12.09.2013 Views

Fullpackat i Sölvesborgs småbåtshamn när Åkesson höll tredje ...

Fullpackat i Sölvesborgs småbåtshamn när Åkesson höll tredje ...

Fullpackat i Sölvesborgs småbåtshamn när Åkesson höll tredje ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Nummer 101 | September 2012<br />

s v e r i g e d e m o k r a t i s k t i d s k r i f t<br />

Energisk satsning<br />

av distrikt Syd<br />

4 I SD:s Syddistrikt satsas det stort<br />

på utbildning av medlemmarna. Härtill<br />

har distriktet hållit en så kallad<br />

energidag med såväl intern som extern<br />

medverkan av hög klass. Talade<br />

gjorde bland andra Öresundskrafts<br />

VD Anders Östlund (bilden) samt<br />

riksdagsledamot Lars Isovaara.<br />

Sidan 3<br />

Kasselstrand<br />

blev återvald<br />

4 Gustaf Kasselstrand, Stockholm<br />

(bilden) blev återvald med en bred<br />

majoritet <strong>när</strong> Sverigedemokratisk<br />

Ungdom (SDU) <strong>höll</strong> kongress i början<br />

av september. Utmanade gjorde<br />

Paula Bieler, Uppsala. Kongressen<br />

kom att präglas av en livlig och<br />

stundom något överhettad debatt.<br />

Sidan 4<br />

SD-Kvinnor kraftsamlade<br />

i Almedalen<br />

4 I samband med politikerveckan i<br />

Almedalen på Gotland i juli passade<br />

SDs kvinnoförbund SD-Kvinnor på<br />

att visa upp sig. Förbundsordförande<br />

Carina Herrstedt framträdde på<br />

stora scenen innan det var dags för<br />

Jimmie <strong>Åkesson</strong> att tala. Även andra<br />

SD-kvinnor medverkade.<br />

Sidan 10<br />

<strong>Fullpackat</strong> i <strong>Sölvesborgs</strong> <strong>småbåtshamn</strong><br />

<strong>när</strong> <strong>Åkesson</strong> <strong>höll</strong> <strong>tredje</strong> sommartalet<br />

SD:s partiledare Jimmie <strong>Åkesson</strong> berättade vid sitt <strong>tredje</strong> sommartal i hemstaden Sölvesborg att han inte kände skuld och skam för sitt svenska arv. Foto: Jörgen Fogelklou<br />

