Bitidningen 2009 7/8 - Sveriges Biodlares Riksförbund

Nr 7 Juni 2009 

Bitidningen 

Tema: Honung 

Mineraler, invintring, mjölksyrabakterier 

Bitidningen 7/8 2009 

Drottningimport i fokus 

Reservdrottningar • Friska bin 

1

RAMLIST 

LN, Norsk, o Svea OB 3:50, Borrad 

4:00. Hoffman, LN 4:50, Langstroth 4:75 

Tillverkning av alla förekommande 

biramar. Frakt tillkommer. 

Tel 0223/13180 

Buckfastdrottningar efter 

stationsparade mödrar utvalda 

i testserier, kan även fås med 

monticola och egyptiskt arv, vilket 

resulterat i virushärdig och robust 

avkomma. Zon 1. Leif Hjalmarsson 044-66020, 

070-3766020, epost leif.hjalmarsson@tele2.se 

Buckfastdrottningar 

från Sörmlandskusten 

Vänliga, svärmtröga och 

produktiva mödrar. Odlade 

efter kalkyngel- och 

nosemafria drottningar med 

full utrensning. 

Friparade på rasparningsplats. 

Från i huvudsak slutet av juli, 325kr 

Oparade drottningar från juni 100 kr 

Beställ i god tid för säker leverans! 

Moms och exp. avgift tillkommer. 

Thomas Rafstedt (KRAV) 

070-663 77 99, 08-99 88 00 

infra.kart@swipnet.se 

Vi behöver mer honung! 

Vi tar emot orörd, grovsilad honung året 

om. Betalning efter leverans. Bra priser. 

Ring angående kärl, frakter och priser. 

Mats Karlsson 0122-30072, 070-2094950 

Göran Sundström 070-5664268 

2 Bitidningen 7/8 2009

Lotta Fabricius 

Styrelseledamot 

Årgång 108 

Redaktion: Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg 

Redaktör: Erik Österlund 

Telefon: 0582-611682, 0735-233126 

E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org 

Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr 

är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före 

aktuell månad. 

Material- och annonsinformation: Sid 38-39. 

Manusstopp den första i månaden, knappt en 

månad före utgiv nings dagen. 

Tryck: VTT Grafiska, Vimmerby 

Trycks på miljövänligt papper. ISSN 0006-3886 


BI-rika dig! 

Ansvarig utgivare: 

Förbundsordförande Jonny Ulvtorp, 

Stenabyvägen 11, 37294 Listerby. 

Telefon: 0457-30489, 0735-233130. 

Epost: jonny.ulvtorp.sbr@biodlarna.org 

Sveriges Biodlares Riksförbund är en 

politiskt, religiöst och etniskt obunden 

ideell organisation, som bygger på 

principen om frivilligt, individuellt medlemskap. 

SBR ska arbeta för att utveckla 

svensk biodling som näring och meningsfull 

fritidssysselsättning, numerärt, 

fackligt, socialt och innehållsmässigt. 

Ledaren 

Har du semester? Ligger du en stund i hängmattan? Eller smakar du årets första nyslungade honung 

med nyplockade jordgubbar? Oavsett vad du gör, så njut! Sommaren är den tid vi har för att 

ladda batterierna. Även om biodlingen givetvis behöver sitt under sommarsäsongen, så glöm inte 

bort dig själv. Man får faktiskt lov att ligga ner en stund och njuta av binas surr och reflektera över 

livets mysterier. 

För mig är bisamhället något av livets mysterier. Denna fascinerade värld slutar aldrig att inspirera 

mig. Kalla det galenskap om du vill, men jag bär alltid med mig tankar om binas och min 

roll som biodlare var jag än går. När jag läser morgontidningen eller pratar med grannen. Man 

vet aldrig när man får en snilleblixt. Kunskap eller BI-rikning som jag valt att kalla det här, är en 

fantastisk gåva som man kan skaffa sig själv om man bara är lyhörd och tolerant. Det gäller att 

med öppet sinne suga åt sig och sålla. Det finns mängder med litteratur om bin och biodling både 

på svenska och utrikiska. Under sommaren ordnar biodlarföreningarna träffar i bigårdar och 

några biodlare har öppet hus. Där kan du praktiskt BI-rika dig. Läs mer om när dessa äger rum 

på www.biodlarna.se och www.biodlingsforetagarna.nu 

Möten mellan biodlare är viktigt. I alla sammanhang där du har möjlighet att prata bin, gör 

det. Hur kan du utveckla din biodling? Det är en frågeställning som alltid är lika relevant oavsett 

om du varit biodlare i 40 år eller om du just startat. Det spelar ingen roll om det handlar om att 

njuta av binas surr i äppelträden, skatta årets honung eller har en önskan om att mer företagsmässigt 

sköta dina bin. Det är du som bestämmer vad som är viktigt för dig och din biodling. 

BI-rika dig! Bli rik på bin. Om du inte ännu har skaffat bin så gör det. Självklart ska du skaffa 

bin redan i år, för om du väntar till nästa år… ja då missar du en hel säsong till. I fall du redan 

har bin, skaffa dig då några till! Med tanke på de förluster som vi haft av bisamhällen, är det bra 

att gardera sig. Om dina bisamhällen klarar vintern är det bra, men det är inte säkert att din 

biodlarkollega har samma lycka. Gör avläggare, odla några drottningar och se till att täcka det pollineringsunderskott 

som råder. 

Lycka till med din biodling och njut av livet önskar Lotta 

Förbundsexpedition: 

Trumpetarevägen 5, 59019 Mantorp. 

Telefon: se telefonlista på sidan 39. 

Fax: 0142-828 59 

Plusgiro: 8685-0. Bankgiro: 413-6149. 

E-post: sbr@biodlarna.org 

Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen. 

Öppet: Mån-tors 08.00-16.00. 

