Inre skärgårdens generalplan - Ingå Kommun
Inre skärgårdens generalplan - Ingå Kommun
Inre skärgårdens generalplan - Ingå Kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Naturfakta Keiron Ab <strong>Ingå</strong> kommun, inre <strong>skärgårdens</strong> <strong>generalplan</strong><br />
6.6.2013 Naturinventering 2011-2012 68(107)<br />
Naturvärde: lokalt speciellt värdefullt, 3<br />
Motivering: liten sjö som saknar bebyggelse, möjlig glosjö = hotad naturtyp: glo<br />
EN, tidvis brackvattenpåverkade sjöar torde uppfylla LAKU-kriterierna för glon, SL<br />
10 § bördig lund, VL 11 § glo<br />
Rekommendation: Stränderna bebyggs inte, muddringsförbud. I planeringen<br />
beaktas hur förändringar på avrinningsområdet påverkar sjöns naturtillstånd.<br />
11.4 Ekologiska korridorer<br />
Orslandet är en stor ö och på den finns inga betydande områden som skulle avbryta<br />
de ekologiska korridorerna. Djuren kan lätt röra sig på ön längs skyddade stråk.<br />
Endast smala sund skiljer Orslandet från grannholmarna Barölandet och<br />
Älgsjölandet, så förbindelserna till dessa holmar fungerar framför allt för de större<br />
däggdjuren. Förbindelsen till fastlandet fungerar via grannholmarna över smala<br />
vattenområden så att djuren simmar på sommaren och rör sig över isen på vintern.<br />
Det viktigaste ekologiska kärnområdet på ön är det vidsträckta sammanhängande<br />
skogsområdet i östra delen av holmen där det finns en mångsidig fågelfauna samt<br />
rikligt med hjortdjur. Den ödemarksliknande fridfullheten i området lämpar sig för<br />
många arter.<br />
12 Västra skärgården, delområde 7, cirka 41 km 2<br />
12.1 Förhandsuppgifter<br />
Enligt rapporten Kulturlandskap i Barösund 1982-1983 fanns det 59<br />
åretruntbostäder i den västra skärgården 1981, av dem omfattas 38 av denna<br />
inventering (Miljökansliet 1983). År 2012 finns det inte många gårdar som är<br />
bebodda året runt men desto flera sommargäster. På 1600-talet gick handelssjöfarten<br />
mellan Finland och Estland genom Barösunds skärgård.<br />
Eftersom jorden är stenig och därför svår att odla har svedjebruk förekommit i<br />
Barösund ännu i slutet av 1800-talet. Hamling har varit viktig för att trygga djurens<br />
vinterföda, därav har lövträd och buskar gynnats på ängarna, delvis också för att de<br />
ger skugga och bevarar fuktigheten. De största förändringarna i markinnehavet och<br />
användningen har inträffat på 1900-talet, då de gamla fastigheterna skiftades och<br />
torpen blev självständiga småbruk eller sommarstugor (Miljökansliet 1983).<br />
Trädgårdsskötsel har inte varit möjligt eller vanligt i de karga skärgårdsförhållandena.<br />
Medicinal- och kryddörter har odlats i någon mån och 1981 var malört den vanligaste<br />
kvarstående arten. På 1930-talet började man odla prydnadsväxter som syrener och<br />
lönnar. Växterna har man fått från grannar eller andra ställen och inte från<br />
plantskolor, så i området växer gamla sorter av vit fetknopp, nävor och akleja. Buskar<br />
som man haft är nyponros, pimpinellros, schersmin, rönnspirea, sibirisk ärtbuske,<br />
hassel och druvfläder. Som gårdsträd har man haft björkar, granar, tallar, men också<br />
ek, ask och lönn. (Miljökansliet 1983)
Change language