4 Det var fullpackat med folk i<br />

<strong>småbåtshamn</strong>en i Sölvesborg <strong>när</strong><br />

Sverigedemokraternas partiledare<br />

Jimmie <strong>Åkesson</strong> avlevererade sitt<br />

<strong>tredje</strong> sommartal i ordningen sedan<br />

starten valåret 2010. Även medierna<br />

hade mött upp mangrant.<br />

Riksdagsledamot Richard Jomshof<br />

inledde den numera traditionella<br />

tillställningen med att kortfattat<br />

presentera talaren och hans<br />

hemstad Sölvesborg, vilken en gång<br />

i tiden var ett starkt danskt (!) fäste.<br />

Jimmie <strong>Åkesson</strong> för sin del citerade<br />

inledningsvis integrationsminister<br />

Erik Ullenhag (FP), som sagt<br />

att han haft ”turen” att födas i det<br />

relativt välmående och välordnade<br />

Sverige.<br />

– Men det är inte bara turen som<br />

givit oss det Sverige vi har i dag, menade<br />

SD-ledaren. Visst är vi lyckligt<br />

lottade. Men vi hade inte haft det vi<br />

har i dag om det inte varit för alla<br />

svenskar genom historien som fallit<br />

i strid eller knogat på åkrar eller<br />

i industrier.<br />

<strong>Åkesson</strong> vägrade, fram<strong>höll</strong> han,<br />

att känna skuld och skam för det<br />

han och andra moderna svenskar<br />

fått i arv. I stället kände han ingenting<br />

annat än stolthet och tacksam-<br />

Vad händer i Syrien? Vi minns Raoul Wallenberg Sidan 10<br />

het. För dessa ord fick SD-ledaren<br />

dånande applåder från den talrika<br />

publiken.<br />

Härefter kom <strong>Åkesson</strong> in på välfärdsfrågor<br />

och förhållandet mellan<br />

det offentliga och den privata sektorn.<br />

– Välfärden är inte vilken marknad<br />

som helst. Kanske är möjligheten<br />

att välja helt fritt inte det allra<br />

viktigaste i sammanhanget. Om<br />

vinstintresset prioriteras före patienten<br />

finns det risk att det blir fel.<br />

I stället, menade Jimmie, gäller<br />

det att hitta den rätta balansen mellan<br />

extremliberalismens och råsoci-<br />

alismens ”lösningar”. SD är ett parti<br />

för sans och balans.<br />

I slutet av talet förutskickade<br />

Jimmie <strong>Åkesson</strong> att SD i riksdagen<br />

i höst kommer att presentera ett<br />

budgetförslag vilket omfattar förslag<br />

som syftar till att ge låg- och<br />

medelinkomsttagare liksom äldre<br />

mer pengar i plånboken.<br />

Enligt SD:s förslag skall vidare<br />

10 000 nya jobb kunna skapas. <<br />

Hallå där, Matthias Rausbo!<br />

Sidan 6 – 7<br />

Sidan 8 Sidan 12


2 | Ledare<br />

E NYLIGEN avhållna olympiska<br />

spelen (OS) i London<br />

har som vanligt tilldragit<br />

sig en hel världs<br />

uppmärksamhet. Återigen har man<br />

kunnat konstatera att internationella<br />

idrottsevenemang är ett av få<br />

tillfällen då nationalistiska yttringar<br />

anses vara helt i sin ordning.<br />

Det hävdas ibland att idrott och<br />

politik inte hör ihop. Det är emellertid<br />

en fras som väl knappt någon tror<br />

på längre. Politik har förekommit i<br />

OS-sammanhang sedan åtminstone<br />

hundra år tillbaka i tiden. Redan vid<br />

den så kallade Solskensolympiaden<br />

i Stockholm 1912 uppstod således en<br />

kontrovers då det dåvarande ryska<br />

storfurstendömet Finlands manskap<br />

skulle tåga in i det nybyggda<br />

Stockholms stadion.<br />

Finnarna ville inte vara en del<br />

av den tsarryska truppen utan helst<br />

paradera in i den fullsatta idrottsborgen<br />

under egen flagga. Ryssarna<br />

motsatte sig emfatiskt detta, men<br />

det hela fick en ganska elegant lösning<br />

genom att Finlands atleter slutligen<br />

tilläts tåga in bakom en namnskylt<br />

med det egna nationsnamnet<br />

ett stycke bakom Rysslands trupp.<br />

Publiken jublade.<br />

I själva verket finns det nog inget<br />

olympiskt spel som varit helt fritt<br />

från politik. Vid några tillfällen har<br />

faktiskt hela tävlingen fungerat som<br />

politisk propaganda. Så har skett vid<br />

de fall då OS ägde rum i en diktatur<br />

av det ena eller andra slaget. Som<br />

i Berlin 1936 då Adolf Hitler invigde<br />

spelen. Som i Moskva 1980 då<br />

Leonid Brezjnev hälsade världens<br />

SD-Kuriren 101<br />

September 2012 www.sverigedemokraterna.se<br />

De olympiska spelen och politiken: som ler och långhalm<br />

idrottsungdom välkommen. Som i<br />

Peking 2008 då Hu Jintao stod för<br />

invigningstalet.<br />

Stundom har länder vilka uppfattats<br />

som misshagliga utestängts från<br />

OS. Så var fallet med Tyskland spe-<br />

Guor Marinal på löparbanan. Foto: Arkiv<br />

len <strong>när</strong>mast efter Första världskriget.<br />

Så var också fallet med Sydafrika<br />

under en lång följd av olympiska<br />

spel. Bojkotter, våld och protester<br />

av olika slag har också drabbat spelen.<br />

I Mexico City 1968 svarade ett<br />

antal amerikanska svarta löpare för<br />

en ”black power”-demonstration. I<br />

München 1972 massakrerades elva<br />

israeliska olympier av en palestinsk<br />

terrorgrupp. 1976 uteblev ett antal<br />

afrikanska nationer från Montreal-<br />

OS sedan ett nyzeeländskt rugbylag<br />

turnerat i Sydafrika. 1980 beordrade<br />

USA:s president Jimmy Carter boj-<br />

kott av Moskva-OS till följd av Sovjets<br />

invasion av Afghanistan; Sovjet<br />

och Östblocket svarade med bojkott<br />

av OS i Los Angeles 1984.<br />

Inte heller London-OS 2012 var<br />

fritt från politik. Den tyska rod-<br />

derskan Nadja Drygalla tvingades<br />

resa hem i förtid därför att hennes<br />

pojkvän kandiderat för partiet NDP<br />

i Rostock. Drygalla var tidigare polis<br />

men fick sparken på grund av pojkvännens<br />

politiska sympatier. Sedan<br />

har vi den grekiska trestegshopperskan<br />

Voula Papachristou som ströks<br />

ur startlistan på grund av politiskt<br />

inkorrekt twittrande. Hon sympatiserade<br />

även med partiet Gyllene<br />

gryning.<br />

Internationella olympiska kommittén<br />

(IOK) krävde därtill att Saudiarabien<br />

skulle ha med kvinnliga<br />

idrottare i OS trots att Saudiarabiens<br />

FN – tummelplats för drömmare, diktatorer och skurkar<br />

Chefredaktör<br />

Tommy Hansson<br />

EN ENDA praktiska erfarenhet<br />

jag har från Förenta<br />

Nationerna (FN)<br />

härrör sig från 1976, då<br />

jag som representant för Svensk-<br />

Koreanska Föreningen deltog i ett<br />

seminarium i Stockholm anordnat<br />

av Svenska FN-förbundet. Eftersom<br />

detta tilldrog sig under det radikala<br />

1970-talet och föreningen jag representerade<br />

stod Republiken Korea<br />

(Sydkorea) – som då stod klart till<br />

höger politiskt – <strong>när</strong>a var det föga<br />

märkligt att jag utsattes för pikar om<br />

mina politiska sympatier.<br />

Desto märkligare kan man tycka<br />

är att FN fortfarande har en markant<br />

slagsida åt vänster. Berlinmuren<br />

föll för <strong>när</strong>mare ett kvartssekel<br />

sedan och Sovjetväldet imploderade<br />

strax därefter, men FN är fortfarande<br />

på många sätt en tummelplats för<br />

drömmare, diktatorer och skurkar<br />

varav många med vänsterpolitisk<br />

utsyn med noll ekonomiska och<br />

andra insikter.<br />

För den som önskar ta del av en<br />

klarsynt bild av dagens Förenta Nationerna<br />

kan rekommenderas Fredrik<br />

Segerfeldts bok FN. Spruckna<br />

drömmar (Hydra förlag 2011, 194 sidor).<br />

Det är utomordentligt nyttig<br />

läsning för den som ännu gör sig illusioner<br />

om FN:s verkliga karaktär.<br />

”Hur skulle den sämsta tänkbara<br />

rollfördelningen för en internationell<br />

organisation se ut?” frågar sig<br />

författaren. Han ger själv svaret:<br />

”Folkmördare (Rwanda) skulle vara<br />

ansvariga för säkerheten, kommunistiska<br />

enpartistater (Kina) skulle<br />

verka för mänskliga rättigheter, vanstyrda<br />

afrikanska stater (Zimbabwe)<br />

skulle sköta den ekonomiska utvecklingen<br />

och fundamentalistiska<br />

muslimer (Saudiarabien) främja<br />

kvinnors rättigheter. Och så en dyr,<br />

korrupt och ineffektiv administration<br />

ovanpå det hela. Det är så FN<br />

ser ut.”<br />

Inte många ärliga bedömare bestrider<br />

nog Fredrik Segerfeldts omdöme.<br />

Trots detta fortsätter den 1945<br />

grundade världsorganisationen att<br />

spela en betydande roll i många<br />

människors och staters medvetande.<br />

Segerfeldt konstaterar <strong>när</strong> det<br />

gäller den svenska hållningen till<br />

FN:<br />

”Ändå står Förenta Nationerna<br />

sedan många decennier i centrum<br />

för svensk utrikespolitik. Vi låtsas<br />

som att det finns en internationell<br />

rättsordning, som att FN kan skapa<br />

fred och utveckling och som att det<br />

finns några förenta nationer med<br />

gemensamma mål och intressen.<br />

FN står för en naiv önskedröm som<br />

spruckit, gång på gång.”<br />

Det är sant att FN vid några<br />

tillfällen i historien svarat för värdefulla<br />

och konstruktiva insatser.<br />

Så var fallet då den judiska staten<br />

Israel bildades några år efter Förintelsen<br />

(1948) under beskydd av<br />

världsorganisationen. Så skedde<br />

också då USA-dominerade styrkor<br />

under FN-flagg i Koreakriget 1950-<br />

53 lyckades förhindra att Sydkorea<br />

Kofi Annan visade ingen vilja att förhindra<br />

folkmordet i Rwanda 1994. Foto: Ricardo<br />

Stuckert/ABr<br />

uppslukades av den kommunistiska<br />

aggressionen från Nordkorea och<br />

Röda Kina. Det går säkert att hitta<br />

ytterligare ett par fall då FN stått för<br />

värdefulla, fredsskapande insatser<br />

olympiska kommitté sagt nej därtill.<br />

Följden blev att saudierna kom till<br />

start med andraplansfigurer som<br />

alls inte <strong>höll</strong> olympisk standard och<br />

som dessutom – vilket IOK tyckte<br />

var helt i sin ordning – tvingades<br />

tåga in i olympiastadion efter männen<br />

med spöklik, heltäckande klädsel.<br />

Slutligen skall några ord i sammanhanget<br />

sägas om den 28-årige<br />

Guor Marinal som deltog i det<br />

olympiska maratonloppet. Guor<br />

lärde sig springa genom att vara på<br />

ständig flykt undan de islamistiska<br />

ligor vilka terroriserade de kristna<br />

i södra delen av Sudan. När han var<br />

åtta år kunde han ännu inte springa<br />

tillräckligt fort utan infångades av<br />

muhammedanska slavhandlare.<br />

Härefter tillbringade han nästan tio<br />

år i slaveri i Khartoum. Som vuxen<br />

lyckades han fly och hamnade efter<br />

diverse äventyrligheter i USA, där<br />

han fick asyl och permanent uppehållstillstånd.<br />

Eftersom Guor Marinal ännu ej<br />

hunnit bli amerikansk medborgare<br />

och Sydsudan inte har någon olympisk<br />

kommitté fick han i London<br />

tävla under IOK:s flagga. Han slutade<br />

på 47:e plats med tiden 2.19,39.<br />

Det kan avslutningsvis och med<br />

allt fog sägas att de olympiska spelen<br />

och politiken varit som ler och<br />

långhalm. <<br />

Tommy Hansson<br />

Chefredaktör<br />

där Sverige deltagit aktivt.<br />

Debaclen har dock varit många<br />

och uppseendeväckande. I främsta<br />

rummet kan nämnas FN:s passivitet<br />

i samband med folkmordet i<br />

Rwanda under några månader 1994,<br />

då omkring en miljon tutsier brutalt<br />

mördades under medverkan av<br />

den kristdemokratiska MRND-regimen<br />

och den hutunationalistiska<br />

milisen. FN och dess representant,<br />

den senare generalsekreteraren Kofi<br />

Annan, var fuller väl medvetna om<br />

vad som pågick i landet men vägrade<br />

ingripa med motiveringen att<br />

det var ett ”inbördeskrig”.<br />

Samma typ av passivitet intog<br />

FN-styrkor i Bosnien-Hercegovina<br />

sommaren 1995, då bosnienserbiska<br />

styrkor under befäl av Ratko Mladic<br />

sköt ihjäl cirka 8 000 bosnienmuslimska<br />

män och ynglingar. Det var<br />

den värsta massakern i Europa efter<br />

Andra världskriget.<br />

Nu senast har FN visat sig sorgligt<br />

oförmöget att förhindra Syriens<br />

diktaturregim från att mörda delar<br />

av sin egen befolkning. Till och med<br />

Svenska FN-förbundets ordförande<br />

Aleksander Gabelic har tvingats erkänna<br />

att ”nya initiativ måste till i<br />

förlamat FN”.<br />

Fredrik Segerfeldt menar för sin<br />

del att det är hög tid att sluta hoppas<br />

på FN och i stället satsa på ett samarbete<br />

mellan världens demokratier<br />

inom ramen för ett Demokratiernas<br />

Förbund. <<br />

En budkavle är utskickad. Den<br />

löper genom dag och natt. Den<br />

går, såsom otaliga budkavlar fordom<br />

har gått, rättsols från gård<br />

till gård, från härad till härad. Det<br />

är den löpande elden som genom<br />

dag och natt skall kringföras.<br />

Budkavle går! Rid i natt!<br />

Vilhelm Moberg, 1941<br />

Sverigedemokraterna<br />

Riksdagen<br />

100 12 Stockholm<br />

08 - 50 00 00 50<br />

info@sverigedemokraterna.se<br />

www.sverigedemokraterna.se<br />

SD-Kuriren<br />

Box 26<br />

291 21 Kristianstad<br />

Chefredaktör<br />

Tommy Hansson<br />

tommy.hansson@sverigedemokraterna.se<br />

08-50 00 00 66<br />

Ansvarig utgivare<br />

Richard Jomshof<br />

richard.jomshof@sdkuriren.se<br />

Redaktion<br />

Daniel Engström<br />

Jens Leandersson<br />

Mats Dagerlind<br />

Rickard Håkansson<br />

Robert Stenkvist<br />

Cassandra Sundin<br />

Joakim Isheden<br />

Fasta krönikörer<br />

Stellan Bojerud<br />

Linus Bylund<br />

Robert Stenkvist<br />

Övriga medarbetare i detta nummer:<br />

Mikael Eskilandersson<br />

Malte Holm<br />

Utgivning<br />

SD-Kuriren utkommer med cirka<br />

sex nummer per år till Sverigedemokraternas<br />

medlemmar samt<br />

övriga prenumeranter.<br />

Prenumeration, 6 nummer<br />

250 kronor på bg 5280 - 7005.<br />

Annonsering<br />

Se www.sdkuriren.se eller ring<br />

08-50 00 00 50.<br />

Upplaga<br />

10 000 ex (Juli 2012)<br />

SD-Kuriren utges av Sverigedemokraterna<br />

och är officiellt partiorgan.<br />

De åsikter redaktionen<br />

eller externa skribenter uttrycker<br />

i tidningen behöver inte nödvändigtvis<br />

motsvara partiets<br />

ståndpunkter. Redaktionen tar<br />

tacksamt emot foton, artiklar,<br />

sakuppgifter, tidningsutklipp och<br />

teckningar. Insänt material betraktas<br />

som tillhörande SD-K:s<br />

arkiv. Redaktionen förbehåller sig<br />

rätten att korta, rätta, redigera,<br />

illustrera och publicera insänt material.<br />

Redaktionen ansvarar inte<br />

för obeställt material.<br />

© Sverigedemokraterna. Eftertryck<br />

tillåts endast om källan<br />

anges.<br />

ISSN 0284 - 6861


www.sverigedemokraterna.se SD-Kuriren 101 September 2012<br />

Sverige | 3<br />

Distrikt Syd storsatsar på utbildningar av medlemmarna<br />

Historisk ”energidag” i<br />

Eslöv med Öresundskrafts VD<br />

Distrikt Syd, som numera består<br />

av Kronobergs län och Skåne,<br />

är ett distrikt i Sverigedemokraternas<br />

starkaste område. I<br />

flertalet av kommunerna är SD<br />

<strong>tredje</strong> största parti och ofta även<br />

vågmästare. Det ställer höga krav<br />

på organisationen och att allt<br />

verkligen fungerar i distriktet.<br />

ISTRIKT SYD leds av en styrelse<br />

bestående av tolv<br />

ordinarie ledamöter och<br />

fem ersättare. För att<br />

verkställa styrelsens beslut samt<br />

göra det möjligt att fatta snabba<br />

beslut i brådskande frågor finns ett<br />

verkställande utskott som består av<br />

fyra personer. Verkställande utskottet<br />

består av ordförande Mikael Eskilandersson,<br />

vice ordförande Heidi<br />

Kronvall, andra vice ordförande<br />

Hans-Olof Andersson och sekreterare<br />

Ibb Malmgren.<br />

Få ut maximalt<br />

Under det senaste året har distrikt<br />

Syd storsatsat på utbildningar och<br />

då framförallt grundläggande utbildningar<br />

för sina medlemmar ute<br />

i kommunföreningarna. Målet är<br />

högt ställt, nämligen att alla kommunföreningar<br />

i Syd ska ha erbjudits<br />

en grundläggande utbildning<br />

för sina medlemmar, i sin kommuns<br />

<strong>när</strong>område, innan året är slut.<br />

Öresundskrafts VD Anders Östlund talade vid syddistriktets energidag. Foto: Hans-Olof Andersson<br />

En inte helt lätt uppgift i ett distrikt<br />

med runt 1 400 medlemmar<br />

och där förhoppningen är att alla<br />

kommunföreningar nu tar chansen<br />

att få utbildning av sina medlemmar.<br />

Redan nu har flertalet av<br />

kommunföreningarna i Syd haft ett<br />

eller flera utbildningstillfällen. Dels<br />

kring grunderna i det politiska sys-<br />

Den 4 augusti <strong>höll</strong>s en utbildningsdag i Lund. Foto: Hans-Olof Andersson<br />