Fre 08.00-14.00 

Webbplats: www.biodlarna.se 

Ett år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan 

3

I detta nummer 

Med smak av honung 5 

Honung på gång 6 

Invintring med honung 10 

Kompisprojektet, SBR Quinnor 11 

Mineralämnen i honung 12 

Nyttiga bakterier – studie i USA 14 

Reservdrottningar till nästa år 15 

Friska vinterbin – bättre övervintring 16 

Regler för införsel/import drottningar 18 

Angående import av drottningar 20 

Nya regler för import av bin 21 

Brev till redaktionen 25 

Utveckla din biodling 26 

Almanackan 28 

Vi minns 29 

Marknaden 30 

Nästa nummer (9-09 – septembernumret) 

utkommer i slutet av augusti. 

MANUSSTopp: 1 aug. 

Numret därpå (19-09) i slutet av sep. 

Manusstopp: 1 sep 

Omslagsbilden: 

i:et på omslaget påminner om att 

drottningen märkes grön i år. 

Bidrottningen står 

i fokus, för friska 

bin, för många 

bin med bra pollinering 

och bra 

skörd. Foto: Erik 

Österlund 

JULI/AUGUSTI 2009 

6 

16 

18 


Med smak av honung 

Läskande honungsdryck och syrliga muffins 

MArITA DeLverT 

Servera en dryck med 

honung, citron och ingefära 

till nybakade honungs- och 

rabarbermuffins. Lägg vackert 

formade isbitar i sommardrinken 

och garnera 

med gröna citronmelissblad 

eller njut av den som sportdryck 

för extra energi inför 

sommarpromenaden. 

Honungsmuffins med rabarber 

Smält smöret och häll i mjölken. Vispa 

ägg och socker pösigt, blanda i honungen 

och vispa ytterligare en kort stund. Tillsätt 

smöret och mjölken och slutligen mjölet 

blandat med bakpulver. 

Stick ner några tunt skurna rabarberskivor 

och strö över flagad mandel. Grädda 

i formar ca 20 minuter i 200 grader. 

Trevlig sommar! 


Hälsodryck 

Koka ingefäran i vattnet ca 15 minuter. Låt 

blandningen svalna till ca 40 grader, blanda 

i övriga ingredienser och kyl drycken. Sila 

av citronskal och ingefära innan serveringen. 

Dekorera med citron eller limeskivor 

och ev. citronmeliss. Drycken håller i kyl 

minst en vecka. 

50 g smör 

1 dl mjölk 

2 ägg 

1 dl socker 

1 dl honung 

3 dl vetemjöl 

1,5 tsk bakpulver 

Rabarber och ev. flagad mandel 

3-4 cm färsk ingefära, skalad och 

skivad 

1 liter vatten 

1 dl pressad citronsaft 

Rivet skal av en citron 

½ dl honung 

1 tsk salt 

5

Honung på gång 

Nu har vi äntligen kommit till den tid då 

det börjar bli dags att tänka på honungsskörden. 

De biodlare som haft sina samhällen 

i närheten av höstraps, har förmodligen 

slungat honung för en tid sedan. Om inte 

har de problem att vänta. Det är nämligen 

så att oljeväxternas nektar har en så hög 

halt av druvsocker att honungen kan kristallisera 

i vaxkakorna. Sådan honung måste tas 

om hand med en gång efter dragets slut. Vi 

andra som inte haft sådant drag, kanske just 

har eller står i begrepp att skörda. 

Vill man utnyttja binas samlarförmåga, 

är det en god ide att slunga så snart 

honungen är täckt eller ca en vecka efter 

dragets slut. När bina fått tomt i förrådet 

ökar samlarivern. Förutsättningen är förstås 

att det finns något att hämta. Hos mig 

är hallondraget slut. Nästa stora drag är 

förhoppningsvis från linden. Lind blommar 

rikligt varje år, men det är inte alltid 

det visar sig i bikupan. Vi får se hur det blir 

i år. Lindhonung har en mycket speciell 

Honung färdig att skörda. 

Jag är numera 64 år och 

har kallat mig för biodlare 

sen 1983. Jag bor i 

Långared, en by utanför 

Alingsås. Här har jag 

också min bigård som 

normalt omfattar 7-10 

samhällen. Området kan 

betraktas som skogsbygd. 

Min förening, där jag är 

ordförande, är Alingsåstraktens 

Bf, med ett sjuttiotal 

medlemmar. 

arom, något åt pepparminthållet. 

Vad är honung? 

Vad är egentligen honung, denna naturprodukt 

som människorna njutit av sedan 

urminnes tider? Rent definitionsmässigt 

är det enkelt. Honung är den produkt 

som bin bereder av nektar eller andra 

växtsafter. 

Förr stod det ”äkta” honung på etiketten, 

men eftersom det inte finns någon 

I bigården 

Curt Augustsson 

Alingsås 

oäkta honung, så år det onödigt att poängtera 

detta. Visserligen kan man tillverka 

produkter som liknar honung, men likväl 

är det bara binas produkt som får kallas 

så. 

Nektar 

Nektar är en sockerhaltig vätska som bildas 

i blommornas nektarium för att locka 

till sig insekter. Nektariet är placerat så att 

insekten måste beröra ståndare och pistill 

för att nå nektarn. Det är så pollineringen 

går till. Nektar består oftast av flera sockerarter. 

Bärsaft 

Andra växtsafter då? Det kan i princip 

vara två saker. Antingen saft från bär eller 

frukter eller sav från träd. Safter kan bina 

komma åt från t ex övermogna hallon eller 

plommon. Sockerhalten är visserligen hög, 

men det brukar inte ge något större tillskott 

i honungsskörden. I bland ser man 

honungsceller som är fyllda med röd honung. 

Det är inget annat än omvandlad 

hallonsaft. I Alingsås fick man en gång 

på 50-talet rikligt med röd honung. Det 

väckte viss uppståndelse som alla förstår. 

Analyser gjordes och flera specialister var 


inblandade. Till sist fann man orsaken. En 

karamelltillverkare hade misslyckats med 

ett kok, och slängt det hela på tippen. Detta 

var smaskens för traktens bin. 

Trädens sav 

Trädens sav kan bina inte komma åt av 

egen kraft. Men med lite hjälp går det. 

Hjälpen kommer från blad- och barrlöss. 

