Strålskyddsnytt nr. 1-2006 - the Centre for Radiation Protection ...
Strålskyddsnytt nr. 1-2006 - the Centre for Radiation Protection ...
Strålskyddsnytt nr. 1-2006 - the Centre for Radiation Protection ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Genomsnittlig individdos<br />
från radioaktiva<br />
ämnen på marken<br />
under perioden 1986-<br />
2036.<br />
I nedfallet fanns det fl er radioaktiva<br />
ämnen som påverkade utslaget i<br />
fl ygplanets gammaspektrometer än vid<br />
normal uranletning. Spektrometern<br />
klarade inte att skilja alla ämnen åt,<br />
men kunde identifi era gammabidraget<br />
på 796 keV från cesium-134 (Cs-134).<br />
Beläggningskartorna gjordes därför<br />
för Cs-134 (halveringstid 2 år). Ur kartorna<br />
kunde man räkna ut stråldosen<br />
från Cs-134 och Cs-137, men man fi ck<br />
en underskattning av den totala stråldosen<br />
eftersom övriga ämnen inte var<br />
medräknade.<br />
Gammaspektrometri i fält<br />
När man räknade ut den totala stråldosen<br />
ur beläggningskartan behövde<br />
man in<strong>for</strong>mation om dosbidraget från<br />
övriga ämnen. Detta erhölls genom<br />
direkta mätningar utomhus med bärbara<br />
fältgammaspektrometrar.<br />
1986 fanns två sådana i landet, ett<br />
gammalt instrument och ett nyinköpt,<br />
båda hos FOA. Det gamla var svårhanterligt<br />
och användes bara i Stockholm<br />
för mätningar mellan den 28 april<br />
och 12 augusti. Det nya instrumentet,<br />
anskaffat efter den sovjetiska ubåten<br />
U-137:s grundstötning, var mer lätthanterligt.<br />
Det utförde från maj till<br />
oktober 1986 över 70 mätningar på<br />
olika platser i landet. Mätningarna<br />
gav in<strong>for</strong>mation om markbeläggningen,<br />
doshastigheten och den förväntade<br />
framtida stråldosen i varje mätpunkt.<br />
Därmed erhölls också in<strong>for</strong>mation om<br />
hur mycket andra ämnen än Cs-134<br />
och Cs-137 bidrog till stråldosen och<br />
det blev möjligt att räkna om fl ygkartorna<br />
till stråldos från nedfallets alla<br />
ämnen.<br />
Fältgammamätningarna visade redan<br />
de första dagarna i maj att nedfallets<br />
sammansättning varierade mycket<br />
från plats till plats. I Stockholm, där<br />
det inte regnat, dominerade till en början<br />
tellur-132 (halveringstid 3,3 dygn),<br />
jod-131 (8 dygn) och barium-140 (12,7<br />
dygn). Bidraget från Cs-134 (2 år) var<br />
lågt och dominerade först efter 200<br />
dygn när alla kortlivade ämnen sönderfallit.<br />
Söder om Gävle, där nedfallet skett<br />
med regn, dominerade Cs-134 efter 20<br />
dygn och i Umeå redan efter 10 dygn.<br />
Sönderfallet av de kortlivade ämnena<br />
gjorde att doshastigheten avtog snabbt<br />
där nedfallet kommit torrt. I Stockholm<br />
tog det 100 dygn för doshastigheten<br />
att minska till en tiondel, men i<br />
Umeå, där det regnat, tog det fl era år<br />
eftersom de långlivade ämnena Cs-134<br />
(2 år) och Cs-137 (30 år) dominerade.<br />
Summan av inhalationsdoser och<br />
molndoser vid FOA:s luftfi lterstationer<br />
I Umeå fanns också tydliga mängder<br />
av silver-110m (250 dygn) och rutenium-106<br />
(368 dygn).<br />
En svårighet när man bestämmer<br />
beläggningen (aktivitet per ytenhet)<br />
med fältgammaspektrometri är den<br />
omräkningsfaktor som beror på hur<br />
djupt det radioaktiva ämnet har trängt<br />
ned i marken. Redan vid en centimeters<br />
nedträngning ändras omräkningsfaktorn<br />
med faktor 2. Vid de första<br />
mätningarna antogs ingen nedträngning,<br />
vilket gav för låga värden. Efter<br />
ett par veckor upptäckte FOA att<br />
nedträngningen i de områden där det<br />
regnat var ungefär en centimeter och<br />
beläggningskartorna justerades efter<br />
detta.<br />
Kollektivdosen<br />
De korrigerade fl ygkartorna representerade<br />
medelvärden för stråldosen<br />
från markbeläggningen för personer<br />
utomhus. Inomhus blir stråldosen<br />
lägre, dels för att det inte sker nedfall<br />
där, dels för att väggarna skärmar en<br />
del av strålningen. Olika hustyper och<br />
byggnadsmaterial ger olika effekt.<br />
FOA hade tidigare inventerat hustyper<br />
och beräknat skärmningsfaktorer<br />
för kärnvapennedfall. Testmätningar<br />
i Gävle visade att dessa värden kunde<br />
användas. Genom att multiplicera invånarantalet<br />
med den genomsnittliga<br />
stråldosen med hänsyn till inomhusoch<br />
utomhusvistelse beräknades den<br />
totala stråldosen (kollektivdosen) för<br />
varje län och för landet som helhet.<br />
Kollektivdosen från extern bestrålning<br />
(effektiv dos) från markbeläggningen<br />
beräknas till mellan 3 000 och<br />
6 000 manSv under 50 år beroende på<br />
vad som antas om nedträngningen i<br />
marken. Om man antar att nedträngningen<br />
av Cs-137 under första året är<br />
1 cm och under de följande åren är 3<br />
cm (relaxationslängd vid exponentiellt<br />
avtagande) blir den genomsnittliga<br />
individdosen till Sveriges befolkning<br />
0,6 mSv och kollektivdosen ca 5 000<br />
manSv under de första 50 åren efter<br />
olyckan.<br />
De högsta stråldoserna från markbeläggningen<br />
uppmättes nordost om<br />
Gävle. På Limön i Gävlebukten uppskattas<br />
stråldosen korrigerad för inomhusvistelse<br />
till 4 mSv första året<br />
och 33 mSv under 50 år.<br />
1/<strong>2006</strong> <strong>Strålskyddsnytt</strong><br />
Robert Finck<br />
Utredare, SSI<br />
13
Change language