Strålskyddsnytt nr. 1-2006 - the Centre for Radiation Protection ...
Strålskyddsnytt nr. 1-2006 - the Centre for Radiation Protection ...
Strålskyddsnytt nr. 1-2006 - the Centre for Radiation Protection ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Forts. från sid 1<br />
Måndagen den 28 april 1986 var en<br />
varm försommardag. Ett kraftigt<br />
högtryck med centrum över Ukraina<br />
påverkade Sverige. Ingen anade under<br />
helgen innan att detta förde radioaktiva<br />
ämnen in över landet. Anders<br />
Markgren beskriver timme för timme<br />
vad som först befarades vara en olycka<br />
i Forsmarks kärnkraftverk, men som<br />
senare under dagen visade sig vara en<br />
kärnkraftolycka i reaktor <strong>nr</strong> 4 i Tjernobyl<br />
i norra Ukraina. Kontakterna<br />
med myndigheterna togs vid tiotiden<br />
och Robert Finck redogör för de inledande<br />
mätningarna för att fastställa<br />
det radioaktiva molnets ursprung och<br />
omfattning.<br />
SSI:s dåvarande generaldirektör<br />
Gunnar Bengtsson refl ekterar över<br />
vad detta inledningsvis betydde för<br />
honom och de beslut som måste fattas<br />
på ett mycket begränsat underlag.<br />
Gunnar Bengtsson, »koftan«, kom att<br />
personifi era mycket av det som gjordes<br />
genom att fl itigt förekomma i media.<br />
Det faktum att Forsmark först förmodades<br />
vara platsen för utsläppen av<br />
de radioaktiva ämnena medförde ett<br />
ofantligt medietryck de första dagarna<br />
med reportageteam från ett stort antal<br />
länder. Britt Ekman sammanfattar<br />
detta och hur erfarenheterna har<br />
bidragit till att skapa en helt ny in<strong>for</strong>mationsberedskap.<br />
Denna inledande del av temanumret<br />
avslutas med att Leif Moberg sammanfattar<br />
vad som hade hänt i Tjernobyl,<br />
vilka åtgärder som vidtogs på<br />
plats och vad som planeras framöver.<br />
Motåtgärder<br />
För att besluta vilka åtgärder som behövs<br />
för att skydda befolkningen måste<br />
man känna till vilka ämnen och hur<br />
mycket av dessa som förekommer i det<br />
radioaktiva nedfallet. En kartläggning<br />
påbörjades: SSI:s gammastationer lästes<br />
av, med FOA:s luftfi lter bestämdes<br />
den exakta sammansättningen av radioaktiva<br />
ämnen, mätningar genomfördes<br />
i fält och prover togs. Av största<br />
betydelse var kanske att dåvarande<br />
Sveriges geologiska AB, SGAB, hade<br />
ett i det närmaste startklart fl ygplan<br />
med detektorer för strålningsmätning.<br />
Med hjälp av dessa kunde strålningsläget<br />
snabbt karteras.<br />
Den inledande mätstrategin beskrivs<br />
av Robert Finck som också redovisar<br />
vilka stråldoser som den svenska<br />
befolkningen får från de radioaktiva<br />
ämnen som fi nns på marken och som<br />
fanns i luften just efter olyckan. Detta<br />
är den så kallade externstråldosen.<br />
Det andra stora dosbidraget kommer<br />
från radioaktiva ämnen i livsmedel.<br />
Dessa stråldoser bestäms bäst<br />
genom direkta mätningar på människan<br />
och beror på kostsammansättningen.<br />
Christopher Rääf redogör för<br />
helkroppsmätningar på olika grupper.<br />
Det skiljer mer än hundrafalt mellan<br />
dem som får högst och lägst stråldoser.<br />
Högre stråldoser får de som äter mycket<br />
vilt och ren. Helkroppsmätningarna<br />
har också använts för att bestämma<br />
den totala stråldosen från livsmedel<br />
till den svenska befolkningen, internstråldosen.<br />
Det är svårt att påverka<br />
externstråldoserna, medan det är<br />
möjligt att påverka internstråldoserna<br />
genom att reglera vad som är tillåtet<br />
att sälja i handeln, genom gränsvärden<br />
och genom kostråd. Gränsvärden<br />
fastställdes av Livsmedelsverket efter<br />
diskussioner med SSI och detta sammanfattas<br />
av Leif Moberg som också<br />