Dessa insekter har en sugapparat som kan 

komma åt silrören där trädets sockerhaltiga 

sav tränger fram. Lössen kan inte tillgodogöra 

sig allt som den tar in. En del passerar 

och droppar ut på barr eller blad. Där 

kan bina slicka i sig. Vätskan som droppar 

från lössen kallar vi honungsdagg. 

Honungsberedning 

Binas enzymer omvandlar det socker de 

för hem till kupan till druv- och fruktsocker, 

två enkla sockerarter som kemisterna 

säger. Det vatten som finns i nektarn 

eller honungsdaggen avdunstar bina till 

dess att sockerhalten är 80% eller mer. 

Detta är nödvändigt för att inte sockret 

skall komma i jäsning. 

Förutom druv- och fruktsocker innehåller 

honung små mängder av proteiner, 

enzymer, vitaminer, mineralämnen 

samt doft- och smakämnen. Med hjälp av 

modern analysutrustning har man lyckats 

finna omkring 180 olika substanser i 

honung. Varje blomsort har sin speciella 

sammansättning av doft och smakämnen. 

Detta betyder att honung från olika 

Bitömning vid sidan av samhället. 


bigårdar får olika smak, beroende av tillgången 

på olika blommor. SBR honung 

från Mantorp, smakar i stort sett likadant 

år från år. Det beror på att honung från 

hela landet blandas innan den tappas på 

burk. Köper man sin honung direkt från 

en biodlare, kan smaken variera från ett 

år till ett annat, ja till och med under säsongen 

om han skördat flera gånger. Färgen 

på honung kan variera från nästan vit 

till mycket mörkbrun. Det hänger också 

samman med blommorna. Försommarhonung 

är som regel ljusare än honung 

som bina tillverkat av höstens flora. Exempel 

på ljus honung är sådan från oljeväxter 

som raps och rybs. Hallonhonung är också 

en ljus honung. Honung från ljung som 

blommar på hösten, är däremot mörk. 

Alla sorters honung är flytande och genomskinliga 

från början. En tid efter skörden 

börjar druvsocker att kristallisera ut 

från honungen. Man säger att honungen 

kanderar, eller kristalliserar. Genom att 

göra vissa insatser under kanderingen, 

kan biodlaren påverka den slutliga konsistensen. 

Målet är att få honungen mjuk 

och bredbar med små fina kristaller som 

känns lena på tungan. 

Honung är den mest energiladdade 

naturprodukten vi har. Dess innehåll av 

druv- och fruktsocker omsätts snabbt i 

kroppen till bränsle för musklerna. Den 

bästa sportdrycken gör man av ett par matskedar 

honung i en liter vatten. Lite pressad 

citron gör smaken läskande i värmen. 

Enkel bitömmarbotten som normalt går 

bra att använda till det första skördetillfället. 

Vad vi kanske inte tänker på när vi njuter 

av den goda honungen, det otroliga arbete 

bina lagt ner för att producera densamma. 

För att tillverka en enda tesked, fordras 

mellan 1000 och 1500 blombesök. 

Honung är ju ett livsmedel och skall 

naturligtvis behandlas som ett sådant allt 

ifrån skörd till försäljning. För all hantering 

av livsmedel ställs stränga krav på hygien. 

Biodlaren måste hela tiden tänka på 

att skydda honungen från påverkan som 

kan försämra kvaliteten. 

Honungshanteringen kan delas upp i 

följande moment: 

• Skörd 

• Transport till slungningsrum 

• Slungningsrum och material 

• Klädsel 

• Avtäckning 

• Slungning 

• Silning 

• Skumning 

• Rörning 

• Ympning 

• Tappning 

• Förvaring 

• Försäljning 

Eftersom alla dessa moment, utom 

möjligen det sista, är kvalitetspåverkande 

så går vi igenom dem från början. 

Skörd 

Det finns flera metoder att ta honungsramarna 

från bina. För sommarhonungen 

använder jag en enkel bitömmare som jag 

placerar mellan två samhällen. Ni minns 

min långa bänk med plats för tre samhällen 

men där det bara står två. Bitömmaren 

består av en masonitskiva med en 15 mm 

hög list runt om. Den främre listen är lite 

7

Med en skattlåda försedd med bität botten och tak kan man transportera skördade ramar 

bifritt till slungrummet. 

kortare så att det blir ett hål vid var sida 

där bina kan krypa ut. Hålen kan vara ca 

10 mm breda. Jag ställer på skattlådorna 

från båda samhällena på bitömmaren, och 

lägger på ett lock. Dagen efter är lådorna 

så gott som tomma på bin. Senare på säsongen 

är denna metod lite riskabel. Bristen 

på nektar i naturen gör att bina söker 

allt som finns. I stället för att bli tömda på 

bin, kan skattlådorna bli tömda på honung. 

Då är det bättre med en bitömmare med 

ventiler. Den sätter man under lådan som 

skall tömmas. 

En annan metod är att borsta bina av 

kakorna. Om kakorna är helt täckta är det 

inga hygieniska problem, men att borsta 

med allehanda verktyg över öppen honung 

kan knappast vara hygieniskt. 

Honungsramar får aldrig ställas på 

marken. I och på jorden finns bakterier 

som kan lämna sporer i honung. Riktigt 

små barn med outvecklat immunsystem 

kan bli sjuka av dessa. 

Använd inte rökpusten för att driva 

bort bin från skattlådorna. Röken innehåller 

massor av sot som fastnar på öppen 

honung. Röken innehåller dessutom en 

mängd otrevliga ämnen som kan absorberas 

av honungen. 

Transport till 

slungningsrum 

Bifria ramar skall transporteras i täckta 

lådor till slungningsrummet. Har man valt 

att borsta av bina vid skattningen, så bör 

man ha en låda med botten och skjutbart 

lock. Ett annat sätt är att skruva fast en botten 

på en skattlåda och fästa ett lock med 

gångjärn. Innan bottenskivan sätts fast lägger 

man en 10 mm list på lådbotten. Då 

hänger ramarna fritt även om det finns lite 

vaxbygge undertill. 

Mellanlagra aldrig honungsramar i 

källare eller andra kalla fuktiga ställen. 