temet men dels även mer långtgående<br />

utbildningar där sakfrågor och<br />

ideologi har diskuterats ingående.<br />

Ledstjärnan för utbildningarna<br />

är att varje utbildning ska anpassas<br />

efter den kommunförening där<br />

den genomförs och läggas på en<br />

nivå som passar det stora flertalet<br />

i kommunföreningen. Detta för att<br />

den enskilde medlemmen ska få ut<br />

maximalt av sin utbildning.<br />

Viktiga utbildningar<br />

Redan under föregående år började<br />

planeringen för utbildningsinsatserna,<br />

och på ett tidigt stadium<br />

fastslogs att utbildningarna ska<br />

hålla en hög kvalité och några ”sista<br />

minuten”- lösningar inte skulle få<br />

förekomma. Den medlem som satsar<br />

sin lediga tid på att gå på våra<br />

utbildningar ska åtminstone känna<br />

att den haft ut något av det.<br />

Därefter togs ett basprogram och<br />

en strategi fram för utbildningarna,<br />

som vi nu försöker efterleva i möjligaste<br />

mån. Kommunföreningarnas<br />

eget engagemang är ytterst viktigt<br />

Dags tänka på kyrkovalet 2013!<br />

15 september 2013 är det<br />

dags för kyrkovalet. Här följer<br />

en första information om vilka<br />

krav som ställs för att kandidera<br />

samt vilka olika former<br />

som det finns.<br />

Man kan kandidera på tre nivåer:<br />

kyrkomötet, stiftsfullmäktige<br />

samt kyrkofullmäktige.<br />

Kyrkomötet är det högsta beslutande<br />

organet med 251 ledamöter.<br />

Vi har i dagsläget sju<br />

ledamöter. Dessa sammanträder<br />

två gånger om året i något som<br />

kallas sessioner och vilka äger<br />

rum i september och oktober varje<br />

år. Man måste kunna <strong>när</strong>vara i båda<br />

sessionerna. De pågår fyra plus tre<br />

dagar. Det utfaller ersättning och<br />

kyrkan står för övernattning och<br />

transport till sessionerna. Det finns<br />

åtta utskott som behandlar frågor<br />

som rör kyrkan.<br />

Stiftsfullmäktige. Stiften är 13 till<br />

antalet och är en administrativ region<br />

inom kyrkan. De möts tre-fyra<br />

gånger per år. Ersättning utgår vid<br />

dessa möten. Stiften består av kontrakt<br />

som består av församlingar.<br />

Antalet ledamöter varierar utifrån<br />

hur stort stiftet är.<br />

Kyrkofullmäktige utgörs av ett antal<br />

församlingar. Kyrkorådet är församlingens<br />

styrelse. Samfällda kyrkofullmäktige<br />

är flera församlingar<br />

som är sammanslagna. En mindre<br />

ersättning utgår. Man har möten<br />

tre-fyra gånger per år. Antalet ledamöter<br />

varierar utifrån hur stor<br />

församlingen är.<br />

Krav från Svenska kyrkan för att<br />

kandidera är att man är döpt, fyller<br />

minst 18 år på valdagen, är medlem<br />

i Svenska kyrkan samt folkbokförd<br />

för att få allt att fungera optimalt.<br />

De kommunföreningar som var<br />

snabbast med att svara på Syds erbjudande<br />

om utbildning av deras<br />

medlemmar var också de kommunföreningar<br />

där vi började.<br />

Detta har gjort att vissa kommunföreningar<br />

nu redan har haft<br />

flera utbildningar och står väl rustade<br />

inför nästa val, med många medlemmar<br />

som vet grunderna i vad de<br />

ger sig in i. Vi vet erfarenhetsmässigt<br />

att de kommunföreningar som<br />

har låtit sina medlemmar få en bra<br />

inblick i hur det politiska fungerar,<br />

innan de väljs in på förtroendeposter,<br />

har färre avhopp och fungerar<br />

bättre. Därför består en del av Syds<br />

arbete kring utbildningarna helt<br />

enkelt i att upplysa kommunföreningarna<br />

om varför det är så viktigt<br />

att genomföra utbildningar av sina<br />

medlemmar.<br />

Historisk ”energidag”<br />

Antalet aktiviteter i distrikt Syd är<br />

mycket högt och normalt händer<br />

det flera arrangemang varje vecka<br />

runt om i kommunföreningarna.<br />

Distriktet anordnar också några enstaka<br />

större arrangemang där hela<br />

distriktet bjuds in, som till exempel<br />

den historiska ”energidag” som var<br />

i Eslöv den 25 augusti.<br />

Det får betraktas som en av Syds<br />

klart största händelser och dessutom<br />

första gången som Syd har<br />

en extern talare av rang, så som<br />

Öresundskrafts VD, Anders Östlund.<br />

Förutom honom var även partiets<br />

egna riksdagsmän, Lars Isovaara<br />

som är Sverigedemokraternas<br />

representant i energiutskottet och<br />

Josef Fransson, som sitter i miljö -<br />

och jordbruksutskottet, föredragande.<br />

Utöver dessa, så var även Niclas<br />

Nilsson, ordförande i Kristianstad,<br />

föredragande kring sitt specialintresse,<br />

framtidens bränsle.<br />

Bästa valrörelsen någonsin!<br />

Distrikt Syd kommer även att fortsätta<br />

med utbildningarna under<br />

2013 för att sedan koncentrera sig<br />

i det område man avser kandidera<br />

till.<br />

Krav från Sverigedemokraterna<br />

Riks är att man fyller i en kandidatsförsäkran<br />

gällande kyrkoval, ett utdrag<br />

ur belastningsregistret samt<br />

ett medlemsutdrag från Svenska<br />

kyrkan.<br />

Du som är intresserad av att kandidera<br />

bör veta några saker. När du<br />

sänt in ansökan så kommer du att<br />

få alla handlingar som krävs för att<br />

kunna kandidera.<br />

Sista ansökningsdatum är 31 oktober.<br />

Alla ansökningar skall sändas<br />

på valrörelsen 2014. Inför valrörelsen<br />

har distriktet sparat ihop en<br />

egen valfond som ska användas till<br />

marknadsföring av partiet under<br />

valåret samt till att anställa nyckelpersoner<br />

i distriktet som behövs<br />

under valrörelsen.<br />

Att det varit möjligt för distrikt<br />

Syd att satsa på utbildningar på bred<br />

front, men ändå ha pengar över till<br />

en större valfond, är tack vare alla<br />

engagerade medlemmar som hjälper<br />

till och att kunskapen för att genomföra<br />

utbildningarna har kunnat<br />

hittas inom distriktstyrelsens egna<br />

led.<br />

Det, tillsammans med en extremt<br />

slimmad organisation i mellanvalsperioden,<br />

är en förutsättning för att<br />

Syd ska lyckas genomföra de planer<br />

som finns inför valet 2014 då<br />

distriktet hoppas på att genomföra<br />

den bästa valrörelsen någonsin i<br />

partiets historia! <<br />

Riksdagsman Lars Isovaara, ledamot i energiutskottet,<br />

var en av talarna vid energidagen.<br />

Foto: Hans-Olof Andersson<br />

Mikael Eskilandersson<br />

Ordförande distrikt Syd<br />

till valberedningens ordförande<br />

Michael Rosenberg på någon av<br />

följande adresser:<br />

Per mejl: michael.rosenberg@<br />

sverigedemokraterna.se<br />

Per post:<br />

Michael Rosenberg<br />

Sverigedemokraterna Helsingborg<br />

Norden 567<br />

252 79 Helsingborg


4 | SDU<br />

SDU-kongressen:<br />

SD-Kuriren 101<br />

September 2012 www.sverigedemokraterna.se<br />

Gustav Kasselstrand omvald<br />

som förbundsordförande<br />

Första helgen i september gick<br />

Sverigedemokratisk Ungdoms årliga<br />

kongress av stapeln. Arrangör<br />

var i år SDU Väst, ett av de största<br />

och medlemsrikaste distrikten,<br />

och tillställningen ägde rum i<br />

Dals-Rostock i Melleruds kommun<br />

i Dalsland och samlade uppåt 80<br />

ungsvenskar från hela landet.<br />

DU VÄST VISADE sig vara utmärkta<br />

arrangörer och<br />

förutom att själva årsmötet<br />

avlöpte smidigt förekom<br />

flera intressanta och givande<br />

inslag såsom en guidad kulturhistorisk<br />

rundvandring i den slående<br />

vackra naturen runt Kroppefjäll,<br />

ett gammalt sanatorium för TBCpatienter.<br />

En nyhet för året var de framtida<br />

traditionella SDU-spelen, där<br />

förbundets distrikt gjorde upp i en<br />

rad traditionella tävlingar och lekar<br />

såsom säckhoppning, draga oxe och<br />

den utmattande stafetten Idioten.<br />

Efter en jämn tävling kunde SDU<br />

Stockholm koras till vinnare.<br />

80 procent för Kasselstrand<br />

Vi var många som hade sett fram<br />

emot en helg fullspäckad av spännande<br />

styrelseval, politiska diskussioner,<br />

aktiviteter och trevligt<br />

samkväm. Man kan utan överdrift<br />

säga att högt ställda förväntningar<br />

uppfylldes.<br />

Trots att tiden var mycket knapp<br />

mot slutet av kongressen på söndagseftermiddagen<br />

antogs samtliga<br />

förslag till politiska program som<br />

lagts fram av förbundsstyrelsen.<br />

Detta innebär nu att SDU har breddat<br />

sin politiska profil ytterligare.<br />

Vi har skarpa förslag på samtliga<br />

politiska områden, vi tar ställning<br />

i fler frågor än någonsin och vi har<br />

utvecklat och fördjupat våra resonemang.<br />

Vi är Sveriges mest politiska<br />

ungdomsförbund!<br />

En given höjdpunkt under helgen<br />

var valet av ny förbundsstyrelse.<br />

Det var sedan tidig vår känt att det<br />

fanns två aspiranter på posten som<br />

förbundsordförande. Dels den sittande<br />

förbundsordföranden Gustav<br />

Kasselstrand, som hela tiden varit<br />

tydlig med att han ämnar fortsätta,<br />

dels utmanaren Paula Bieler.<br />

Vid lunchtid på lördagen stod<br />

det klart att Gustav erhållit cirka<br />

80 procent av kongressombudens<br />

röster och därmed omvalts till förbundsordförande.<br />

Märkbart rörd<br />

och tagen av stunden tackade han<br />

sina förbundskamrater för förtroendet.<br />

Han vädjade till de som valt att<br />

inte rösta på honom om att få en ny<br />

chans att under det kommande året<br />

vinna deras förtroende.<br />

Stort antal nomineringar<br />

Han manade också till samling och<br />

enighet i förbundet och påminde<br />

om att de verkliga motståndarna är<br />

den nuvarande politiska utvecklingen<br />

och de andra partier och förbund<br />

som inte arbetar för Sveriges väl.<br />

Gustav Kasselstrand talar som ny förbundsordförande. Foto: SDU<br />

Även William Hahne blev omvald<br />

som vice förbundsordförande<br />

och stärkte motivationen inför<br />

kommande verksamhetsår genom<br />

att hålla ett inspirerande brandtal<br />

om hur hans starka fosterlandskärlek<br />

får honom att arbeta hårt för<br />

SDU och att detta är en minst lika<br />

stark drivkraft som att förbundet<br />

har de bästa sakpolitiska ställningstagandena.<br />

Givet det stora antalet nomineringar<br />

och kandidaturer till förbundsstyrelsen<br />

bjöd årets kongress<br />

på störst konkurrens om posterna i<br />

förbundets historia. Inte bara i valet<br />

av förbundsordförande, utan på<br />

post efter post fanns det flera intressenter.<br />

Till och med revisorssuppleanterna<br />

valdes efter slutna omröstningar.<br />

Därutöver var talarlistorna generellt<br />

långa och många delegater<br />

deltog flitigt i debatten. Interndemokratin<br />

blomstrade under kongressen.<br />

Detta ska ses som ett tecken<br />

på ett växande förbund där fler och<br />

fler vill engagera sig och arbeta för<br />

att förbundet ska uppnå nya framgångar.<br />

SDU betyder mycket<br />

Med tanke på den hårda konkurrensen<br />

och den delvis spända stämningen<br />

kändes det på förhand inte<br />

helt omöjligt att hårda ord skulle<br />

komma att utväxlas mellan de båda<br />

ordförandekandidaternas anhängare.<br />

Den profetian visade sig bli sann.<br />

Generellt <strong>höll</strong>s en lämplig nivå på<br />

diskussionerna, men de flesta kan<br />

nog vara överens om att vissa påhopp,<br />

om än yttrade under stor<br />

press och i stridens hetta, inte var<br />

fullt acceptabla. Nu visar vi oss trots<br />

allt förlåtande och förstående och<br />

lägger detta bakom oss och blickar<br />

framåt i en anda av samarbete och<br />

samförstånd präglad av att vi alla är<br />

förbundsvänner.<br />

När så hela den nya förbunds-<br />

styrelsen blivit vald <strong>höll</strong> Gustav<br />

ett medryckande kongresstal (hela<br />

talet finns på sdu.nu) där han berömde<br />

samtliga ungsvenskar för ett<br />

aktivt och händelserikt verksamhetsår.<br />

Han berättade också på ett<br />

personligt sätt hur politik inte alltid<br />

är ”showbusiness”. Det gångna året<br />

har bjudit på såväl toppar som dalar,<br />

men de ljusa stunderna skiner upp<br />

de mörkare.<br />

Han avslöjade inlevelsefullt att<br />

han förstått under året att SDU betyder<br />

så mycket mer för honom än<br />

han själv trott.<br />

EU-kritiskt och Europa-vänligt<br />

Gustav målade under talet upp sin<br />

politiska vision för SDU. Med det<br />

annalkande valet till Europaparlamentet<br />

är det hög tid att dra igång<br />

valrörelsen. Det är dags att ytterligare<br />

fördjupa förbundets internationella<br />

samarbeten och lyfta fram<br />

sverigedemokratisk Europa-politik.<br />

För att partiet ska lyckas i valet<br />

är det av stor vikt att folket vet att<br />

Den nyvalda förbundsstyrelsen<br />

Förbundsordförande<br />

Gustav Kasselstrand, Stockholm<br />

Vice förbundsordförande<br />

William Hahne, Stockholm<br />

Andre vice förbundsordförande<br />

Jonas Andersson, Linköping<br />

Övriga ledamöter<br />

Stefan Lundkvist, Uppsala<br />

Malte Holm, Stockholm<br />

Cassandra Sundin, Sundsvall<br />

Joakim Isheden, Stockholm<br />

Suppleanter<br />

Sofia Hanson, Härryda<br />

Kim Fredriksson, Eskilstuna<br />

Amanda Andersson, Kil<br />

Dennis Dioukarev, Göteborg<br />

Den nyvalda förbundsstyrelsen på en bild. Foto: SDU<br />

Sverigedemokraterna är ett EUkritiskt<br />

och Europa-vänligt parti<br />

och framför allt varför. Väl i Europaparlamentet<br />

behövs en europeisk<br />

plattform för att kunna uträtta något<br />

på riktigt.<br />

SDU vill vara med och bygga den<br />

nya, EU-kritiska, Europa-vänliga<br />

och på riktigt demokratiska rörelsen.<br />

Vi vill se en politik för nationernas<br />

Europa. Situationen i dagens<br />

Europa vittnar mer än någonsin om<br />

behovet av starka, självständiga nationalstater<br />

och ökat folkligt inflytande.<br />

Gustav talade också om utrikespolitik<br />

och förklarade att det<br />

går hand i hand med vår svenska<br />

nationalism och fosterlandskärlek<br />

att principiellt även tillerkänna alla<br />

andra folk en egen nationalstat. Det<br />

kommer av praktiska skäl inte alltid<br />

att vara genomförbart, men är en<br />

viktig grundprincip för en förbundets<br />

utrikespolitik.<br />

Vi blickar framåt!<br />

Han förklarade att han ser det som<br />

viktigt att stärka den interna kommunikationen<br />

och ökad dialog med<br />

distrikt, lokalavdelningar och medlemmar.<br />

SDU är en stor organisation<br />

och att uppnå perfekt kommunikation<br />

är svårt, men utvecklingen<br />

går i rätt riktning.<br />

På ett pedagogiskt sätt jämförde<br />

han vänsterpolitik, högerpolitik och<br />

sverigedemokrati och gjorde sannolikt<br />

känslan än starkare hos de församlade<br />

att de valt rätt <strong>när</strong> de gick<br />

med i SDU. Vi tittar inte åt höger,<br />

vi tittar inte åt vänster, vi blickar<br />

framåt! <<br />

Joakim Isheden<br />

& Malte Holm<br />

SDU


www.sverigedemokraterna.se SD-Kuriren 101 September 2012<br />

Sverige/Utrikes | 5<br />

DEBATT:<br />

Överstatlig asyl- och<br />

flyktingpolitik med Dublin II?<br />

I december ska alla delar av<br />

EU:s så kallade ”asylpaket” vara<br />

färdigförhandlade. Paketet som<br />

helhet syftar till att frånta de<br />

enskilda länderna sin territoriella<br />

suveränitet beträffande vilka som<br />

ska beviljas asyl och uppehållstillstånd<br />

i landet. Besluten ska i stället<br />

tas centralt på EU-nivå. Efter<br />

tre år av vad som hoppfullt har<br />

sett ut som utsiktslösa förhandlingar<br />

kommer nu oroande signaler<br />

från Bryssel om att asylpaketet<br />

kanske ändå blir verklighet.<br />

LAND ANNAT ska Dublinförordningen<br />

ersättas<br />

med något som går under<br />

namnet Dublin II.<br />

Förordningen är hörnstenen i EU:s<br />

asylpolitik och innehåller regler för<br />

i vilket EU-land en asylsökande ska<br />

söka asyl. Grundregeln har varit att<br />

detta ska ske i det första EU-land<br />

som den asylsökande kommer till.<br />

Det ska nu ändras och Sverige är ett<br />

av de länder som driver på.<br />

Problematiskt av Wikström<br />

Dels har vi genom en prejudicerande<br />

dom i Migrationsöverdomstolen<br />

redan börjat åsidosätta Dublinförordningen<br />

och ta över asylprövningar<br />

från bland annat Grekland<br />

och pröva dessa i sak i Sverige istället<br />

för att pröva om de ska återsändas<br />

till Grekland i enlighet med<br />

Dublinförordningen. Dels heter<br />

Europaparlamentets förhandlare<br />

