You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
De negativa känslorna och den skärpta uppmärksamheten ebbar ut. I<br />
sämsta fallet bryter kommunikation och åtgärdsprogram samman och de<br />
drabbade upplever vanmakt och tilltagande besvär. Lukt och irritation i<br />
slemhinnor och hud blir allt obehagligare och allt mer påfrestande.<br />
Stressen tilltar. Hos de personer som redan av olika skäl är ”sårbara” startar<br />
en sjukprocess, som till sin början uppfattas som SBS, men som efter<br />
hand utvecklas till ett MCS-tillstånd.<br />
Här spelar vårt luktsinne en viktig roll! Luktsinnet är tidigt utvecklat under<br />
evolutionen som ett livsviktigt varningssystem med kort väg till central<br />
omkoppling både till snabba emotions- och försvarsreaktioner samt<br />
minneslagring för påminnelse om den ursprungliga reaktionen. Dess betydelse<br />
har inte helt spelat ut sin roll hos människan. Även människan<br />
uppmärksammar omedelbart en luktupplevelse och gör en värdering till<br />
vilken en känslomässig reaktion kopplas. Man minns lukter och den känsla<br />
som lukten framkallade. Genom betingning återkommer obehag, negativa<br />
känslor och kroppsliga, stressfysiologiska reaktioner. Nyare neuropsykologisk<br />
forskning talar också för att den sensoriska överkänsligheten vid de<br />
nya sjukdomarna med svårförklarliga symtom” som inledningsvis nämndes,<br />
kan bero på kognitiva, dvs tankemässiga, feltolkningar och emotionella<br />
processer uppkomna dels på grund av ångestfärgade personlighetsdrag<br />
och tidigare påfrestningar, dels också genom stark påverkan, från media<br />
och andra riskkommunikatörer såsom vänner , bekanta, ”experter” av olika<br />
slag. Följden kan bli en ohälsa färgad av ångest – panik, psykofysiologiska<br />
reaktioner och allmänt undvikande beteende (fig 10). Vissa drabbade personer<br />
har aldrig kunnat återvända till ett välsanerat, tidigare ”sjukt hus”!<br />
För att återvända till de mindre komplicerade kropp-själ aspekterna. Kan<br />
det vara så att SBS i många fall är ett attribueringsfenomen? Kan det vara<br />
ett sätt att i hem eller arbete söka en orsak till vanliga symtom (trötthet,<br />
huvudvärk, näs- och hudbesvär), för att därmed uppnå förståelse och bättre<br />
kontroll över tillvaron? Frågan kan ses mot bakgrunden att cirka 20 % av<br />
befolkningen anger näsbesvär som varken beror på allergi eller infektion<br />
och att en lika stor andel uppger sig vara besvärade av starka dofter. För att<br />
inte tala om hur vanligt det är med besvär av trötthet och huvudvärk!<br />
44
Change language