Fukt kommer då att tas upp av honungen 

ur den fuktiga luften och från ev kondens 

på honungen och vattenhalten stiger. 

Slungningsrum och material 

Slungningsrummet skall vara fullständigt 

rengjort innan honungsramar tas in. Allt 

material som skall användas, dvs slunga, 

silar, spänner, avtäckningsverktyg etc, skall 

vara nydiskat. Se till att fönster är försedda 

med myggnät om de skall öppnas. 

Planera slungningsrummet så att du 

får korta transportvägar mellan honungsramar 

– avtäckning – slunga – silning. 

Klädsel 

Vid all hantering av honung skall rena 

luddfria kläder användas. Mössa bör alltid 

användas. Den som tycker detta är onödigt 

rekommenderar jag att lägga en spegel på 

golvet och hålla huvudet över. Ruska runt 

lite i håret. Det som ligger på spegeln vill 

ingen ha i honungen. 

Avtäckning 

Avtäckningen gör man som hobbybiodlare 

med avtäckningsgaffel eller avtäckningskniv. 

De stora biodlarna använder en avtäckningsmaskin 

för att få upp kapaciteten. 

Den öppna honungsytan är känslig för 

fukt och ämnen med stark lukt. En gyllene 

regel är att inte ha öppna vattenytor i slung- 

ningsrummet. Behöver man diska t ex en 

sil under arbetets gång, så är det bättre att 

göra det någon annanstans. Täck av ramar 

med samma hastighet som du slungar. 

Bygg inte förråd av avtäckta ramar. 

Slungning 

Om man breder ut ett tunt lager honung 

på en skiva och låter en fläkt blåsa över 

ytan ett tag, kommer man att att upptäcka 

att honungslukten försvinner. Det 

gör honungssmaken också. Detta beror 

på att det som ger den karakteristiska 

lukten och smaken är lättflyktiga aromatiska 

ämnen. En honungsslunga är som 

en stor fläkt, och honungen exponeras i 

ett tunt skikt. Det är alltså utomordentligt 

viktigt att slungans lock är på plats. Locket 

hindrar också dammpartiklar att sugas 

ner i honungen. 

Silning 

När jag silar honung använder jag tre silar. 

Först ett durkslag direkt under slungans 

avtappningskran, sedan grovsil och finsil. 

Durkslaget gör att jag oftast kan sila 70 till 

80 kg utan rengöring av finsilen. 

Silställningen skall vara sådan att det 

inte kan komma ner något skräp i honungskärlet. 

Här syndas det nog lite varstans. 

Vid honungsbedömningen (som du 

kan läsa om på annan plats i tidningen) 

hittar man ofta partiklar som hamnat i 

honungen efter silningen. Silställningen 

på tre ben är inte bra om man ställer den 

på honungskärlet. Ett bra silställ kan man 

göra själv av en spann med samma diameter 

som silens fläns. Butiker som säljer vinsatser 

har oftast en spann som rymmer 25 

liter. Den har rätt diameter i botten. Skär 

av botten och kapa spannen på lämplig 

höjd. Ta en kryssfanerskiva som med gott 

mått täcker honungskärlet. Såga ut en rundel 

med samma diameter som spannen. 

Skruva fast spannen (resterna av den) med 

rostfri skruv. Sätt ett par listbitar på undersidan 

som styrning mot honungskärlet, så 

glider ställningen inte av. Lacka alla träytor 

så blir det lätt att göra rent. 

Skumning 

När den silade honungen stått ett par 

dagar i kärlet, är det dags att skumma 

den. Det som skall bort är de små vaxpartiklar 

som passerat finsilen och flutit 

upp på ytan. Tänk på kläder och mössa 

när locket tas av. 

Det finns flera metoder. Själv brukar 

jag klippa en rondell av smörpapper vil- 


ken läggs på honungsytan och stryks ut. 

När man lyfter upp pappret följer skum 

och partiklar med. Gladpack går lika bra. 

Andra använder en sked. Man kan också 

göra så att man tappar av honungen till ett 

nytt kärl, och låta skummet bli kvar. 

Rörning 

För att honungen skall bli finkornig måste 

den röras under kanderingen (kristalliseringen). 

Rörningen kan göras för hand 

med träspak eller med ett speciellt verktyg 

som förs vertikalt genom honungen. 

Många använder en omrörare som drivs 

av en borrmaskin. Åter igen, tänk noga 

på att inget får komma ner i honungen. 

Rörverktygen skall vara som jag brukar 

säga, kliniskt rena. Borrmaskin bör renblåsas 

med tryckluft före användning. Det 

här är mycket jobb eftersom honungen 

behöver röras två gånger per dag under 

kanderingen. 

Ympning 

Ett alternativ till rörningen är ympning. 

Detta förutsätter dock att man har tillgång 

till ett utrymme som håller en temperatur 

så nära + 14° C som möjligt. 

Man börjar med att göra en ympsats. 

Beräkna 2-3% på honungen. Ympsatsen 

består av 90% nyslungad honung och 10% 

finkristalliserad honung. Efter noggrann 

blandning ställs satsen i kylskåp. Var tolfte 

timma tar man ut satsen och rör den kraftigt. 

Omrörare och borrmaskin behövs. Att 

handröra är i princip omöjligt om man vill 

ha en finkornig honung. Efter ca två dygn 

är ympen färdig att användas. Den skrapas 

över i honungskärlet som måste vara 

försett med tappkran. Honungen skall vara 

rumstempererad, men ympsatsen behöver 

inte värmas. Nu rör man ordentligt så 

att ympsatsen fördelas. Tappa ur kranen 

ett par gånger och häll tillbaka. Låt kärlet 

stå ett par timmar så att luften stiger upp 

till ytan. Tappa honungen direkt på burk. 

Observera att honungen inte skall röras 

någon mer gång efter det att ympsatsen 

är tillsatt. Gör man det riskerar man att 

få s k randig honung. Vertikala ränder på 

insidan av glasburken är spår efter uppstigande 

nedrörd luft. Efter tappning ställs 

burkarna i utrymmet som håller ca 14° C. 