för en ny Dublinförordning Cecilia<br />

Wikström (FP) och har en uttalat<br />

federalistisk syn på hur EU:s<br />

framtida asyl- och flyktingpolitik<br />

bör utformas.<br />

Och som om detta inte vore<br />

illa nog är hennes skäl för att inte<br />

en federalistisk hållning de värsta<br />

tänkbara – att kraftigt öka flyktinginvandringen<br />

till EU. Så här sa Wikström<br />

i en intervju nyligen om sina<br />

intentioner:<br />

– En afghansk asylsökande som<br />

kommer till Irland har mindre än en<br />

procents chans att få stanna. Kommer<br />

han till Grekland får han inte<br />

ens asylprövningen gjord men kommer<br />

flyktingen till Belgien har han 60<br />

procent chans att få stanna. Så kan vi<br />

inte ha det, vi är ju en union och då<br />

måste vi använda liknade kriterier.<br />

Wikströms uttalande är problematiskt<br />

på flera sätt. För det första<br />

framställer hon det som en politisk<br />

självklarhet att EU-länderna ska<br />

fråntas rätten att besluta om nivån<br />

på sin invandring. För det andra anför<br />

hon som argument för detta att<br />

EU är en union, ett argument som<br />

bara fungerar om man med union<br />

avser en vertikal federation med<br />

ett överstatligt styre i motsats till<br />

ett horisontellt mellanstatligt samarbete.<br />

För det <strong>tredje</strong> ger Wikströms<br />

åberopande av unionen utifrån en<br />

sådan underförstådd definition en<br />

fingervisning om hur utbrett det federalistiska<br />

synsättet på EU-projektet<br />

numera är bland makthavarna<br />

i Bryssel och den styrande eliten i<br />

många EU-länder.<br />

För det fjärde försöker Wikström<br />

genom sitt sätt att argumentera på<br />

ett bedrägligt sätt sälja in ett gemensamt<br />

asylsystem för flyktinginvandring<br />

till EU som vore det en<br />

rörlighet inom ramen för de fyra<br />

friheterna på EU:s inre marknad. I<br />

själva verket är det fråga om något<br />

kvalitativt helt annat.<br />

Inget hindrar<br />

Harmoniserade regler för rörlighet<br />

för varor, tjänster, kapital och personer<br />

handlar om fria flöden inom<br />

unionen, mellan medlemsländerna.<br />

Det Wikström pratar om handlar<br />

i stället om personflöden från<br />

länder utanför EU till unionen.<br />

Om hennes argumentation om<br />

enhetliga regler skulle tillämpas på<br />

de någon av de övriga friheterna,<br />

exempelvis varor, då skulle inget<br />

EU-land tillåtas införa eller ta bort<br />

nationella importrestriktioner gentemot<br />

länder utanför EU. All import<br />

till EU skulle regleras centralt från<br />

Bryssel och alla EU-länder skulle<br />

tvingas köpa av EU-parlamentet<br />

beslutade kvoter av de varor som<br />

togs in till EU.<br />

EU:s flykting- och asylpolitik är på väg åt fel håll,<br />

menar artikelförfattaren. Foto: Sverigedemokraterna<br />

Att tvinga på EU-länderna centralt<br />

beslutade flyktingkvoter är ett<br />

uttryck för precis samma sorts politik,<br />

en politik som har mycket lite<br />

med frihet att göra men desto mer<br />

med tvång, föga gemensamt med en<br />

inre marknad men åtskilligt med<br />

planhushållning.<br />

Det framgår också med all önskvärd<br />

tydlighet av Wikströms resonemang<br />

att det avgörande skälet till<br />

att centralisera flyktingpolitiken är<br />

att tvinga de EU-länder att rätta in<br />

sig i ledet som hittills valt en annan<br />

väg än den av EU – inte minst då<br />

vår egen EU-kommissio<strong>när</strong> Cecilia<br />

Malmström – påbjudna. De länder<br />

som sagt nej till massinvandring<br />

och till att låta den konventionsfästa<br />

tillfälliga asylrätten förvandlas<br />

till ett verktyg för permanent<br />

migration.<br />

Dessa länder ska med Dublin II<br />

nu förmås att ”ta sitt ansvar”.<br />

Av Wikströms svar på frågan om<br />

vilka de mest påtagliga förändringarna<br />

med Dublin II blir, framgår<br />

det att det är Sverige hon ser som<br />

förebild för den nya förordningen.<br />

– Vi har till exempel definierat<br />

familj på ett mer generöst sätt, hur<br />

människor med särskilda behov ska<br />

tas emot, regler för ensamkommande<br />

barn och att ingen ska behöva sitta<br />

inlåst i förvar längre än max tre månader.<br />

Det är stora förbättringar. [...]<br />

I framtiden ska det inte spela någon<br />

större roll om du kommer till Sverige<br />

eller till Grekland. Du ska bemötas<br />

på samma anständiga sätt<br />

överallt.<br />

De som ställt i utsikt att en EUcentralisering<br />

skulle innebära att<br />

svenska politiker tvingas överge<br />

dagens ansvarslösa invandringspolitik<br />

och börja bedriva en mer<br />

restriktiv dito blir därför troligen<br />

gruvligt besvikna. Dessutom får<br />

flertalet regler av denna typ i Dublin<br />

II karaktären av ett golv, inte<br />

ett tak.<br />

En icke-fråga?<br />

Eftersom ett tiotal länder ska<br />

tvingas upp till ett väsentligt<br />

högre flyktingmottagande men<br />

inget land tvingas ned blir den<br />

sammantagna effekten att antalet<br />

flyktingar i EU totalt ökar. EU:s<br />

inre marknad och Schengensamarbetet<br />

möjliggör sedan sekundärt<br />

att fler kan söka sig till länder<br />

med utbyggd skattefinansierad<br />

välfärd och generösa bidragssystem<br />

som Sverige.<br />

Man måste också räkna med<br />

att antalet illegala invandrare i<br />

Europa ökar <strong>när</strong> den totala flyktinginvandringen<br />

gör det och att<br />

möjligheterna till inomeuropeisk<br />

rörlighet medför att den ökningen<br />

kommer att märkas särskilt<br />

tydligt i länder som Sverige med<br />

generösa regler för illegala.<br />

Wikströms tal om ett anständigt<br />

bemötande tycks vara begränsat<br />

till flyktingar och inte<br />

gälla medlemsländernas medborgare,<br />

i synnerhet inte i de länder<br />

för vilka Dublin II innebär en<br />

kraftigt ökad flyktinginvandring,<br />

En folkmajoritet i EU-länderna<br />

är därtill allmänt kritiska till att<br />

mer makt flyttas från de nationella<br />

parlamenten till Bryssel och de<br />

flesta vill se en minskad flyktinginvandring,<br />

inte en ökad.<br />

Demokratisk anständighet,<br />

som att låta politiska beslut spegla<br />

folkviljan, är av allt att döma en<br />

icke-fråga för Wikström.<br />

En gemensam asylpolitik är ett<br />

av flera inslag i ett paradigmskifte<br />

för nationalstatens suveränitet<br />

i EU där medlemsländerna snart<br />

har berövats allt innehåll och bara<br />

yta och formalia återstår. En alternativ<br />

och diametralt motsatt<br />

färdväg är dock möjlig för Europa<br />

På asylpolitikens område innebär<br />

det att de medlemsländer som<br />

idag bedriver en ansvarsfull invandringspolitik<br />

inte påtvingas<br />

de övriga ländernas ansvarslösa<br />

massinvandring , att möjligheterna<br />

att på nationell nivå besluta om<br />

nivåer för flyktingmottaggande<br />

stärks – om så krävs även genom<br />

mindre tvingande skrivningar i<br />

internationella konventioner –<br />

och att Sverige och andra länder<br />

med på tok för stor invandringskostym<br />

lägger om kursen med de<br />

i dag ansvarsfulla länderna som<br />

förebildg. <<br />

Mats Dagerlind<br />

Redaktionen<br />

robert.stenkvist@sverigedemokraterna.se<br />

R O B E R T S T E N K V I S T<br />

A N A L Y S E R A R<br />

Mer pengar till historiskt arv<br />

– mindre till flumkultur!<br />

Vi har ett tungt ansvar att värna vårt kulturella, historiska och arkeologiska<br />

arv. Det är allas vår skyldighet att ge våra kommande generationer<br />

en historia och rötter till dessa generationers härkomst. Ett historielöst<br />

folk blir ett folk utan trygghet och självkänsla och kommer dessutom bli<br />

ett lätt offer för politiska manipulationer.<br />

Förutom dessa argument har människan alltid varit intresserad av sin<br />

egen historia, det visar den våg av släktforskning och de TV-program där<br />

diverse kändisar rotar i sin mer eller mindre obskyra släkthistoria. Det<br />

handlar också sålunda om vanlig rudimentär livskvalitet. Vad exakt som<br />

är vår kulturella historia, vårt kulturarv och annan typ av historia är svårt<br />

att avgöra och är kanske inga spörsmål av högre dignitet.<br />

Gränserna är suddiga och gråzonerna många, vilket på intet sätt förändrar<br />

de avgörande principerna. Rent statsekonomiskt kan dock dessa<br />

definitioner ha en viss betydelse. Vad staten skall satsa pengar på är en<br />

fråga ansvariga politiker inte kommer undan.<br />

Att staten skall satsa pengar på vårt historiska och arkeologiska arv<br />

är samtliga riksdagspartier eniga om. Blott Skolverket är av annan åsikt,<br />

vilket det visade <strong>när</strong> det för några år sedan föreslog en kraftigt minskad<br />

historieundervisning i skolan. Regeringen skrev i sin forskningsproposition<br />

2008 på sidan 183 följande:<br />

”Kulturens och kulturarvets betydelse för samhällsutvecklingen – såväl ur<br />

ett historiskt som ur ett samtids- och framtidsperspektiv – uppmärksammas<br />

allt mer, inte minst i fråga om individens levnadsförhållanden.”<br />

Tyvärr blandar regeringen ihop kulturen i allmänhet och kulturarvet<br />

i sin proposition. I verkligheten har det visat sig att kulturen i allmänhet<br />

får oerhört mycket mer pengar än den kultur som kan anses tillhör vårt<br />

historiska arv.<br />

Hur skall vi annars veta vilken kultur som är värdefull och vilka kulturuttryck<br />

som inte förtjänar vår uppmärksamhet? All den kultur som<br />

tillhör det vi kallar ”kulturarv” har överlevt sin tids konkurrens, annan<br />

kultur har glömts bort. Om staten öser in pengar till all slags kultur, som<br />

kanske omhuldas av vissa samhälleliga minoritetseliter, kommer vi aldrig<br />

att få ett naturligt urval av värdefull kultur. De principer som alla är<br />

överrens om i det ekonomiska livet, att misskötta eller samhällsonyttiga<br />

företag går i konkurs medan de livskraftiga blomstrar, gäller inte inom<br />

kulturområdet, märkligt nog.<br />

Dagens samhällsunderstödda kultur är vänster-liberalt influerad, det är<br />

tydligt för alla som tagit del av denna kultur. Det finns ingen direkt kulturell<br />

styrning av politiska kulturkommendanter, som Lena Adelsohn Liljeroth<br />

så riktigt har påpekat i TV. Nu spelar tillsättandet av officiellt opolitiska<br />

kulturchefer ändå en avgörande roll för vilken politisk inriktning kulturen<br />

kommer att anta. Att cheferna är officiellt opolitiska innebär inte att de är<br />

opolitiska självklart.<br />

Sverige är ett litet land där alla känner alla inom de olika moderna<br />

skråen. Skall du klättra i karriärstegen så får du självklart inte vara politiskt<br />

obekväm. Jag vill därför påstå att till stor del är regeringens och Liljeroths<br />

”fria” kultur en chimär. En annan aspekt av den ”fria” kulturen är att<br />

inom vissa sektorer så lever kulturarbetarna på statliga eller kommunala<br />

stödpengar. Det amerikanska uttrycket follow the money är här relevant.<br />

Kulturarbetarna inom vissa sektorer vet (möjligen rent instinktivt) att de<br />

alltid kommer att få mer bidrag från vänstern i vårt land.<br />

Att nationellt sinnade regeringar driver en politisk riktad kultur är varken<br />

en framkomlig eller önskvärd väg. Det går inte att styra kulturen med<br />

politiska pekpinnar i den västliga hemisfären. Att vänstern lyckats med<br />

detta konststycke beror på att de just gått de bakvägar vi ovan beskrivit, inte<br />

att de tillsatt politiska kommendanter. Dessutom har de politiska vindarna<br />

från 60-talet spelat dem i händerna, med en hel barrikadgeneration som<br />

nu sitter på de rätta posterna. Detta är ett cirkustrick som aldrig går att<br />

göra om. Det finns sannolikt inget folkligt stöd för en sådan politik heller.<br />

Människor är trötta på att stödja politisk kultur med sina skattepengar<br />

överhuvudtaget, inte bara en viss sorts politisk kultur.<br />

Det är heller inte önskvärt att införa en kulturpolitik som liknar den<br />

gamla sovjetstatens, det torde strida mot grundläggande konservativa värderingar.<br />

– ”Men den sovjetiska kulturpolitiken var ju inte nationalistisk”<br />

kanske någon invänder. Fel! Den var oerhört nationalistisk med ett evigt<br />

tjat om ”det stora fosterländska kriget”. Vi skall självklart värna vårt kulturella,<br />

historia och arkeologiska arv. Vi skall göra det mer än i dag. Det<br />

behövs mer pengar för att skydda vårt arkeologiska arv undan vår rastlösa<br />

samhälleliga framfart. Det behövs hårdare straff för de som gör sig skyldiga<br />

till fornminnesbrott. Det behövs mer historisk undervisning i våra skolor.<br />

Dock måste övrig kultur överleva och frodas mycket mer på egna meriter.<br />

Vi kan inte via statsbidrag underhålla en stor kader av kulturarbetare<br />

där det folkliga intresset för deras värv <strong>när</strong>mar sig den absoluta nollpunkten.<br />


6 | Sverige<br />

SD-Kuriren 101<br />

Jimmie <strong>Åkesson</strong>s <strong>tredje</strong> sommartal:<br />

Det låg förväntan i luften vid<br />

<strong>småbåtshamn</strong>en i Sölvesborg <strong>när</strong><br />

Sverigedemokraternas partiledare<br />

Jimmie <strong>Åkesson</strong> <strong>höll</strong> sitt <strong>tredje</strong><br />

sommartal sedan starten 2010.<br />

Det var fullsmockat med åhörare<br />

vilket tyder på att många sverigedemokrater<br />

från <strong>när</strong> och fjärrran<br />

prickat in <strong>Åkesson</strong>s numera<br />

traditionella sommartal, som i år<br />

<strong>höll</strong>s lördagen den 11 augusti, i<br />

sina kalendrar. De behövde inte bli<br />

besvikna. Också media var av naturliga<br />

skäl rikligt representerade.<br />

YCKET VAR SIG likt från<br />

de tidigare två sommartalen.<br />

”Fullt med<br />

publik och trevlig musik”,<br />

för att citera plattcharmören<br />

Lasse Dahlquists slagdänga ”Dans<br />

på Brännö brygga”. Den uppvärmningsmusik<br />

som strömmade ur<br />

högtalarna den här gången framfördes<br />

dock huvudsakligen av Sven-<br />

Bertil och Evert Taube. Den talrika<br />

publiken bjöds efter vanligheten på<br />

kaffe och kaka<br />

SD:s riksdagsledamot Richard<br />

Jomshof inledde tillställningen genom<br />

en kortfattad presentation av<br />

såväl talaren som dennes hemstad.<br />

Jomshof erinrade bland annat om<br />

att Sölvesborg var ett viktigt administrativt<br />

centrum i nordöstra Danmark<br />

under medeltiden:<br />

– Det är kanske litet ironiskt<br />

att den person som de flesta av er<br />

betraktar som Sveriges enda hopp<br />

kommer från detta gamla danskfäs-<br />

te, fram<strong>höll</strong> Richard Jomshof.<br />

Inte bara tur<br />

Allas vår Jimmie inledde med att informera<br />

om att han för första gången<br />

på länge haft möjlighet att ha en<br />

längre sammanhängande ledighet,<br />

en tid han ägnat åt läsning, snickeriarbete<br />

samt att umgås med <strong>när</strong>a<br />

och kära. Något de många åhörarna,<br />

varav många försett sig med blå ballonger,<br />

säkert unnade Jimmie!<br />

SD-ledaren återgav därefter ett<br />

citat av integrationsminister Erik<br />

Ullenhag, vilken i samband med en<br />

debatt hävdat att han ”haft tur” som<br />

fått födas i det på många sätt priviligierade<br />

Sverige.<br />

September 2012 www.sverigedemokraterna.se<br />

Ny SD-budget ska ge låginkomsttagare<br />

Jimmie <strong>Åkesson</strong> fram<strong>höll</strong> i sitt sommartal bland annat att han är trött på att känna ”skuld och skam” därför att han är svensk. Foto: Jörgen Fogelklou<br />

– Men det är inte bara turen som<br />

givit oss dagens Sverige, menade<br />

Jimmie <strong>Åkesson</strong>. Visst är vi lyckligt<br />

lottade som har förmånen att få ha<br />

tak över huvudet, mat på bordet och<br />

en grundläggande välfärd.<br />

I stället för att tala om ”tur”, fram<strong>höll</strong><br />

<strong>Åkesson</strong>, bör vi emellertid med<br />

respekt och tacksamhet minnas vad<br />

tidigare generationer gjort för att<br />

bygga upp Sverige:<br />

– De som fallit i strid och de som<br />

knogat på åkrarna och senare i industrierna.<br />

Alla som stridit för demokrati<br />

och yttrandefrihet. Dessa utgör<br />

sammantaget nationen Sverige. Vi är<br />

ju inte bara individer utan är tillsammans<br />

delar av kollektivet Sverige.<br />

Många i publiken hade försett sig med blå ballonger. Foto: Therese Borg Riksdagsledamot Johnny Skalin (till vänster) och Staffan Svensson såg ut att trivas i Sölvesborg. Foto: Therese Borg<br />

