Strålskyddsnytt nr. 1-2006 - the Centre for Radiation Protection ...

Konsekvenser i Ryssland, Vitryssland och Ukraina
Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl har haft mycket omfattande konsekvenser i Ryssland, Ukraina och Vitryssland.
De slutsatser om hälsokonsekvenser som drogs av FN:s vetenskapliga strålningskommitté i dess senaste
rapport från år 2000 bekräftas i en rapport från i höstas som de tre länderna och åtta FN-organisationer står
bakom bland dem Världshälsoorganisationen WHO. Av den räddningspersonal som deltog i arbetet under
olycksnatten dog 28 inom några månader av den strålning de utsattes för. Enligt senaste uppgifter har närmare
5 000 barn drabbats av cancer i sköldkörteln. Ett antal tusen personer i befolkningen beräknas få olika
cancersjukdomar till följd av olyckan.
Men hittills har det inte varit möjligt att med säkerhet konstatera en ökning av antalet cancerfall som kan
förknippas med strålning från olyckan förutom ökningen av sköldkörtelscancer. Det är osäkert om strålningen
kan orsaka ökning av andra sjukdomar än cancer. Men olyckan har också inneburit att betydande landområden
har utrymts för obestämd tid framöver. Den ekonomiska bördan har varit stor men enligt internationella
bedömningar också till en del orsakad av felprioriteringar. Det fi nns förslag till hur länderns ska ta sig ur det
trauma som olyckan förorsakat.
Denna artikel sammanfattar slutsatser
från en rapport som tagits fram av
åtta FN-organisationer i samarbete
med representanter för regeringarna
i Ryssland, Vitryssland och Ukraina.
Rapporten presenterades vid en konferens
1 i Wien i september 2005. De
stråldosbestämningar som redovisas
i den nya rapporten överensstämmer
med de som FN:s Vetenskapliga strålningskommitté
(UNSCEAR) presenterade
år 2000 och som bygger på en
omfattande vetenskaplig prövning av
publicerade artiklar.
Akuta hälsoeffekter
Höga stråldoser till hela kroppen, mer
än cirka 0,5 Gy, erhållna under kort
tid kan leda till akuta hälsoeffekter 2 .
En stråldos på cirka 2,5-5 Gy är dödlig
för cirka 50 procent av dem som
exponeras. Det är bara den personal
som deltog i räddningsarbetet under
olycksnatten som har fått så höga
stråldoser (2-20 Gy). Akuta hälsoeffekter
(strålsjuka) bekräftades för 134
personer och av dem dog 28 under
månaderna efter olyckan.
Enligt den senaste internationella
utvärderingen har till idag ett femtiotal
av de räddningsarbetare som deltog
under olyckans första dygn avlidit.
Det är osäkert hur många utöver de 28
1 Konferensen ordnades av IAEA i samverkan
med WHO, FAO, UNDP, UNEP, UN-OCHA,
UNSCEAR och Världsbanken och tillsammans
med regeringarna i Ryssland, Ukraina och Vitryssland
(www.iaea.org).
2 Akuta (deterministiska) skador är direkt beroende
på bestrålningen. Vid stråldoser över ett
visst värde uppstår alltid skada, och högre doser
ger allvarligare skador. Doserna vid akuta effekter
anges i ”absorberad dos” och enheten 1 gray
(Gy).
som dött till följd av den strålning de
utsatts för. Ingen person i allmänheten
har fått så höga stråldoser att det kan
ha medfört akut strålskada.
Cancer
Bestrålning av joniserande strålning
kan leda till sena skador3 , i första hand
cancer. Beroende på cancerform kan
den uppkomma från några år upp till
fl era decennier efter bestrålning. Om
en person får i sig radioaktiv jod via
inandning eller föda så ansamlas den
snabbt i sköldkörteln. Risken att detta
leder till sköldkörtelcancer är störst
för barn under 10 år medan risken för
vuxna är betydligt lägre.
En kraftig ökning av sköldkörtelcancer
bland dem som var barn eller
ungdomar vid tiden för olyckan är den
enda ökning i cancersjukdomar som
med säkerhet kan relateras till olyckan.
Enligt senaste uppgifter har närmare
5 000 barn, som var under 18 år vid
3 Sena (slumpmässiga) skador beror på bestrålningen,
men det är sannolikheten att få en skada
som beror av stråldosen, inte hur allvarlig skadan
blir. Doserna i samband med slumpmässiga
skador anges i ”effektiv dos” och i enheten 1 sievert
(Sv).
olyckan, insjuknat och 15 uppges ha
dött av sjukdomen till och med 2002.
På grund av den korta halveringstiden
var radioaktivt jod (jod-131 med halveringstid
8 dagar) bara ett problem under
några månader. För dem som exponerades
under denna tid fi nns dock
en bestående risk att senare i livet få
sköldkörtelcancer. Antalet fall förväntas
öka många år framöver, men det är
svårt att uppskatta hur många det kan
Befolkningsgrupp Antal personer Genomsnittlig
dos (mSv)
Räddnings- och röjningsarbetare (1986-
1989)
600 000 ~100
Evakuerad civilbefolkning (1986) 116 000 33
Befolkning i högkontaminerade områden
(1986-2005)
270 000 >50
Befolkning i övriga kontaminerade områden
(1986-2005)
5 000 000 10-20
Genomsnittlig sammanlagd stråldos för angivna årtal
bli. Detta innebär att det är viktigt
med en fortsatt uppföljning av dem
som var barn 1986 och som fi ck höga
stråldoser till sköldkörteln liksom av
dem som redan drabbats av cancer.
De befolkningsgrupper som fi ck
högst stråldoser och som därför löper
störst risk att drabbas av cancer
till följd av strålningen är de 200 000
arbetare som det första året deltog i
uppröjningsarbetet runt reaktorn, de
116 000 personer som evakuerades
det första året, och de 270 000 personer
som bor i de mest nedsmutsade
områdena, sammanlagt cirka 600 000
människor. Med den riskmodell som
rekommenderas av Internationella
strålskyddskommissionen (ICRP) har
Forts. på sid 30
1/2006 Strålskyddsnytt
29