Kanderingen går på ca en vecka. Låt inte 

burkarna stå kvar för länge i kylan. Risken 

är att honungen släpper från glaset. 

Sätt på sigill och etikett när honungen är 

kanderad. 

Tappning 


Gör gärna ett stadigt silställ med skydd mot ovälkommen nedsmutsning av den silade 

honungen. 

Viktigt att tänka på är att glasburkarna som 

levereras i plastfilm skall förvaras med botten 

upp. När man skär upp förpackningen 

görs detta från bottensidan. Detta gör man 

för att vara säker på att eventuella glasflisor 

inte hamnar i honungen. När man lyfter 

burken tar man på utsidan och inte som i 

en nybörjarvideo jag såg för ett tag sedan, 

med tummen ner i burken. Om man tar 

tillbaks tomburkar från kunder, skall de 

diskas. Lukta i dem så de inte varit använda 

till något annat. Lock betraktar jag som 

engångsvara. Packningen är som regel slut 

samtidigt som honungen i burken. Lösa 

lock är inte dyra. 

Använd luddfria kläder. Vicka inte på 

burken så att honung hamnar på locket, 

det ser inte trevligt ut. 

Förvaring 

Honung skall förvaras svalt, torrt och 

mörkt. Temperatur runt 11° C är perfekt. 

Luftens relativa fuktighet får inte överstiga 

60%. Om inte locken är absolut täta, kan 

honungen ta upp vatten från luften om 

man ligger över 60%. 

Försäljning 

Eftersom honung är ett livsmedel så omfattas 

den av livsmedelslagen. Att tänka på 

är att honung som säljs över disk skall vara 

märkt med etikett. Etiketten skall bland 

annat visa producent, innehållsdeklaration 

och vikt. 

Det här blev en lång artikel med många 

pekpinnar, men det ligger ju i alla biodlares 

intresse att vår produkt är uppskattad 

och omtyckt. 

Jag önskar er alla en härlig sommar 

och en god honung. 

9

Invintring med honung 

per erIKSSoN 

Tanken med att ge honung 

som vinterfoder har varit att 

stärka binas egen motståndskraft. 

Honung är det ultimata 

organiska fodret som bäst 

hjälper mig som biodlare att 

få starka bistammar. Dessutom 

har det visat sig vara 

en enkel metod som heller 

inte kan anses vara dyr med 

tanke på den höga överlevnaden. 

Sen 2002 har jag invintrat mina samhällen 

med honung. Jag har LN uppstaplingskupor 

och bor i Värmland växtzon 

5. Samhällena, tre till fyra stycken, 

står hemma på gården som är omgiven av 

skog. Jag har inte haft några vinterförluster 

sedan 2002, förutom ett samhälle som 

hade dålig fodertillgång under några aprilveckor. 

Jag har använt mig av drönarborttagning 

och korttidsbehandling med myrsyra 

för att hålla varroan på låg nivå. 

Jag tar ner samhällena på en låda i 

samband med slutskattning från mitten 

till slutet av augusti. Då behandlar jag dem 

med myrsyraplattor (Illertissen) och därefter 

sätter jag på en låda med fem täckta 

honungsramar med sommarhonung. Jag 

och bina delar broderligt på första skattlådan. 

På ömse sidor om dessa fem ramar 

hänger jag in halvfyllda ramar som inte 

får gå med i slungningen. Det brukar röra 

sig om 13–15 kg honung per samhälle 

om det är starka samhällen. Om det är 

ett lite mindre samhälle kan det vara bäst 

att gå upp till sex täckta honungsramar 

och resten halvfyllda, eftersom de behöver 

mer energi för att hålla värmen. Avläggare 

brukar jag inte skatta överhuvudtaget 

men stötta med Bifor så mycket de vill ha 

och drar ned. 

Under vintern rör sig biklotet uppåt 

till lådan med honung, i vilken de alltid 

har mest foder i mitten. Tidigt på våren 

Per Eriksson med katten Rufus vid sina bisamhällen tidigt i våras. 

kan jag plocka bort nedre lådan som för 

det mesta är tom förutom på en del pollen. 

Samtidigt brukar jag byta ut trådbottnarna. 

Därefter kan samhällena växa nerifrån 

och upp efter hand som vårvärmen 

tilltar. Skulle något samhälle sakna foder 

går det ofta att utjämna mellan samhällen. 

Bina startar på detta sätt med bästa 

tänkbara förutsättningar eftersom de genomlevt 

vintern med tillgång till de mineraler, 

spårämnen och vitaminer som ingår 

i honung. Jag har ytterligare stärkts i min 

övertygelse att mina metoder är bra sen 

svensk forskning visat på förekomsten av 

mjölsyrabakterier i bisamhällen. 

I kombination med tidig utbyggnad, 

med upp till tre LN-lådor till yngelrum, blir 

avkastningen alltid god. Så god att det inte 

är några problem för mig att avstå honung 

till binas bästa. 


vinn presentkort på 500 kr i Bibutiken! 

KoMpIS – Kompetensutveckling inom svensk biodling 

KOMPIS-projektet arrangerar under 

hela 2009 en tips och trix-tävling för att 

utveckla den svenska biodlingen. 

Skicka in ditt bidrag senast den 15: 

e i varje månad tillsammans med bilder, 

skriftlig beskrivning och ritningar 

gärna digitalt till: lotta.fabricius@sv.se 

eller per post till: SBR, Lotta Fabricius, 

Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp 

Tävlingsteman för: 

Juli: Förvaring av ramar och biredskap 

Augusti: Honungsförädling och marknadsföring 

September: Produktutveckling 

Oktober: Skydd mot inkräktare i bikupan 

(möss, talgoxar, getingar m.fl) 

November: Varroabekämpning 

December: Vårutveckling 

SBr Quinnor har träffats i Skåne 

Den 21 april i LRF-huset 

Höör inspirerade Lotta Fabricius 

SBR-Quinnorna i Skåne. 

Nina Marin – biodlare och 

sjukgymnast informerade om 

vad du som kvinna ska tänka 

på vid biodling. 

Det är många och tunga lyft. Lyft ej över 

axlarna, hålla lådorna nära kroppen. 