”Ett parti för sans och balans”<br />

Vidare, menade <strong>Åkesson</strong> medan<br />

vinden i hamnen i vanlig ordning<br />

slet i manusarken, var han trött på<br />

att behöva känna skuld och skam för<br />

att han är svensk:<br />

– Jag vägrar känna skuld och<br />

skam för det jag fått i arv. Jag känner<br />

bara stolthet och tacksamhet!<br />

Ett yttrande som rev ner ljudliga<br />

applåder. Jimmie kom härefter in<br />

på ett ämne som ligger Sverigedemokraterna<br />

varmt om hjärtat – välfärdspolitik.<br />

– Jag tycker det är bra att det<br />

finns både privata och offentliga aktörer<br />

inom välfärden. Men jag tror<br />

inte det var meningen med allians-


www.sverigedemokraterna.se SD-Kuriren 101 September 2012<br />

Sverige | 7<br />

och äldre mer i plånboken<br />

regeringens politik att vårdkoncerner<br />

och riskkapitalister skulle tjäna<br />

en massa pengar. Varken alliansregeringens<br />

Anders Borg eller sosseledaren<br />

Stefan Löfven vill ta tag i den<br />

här problematiken.<br />

”<br />

– Vi vill att<br />

de äldre ska<br />

kunna leva<br />

goda liv<br />

utan ekonomiskabekymmer.<br />

”<br />

<strong>Åkesson</strong> underströk att det inte<br />

är helt lätt att hitta en balans mellan<br />

privat och offentligt:<br />

– Det är inte privata aktörer i sig<br />

vi ska försvåra för – många har tillfört<br />

oerhört mycket. Det vi måste<br />

komma tillrätta med är de överdrivna<br />

vinsterna och den avancerade<br />

skatteplaneringen.<br />

<strong>Åkesson</strong> fortsatte:<br />

– Välfärden är inte vilken marknad<br />

som helst. Kanske är friheten att<br />

välja helt fritt inte det allra viktigaste<br />

här. Om vinstintresset prioriteras<br />

före patienten finns det risk att det<br />

blir fel. Det är därför riskkapitalister<br />

och lycksökare inte har i de här sammanhangen<br />

att göra!<br />

Det viktigaste beträffande välfärden,<br />

fram<strong>höll</strong> Jimmie <strong>Åkesson</strong>,<br />

är att hitta den rätta balansen:<br />

– En balans mellan borgerlighetens<br />

extremliberaler och vänsterledaren<br />

Jonas Sjöstedts syn att all privatisering<br />

är av ondo. Vår uppgift är<br />

att visa att SD är ett parti för sans<br />

och balans!<br />

Hedersvåld och psykisk ohälsa<br />

Jimmie <strong>Åkesson</strong> övergick härefter<br />

till att beröra jämställdhets- och integrationsfrågor.<br />

Han hänvisade till<br />

jämställdhetsminister Nyamko Sabuni<br />

(FP), vilken i något sammanhang<br />

anfört att ”en utbildad barnpedagog<br />

är överlägsen föräldrar”.<br />

– Detta torde vara väl radikalt till<br />

och med för att komma från en folkpartist,<br />

menade <strong>Åkesson</strong>. Frågan för<br />

vissa tycks vara om föräldrar över<br />

huvud taget ska få vara inblandade<br />

i sina barns uppfostran.<br />

SD-ledaren anförde sedan några<br />

hårresande exempel på ”jämställdhet”<br />

som inte står den revolutio<strong>när</strong>a<br />

68-generationens värderingar efter.<br />

Att gamla normer byts ut mot nya<br />

innebär inga konstigheter i sig, ansåg<br />

<strong>Åkesson</strong>:<br />

– Skillnaden är dock att de gamla<br />

normerna växte fram ur tidigare<br />

generationers vanor. De nya normerna<br />

kommer enbart ur politiska<br />

beslut. Det gamla citatet ”Tänka<br />

fritt är stort, men tänka rätt är större”<br />

tycks ha blivit den socialliberala<br />

elitens paroll!<br />

(Artikelförfattarens anmärkning:<br />

Citatets upphovsman är den<br />

svenske upplysningsfilosofen Thomas<br />

Thordild, 1759-1808).<br />

<strong>Åkesson</strong> inskärpte att SD:s inställning<br />

är att inte alla skillnader<br />

mellan könen är av ondo.<br />

– Vi behöver inte fler jämställdhetspiloter.<br />

Sådana som byter bestick<br />

på dagis ur ett genusperspektiv. Låt<br />

oss i stället fokusera på hedersvåld<br />

och psykisk ohälsa bland unga kvinnor.<br />

Det är dags att socialismens socialpolitik<br />

får göra Lenin-bysterna<br />

sällskap på historiens sophög.<br />

Nytt jobbskatteavdrag<br />

Jiimmie <strong>Åkesson</strong> gick så över till att<br />

nagelfara alliansprojektet med så<br />

kallade nystartszoner vilka påstås<br />

underlätta för invandrare att få jobb.<br />

– Projektet är dömt att misslyckas<br />

precis som det redan gjort i Frankrike.<br />

Att regeringen trots detta går<br />

vidare med detta integrationsförslag<br />

tyder på långt gången desperation.<br />

De flesta intregreringspolitiska åtgärder<br />

bygger på statliga åtgärder<br />

där vissa grupper blir positivt särbehandlade.<br />

Det är ett dystert samhälle omfattande<br />

segregering och splittring<br />

som tonar fram om inte den socialliberala<br />

hegemonin bryts, fastslog<br />

Jimmie <strong>Åkesson</strong>. Han jämförde<br />

med det 1912 förlista storfartyget<br />

Titanic:<br />

– Ni kanske såg TV-serien om Titanic<br />

med anledning av hundraårsminnet<br />

av förlisningen. Man vet ju<br />

att fartyget kommer att sjunka, men<br />

på något sätt hoppas man ändå det<br />

ska ordna sig den här gången…<br />

SD:s roll, fram<strong>höll</strong> <strong>Åkesson</strong>, är<br />

att erbjuda svenska folket ett mittenalternativ<br />

– om man så vill ett<br />

<strong>tredje</strong> alternativ - enligt vilket det<br />

ska löna sig att skaffa sig en utbildning<br />

och arbeta.<br />

– Därför kommer vi att lägga<br />

fram ett budgetförslag i riksdagen<br />

omfattande ett nytt jobbskatteavdrag<br />

från årsskiftet. Det ska vara inriktat<br />

mot låg- och medelinkomsttagare<br />

så att flera kan få råd att gå<br />

till tandläkaren. 10 000 nya jobb kan<br />

skapas och välfärden stärkas.<br />

”<br />

– Det är vi<br />

som ska sätta<br />

agendan!<br />

”<br />

”Vi ska sätta agendan”<br />

Icke minst viktigt för Sverigedemokraterna,<br />

fram<strong>höll</strong> <strong>Åkesson</strong>, är omtanken<br />

om våra äldre.<br />

– Vi vill att de äldre ska kunna<br />

leva goda liv utan ekonomiska<br />

bekymmer. Det gäller i hög grad<br />

kvinnor vilka släpat och slitit med<br />

arbeten som inte givit mycket lön.<br />

SD vill stärka pensionerna med 30<br />

miljarder kronor vilket innebär cirka<br />

15 000 kronor mer i plånboken<br />

under de kommande åren.<br />

Jimmie påminde om att det nu<br />

bara är två år kvar till valet 2014 och<br />

att det är dags för partiet att lämna<br />

den ”bubbla” som uppstod i samband<br />

med riksdagsinträdet 2010.<br />

– Många nya utmaningar väntar.<br />

Jag vill passa på att framföra ett<br />

Tre glada SD-töser. Från vänster Janita Kirchberg, Anna Wigenstorp och Isabella da Corregio. Foto: Therese Borg<br />

varmt tack till alla lokala kämpar<br />

som hållit ihop partiet.<br />

Jimmie <strong>Åkesson</strong> framförde även<br />

ett varmt tack till den nu av gående<br />

ledaren för Dansk Folkeparti, Pia<br />

Kjaresgaard, för hennes insatser<br />

och för den inspiration hon varit för<br />

Sverigedemokraterna. Han önskade<br />

även den nya partiledningen lycka<br />

till i framtiden.<br />

Slutligen erinrade Jimmie om<br />

sina ord vid det första sommartalet,<br />

den 7 augusti 2010, att den långsiktiga<br />

målsättningen måste vara att SD<br />

ska bli ett regeringsalternativ:<br />

– Det är vi som ska sätta agendan!<br />

<<br />

Sommartalspubliken utgjordes av såväl medlemmar i SD som allmänhet. Foto: Therese Borg<br />

