Inre skärgårdens generalplan - Ingå Kommun
Inre skärgårdens generalplan - Ingå Kommun
Inre skärgårdens generalplan - Ingå Kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Naturfakta Keiron Ab <strong>Ingå</strong> kommun, inre <strong>skärgårdens</strong> <strong>generalplan</strong><br />
6.6.2013 Naturinventering 2011-2012 71(107)<br />
eller tämligen torra moskogar. Den dominerande arten är blåbär, tillsammans med<br />
det växer sällan ens sådana arter, som annars är vanliga i frisk moskog. På de mindre<br />
holmarna är hällmark ofta vanligare än egentlig skog. Skogsbruk bedrivs endast på en<br />
del av holmarna och bruket är inte lika intensivt som på fastlandet. Av denna orsak<br />
finns det rikligt med död ved, men på grund av de extrema väderförhållandena torkar<br />
träden på rot och förblir stående som torrakor. Lågor förekommer i någon mån, men<br />
en del av lågorna är hårda torrakor och förmultnar långsamt. Det har varit svårt att<br />
avgränsa skogsobjekten, eftersom skogar i naturtillstånd är såpass allmänna, att de<br />
inte sticker ut som äldre skogar i fastlandets splittrade skogsbrukslandskap.<br />
Dessutom har skogarna i allmänhet formats av tidigare betesgång och är således<br />
annorlunda än skogarna på fastlandet. Skogsbruk har bedrivits på Bastö och Svartö, i<br />
övrigt har skogarna i stor utsträckning formats av traditionellt bruk.<br />
Sänkorna på holmarna utgörs i huvudsak av näringsfattiga skogskärr eller mo-tallkärr<br />
som i bevarats i naturtillstånd. Skogskärren är till största delen kombinationstyper där<br />
det växer både steril starr och i någon mån örter såsom vattenklöver. I västra<br />
skärgården finns överraskande litet örtrika klibbalskärr på stranden, eller så har de<br />
inte hunnit inventeras på ett heltäckande sätt. De tidigare havsvikarna har blivit till<br />
madkärr eller skogskärr, som ofta börjat brukas som kärråkrar eller kärrängar<br />
eftersom de varit bördiga. Kärråkrarna har senare vuxit igen och är nu täckta av<br />
högvuxen gräsvegetation, ofta tillsammans med kärrtistel och viden.<br />
Skärgårdsfågelfaunan i området är mångsidig och samtliga skär taxerades, förutom de<br />
som redan är skyddade. Skärgårdsfågelskären värderades enligt den häckande<br />
fågelfaunan. De inventerade skären presenteras på karta 6 och fågelfaunan i bilaga 2.<br />
I området hittade 18 speciellt värdefulla häckningsskär (skärgårdsfågelvärde 3), 12<br />
betydande häckningsskär (skärgårdsfågelvärde 2) och 37 måttliga häckningsskär<br />
(skärgårdsfågelvärde 1).<br />
12.3 Naturvärdehelheter<br />
Numreringen av objekten i delområdet börjar i väster och fortsätter österut och<br />
därifrån norrut. Numreringen skiljer sig alltså från nummerlogiken för andra<br />
delområden som börjar i öster och går norrut.<br />
7A skogen och övriga Svartö<br />
En stor skogsklädd holme där det har funnits tre gårdar (Miljökansliet 1983). I<br />
gården vid Sillsund har det funnits en butik. Åkrarna och ängarna finns i dalen norrut<br />
från gården sett. På Svartö har den traditionella skötseln upphört och vårdbiotoperna<br />
har växt igen med undantag för båtservicen vid Sillsund. Båtförvaringen är placerad<br />
på de tidigare ängarna 7.17, som numera klipps som gräsmatta och ängsväxter<br />
förekommer endast på dikesrenarna och i utkanterna av ängen. Enligt<br />
förhandsuppgifterna har ängarna vid Sillsund varit representativa, där har vuxit<br />
mycket av den hotade smånunneörten. Objektet besöktes ändå inte i april när växten<br />
blommar, så det är osäkert i vilken utsträckning arten förekommer.