<br />
tyder på att vi kan komma att<br />
bli en betydande faktor inom<br />
kommunpolitiken och vi måste<br />
verkligen jobba hårt, många tillsammans,<br />
för att kunna axla det<br />
ansvaret.<br />
Att SD behövs i Klippan står<br />
fullständigt klart:<br />
– Det finns många brister i<br />
Klippans kommun idag, och jag<br />
vill verkligen att vi ska få förbättrade<br />
möjligheter att åtgärda dem<br />
så att vi får en kommun som invånarna<br />
känner sig delaktiga i och<br />
som de är stolta över. <<br />
Daniel Engström<br />
Redaktionen<br />
Verkligheten bakom orden: Deadline<br />
LLA MEDARBETARE<br />
i SD-Kuriren torde<br />
vara väl medvetna<br />
om innebörden av<br />
ordet deadline. Det är ett engelskt<br />
ord som ordagrant betyder<br />
”dödlinje” på svenska och som<br />
anger den tidsgräns före vilken<br />
material till en tidning, ett förlag<br />
eller annat massmedium måste<br />
vara inlämnat.<br />
Betydelsen kan naturligtvis<br />
utsträckas till att innebära senaste<br />
tidpunkten för något av<br />
vad slag det vara må. Exempelvis<br />
tidpunkten då en kidnappare<br />
vill ha en lösensumma. Om detta<br />
handlar Simon Kernicks bok<br />
Deadline (2008). Ett av de mest<br />
kända citaten om ordet deadline<br />
har yttrats av den brittiske författaren<br />
Douglas Adams (1952-<br />
2001), författare till Liftarens<br />
guide till galaxen):<br />
”I love deadlines. I like the<br />
whoosing sound they make as<br />
they fly by.”<br />
Adams hade vissa problem att<br />
hålla sin deadlines, och hans förläggare<br />
hade för vana att låsa in<br />
författaren på ett hotellrum för att<br />
vara riktigt säker på att han skulle<br />
färdigställa och lämna överenskommet<br />
bokmanus I tid.<br />
Ordets ursprung har dock helt<br />
andra konnotationer. Det anses<br />
vanligen härstämma från ett ökänt<br />
fångläger under det Amerikanska<br />
inbördeskriget som hette Fort<br />
Sumter och låg <strong>när</strong>a Andersonville<br />
i Georgia på sydstaternas territorium.<br />
Här <strong>höll</strong>s så många som 32 000<br />
soldater från nordsidan inspärrade<br />
under omänskligt vidriga förhållanden<br />
1864-65.<br />
Totalt skall omkring 13 000 av<br />
lägerfångarna ha avlidit till följd av<br />
svält, sjukdomar och andra umbäranden.<br />
Runt fånglägret fanns en kraftig<br />
pallisad, men innanför denna fanns<br />
ett enkelt staket vilket utgjorde den<br />
Lägerkommendanten Henry Wirz gav upphov<br />
till uttrycket deadline. Foto: Arkiv<br />
första säkerhetsbarriären. Vakterna<br />
hade en stående order att skjuta för<br />
att döda alla som försökte klättra<br />
över staketet. Därför kallades detta<br />
staket för en deadline.<br />
Lägerkommendanten Henry<br />
Wirz (1823-65) utsågs av den segrande<br />
nordsidan till syndabock efter<br />
krigsslutet, dömdes till döden<br />
för konspiration och mord och<br />
hängdes den 10 november 1865.<br />
Wirz hade läkarutbildning och<br />
var född i Schweiz. Lägret <strong>när</strong>a<br />
Andersonville rankas i dag som<br />
en National Historic Site i USA.<br />
I kölvattnet efter det uppslitande<br />
inbördeskriget kom ordet<br />
deadline att användas metaforiskt,<br />
exempelvis i uttrycket the<br />
social deadline. Det var först<br />
under 1900-talet det kom att få<br />
den betydelse det vanligen har<br />
i dag.<br />
Dödlinjerna till SD-Kuriren<br />
är väl slutligen inte riktigt vad<br />
de borde vara. Behöver någon<br />
absolut få med något i tidningen<br />
efter utsatt datum brukar<br />
chefredaktören i sin kanske<br />
överdrivna snällhet inte vara<br />
alldeles omöjlig. <<br />
Tommy Hansson<br />
Chefredaktör<br />
3 frågor<br />
till 3 sverigedemokrater<br />
1. Vilken är den senaste film<br />
du såg?<br />
2. Vilken är den bästa bok du läst?<br />
3. Vart åkte du på semester<br />
senast?<br />
Matthew Bonnor<br />
Syssloman/styrelseledamot i<br />
Öresundskraft AB, ordförande i valberedningen<br />
distrikt Syd, ledamot/<br />
vågmästare i idrotts- och fritidsnämnden<br />
i Helsingborg<br />
1. This Must Be the Place i regi av<br />
Paolo Sorrentino.<br />
2. Into Thin Air av John Krakauer.<br />
3. Golfe Juan och Monaco.<br />
Ingrid Hult<br />
Ersättare I styrelsen SD Södertälje,<br />
kommunal nämndledamot, nämndeman<br />
i tingsrätten.<br />
1. Snow White and the Huntsman i<br />
regi av Rupert Sanders.<br />
2. Mannen som kunde tala med hästar<br />
av Nicholas Evans.<br />
3. Paris. Kan besöka den staden hur<br />
många gånger som helst.<br />
Christian Hendlertz<br />
Ledamot i styrelsen SD Klippan,<br />
ledamot i kommunfullmäktige<br />
1. American Pie. The Reunion i regi av<br />
Jon Hurwitz och Hayden Schlossberg.<br />
2. Sagan om ringen-trilogin av J. R. R.<br />
Tolkien.<br />
3. Power Big Meet i Västerås.