Det finns olika storlekar på skattlådor och 

ramar. Även olika material. Tänk på att 

ramarna väger en hel del när de är fulla 

med honung. 

Nina tycker inte om handtagen på lådorna. 

Det är svårt att få in fingrarna. Hon 

vill ha en list att hålla i. Även 28 kg-spannarna 

är felkonstruerade. De är svåra att 

få grepp om handtagen. Man får ont i fingrarna. 

Det hade varit lättare med en kant 

runt bottnen. 

Även i slungningsrummet bör man 

tänka på att det inte ska vara några höga 


lyft. Det kan vara en 

hjälp med en pall eller 

ramp vid slungan. Använd 

pallar med hjul 

att sätta skattlådorna 

på. 

Även ute i 

bigården förordade 

Nina en ramp bakom 

bihusen för att underlätta 

vid arbeten 

i bikupan. Det finns 

bra billiga kärror att 

köra skattlådorna på. 

Plockar man ramarna 

ur skattlådan ram för 

ram är det bra med 

en plastlåda med hjul 

och lock att hänga ramarna 

i. Nina har skrivit ner förslag på 

hjälpmedel att jobba efter som hon har 

tänkt att publicera. 

Vid fikat tittade vi på olika skattlådor, 

ramar, spannar och tappkärl. Livlig dis- 

I slungrummet använder man trallar till skattlådor så man 

lätt kan flytta på både oslungade och slungade ramar. En 

luftavfuktare gör sig också bra i slungrummet. 

kussion uppstod. Ett stort tack till Lotta 

och Nina för en trevlig och givande kväll. 

Vi planerar en ny träff till hösten. Har ni 

några förslag på aktiviteter så hör av er. 

Ulla Nilsson 

11

Mineralämnen i honung – 

några analyser från Skåne 

BeNGT NIHLGårD, ringsjöortens Bf 

Inledning 

Beträffande mineralämnen i honung 

kan man i litteraturen ofta hitta värden 

på makroämnena kalium (K), kalcium 

(Ca), fosfor (P), natrium (Na), magnesium 

(Mg) och ibland zink (Zn). Dessutom finns 

många uppgifter om vitaminer, protein och 

kolhydratinnehåll. Mindre vanligt finner 

man mera uttömmande analyser av mineralnäringsämnen 

och tungmetaller. Tungmetaller 

i honung var visserligen aktuella 

under 1980-talet för spårning av metallutsläpp, 

men sedan dess har våra utsläpp av 

metaller till atmosfären minskat drastiskt 

och den vanligaste tekniken för spårning av 

metallemissioner är istället utnyttjandet av 

bladmossor. Bogdanov et al (2007) gjorde 

emellertid analyser av 95 honungsprover 

från olika geografiska regioner i Schweiz 

avseende sju olika tungmetaller: kadmium 

(Cd), bly (Pb), krom (Cr), mangan (Mn), 

järn (Fe), nickel (Ni), koppar (Cu) och zink 

(Zn). De studerade honung från såväl städer 

som byar, jordbruksbygd och bergslandskap 

och honung som härstammande från 

ett dussintal olika dominerande växtarter. 

De bedömde halterna av Cd, Ni och Pb som 

låga (medelvärden på 3, 235 resp. 41 µg/ 

kg). Halterna av Fe och Cr varierade med en 

tiopotens mellan de olika regionerna; 0,9- 

10 mg/kg, resp. 3-37 µg/kg. Denna variation 

ansågs bero främst på markmiljöns inflytande. 

Alla halterna låg under nivåer som kan 

bedömas negativa ur hälsosynvinkel. 

Det finns helt klart olika och ganska 

Figur 1. Halten (mg/kg) av kalium (K) i honung från fyra olika 

slungningar 2008. Alla andra mineralämnen tillsammans motsvarade 

1/3 eller bara 1/4 av kaliuminnehållet. Ca var det ämne som 

låg näst högst i de flesta honungsprover, undantagandes lind/ 

dagghonungen, vars näst högsta halter hölls av S och Na (figur 2). 

Lind/dagghonungen höll nästan genomgående högst halter även av 

alla andra ämnen, särskilt av Ca och P. 

stora skillnader mellan olika områden beroende 

på berggrund och de markförhållanden 

som råder för de växter i vilka bina samlar 

in honungen. Olika växter har dessutom 

olika upptagningsförmåga för olika ämnen. 

Exponering för jordflykt, för industri- eller 

trafikutsläpp och nedfall m m spelar vidare 

stor roll, eftersom direktspridda små partiklar 

kan hamna i såväl nektar som på klibbiga 

pollen och i dagghonung från bladlössen. 

Min målsättning med följande lilla studie 

var att utröna eventuella skillnader som 

i första hand kan hänföras till vilka växter 

som utnyttjats, eftersom mina kupor stått 

på samma plats och exponerats för samma 

typ av atmosfär under hela sommaren. I det 

följande redovisar jag således resultaten av 

mineralanalyser på min honung gjord fyra 

gånger under sommaren 2008. Nektarn 

har insamlats inom samma område, men 

under olika delar av sommaren och därmed 

från olika växter från lite olika marker 

inom området. 

Metodik 

Under sommaren 2008 slungade jag honung 

från mina bikupor vid fyra tillfällen. 

När rapsen fortfarande hade blommor kvar 

slungade jag första lådan med honung från 

mina 15 bisamhällen. Den honungen kom 

att innehålla sälg och vårblommor, men 

framför allt raps. Den var ovanligt torr och 

kristalliserade så fort att jag knappt hann 

röra och tappa upp den. När rapsen var 

färdigblommad en 

vecka senare slungade 

jag andra lådan, 

som kom att domineras 

av raps även den, 

men också av många 

fruktträd och bärbuskar 

som blommat ungefär 

samtidigt. I slutet 

av juni slungade 

jag tredje gången, 

och då vet jag att 

bina utnyttjat många 

sommarblommor, 

men framför allt hallon 

och björnbär, av 

vilka det finns mycket 

inom räckhåll. Speci- 

ellt hallon är starkt nektargivande. Den fjärde 

och sista gången jag slungade var i slutet 

av juli/början av augusti och då hade bina 

tagit mycket nektar från lind, men även 

mycket dagghonung från dessa träd, som 

under den varma och torra sommaren fullkomligt 

dröp av sav från sugande bladlöss. 