Tommy Hansson<br />

Chefredaktör


8 | Sverige/Utrikes<br />

STELLAN BOJERUD KOMMENTERAR<br />

Två wienerkorvar<br />

ÅREN 1965 stiger jag<br />

ombord snälltåget 93<br />

destinerat till Boden –<br />

Narvik. Tåget går som<br />

snälltåg till Boden och därifrån<br />

som persontåg – och stannar vid<br />

alla hållplatser – till Narvik.<br />

Som sergeant reser jag i tjänsten<br />

1:aklass, men nu är det en privat<br />

resa och därför 2:a klass. Jag äntrar<br />

vagnen och kommer in i entréutrymmet.<br />

Det doftar gummi från<br />

den refflade golvbeläggningen. Till<br />

vänster ingången till toaletten med<br />

dess komplicerade dörrlås. Därinne<br />

två tjocka dasslock av trä med<br />

uppmaningen att lyfta upp båda<br />

och vid behov fälla ner det undre.<br />

Ett trekantigt handfat och en<br />

fjädrande kran, som strilar vatten<br />

<strong>när</strong> den viks fram. Släpper man<br />

den så återfjädrar den till stängt<br />

läge. En hållare för engångshanddukar<br />

och en gallerkorg att slänga<br />

förbrukade sådana i.<br />

I entrén: Rakt fram ovan huvudhöjd<br />

tre stora kontakter i vitmetall.<br />

En för elektricitet, en för<br />

vapor (ångvärme) och en för – vet<br />

inte vad. Därunder en brun stålratt<br />

– handbromsen. Till höger en vattencistern<br />

samt en inramad karta<br />

över Sveriges järnvägar.<br />

Vidare i korridoren till höger<br />

en inramad tavla med Rit-Olas<br />

humoristiska teckningar avsedda<br />

att skapa trygghet i resandet.<br />

SJ-lok av gamla stammen med snöplogar där fram. Foto: Arkiv<br />

Ett beteende som han häcklar<br />

mot är “bred ut dig och låtsas sova”.<br />

Det är just var jag gör. Persedelpåsen<br />

som huvudkudde och kappan<br />

som täcke. Många spekulanter tittar<br />

in i kupén, men ingen vill sitta<br />

och titta på en sovande knekt, så<br />

länge det finns bättre alternativ.<br />

Jag är en ringräv och leker<br />

“björnen sover” tills dess Uppsala<br />

passerats. Efter Uppsala balanseras<br />

nämligen nypåstigna av<br />

avstigna.<br />

Jag går till restaurangvagnen.<br />

Med höger hand öppnar jag mellandörren<br />

och stiger ut på den dragiga<br />

gångbron mellan vagnarna.<br />

Så ett ryck med vänster hand och<br />

jag är inne i en ny vagnsvestibul.<br />

Tränga sig förbi folk i korridorer<br />

för att nå målet. Restaurangvagnen<br />

har tolv bord och kan ta<br />

emot 48 gäster. Det är glest besatt<br />

men alla bord är upptagna.<br />

En svensk sätter sig inte vid ett<br />

bord där det sitter någon annan,<br />

så jag förblir stående.<br />

Hovmästaren kommer fram<br />

och fattar mig lätt i vänster armbåge<br />

och för mig fram till ett<br />

bord, där det sitter en ensam<br />

herre. Han frågar vänligt om<br />

han får placera en ny gäst vid<br />

bordet och får ett jakande svar.<br />

Jag sätter mig och sträcker på<br />

svenskt sätt fram handen och<br />

säger:<br />

– Stellan Bojerud<br />

– Fredrik Åkerström<br />

Hovmästraren undrar vad<br />

jag vill beställa. Jag ser Fredrik<br />

Åkerströms starköl och önskar<br />

en likadan. Men jag skulle<br />

gärna ta två wienerkorvar med<br />

potatissallad.<br />

- Det har vi tyvärr inte i restaurangvagnen.<br />

Det finns i nästa<br />

vagn, kafévagnen. Men om ni<br />

vill, så kan jag hämta därifrån.<br />

– En portion till mig också<br />

sade Åkerström och väste till<br />

mig att du kan kalla mig Fred.<br />

Det blev några öl innan Fred<br />

lämnade tåget i Bollnäs. Han<br />

skulle tydligen göra något tillsammans<br />

med Lill-Babs.<br />

Restaurangvagnen stängde<br />

20 minuter före ankomst till<br />

Ånge. Klockan åtta på morgo-<br />

nen väcktes jag av en varsam<br />

hand och en vänlig röst. Tågmästaren:<br />

– Dags att vakna, sergeanten.<br />

Kissa och raka sig. Vi ligger<br />

på tidtabell. Boden om en<br />

timme.<br />

Klockan 09.14 steg jag av<br />

tåget på centralstationen i Boden.<br />

Där väntade vidtalad soldat<br />

med bil. Rask färd till kasernen.<br />

Givetvis på min privata<br />

bekostnad.<br />

Korruption var dåförtiden<br />

ett begrepp, som inte avsåg<br />

Sverige. Härvidlag är vi numera<br />

omskolade genom den älskade<br />

multikulturen. <<br />

SD-Kuriren 101<br />

September 2012 www.sverigedemokraterna.se<br />

Vad händer efter Assad<br />

om regimen faller i Syrien?<br />

Kulsprutebevakade ”Checkpoint Damascus”. Foto: Arkiv<br />

Efter att upproret startade i<br />

Syrien har röster i vårt land höjts<br />

för att intervenera och störta<br />

regimen. Inspirerade och lätt<br />

berusade av den arabiska våren<br />

reagerade många debattörer och<br />

politiker med ryggmärgen, nu<br />

skall nästa diktatur falla, folket<br />

till fromma. Ryssland och Kina har<br />

utpekats som onda bovar då de<br />

bångstyrigt motsatt sig alla tankar<br />

på interventioner, sanktioner<br />

och resolutioner, som inte omfattar<br />

rebellerna.<br />

E RÖSTER SOM höjs för en<br />

invasion av Syrien är sannolikt<br />

starkt påverkade av<br />

revolutionen i Libyen, det<br />

gick relativt lätt att avsätta Khadaffi.<br />

Bakgrunden är också fruktansvärda<br />

massakrer på civila, där kvinnor och<br />

barn har dött. Tecken på rena avrättningar<br />

har också uppdagats.<br />

Ofta råder osäkerhet vilka som<br />

utfört dåden, då det finns gott om<br />

fristående miliser som även stödjer<br />

regeringssidan. Det råder inget tvivel<br />

om att situationen är svår för civila<br />

i många områden. Många civila<br />

har också flytt till Turkiet.<br />

Avrättningar och tortyr<br />

Tyvärr har det också uppdagats att<br />

delar av rebellarmén gjort sig skyldiga<br />

till lika svåra överträdelser som<br />

regeringssidan. En massaker där rebellarmén<br />

mejade ner tillfångatagna<br />

regeringssoldater filmades och lades<br />

ut på Youtube. Filmen visar hur två<br />

rebellsoldater skjuter ned tillfångatagna<br />

regeringssoldater med skottsalvor<br />

som vara hela 40 sekunder.<br />

En annan film visar hur rebellsoldater<br />

som just intagit en polisstation<br />

jublar och skjuter huvudet av en redan<br />

död polischef [SR 2 aug]. Clive<br />

Baldwin, Human Rights Watch, har<br />

till BBC sagt sig ha bevis för att rebellarmén<br />

utfört både avrättningar<br />

och gjort sig skyldig till tortyr.<br />

Samtidigt har SVT haft en kvinnlig<br />

reporter i Syren som följde med<br />

rebellarmén. Alla reportrar som följer<br />

med en grupp stridande blir med<br />

nödvändighet subjektiva och starkt<br />

påverkade av sina följeslagare. Det<br />

visade sig den unga kvinnliga reportern<br />

också vara. Hon såg inget<br />

av den splittring som alla andra bedömare<br />

intygar ligger för handen.<br />

Inte heller märkte hon av någon<br />

religiös extremism eller annan fanatism.<br />

Tyvärr har SVT inte lagt ut<br />

hennes namn på något av de klipp<br />

av hennes reportage som finns tillgängliga,<br />

vilket också får ses som<br />

märkligt.<br />

Muslimska falanger<br />

När Ryssland och Kina påtalat att<br />

även rebellarmén gjort sig skyldig<br />

till lika allvarliga brott mot krigets<br />

lagar som regeringssidan och att<br />

eldupphöravtal måste gälla även<br />

rebellarmén, så har dessa länder<br />

utmålats som motståndare till fred<br />

i landet och det stora problemet för<br />

en lösning på konflikten.<br />

Den information vi får från inbördeskriget<br />

är starkt vinklad och<br />

partisk. Syftet med den mediala<br />

kampanjen verkar vara att störta<br />

Assad-regimen genom påtryckningar<br />

för en intervention. Man låter<br />

påskina att efter Assads fall skall<br />

demokratin blomstra och odlas av<br />

demokratitörstande, lagom religiösa<br />

rebeller. Självklart förtjänar inte<br />

Assad-regimen någon sympati, men<br />

den mediala bilden är mer än lovligt<br />

blåögd och vinklad.<br />

Rima Haro, statsvetare med bakgrund<br />

i Syrien, säger på SVT-debatt<br />

[7 juni] att konflikten i själva verket<br />

inte har något med demokrati<br />

att göra överhuvudtaget, utan att<br />

det är en ren konflikt mellan muslimska<br />

falanger. Vi kan inte bedöma<br />

hennes utsaga på ett adekvat sätt då<br />

all information vi exponeras för är<br />

starkt vinklad.<br />

Pengar, makt och politik<br />

En annan intressant uppgift kommer<br />

från Charlie Skelton som i The<br />

Guardian [12 juli] beskriver hur en<br />

av SNC:s företrädare Bassma Kodmani<br />

deltar regelbundet i Bilderberg-gruppens<br />

möten. SNC är en<br />

paraplyorganisation för de syriska<br />

rebellerna. Efter Kodmanis deltagande<br />

i gruppens möten har pengarna<br />

flödat in till oppositionella i<br />

Syrien, detta långt innan upproret<br />

startade. Redan 2005 blev Kodmani<br />

anställd av Goldman Sachs International<br />

för att hålla i avdelningen för<br />

Mellanöstern. Skelton pekar i sin artikel<br />

på att Kodmani har långvariga<br />

professionella förhållanden med<br />

just de krafter som vill intervenera i<br />

Syrien. Kodmani är också talesperson<br />

för SNC och styr mycket av det<br />

västerländsk media rapporterar från<br />

Syrien, hon håller självklart även<br />

själv i mikrofonen understundom.<br />

Skelton menar att det är pengar,<br />

makt och politik från världens alla<br />

hörn som har ett finger med i det<br />

syriska upproret. Vi vet inte exakt<br />

vad som stämmer av Skeltons eller<br />

andra skribeneters uppgifter, men<br />

att propagera för en intervention, i<br />

den rudimentära tron att det handlar<br />

om att upprätta en demokrati, är<br />

<strong>när</strong>a nog brottsligt naivt, allt taget i<br />

beaktande.<br />

Vad händer efter Assad?<br />

Även vanligtvis sansade bedömare<br />

blev efter den arabiska våren rusiga<br />

efter vad som i alla fall, med lite god<br />

vilja, kunde ses som en framgång för<br />

demokratin. Säkert är att den syriska<br />

oppositionen blev inspirerad av<br />

att en rad regimer föll i snabb takt.<br />

Osäkert är om de mer beräknande<br />

personerna i denna opposition<br />

också kalkylerade med att en stor<br />

del av den västerländska opinionen<br />

drabbats av ett känslomässigt rus på<br />

grund av den nu överståndna arabiska<br />

våren. I vilket fall som helst är<br />

det nu dags att nyktra till och göra<br />

adekvata analyser.<br />

Den första analysen är vad som<br />

händer efter att Assad faller i händelse<br />

av intervention. Ersätter vi<br />

en diktatur med en annan, kanske<br />

ännu hårdare? Är det som Rimo<br />

Haro säger, en ren maktkamp mellan<br />

muslimska falanger? Vad skulle<br />

en intervention kosta i människoliv,<br />

västerländska som syriska?<br />

Den sista frågan är viktig då nästan<br />

alla militära bedömare anser att<br />

Libyens försvar inte på något sätt<br />

nådde upp till den standard som<br />

Syriens försvar nu äger. <<br />

Robert Stenkvist<br />

Redaktionen


www.sverigedemokraterna.se SD-Kuriren 101 September 2012<br />

SD-Kvinnor | 9<br />

SD-Kvinnor satsade stort under Almedalsveckan!<br />

SD-Kvinnors ordförande Carina Herrstedt talade på Almedals-scenen innan Jimmie <strong>Åkesson</strong> gjorde sin entré. Foto: Michael Axelsson<br />

