12.09.2013 Views

Strålskyddsnytt nr. 1-2006 - the Centre for Radiation Protection ...

Strålskyddsnytt nr. 1-2006 - the Centre for Radiation Protection ...

Strålskyddsnytt nr. 1-2006 - the Centre for Radiation Protection ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

inte är någon gräns mellan farligt och<br />

ofarligt. Från risksynpunkt är det snarare<br />

det totala intaget per år som är<br />

intressant och som ska jämföras med<br />

ambitionen att stråldosen ska hållas<br />

under 1 mSv/år. Här kan också en jämförelse<br />

göras med hastighetsbegränsning:<br />

en hastighet som ligger strax under<br />

50 km/tim är inte »ofarlig« och en<br />

strax över är inte »farlig«, utan<br />

risken ökar förstås med ökande<br />

hastighet.<br />

EU:s gränsvärden<br />

EU införde aldrig några gränsvärden<br />

att gälla inom unionens<br />

länder, utan dess gränsvärden<br />

har från början enbart avsett<br />

import från tredje land. För<br />

mjölk och listade mjölkprodukter<br />

samt för viss spädbarnsmat<br />

gäller att koncentrationen2 av<br />

Cs-137 ska vara under 370 Bq/<br />

kg. För ett antal andra listade<br />

produkter gäller 600 Bq/kg.<br />

Från och med april 2003<br />

rekommenderade EU dessutom<br />

att gränsvärdet 600 Bq/kg används<br />

för försäljning av »vilt,<br />

vilda bär, vilda svampar och<br />

köttätande sötvattenfi sk« inom<br />

EU-länderna. Sverige har dock<br />

valt att inte ändra de nationella<br />

gränsvärdena.<br />

I händelse av en ny olycka<br />

kommer EU:s vilande gränsvärden<br />

för livsmedel att gälla efter<br />

att EU-kommissionen beslutat<br />

om detta (se tabell). Inom tre<br />

månader ska dessa värden ses<br />

över och anpassas till den aktuella<br />

strålningssituationen.<br />

FN-riktlinjer<br />

FN:s fackorgan för jordbruk, skogsbruk<br />

och fi ske (FAO) och Världshälsoorganisationen<br />

(WHO) har gemensamt<br />

utfärdat riktlinjer (guideline<br />

levels) för internationell handel med<br />

livsmedel efter en strålningsolycka.<br />

Dessa riktlinjer revideras för närvarande.<br />

Gränsvärden i Norden<br />

Strålskyddsmyndigheterna i Norden<br />

var eniga om hur konsekvenserna av<br />

en olycka bör hanteras. Vid ett möte<br />

i Reykjavik i september 1986 uttalade<br />

representanter för de nordiska<br />

2 Egentligen inkluderas också Cs-134, men den<br />

har helt klingat av.<br />

strålskyddsmyndigheterna att det var<br />

mycket angeläget att undvika att en<br />

individ på lång sikt (50 år) fi ck en<br />

stråldos från livsmedel på mer än 500<br />

mSv. Däremot var det inte motiverat<br />

med insatser som hade stora följder ur<br />

ekonomisk eller social synpunkt för<br />

att undvika en stråldos av 50 mSv på<br />

lång sikt.<br />

Livsmedelsverkets kostråd till svenska folket<br />

Vid ett följande möte i Stockholm i<br />

januari 1987 enades cheferna för strålskyddsmyndigheterna<br />

om vissa kompletteringar<br />

till det tidigare uttalandet<br />

som skulle utgöra en grund för diskussioner<br />

i varje land. Det förutsattes att<br />

respektive livsmedelsmyndighet i sina<br />

beslut om gränsvärden gjorde jämförelser<br />

med de åtgärder som vidtogs<br />

mot andra föroreningar i livsmedel. I<br />

kompletteringen sades vidare att för<br />

kontrollerbara situationer i det egna<br />

landet gällde i första hand att alla<br />

stråldoser skulle minskas så långt det<br />

var rimligt möjligt. Enligt en tidigare<br />

nordisk rekommendation innebar detta<br />

att det fanns anledning att betala<br />

upp till 150 kr (20 dollar med omräkning<br />

vid en angiven tidpunkt) för att<br />

förhindra en stråldos av 1 mSv. Många<br />

åtgärder, exempelvis stödutfodring av<br />

får och ren, uppfyllde detta krav och<br />

borde därför genomföras.<br />

Det sades också att vid intag av radioaktiva<br />

ämnen via livsmedel skulle<br />

grundregeln vara att den årliga stråldosen<br />

inte översteg 1 mSv. Man kunde<br />

från strålskyddssynpunkt också godta<br />

att vissa individer fi ck 10 mSv<br />

per år om individen kände till<br />

och accepterade den bedömda<br />

risken.<br />

De gemensamma uttalandena<br />

utgjorde en grundläggande<br />

värdering och att det<br />

var upp till respektive land att<br />

fastställa exempelvis gränsvärden<br />

i livsmedel. Det visade<br />

sig också att det blev olika tilllämpningar.<br />

Det kanske bästa<br />

exemplet gäller radioaktivt cesium<br />

i ren. I Sverige var, som<br />

nämnts ovan, gränsen 300<br />

Bq/kg Cs-137 under det första<br />

året för att sedan höjas till<br />

1500 Bq/kg vilket <strong>for</strong>tfarande<br />

gäller. I Norge var gränsvärdet<br />

först 600 Bq/kg, därefter<br />

6 000 Bq/kg och från 1994<br />

3 000 Bq/kg, vilket gäller än<br />

idag.<br />

Värdering av strålningsrisker<br />

och grundläggande<br />

skyddssystem är desamma för<br />

fl ertalet länder i Europa, alla<br />

utgår från rekommendationer<br />

från den Internationella strålskyddskommissionen,<br />

ICRP.<br />

Däremot kan tillämpningen,<br />

och hur man väger in andra<br />

faktorer, exempelvis sociala<br />

och ekonomiska faktorer, skilja mellan<br />

länder. Detta var tydligt i Norden<br />

efter Tjernobyl.<br />

För att undvika missförstånd och<br />

misstro är det viktigt att sådana skillnader<br />

kan förklaras. Om förslaget till<br />

gemensamma gränsvärden inom EU<br />

kommer att fungera som planerat, och<br />

alltså ge samma gränsvärden i berörda<br />

länder, bör det lösa mycket av den problematiken<br />

i händelse av en ny olycka.<br />

1/<strong>2006</strong> <strong>Strålskyddsnytt</strong><br />

Leif Moberg<br />

myndighetsspecialist, SSI<br />

17

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!