För att få denna sista slungning att kristallisera 

snabbare blandade jag in ca 5% av 

rapshonung som jag sparat i frys från första 

slungningen. 

Analyserna har utförts vid Lunds Universitet, 

Ekologihusets Avdelning för växtekologi 

och systematik, där det finns ett 

välrenommerat analyslaboratorium. 0,75g 

kristalliserad honung vägdes in och uppslöts 

i ultraren salpetersyra i mikrovågsugn 

i borfria glas. Analys gjordes därefter 

på 35 element; Al (aluminium), B(bor), 

Ba (barium), Ca (kalcium), Cu (koppar), 

Fe (järn), K (kalium), Mg (magnesium), 

Mn (mangan), Na (natrium), P (fosfor), 

S (svavel), Si (kisel), Sr (strontium), Ti 

(titan) och Zn (zink) kördes på ICP-OES 

(Inductively Coupled Plasma Optical Emission 

Spectroscopy; Perkin-Elmer, Optima, 

3000 DV), medan ämnena As (arsenik), Be 

(beryllium), Br (brom), Cd (kadmium), Co 

(kobolt), Cr (krom), Hg (kvicksilver), Li (litium), 

Mo (molybden), Ni (nickel), Pb (bly), 

Rb (rubidium), Sb (antimon), Se (selen), 

Sn (tenn), U (uran) och V (vanadin) analyserades 

på ICP-MS (Inductively Coupled 

Plasma Mass-Spectrometry; Perkin Elmer, 

ELAN-6000). Noggrannheten i ICP-OES analyserna 

ligger på ca ±1% och för analyserna 

gjorda på ICP-MS på ca ±5% i tabellen, 

med lägsta detekterbara värden för Cd och U 

på ca 0,01µg/kg, för Sb på ca 0,1µg/kg och 

för As, Be, Hg och V på ca 1 µg/kg. Dessutom 

gjordes kol- och kväveanalyser, samt 

bestämning av ammonium respektive nitrathalterna 

i honungen. 

Resultat 

Det klart dominerande mineralämnet var 

K, med de högsta halterna jämförbara med 

banan och potatis (SLV 1997). K-halten låg 

dock relativt lågt (ca 0,25 g/kg) i den rapsdominerade 

honungen, mer än dubbelt så 

högt i hallon/björnbärs-honungen men 

ca 5 ggr högre i lind/dagghonungsprovet 

(figur 1). 


Diskussion 

Att kalium är den dominerande metallen i 

nektar/honung är väl känt, och beror sannolikt 

på att K-jonen är lättlöslig och inte binds 

upp hårt i växtcellerna. Det är det mineralnäringsämne 

som växterna behöver och 

använder i störst mängd. Dominansen i honungen 

är väldigt tydlig, med 66-75% av alla 

mineralerna. Man kanske hade väntat att 

rapshonung, som hämtas från gödslad åkermark, 

skulle uppvisa högst halter av ämnen 

som Ca, K, Mg, P och S, men såväl hallon/ 

björnbärshonung som lind/dagghonung 

uppvisade betydligt högre halter av dessa 

mineralnäringsämnen. Möjligen är det en 

indikation på åkermarkernas utarmning 

eller grödornas höga tillväxt. 

Ur hälsosynvinkel kan man konstatera 

att K säkerligen har en positiv betydelse om 

man äter honung. Övriga mineralnäringsämnen 

föreligger i så låga halter att man 

kan anse deras förekomst positiv ur hälsosynvinkel, 

men det är nog fel att påstå att de 

har stor betydelse för hälsan jämfört med 

annan intagen kost. 

De koncentrationer som tungmetallerna 

uppvisar är så låga att man helt kan 

bortse från hälsorisker. Litium (Li) är en 

metall som finns i mycket små och svårlösta 

mängder i marken och svårligen tas upp 

av växterna. Den tydliga förekomsten av Li 

i lind/dagghonungen indikerar därför sannolikt 

spridning via atmosfären. Li används 

i laddningsbara batterier, katalysatorer och 

i en mängd varor i legeringar. 

Bly (Pb) uppvisar samma tydliga förekomst 

i lind/dagghonungen. Det är inte heller 

ett ämne som tas upp av växterna från 

marken. Det används fortfarande i stor utsträckning 

i blyad bensin till privatflygplan 

och blyad bensin kan möjligen fortfarande 

förekomma i vissa bilar kommande från 

Östeuropa. Både Pb och Li visade toppar i 

honungen från högsommar/turistmånaden 

juli, och troligen är de resultat av absorp- 


tion till bladytorna 

och dagghonungen 

från luften. Jag bor 

1 km från E22 som 

är en mycket livligt 

trafikerad väg, särskilt 

sommartid. 

Flygplatser ligger 

inom en till tre mils 

avstånd i Eslöv resp. 

Sturup. 

Halterna av 

Cd, Ni och Pb i honungen 

från Schweiz 

(Bogdanov et al 

2007) var betydligt 

högre (3, 4 resp. 8 

gånger högre) än 

de jag fann i mina 

fyra prover. Även 

deras Fe, Mn och 

Zn-värden låg klart 

högre. Mina Cr-värden 

låg dock högre 

än Bogdanovs et al. Figur 3 

De hade max-värden 

på 37 medan jag fann upp 

mot 170 µg/kg. Till skillnad 

från Cd och Pb är dock Cr 

ett livsviktigt spårämne, nödvändigt 

i små mängder för 

förbränning av socker. I honung 

har det därför en positiv 

effekt i de aktuella koncentrationerna. 

Mina slutsatser är att 

även ur mineralsynvinkel 

är honung nyttig, och det 

gäller fr a dess innehåll av K 

och kanske även av Cr. Halterna kan dock 

variera starkt beroende på hur honungen 

insamlats och honung med inslag av dagghonung 

verkar innehålla högst halter. 