Under årets politikervecka i Almedalen<br />

jobbade Sverigedemokraternas<br />

kvinnoförbund (SD-Kvinnor)<br />

hårt med att förmedla sin politik.<br />

Flera torgmöten <strong>höll</strong>s där bland<br />

annat jämställdhet och hedersproblematik<br />

lyftes fram. Utöver<br />

detta fanns representanter från<br />

förbundet på plats i<br />

Sverigedemokraternas<br />

tält varje dag.<br />

ECKANS FÖRSTA torgmöte <strong>höll</strong>s på<br />

måndagen där Hanna Wigh och<br />

Paula Bieler talade om familjepolitik.<br />

De framförde sin syn på relationer<br />

och samlevnad där man<br />

menade att det är viktigt med fria<br />

valmöjligheter oavsett om det handlar<br />

om barnomsorg, viljan att stanna<br />

hemma för att ta hand om sin familj<br />

istället för att arbeta, eller något annat.<br />

Snedvriden debatt<br />

Senare samma dag talade även Cassandra<br />

Sundin, Kristina Winberg<br />

och Sara-Lena Bjälkö där temat<br />

var jämställdhet. Öppnade gjorde<br />

Cassandra Sundin där fokus låg<br />

på den snedvridna debatten kring<br />

jämställdhet och vilka effekter detta<br />

samhällsklimat leder till.<br />

Kristina talade därefter om bland<br />

annat kvotering och hur förbundet<br />

ställer sig till det. Hon påtalade att<br />

det idag fokuseras alldeles för mycket<br />

på hur könsfördelningen ser ut på<br />

arbetsplatser och vad vi kan göra för<br />

att få den så jämn som möjligt. Poängen<br />

var att istället lägga vikt vid<br />

lika lön för lika arbete och en arbetsfördelning<br />

baserad på kompetens istället<br />

för kön.<br />

” Det är viktigt med<br />

fria valmöjligheter<br />

oavsett om det handlar<br />

om barnomsorg,<br />

viljan att stanna<br />

hemma för att ta<br />

hand om sin familj<br />

istället för att arbeta,<br />

eller något annat.<br />

Katarina Johansson är medlem i SD-Kvinnor<br />

och bosatt i Otterbäcken. Hon är gift och har<br />

fem barn och till familjen hör också en katt. På<br />

fritiden är Katarina ofta i trädgården och hon<br />

är även intresserad av handarbete. Utöver detta<br />

spenderar hon mycket tid med sina barn och<br />

med vänner.<br />

” Som sina hjärtefrågor anger Katarina<br />

främst familj och LVU (Lagen<br />

om vård av unga). Hon ser problematiskt<br />

på hur socialtjänsten arbetar<br />

med frågor som rör LVU<br />

”<br />

”<br />

Sara-Lena avslutade sedan torgmötet<br />

med att tala om könsroller<br />

och lyfte vikten av individens möjlighet<br />

till fria val.<br />

verigedemokrater<br />

SD-Kvinnan<br />

Olika sorters förtryck<br />

Efter torgmötet <strong>höll</strong>s en frågestund<br />

ledd av Lina Boy där åhörarna bland<br />

annat fick svar på varför vi behöver<br />

ett kvinnoförbund men även förbundets<br />

syn på genuspedagogik, be-<br />

Paula Bieler framträdde under ett möte i Almedalen. Foto: SD<br />

Katarina är numera pensio<strong>när</strong> men har tidigare<br />

arbetat både som kock, bagare och kallskänka<br />

där hon även är utbildad inom samtliga områden.Utöver<br />

att vara medlem i SD-Kvinnor sitter<br />

Katarina som styrelseledamot i SD Norra<br />

Skaraborg.<br />

Som sina hjärtefrågor anger Katarina främst<br />

familj och LVU (Lagen om vård av unga). Hon<br />

ser problematiskt på hur socialtjänsten arbetar<br />

med frågor som rör LVU och hon jobbar<br />

mycket för att förbättra villkoren för framtida<br />

familjer som drabbas av detta. <<br />

greppet ”hen” och alternativa fokusområden<br />

i jämställdhetsdebatten.<br />

Under onsdagen <strong>höll</strong>s ett torgmöte<br />

om hedersproblematik där<br />

Jennie Åfeldt, Hanna Wigh och<br />

Paula Bieler talade. Fokus låg kring<br />

både jämställdhet för alla individer<br />

oavsett ursprung, men även olika<br />

sorters förtryck som ibland är en<br />

följd av olika hederskulturers syn<br />

på varje individs egenvärde i förhållande<br />

till kollektivet.<br />

” Lika lön för lika arbete<br />

och en arbetsfördelning<br />

baserad på<br />

kompetens istället för<br />

kön.<br />

”<br />

Carina på scenen<br />

Förbundet fanns även representerat<br />

under Sverigedemokraternas egen<br />

dag i Almedalen. Förbundsordförande<br />

Carina Herrstedt talade på Almedalsscenen<br />

innan Jimmie <strong>Åkesson</strong><br />

<strong>höll</strong> sitt tal. Där lyfte hon bland<br />

annat kvinnoförbundets jämställdhetspolitik,<br />

det nya programmet om<br />

hedersvåld, men även problematiken<br />

med det ökade antalet anmälda<br />

våldtäkter i Sverige.<br />

Hanna Wigh talade i Almedalen. Foto: SDU<br />

Flygblad delades även ut och<br />

man kunde besöka SD-Kvinnors<br />

egen bod. Flygbladsutdelare fanns<br />

också på plats i området under hela<br />

veckan, där man fick ytterligare<br />

möjligheter att ställa frågor och diskutera<br />

förbundets politik. <<br />

Cassandra Sundin<br />

SD-Kvinnor<br />

Detta händer<br />

inom SD-Kvinnor<br />

4 SD-Kvinnor planerar<br />

under hösten att hålla medlemsträffar<br />

i de olika regionerna.<br />

Dessa aktiviteter tar<br />

de regionansvariga hand<br />

om.<br />

Vidare ska regionerna<br />

Syd, Mellan och Norr uppdelas<br />

i mindre områden i<br />

syfte att underlätta kommunikationen<br />

mellan de olika<br />

landsdelarna.<br />

Dessutom fortsätter arbetet<br />

med att ta fram SD-<br />

Kvinnors politiska riktlinjer<br />

oförtrutet. <<br />

Trygghet & Tradition<br />

Familjen samt vård av unga ligger Katarina Johansson varmt om<br />

hjärtat. Foto: Privat


10 | Kultur<br />

SD-Kuriren 101<br />

100 år sedan Raoul Wallenberg föddes<br />

Något definitivt besked om <strong>när</strong><br />

Raoul Wallenberg avled har hittills<br />

inte gått att få fram. Ett sovjetiskt<br />

dokument tyder visserligen på att<br />

dödsfallet skulle ha inträffat den<br />

17 juli 1947 i Lubjankafängelset i<br />

Moskva, men det råder oenighet<br />

om dokumentet är äkta eller ej.<br />

Oavsett hur länge Raoul Wallenberg<br />

levde står en sak fullständigt<br />

klar: han är en av våra absolut<br />

mest kända svenskar i internationella<br />

sammanhang och vår kanske<br />

störste hjälte genom alla tider!<br />

Det är en skam utan dess like att<br />

den svenska regeringen inte lyfte<br />

ett finger för att bistå honom.<br />

ATTEN TILL DEN 19 mars<br />

1944 invaderade nazityska<br />

trupper Ungern.<br />

I de ockuperande truppernas<br />

kölvatten följde ett specialkommando<br />

under ledning av Adolf<br />

Eichmann vars uppgift det var att<br />

lösa ”den judiska frågan” i Ungern.<br />

Tyskarna införde omedelbart<br />

de så kallade Nürnberglagarna, genom<br />

vilka alla landets judar förlorade<br />

sina medborgerliga rättigheter.<br />

Som ”judar” definierades alla<br />

som inte hade fyra ”ariska” far- och<br />

morföräldrar. Hela den ungerska<br />

landsbygden rensades på judar och<br />

omkring 700 000 ungerska judar deporterades<br />

till det tyska utrotningslägret<br />

Auschwitz i Polen<br />

Fyra månader efter invasionen<br />

sändes den svenske arkitekten, affärsmannen<br />

och numera även diplomaten<br />

Raoul Wallenberg av den<br />

svenska utrikesledningen till Budapest<br />

med en enda uppgift: att rädda<br />

så många ungerska judar som möjligt.<br />

Mötte flyende judar i Haifa<br />

Raoul Gustaf Wallenberg föddes i<br />

Kappsta på Lidingö den 4 augusti<br />

1912. Han var son till underlöjtnanten<br />

Raoul Oscar Wallenberg<br />

(1888-1912) som dog innan sonens<br />

födelse. Modern var Maria Sophie<br />

(Maj), född Wising (1891-1979),<br />

som delvis hade judiska rötter.<br />

I faderns frånvaro blev det Raouls<br />

farfar, affärsmannen och diplomaten<br />

Gustaf Oscar Wallenberg, som<br />

kom att dra upp riktlinjerna för<br />

Raouls framtid. Denne var stationerad<br />

i Japan då sonsonen föddes.<br />

Farfadern var i sin tur son till Wallenberg-ättens<br />

grand old man, den<br />

legendariske bankmannen André<br />

Oscar Wallenberg (1816-86).<br />

1930 tog Raoul Wallenberg studenten<br />

vid Nya Elementar i Stockholm.<br />

1931-35 utbildade han sig till<br />

arkitekt vid University of Michigan<br />

i Ann Arbor, USA. Han kom ellertid<br />

aldrig i någon större omfattning<br />

att utöva arkitektyrket. Efter en kort<br />

tid i Sverige begav sig unge Raoul<br />

åter utomlands i syfte att förkovra<br />

sig. I Sydafrika gjorde han sina första<br />

lärospån som affärsman genom<br />

att sälja kemikalier och husgerård.<br />

Härefter bar det av till Haifa i<br />

det dåvarande brittiska protektoratet<br />

Palestina. Raoul praktiserade<br />

på en bank med nederländska intressen,<br />

men det verkligt betydelsefulla<br />

med vistelsen i Haifa var att<br />

han kom i kontakt med tyska judar<br />

vilka flytt undan judeförföljelserna i<br />

Nazityskland. Svensken blev därför<br />

tidigt medveten om den nazistiska<br />

förintelsestrategin och greps av en<br />

stark sympati för judarna och deras<br />

utsatta situation. Han hade ju dessutom<br />

själv judiskt blod i sina ådror.<br />

Skyddspass och mutor<br />

Efter diverse andra göromål och aktiviteter<br />

– bland annat i Hemvärnet<br />

- blev det så dags för Raoul Wallenberg<br />

att i juli 1944 resa till Budapest,<br />

vilket han gjorde på uppdrag av den<br />

svenska utrikesledningen som agerade<br />

i samråd med tjänstemän på<br />

USA:s ambassad i Stockholm.<br />

Den svenska legationen leddes<br />

av ministern Ivan Danielsson men<br />

det var legationssekreteraren Per<br />

Anger som hade ansvaret för beskyddet<br />

av de hårt ansatta ungerska<br />

judarna. Också den oavlönade kulturattchén<br />

Valdemar Langlet, som<br />

var lektor vid universitetet i Budapest<br />

och även representerade Röda<br />

Korset, arbetade för judarnas sak.<br />

Sverige var inte den enda neutrala<br />

makten som försökte rädda ungerska<br />

judar undan Förintelsen. Den<br />

schweiziska legationens strategi var<br />

att utfärda så kallade Palestinacer-<br />

tifikat som gav judiska innehavare<br />

tillåtelse att emigrera till Palestina.<br />

Det beräknas att så många som<br />

40 000 sådana certifikat utfärdades.<br />

Raoul Wallenberg lyckades med<br />

uppbådandet av alla krafter rädda livet<br />

på tusentals, kanske tiotusentals<br />

ungrare av judisk härkomst undan<br />

Förintelsen. De som klarade livhanken<br />

genom den unge svenskens<br />

insatser minns honom som en helgonlik<br />

gestalt.<br />

Gabriella Kassius, vilken som<br />

ung studentska var medarbetare till<br />

Wallenberg på legationen i Budapest<br />

och som kom till Sverige 1947,<br />

har beskrivit hur svensken använde<br />

all sin uppfinningsrikedom i ett<br />

slags besatthet att rädda så många<br />

liv han kunde ur mördarnas händer.<br />

Han drog sig inte för mutor till tyskarna<br />

– det kunde röra sig om dollar<br />

eller om cognac eller whisky – i sitt<br />

ideella uppsåt.<br />

Främst använde dock Wallenberg<br />

svenska så kallade skyddspass<br />

under sitt uppdrag som en svensk<br />

motsvarighet till Röda nejlikan.<br />

Myndigheterna hade satt en gräns<br />

vid 4500 men många fler utfärdades.<br />

Passen berättigade innehavarna<br />

att sätta sig i säkerhet i de så kallade<br />

svenskhusen.<br />

”Wallenberg är okänd för oss”<br />

Raoul Wallenberg greps och bortfördes<br />

av de sovjetiska ockupationsstyrkor<br />

som anlände till Ungern<br />

kring mitten av januari 1945. Han<br />

kan av sovjeterna ha betraktats som<br />

en misstänkt amerikansk agent eller<br />

möjligen som en protysk kollaboratör<br />

– hans många kontakter inom<br />

den tyska ockupationsmakten,<br />

bland annat med Adolf Eichmann,<br />

var välkända och inget Wallenberg<br />

själv gjorde någon hemlighet av.<br />

Wallenbergaffären fick en såväl<br />

utrikes- som inrikespolitisk dimension.<br />

Utrikespolitiskt har Sverige genom<br />

åren gjort en rad hänvändelser<br />

till först Sovjetunionen och sedan<br />

Ryssland i syfte att få fram besked<br />

om Raoul Wallenbergs öde. Inrikespolitiskt<br />

har förts en stundom frän<br />

och intensiv debatt om den svenska<br />

regeringens sätt att initialt handlägga<br />

ärendet. Det finns främst två<br />

tvivelaktiga figurer att lyfta fram i<br />

sammanhanget: Staffan Söderblom<br />

och Östen Undén.<br />

Den svenske envoyén i Moskva,<br />

Staffan Söderblom, fick redan den<br />

September 2012 www.sverigedemokraterna.se<br />

En av Sveriges allra största hjältar<br />

Raoul Wallenbergs passfoto vid tiden för resan till Budapest 1944. Foto: Arkiv<br />

Raoul Wallenbergs torg i Stockholm med dess karaktäristiska skulpturer. Foto: Holger Ellgaard<br />

16 januari 1945 besked från de sovjetiska<br />

utrikesmyndigheterna att<br />

Raoul Wallenberg påträffats i Budapest.<br />

Från svensk sida uppträdde<br />

man redan från början överdrivet<br />

försiktigt för att inte säga tafatt.<br />

Inte förrän den 21 april 1945 fick<br />

Söderblom definitiva riktlinjer från<br />

Stockholm att ta upp ämnet med<br />

den sovjetiska regeringen.<br />

Söderblom tog själv upp fallet<br />

Wallenberg under ett sammanträffade<br />

med diktatorn Josef Stalin i juni<br />

1946. Stalin försäkrade att ärendet<br />

utan tvivel skulle klaras upp och Söderblom<br />

trodde honom. Efter diverse<br />

turer meddelade den biträdande<br />

sovjetiske utrikesministern Andrej<br />

Vysjinskij den 18 augusti 1947 att<br />

”Wallenberg är okänd för oss”.<br />

Den hjärtlöse Undén<br />

Den officiella svenska passiviteten<br />

gentemot de sovjetiska myndigheterna<br />

ledde till bildandet av Raoul<br />

Wallenbergaktionen. En kommitté<br />

härifrån bestående av författarinnan<br />

Mia Leche Löfgren, professor Lisa<br />

Meitner, generaldirektör Anders<br />

Örne och advokat Yngve Schartau<br />

fick tillstånd att, efter framställning<br />

av Birgitta Bellander, ordförande i<br />

Internationella kvinnoförbundet för<br />

fred och frihet, läsa UD:s hemliga<br />

akt om Raoul Wallenberg.<br />

Man kom efter genomgång av<br />

dokumenten i akten till slutsatsen,<br />

att ”Raoul Wallenberg från den 13<br />

januari 1945 stått under effektivt beskydd<br />

av sovjetisk militärmyndighet<br />

i enlighet med vad som också<br />

meddelats från Sovjets UD.”<br />

Den 3 november 1947 inbjöds<br />

påtryckningsgruppens representanter<br />

Birgitta Bellander, Yngve<br />

Schartau, Anders Örne och Guy<br />

von Dardel till ett möte i Kanslihuset.<br />

Från regeringens sida deltog<br />

statsminister Tage Erlander, utrikesminister<br />

Östen Undén samt Lennart<br />

Petri från UD.<br />

När Bellander framförde som sin<br />

åsikt att Vysjinskij farit med osanning<br />

<strong>när</strong> han påstått att Sovjet inte<br />

kände till något om Wallenberg blev<br />

Undén enligt samstämmiga vittnesmål<br />

rasande. Han menade att<br />

det var ”oerhört” att någon kunde<br />

anklaga den biträdande sovjetiske<br />

utrikesministern för lögn samt uppträdde<br />

aggressivt och oabalanserat.<br />

Schartau vände sig till Dagens Nyheters<br />

nyblivne chefredaktör Her-<br />

bert Tingsten om hur mötet avlöpt,<br />

varpå denne skrev:<br />

”Hr. Undéns obehaglighet brukar<br />

älskvärt ses som sturighet, trumpenhet,<br />

i bästa fall en blyghet bakom<br />

vilken otympligheten söker skydd.<br />

Här är det svårt att tala om något<br />

bättre än hårdhet och hjärtlöshet, ett<br />

simpelt begagnande av den mäktiga<br />

ställningen inför hjälpsökande i underläge.”<br />

Östen Undén var den som utformade<br />

den svenska utrikespolitiken<br />

efter Andra världskriget. Betydelsen<br />

av vänskapliga förbindelser med det<br />

kommunistiska Sovjetunionen var<br />

en hörnsten i denna politik, som<br />

i övrigt genom åren företrätts av<br />

personligheter såsom Ernst Wigforss,<br />

Olof Palme, Sverker Åström<br />

och Pierre Schori. Även borgerliga<br />

regeringar trampade efter i samma<br />

prosovjetiska fotspår.<br />

Smoltsovrapporten<br />

Undfallenheten gentemot Sovjetunionen<br />

räckte dock inte till för att<br />

rädda Raoul Wallenberg. Vad som<br />

slutligen hände med honom måste<br />

alltjämt anses vara osäkert.<br />

Det föreligger en sovjetisk rapport<br />

– den så kallade Smoltsovrapporten<br />

– enligt vilken Wallenberg<br />

dog i Lubjankafängelset den 17<br />

juli 1947. Rapporten författades av<br />

en fängelseläkare i juli 1947. Wallenberg<br />

skulle ha avlidit natten till<br />

nämnda datum, troligen i hjärtinfarkt<br />

vilket kan ha varit en omskrivning<br />

för avrättning.<br />

Det råder emellertid oenighet i<br />

forskarkretsar om huruvida dokumentet<br />

är äkta eller ej. Wallenbergs<br />

familj trodde inte på dess äkthet.<br />

Utrikesminister Östen Undén ville hålla sig väl<br />

med Sovjetunionen. Foto: Arkiv<br />

Det finns också många som genom<br />

åren vittnat om att de skulle ha träffat<br />

Raoul Wallenberg i skilda sovjetiska<br />

läger och fängelser.<br />

Det finns en stort antal platser,<br />

institutioner och minnesmärken<br />

över hela världen som minner om<br />

Raoul Wallenberg. Han måste betraktas<br />

som en av Sveriges största<br />

hjältar genom alla tider, en person<br />

vi som svenskar kan känna stolthet<br />

över att kalla vår landsman. <<br />

Tommy Hansson<br />

Chefredaktör


www.sverigedemokraterna.se SD-Kuriren 101 September 2012<br />

Sverige | 11<br />

Jens Leandersson<br />

kommenterar<br />

uttalanden<br />

”Varför ska jag plugga, slita, jobba, kämpa för att sedan ge mer<br />

än halva min inkomst till omfördelningsmekanismen, samt<br />

betala in avgifter för diverse saker.”<br />

(Källa: Annie Lööf (C) på sin blogg 2006)<br />

Det är helt berättigade frågor som Annie Lööf retoriskt<br />

ställde 2006. De är minst lika aktuella idag då hon är med<br />

och river alla fördämningar i svensk invandringspolitik och<br />

låter miljarder och åter miljarder omfördelas från skattebetalre<br />

till invandrare som varken jobbar, pluggar eller<br />

bidrar på annat vis. Kliv ner från elfenbenstornet och se hur<br />

verkligheten ser ut.<br />

•<br />

”De har ju en del påståenden om invandrargrupper, brottslighet,<br />

i Malmö framförallt, där de går ut med påståenden som vi<br />

vet är sanna. Vi kan kontrollera dem, vi känner till dem, men<br />

vi publicerar dem inte ändå utan vidare därför att vi vet att<br />

det ställer till sådan helvetes skada för samhällsutvecklingen.”<br />

(Källa: -Jan A Johansson, chefredaktör Skånska Dagbladet ur Björn<br />

Hägers bok ”Problempartiet”)<br />

”Skriv aldrig om SD:s pressmeddelande, motioner eller andra<br />

utspel utan kritiska frågor. Ifrågasätt siffror, fakta och påståenden.”<br />

(Källa: Riktlinjer vid Helsingborgs Dagblad gällande Sverigedemokraterna<br />

ur Björn Hägers bok ”Problempartiet”)<br />

Björn Hägers bok besannar alla dina fördomar om journalister<br />

och hur SD motarbetas. En oerhört nyttig bok som<br />

demaskerar diktaturens kreatur som ska föreställa demokratins<br />

förkämpar.<br />

”Ibland är politikers försök att utnyttja andra människors<br />

tragedier bara äckliga. Som i dag, <strong>när</strong> Sverigedemokraternas<br />

Jimmie <strong>Åkesson</strong> åker till Forserum där en grupp somalier systematiskt<br />

trakasserats samtidigt som vanligt folk stillatigande<br />

sett på”<br />

(Källa: Aftonbladet 20120904)<br />

Anders Lindberg, ledarskribent i Aftonbladet, ger verkligen<br />

uttryck för hyckleriet <strong>när</strong> det är som värst. <strong>Åkesson</strong> var inte<br />

den första politikern i Forserum och är det någon som slagit<br />

mynt av tragedier så är det just Anders lindberg. Illa, jag mår<br />

illa…<br />

•<br />

Centrum mot rasism:<br />

”William Petzäll är död och vi fortsätter kampen mot rasistislamofoberna<br />

med ökad intensitet. INGET SD PÅ VÅRA<br />

GATOR…”<br />

(Källa: Tweet från Twitter)<br />

Centrum mot rasism visar total brist på empati. Hoppas deras<br />

medlemmar inser vilken hjärtlös och hemsk organisation<br />

de är med i och lämnar den.<br />

Integrationsminister Ullenhag samtalar med beslöjad invandrarkvinna på Rinkeby torg i våras. Text i pratbubblan: Avpixlat. Foto: Photo2be<br />

