Inre skärgårdens generalplan - Ingå Kommun
Inre skärgårdens generalplan - Ingå Kommun
Inre skärgårdens generalplan - Ingå Kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Naturfakta Keiron Ab <strong>Ingå</strong> kommun, inre <strong>skärgårdens</strong> <strong>generalplan</strong><br />
6.6.2013 Naturinventering 2011-2012 35(107)<br />
Vegetationen är frodigast närmast strandlinjen. Framför allt i vikar har det uppstått<br />
små bördiga klibbalssamhällen, som i huvudsak utgör klibbals-madkärr. En del av<br />
klibbalsdungarna kan också kategoriseras som fuktiga lundar.<br />
På östra fastlandet förekommer flera små kärr, liksom på andra ställen på<br />
inventeringsområdet. Kärren har inte avgränsats som naturobjekt, eftersom deras<br />
naturtillstånd är förändrade. Kärren är i huvudsak karga ris-tallmossar eller tuvullstallmossar.<br />
Det förekommer också en del skogskärr, men klart färre än tallmossar<br />
och -kärr. Öppna myrar förekommer inte utom i mycket begränsad omfattning i<br />
kombination med skogsbevuxna myrtyper.<br />
Det viktigaste vattendraget på östra fastlandet är Ingarskilaån, som mynnar ut i havet<br />
i delområdets östra utkant. Andra strömmande vatten är i första hand utloppsdiken<br />
från åkrar och små myrar. Några små bäckar och rännilar i naturtillstånd eller i ett<br />
tillstånd som påminner om naturtillstånd hittades dock. Förutom vikarna och<br />
fladorna på kusten fanns det mycket sparsamt med andra vatten på detta delområde.<br />
Delområdets enda tjärn ligger i den östra delen. Denna tjärn har uppkommit i en<br />
gammal grusgrop under antingen grundvattnets eller ytvattnets inverkan. På<br />
kustlinjen vid östra fastlandet finns två vikar som kan betraktas som flador:<br />
Innanbäckviken och Långnäsviken. Ingendera av dessa är längre i naturtillstånd vad<br />
vattenhushållningen beträffar, till följd av muddringar och båttrafik.<br />
6.3 Naturvärdehelheter<br />
Värdehelheterna och objekten 1.1.-1.10 presenteras på kartorna 1, 4 och 7. Objekten<br />
beskrivs mera ingående i bilaga 1.<br />
1A Ingarskilaån (fågelområde 1)<br />
Åns nedre lopp har rätats ut och dess naturtillstånd har under tidens lopp förändrats<br />
genom rensningar. Stenar som lyfts ur fåran syns fortfarande på åns strandbäddar.<br />
Söder om åfåran finns skogsområdet 1.2, med äldre och mångsidigt trädbestånd.<br />
Nära åfåran finns bördig, lundartad och lövträdsdominerad skog. Högre upp i<br />
sluttningen förändras skogen till barrträdsdominerad frisk mo, där trädbeståndet är<br />
flerskiktat. Det förekommer rikligt med död ved. Den viktigaste koncentrationen av<br />
död ved finns i det bördiga skogskärret i södra delen av avgräsningen 1.2, där inga<br />
diken hittades. Trädbeståndet på skogskärret består av rätt jämngammal gran, men<br />
bland barrträden växer också lövträd såsom alar och aspar. Floran i fältskiktet<br />
omfattar bl.a. majbräken, harsyra och skogsfräken.<br />
Ett för många fiskarter viktigt lekområde finns i åns delta. Enligt modelleringen i<br />
dataportalen NANNUT lämpar det sig som lekområde för gädda.<br />
(http://www.nannut.fi/ Modelled maps) I Ingarskilaån finns en havsöringsstam som<br />
förökar sig (Tuormaa 2012).<br />
Fågelfauna: I området finns en synnerligen rik och mångsidig fågelfauna. De<br />
häckande arterna föredrar bördig skog och gammal skog samt öppna busksnår och<br />
en del är hålbyggare. Till arterna i området hör bl.a. storskrake (NT), drillsnäppa<br />
(NT), gråspett (D1), skogsduva, grönsångare (NT), törnskata (D1), rosenfink (NT),