beskriver vilka gränsvärden som ska<br />
gälla vid nästa olycka.<br />
Följder för jordbruk och livsmedel<br />
Efter att ha hanterat frågor om inomhusvistelse,<br />
utrymning och eventuella<br />
beslut om jodtabletter, vilka inte bedömdes<br />
nödvändiga, är konsekvenserna<br />
för jordbruket och livsmedelsförsörjningen<br />
av största betydelse. Det<br />
tar bara ett par dagar innan radioaktiva<br />
ämnen fi nns i mjölken. Först är<br />
det kortlivat jod-131 och sedan radioaktivt<br />
cesium som dominerar. Åtgärder<br />
mot detta och andra konsekvenser<br />
inom jordbruket sammanfattas av<br />
Klas Rosén.<br />
De atmosfäriska kärnvapentesterna<br />
under slutet av 1950-talet och<br />
början av 1960-talet spred radioaktiva<br />
ämnen, bland annat cesium-137, över<br />
jordklotet. Detta ledde till särskilt<br />
höga koncentrationer i renkött, på den<br />
tiden som högst 4 kBq/kg. Efter Tjernobyl<br />
blev konsekvenserna för rennäringen<br />
betydligt större och det fanns<br />
en oro för dess framtid. Genom olika<br />
åtgärder har situationen förbättrats<br />
betydligt vilket framgår av Birgitta<br />
Åhmans artikel.<br />
Även om det var känt att ett radioaktivt<br />
nedfall i skogen kan ha stora<br />
konsekvenser så var det först efter<br />
1986 som större <strong>for</strong>skningsinsatser<br />
genomfördes för att förstå varför ned-<br />
gången i halter i skogens produkter är<br />
så långsam. Karl Johan Johanson berättar<br />
om konsekvenserna särskilt för<br />
halterna av cesium-137 i svamp, bär<br />
och älg.<br />
Lars Håkanson beskriver de<br />
framsteg som gjorts för att förstå och<br />
prognosticera halterna av Cs-137 i insjöfi<br />
sk. Särskilt varför det är så stora<br />
tidsvariationer i hur halterna i fi sk<br />
sjunker efter ett radioaktivt nedfall.<br />
Följder utomlands<br />
En stor del av detta Tjernobylnummer<br />
ägnas åt vad som hände i Sverige<br />
och hur framtiden ser ut. Men i en<br />
artikel av Leif Moberg sammanfattas<br />
de viktigaste konsekvenserna i<br />
Ukraina, Vitryssland och Ryssland.<br />
Konsekvenserna är omfattande, i första<br />
hand mänskligt, men också ekonomiskt.<br />
Flera döda bland de brandmän<br />
som deltog i släckningsarbetet under<br />
olycksnatten, många barn som fått<br />
cancer i sköldkörteln, och vida områden<br />
som <strong>for</strong>tfarande är utrymda har<br />
inneburit stora påfrestningar. För de<br />
fl esta i befolkningen är dock inte stråldoserna<br />
alarmerande höga och det har<br />
hittills inte varit möjligt att påvisa en<br />
ökning i cancerfrekvensen, utöver ökningen<br />
av sköldkörtelcancer, som kan<br />
relateras till olyckan.<br />
Två artiklar ägnas våra grannländer<br />
Finland och Norge. Danmark fi ck<br />
relativt litet nedfall. Den fi nska artikeln<br />
är skriven av Raimo Mustonen<br />
och den norska av Tone Bergan, Stavrans<br />
Skuterud och Per Strand.<br />
Framåtblick<br />
De två avslutande artiklarna pekar<br />
framåt. Pål Andersson beskriver hur<br />
miljöövervakningen utvecklats under<br />
åren och hur det nuvarande programmet<br />
ser ut. Lynn Hubbard redogör för<br />
hur beredskapen förändrats under senare<br />
år och hur den är ut<strong>for</strong>mad idag.<br />
Hela Sverige är en del av beredskapen<br />
som omfattar en beredskap mot alla<br />
<strong>for</strong>mer av olyckor eller händelser som<br />
inbegriper radioaktiva ämnen.<br />
Det är inte möjligt att i detta temanummer<br />
täcka alla olika aspekter efter<br />
en katastrof som Tjernobylolyckan,<br />
men förhoppningsvis ger artiklarna<br />
tillsammans en bra bild av olyckans<br />
konsekvenser då, nu och framöver.<br />
Leif Moberg<br />
Myndighetsspecialist, SSI<br />
Gästredaktör för detta nummer<br />
1/<strong>2006</strong> <strong>Strålskyddsnytt</strong><br />
3
Change language