Jimmie <strong>Åkesson</strong><br />

om varför han<br />

besökte Forserum<br />

Jimmie <strong>Åkesson</strong>s besök i Forserum måste betecknas<br />

som klart lyckat. Foto: SD<br />

4 Sverigedemokraternas partiledare<br />

Jimmie <strong>Åkesson</strong> besökte i<br />

början av september det skandalomsusade<br />

samhället Forserum i<br />

Nässjö kommun i Jönköpings län,<br />

där somaliska immigranter utsatts<br />

för trakasserier, under stort mediepådrag.<br />

<strong>Åkesson</strong> ville själv bilda<br />

sig en uppfattning om vad som pågår<br />

i samhället:<br />

<strong>Åkesson</strong> redogjorde på ”Brännpunkt”<br />

i Svenska Dagbladet den 4<br />

september om sina skäl att besöka<br />

det omdiskuterade samhället på<br />

bland annat följande sätt och varför<br />

han inte köper den svartvita bilden<br />

av Forserum:<br />

”Saker är ytterst sällan svartvita<br />

utan sanningen brukar snarare vara<br />

både svart och vit. I fallet Forserum<br />

har debatten gått fullständigt överstyr.<br />

På debattsidor har man kunnat<br />

läsa att Forserum är ´rasistiskt samhälle<br />

och att Forserum kan liknas<br />

vid 50-talets amerikanska söder.´”<br />

SD-ledaren erinrade om att somalierna<br />

i Forserum av kommunen<br />

”faktiskt fått hjälp med försörjning,<br />

husrum, utbildning och till och<br />

med fått möjligheten att ha en egen<br />

samlingslokal.”<br />

Jimmie <strong>Åkesson</strong> förnekade inte<br />

att många somalier möter svårigheter<br />

i Sverige:<br />

”Tvärtom så innebär en misslyckad<br />

integrationspolitik tillsammans<br />

med en fortsatt massinvandring<br />

att möjligheterna för nya<br />

invandrare att komma in i samhället<br />

fortsätter att minska.”<br />

Om det ”ursprungsgäng” som<br />

utsatte somalier för förnedrande<br />

behandling skrev <strong>Åkesson</strong> så:<br />

”Om så bara en bråkdel av det<br />

som sagts om detta gäng stämmer<br />

så skulle de i ett sverigedemokratiskt<br />

Sverige varit omhändertagna<br />

för länge sen, och inte haft möjlighet<br />

att trakassera vare sig svenskar<br />

eller somalier i Forserum.”<br />

Det var åtskilliga proffstyckare<br />

som ondgjorde sig över det åkessonska<br />

besöket i Forserum och hade<br />

ingen förståelse för att SD-ledaren<br />

ville bilda sig en egen uppfattning<br />

om situationen i det småländska<br />

samhället. Bland de värsta hycklarna<br />

märktes Aftonbladets Anders<br />

Lindberg.<br />

Jimmie själv tycktes nöjd med<br />

besöket och berättade exempelvis<br />

på Twitter att en ortsbo erbjudit sig<br />

ställa sin husbil till hans förfogande.<br />

<<br />

Tommy Hansson


12 | Sverige<br />

AG BEFINNER mig i Ljungbyhed<br />

i Klippans kommun i<br />

nordvästra Skåne, hemma<br />

hos kommunfullmäktigledamoten<br />

och kommunföreningsordföranden<br />

Matthias Rausbo. Över<br />

en mugg kaffe berättar han om sig<br />

själv och om sitt politiska engagemang.<br />

– Jag växte upp i ett lugnt villasamhälle<br />

utanför Helsingborg, hit<br />

till Ljungbyhed flyttade jag först<br />

2005. Något direkt politiskt intresse<br />

hade jag inte under min uppväxt,<br />

men min familj var väldigt intresserad<br />

av samhällsfrågor och hade<br />

ett kritiskt förhållningssätt <strong>när</strong> det<br />

handlade om att ta ställning till vad<br />

som hände i samhället. Det har nog<br />

till viss del bidragit till att mitt politiska<br />

intresse väcktes senare i livet.<br />

Jag frågar Matthias vad han jobbar<br />

med och får veta att han sedan<br />

sex år tillbaka jobbar som säkerhetstekniker<br />

på ett larmföretag. I praktiken<br />

innebär det att han installerar<br />

larm i hela nordvästra Skåne. Tidigare<br />

har han bland annat jobbat som<br />

taxichaufför, värdetransportör och<br />

väktare.<br />

– Genom mina olika jobb har<br />

jag kommit i kontakt med många<br />

människor och fått uppleva väldigt<br />

mycket. Jag har sett en negativ samhällsutveckling,<br />

ökade motsättningar<br />

mellan olika grupper i samhället<br />

och ett allt hårdare klimat. Dessutom<br />

har en <strong>när</strong>a släkting till mig<br />

råkat illa ut vid ett flertal tillfällen,<br />

han drabbades upprepade gånger av<br />

det som vi brukar kalla för svenskfientlighet.<br />

Det var detta som fick<br />

mig att bli medlem i Sverigedemokraterna.<br />

Jag ville försöka bidra till<br />

att förändra samhället till det bättre,<br />

inte minst för mina barns skull.<br />

Vi fortsätter samtala och med anledning<br />

av att Matthias nämnt sina<br />

barn frågar jag om hans familjeförhållanden,<br />

och om <strong>när</strong> han blev politiskt<br />

aktiv.<br />

– Jag har två söner, fem och sju<br />

år gamla. Och så har min sambo en<br />

SD-Kuriren 101<br />

Hallå där, Matthias Rausbo!<br />

Matthias Rausbo representerade SD vid marknaden i Ljungbyhed i augusti. Foto: SD<br />

dotter, fem år gammal hon med, så<br />

vi har tre barn i familjen.<br />

Matthias fortsätter:<br />

– Aktiv SD:are blev jag 2006. Då<br />

fanns det ingen kommunförening i<br />

Klippan, men en bekant som sedan<br />

tidigare var aktiv SD:are bad mig<br />

om hjälp med att starta en förening<br />

och så blev det. Jag började med att<br />

sitta som ledamot i styrelsen under<br />

de första åren, och sedan 2010 har<br />

jag varit ordförande i kommunföreningen.<br />

Dessutom blev jag ledamot<br />

i kommunfullmäktige efter valet<br />

2006. Jag sitter kvar än idag, sex år<br />

senare, nu som gruppledare.<br />

– Och inte nog med det, fortsätter<br />

Matthias. Under ungefär ett och<br />

ett halvt år har jag också suttit som<br />

ledamot i barn – och utbildningsnämnden<br />

och kommunstyrelsen.<br />

Men de uppdragen har jag nu delegerat<br />

till en av våra nya aktiva i<br />

kommunen.<br />

Min nästa fråga till Matthias<br />

handlar om hur det gick i valet<br />

2010. Hur många procent fick SD i<br />

Klippan, hur många mandat, några<br />

tomma stolar?<br />

– Vi hade stor framgång i valet<br />

2010: ungefär tolv procent vilket<br />

gav oss fem mandat. Några tomma<br />

stolar har vi som tur är inte, varken<br />

i fullmäktige eller i nämnderna<br />

och kommunstyrelsen. Men det är<br />

tufft! Vi har varit för få aktiva under<br />

en lång tid och det har medfört<br />

att många av oss fått dra ett väldigt<br />

tungt lass. På sistone har vi haft turen<br />

att få in nya aktiva i kommunpolitiken<br />

så att vi kunnat delegera, men<br />

vi behöver ännu fler aktiva före nästa<br />

val eftersom vi anar att vi kommer<br />

att ha ännu större framgångar då än<br />

vi hade 2010.<br />

Vid det här laget är våra kaffemuggar<br />

tomma och Matthias fyller<br />

upp dem med nytt kaffe. Under<br />

tiden fortsätter han att berätta om<br />

sina tankar kring kommunpolitiken.<br />

– Det märks att vi påverkar och<br />

att vi behövs i kommunpolitiken.<br />

Även om det inte erkänns offentligt<br />

September 2012 www.sverigedemokraterna.se<br />

så influeras de övriga partierna av<br />

våra förslag. Vi deltar i diskussioner<br />

i nämnderna och i Kommunstyrelsen,<br />

debatterar i fullmäktige,<br />

lämnar förslag och tillför nya<br />

perspektiv i olika frågor. Ibland<br />

leder det till att det senare fattas<br />

beslut, på andra partiers initiativ,<br />

som är i linje med det vi från början<br />

föreslagit. Överlag så blir vi<br />

bemötta på ett trevligt sätt från<br />

övriga partier. Visst finns det enskilda<br />

ledamöter som kan vara<br />

lite otrevliga bara för att vi är<br />

sverigedemokrater, men de hör<br />

till undantagen.<br />

Jag väljer att som avslutning<br />

på ett trevligt samtal fråga Matthias<br />

vad han har för tankar kring<br />

framtiden. Vilka som är hans<br />

målsättningar och förhoppningar.<br />

– När det gäller aktiva medlemmar<br />

vill jag se en fortsatt positiv<br />

trend. Vi har idag väldigt<br />

trevliga, duktiga och ideologiskt<br />

övertygade aktiva medlemmar,<br />

och kan vi få in fler aktiva som<br />

är av samma kaliber så gör det<br />

förstås att vi som parti blir ännu<br />

bättre på det vi gör och lyckas nå<br />

ännu större framgångar. Mycket<br />

tyder på att vi kan komma att<br />

bli en betydande faktor inom<br />

kommunpolitiken och vi måste<br />

verkligen jobba hårt, många tillsammans,<br />

för att kunna axla det<br />

ansvaret.<br />

Att SD behövs i Klippan står<br />

fullständigt klart:<br />

– Det finns många brister i<br />

Klippans kommun idag, och jag<br />

vill verkligen att vi ska få förbättrade<br />

möjligheter att åtgärda dem<br />

så att vi får en kommun som invånarna<br />

känner sig delaktiga i och<br />

som de är stolta över. <<br />

Daniel Engström<br />

Redaktionen<br />

Verkligheten bakom orden: Deadline<br />

LLA MEDARBETARE<br />

i SD-Kuriren torde<br />

vara väl medvetna<br />

om innebörden av<br />

ordet deadline. Det är ett engelskt<br />

ord som ordagrant betyder<br />

”dödlinje” på svenska och som<br />

anger den tidsgräns före vilken<br />

material till en tidning, ett förlag<br />

eller annat massmedium måste<br />

vara inlämnat.<br />

Betydelsen kan naturligtvis<br />

utsträckas till att innebära senaste<br />

tidpunkten för något av<br />

vad slag det vara må. Exempelvis<br />

tidpunkten då en kidnappare<br />

vill ha en lösensumma. Om detta<br />

handlar Simon Kernicks bok<br />

Deadline (2008). Ett av de mest<br />

kända citaten om ordet deadline<br />

har yttrats av den brittiske författaren<br />

Douglas Adams (1952-<br />

2001), författare till Liftarens<br />

guide till galaxen):<br />

”I love deadlines. I like the<br />

whoosing sound they make as<br />

they fly by.”<br />

Adams hade vissa problem att<br />

hålla sin deadlines, och hans förläggare<br />

hade för vana att låsa in<br />

författaren på ett hotellrum för att<br />

vara riktigt säker på att han skulle<br />

färdigställa och lämna överenskommet<br />

bokmanus I tid.<br />

Ordets ursprung har dock helt<br />

andra konnotationer. Det anses<br />

vanligen härstämma från ett ökänt<br />

fångläger under det Amerikanska<br />

inbördeskriget som hette Fort<br />

Sumter och låg <strong>när</strong>a Andersonville<br />

i Georgia på sydstaternas territorium.<br />

Här <strong>höll</strong>s så många som 32 000<br />

soldater från nordsidan inspärrade<br />

under omänskligt vidriga förhållanden<br />

1864-65.<br />

Totalt skall omkring 13 000 av<br />

lägerfångarna ha avlidit till följd av<br />

svält, sjukdomar och andra umbäranden.<br />

Runt fånglägret fanns en kraftig<br />

pallisad, men innanför denna fanns<br />

ett enkelt staket vilket utgjorde den<br />

Lägerkommendanten Henry Wirz gav upphov<br />

till uttrycket deadline. Foto: Arkiv<br />

första säkerhetsbarriären. Vakterna<br />

hade en stående order att skjuta för<br />

att döda alla som försökte klättra<br />

över staketet. Därför kallades detta<br />

staket för en deadline.<br />

Lägerkommendanten Henry<br />

Wirz (1823-65) utsågs av den segrande<br />

nordsidan till syndabock efter<br />

krigsslutet, dömdes till döden<br />

för konspiration och mord och<br />

hängdes den 10 november 1865.<br />

Wirz hade läkarutbildning och<br />

var född i Schweiz. Lägret <strong>när</strong>a<br />

Andersonville rankas i dag som<br />

en National Historic Site i USA.<br />

I kölvattnet efter det uppslitande<br />

inbördeskriget kom ordet<br />

deadline att användas metaforiskt,<br />

exempelvis i uttrycket the<br />

social deadline. Det var först<br />

under 1900-talet det kom att få<br />

den betydelse det vanligen har<br />

i dag.<br />

Dödlinjerna till SD-Kuriren<br />

är väl slutligen inte riktigt vad<br />

de borde vara. Behöver någon<br />

absolut få med något i tidningen<br />

efter utsatt datum brukar<br />

chefredaktören i sin kanske<br />

överdrivna snällhet inte vara<br />

alldeles omöjlig. <<br />

Tommy Hansson<br />

Chefredaktör<br />

3 frågor<br />

till 3 sverigedemokrater<br />

1. Vilken är den senaste film<br />

du såg?<br />

2. Vilken är den bästa bok du läst?<br />

3. Vart åkte du på semester<br />

senast?<br />

Matthew Bonnor<br />

Syssloman/styrelseledamot i<br />

Öresundskraft AB, ordförande i valberedningen<br />

distrikt Syd, ledamot/<br />

vågmästare i idrotts- och fritidsnämnden<br />

i Helsingborg<br />

1. This Must Be the Place i regi av<br />

Paolo Sorrentino.<br />

2. Into Thin Air av John Krakauer.<br />

3. Golfe Juan och Monaco.<br />

Ingrid Hult<br />

Ersättare I styrelsen SD Södertälje,<br />

kommunal nämndledamot, nämndeman<br />

i tingsrätten.<br />

1. Snow White and the Huntsman i<br />

regi av Rupert Sanders.<br />

2. Mannen som kunde tala med hästar<br />

av Nicholas Evans.<br />

3. Paris. Kan besöka den staden hur<br />

många gånger som helst.<br />

Christian Hendlertz<br />

Ledamot i styrelsen SD Klippan,<br />

ledamot i kommunfullmäktige<br />

1. American Pie. The Reunion i regi av<br />

Jon Hurwitz och Hayden Schlossberg.<br />

2. Sagan om ringen-trilogin av J. R. R.<br />

Tolkien.<br />

3. Power Big Meet i Västerås.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!