Referenser 

Stefan Bogdanov, Max Haldimann, Werner 

Figur 2. Halterna (mg/kg) av nio mineralnäringsämnen i honung från 

fyra olika slungningar 2008. Fyra av tungmetallerna låg under detektionsgränsen 

för utrustningen (se tabell). Det gällde Be, Hg, V och As. 

Bland de nio tungmetaller med högst halter (figur 3) uppvisade särskilt 

Mo, Pb och Li klart högre halter i högsommarens lind/dagghonung. Sn 

uppvisade dock högst halter i rapshonungsproverna, liksom Se som 

låg högst i raps/fruktträdshonungen. Selen saknades däremot helt i 

hallon/björnbärshonungen som kommer från skogsmark, och var näst 

lägst i lind/dagghonungen. Mg låg liksom Mn också högst i hallon/ 

björnbärshonungen, medan B, Br och Co, liksom Sn, låg högst i raps-sälgvårblommehonungen 

(se tabell). 

Luginbühl and Peter Gallmann 2007. Minerals 

in honey: environmental, geographical and botanical 

aspects. J. of Apicultural Research. Vol. 46 

(4):269-275. 

SLV 1978. Livsmedelstabeller. Energi och vissa 

näringsämnen. Statens Livsmedelsverk. 

USA, 2002. USDA National Nutrient Database for 

Standard Reference, NUTRIENT DATA LABO- 

RATORY 

Tabell. Översikt över de gjorda analyserna avseende 35 grundämnen, ammonium, nitrat samt totalkväve och kol i fyra honungssorter från 

2008. Dessutom några jämförelsedata på 6 makroämnen från Statens Livsmedelsverk resp från USA. 

13

Nyttiga bakterier löser honungens 

gåta – en upprepad studie i USA 

ALeJANDrA váSQUez och ToBIAS oLofSSoN 

forskare vid Mikrobiologiska Laboratoriet, Lunds universitet Campus Helsingborg. www.ch.lu.se/ml 

Bakgrund 

nr 9 av Bitidningen 2008 publicerade vi 

I vår artikel ”Nyttiga bakterier löser honungens 

gåta” vars vetenskapliga artikel 

publicerades i tidskriften Current Microbiology 

2008. Det blev starten av en helt 

ny inriktning av biforskning i världen. Vi 

fann runt 10 olika s k nyttiga bakterier 

(mjölksyrabakterier) laktobaciller och 

bifidobakterier i binas (Apis mellifera) 

egen honungsmage där de fermenterar 

och skyddar den insamlade nektarn. 

Dessutom verkar dessa bakterier skydda 

bina och deras larver mot sjukdomar men 

här återstår mer forskning. Vi presenterade 

vår forskning på en honungs- och bikonferens 

i Sacramento, Kalifornien, USA 

i början på 2008 och knöt samtidigt kontakter 

med dr. Diana Sammataro, vid det 

statliga bilabbet i Tuscon, USA. Diana som 

bl.a. jobbar med olika sorters blommors 

betydelse för bin blev intresserad och vi 

bestämde oss för att tillsammans upprepa 

vår forskning på honungsmagebakterierna 

i USA. Det var ett mycket viktigt samarbete 

då en upprepad studie i USA skulle kunna 

bekräfta att vår forskning stämmer och då 

även i andra länder. 

Den jämförande studien 

I denna studie användes nu inte bara vårt, 

i Sverige vanliga honungsbi Apis mellifera 

utan även det Afrikanska honungsbiet Apis 

mellifera scutellata. Insamlingen av nektarinsamlande 

bin utfördes av Diana vid 

bilaboratoriet Carl Hayden i Tucson, Arizona 

där det finns över 50 bikupor. Diana 

handplockade ca 30 bin från varje blomsort 

(se tabell) varefter mellan 10 och 

20 honungsmagar fulla med nektar togs 

till vara och skickades i provrör till oss i 

Sverige. På vårt laboratorium odlades nu 

bakterierna upp från honungsmagarna 

och så småningom identifierades dessa 

med DNA-teknik. 

Resultatet blev som vi hade vågat hop- 

pas på och vi kunde äntligen få våra svenska 

resultat bekräftade. I tabellen ovan demonstreras 

att nästan alla de bakteriestammar 

som återfanns i de svenska bina 

också fanns i de amerikanska samt att det 

inte var någon skillnad hos de afrikanska. 

Bakteriestammarna som fattades jämfört 

med den svenska studien visar sig dock 

säkerligen om man utökar provtagningen 

och gör studien under en längre tid. Vi vet 

sedan vår första studie i Sverige att bakteriefloran 

i honungsmagen förändras beroende 

av den nektar bina samlar in. 

Även de bakterier som förmodligen 

tillhör ett helt nyfunnet bakteriesläkte (Lv2 

i tabellen) som vi fann i den svenska studien 

återfanns i de amerikanska bina. 

Dessutom fann vi ännu en ny laktobacillart 

(3d i tabellen) som vi inte hade funnit 

i våra svenska bin. Det visade sig dock lite 

senare att vi hade missat denna bakterie 

i vår svenska studies resultat och i senare 

studier med andra bin i Sverige dyker den 

upp då och då. 

Som en sammanfattning kan man 

säga att vi idag vet att svenska, amerikanska 

och afrikanska honungsbin av arten 

Apis mellifera bär på samma bakterier 

i sina honungsmagar. Det är 12 olika 

arter av de nyttiga mjölksyrabakterierna 

som kallas laktobaciller och bifidobakterier 

som lever där i samarbete (symbios) 

med bina sedan länge. 

Den vetenskapliga artikeln av denna 

studie blev publicerad i början av 2009 i 

tidskriften Apidologie. 

Referenser 

Olofsson, T. & Vásquez, A. 2008. Detection 

and identification of a Novel Lactic Acid 

Bacterial flora within the honey stomach 

of the honeybee Apis mellifera. Current 

Microbiology DOI: 10.1007/s00284-008- 

9202-0. 

Vásquez, A. Olofsson & Sammataro, D. 

2009 A scientific note on the lactic acid 

bacterial flora in honeybees in the USA - A 

comparison with bees from Sweden. DOI: 

10.1051/apido:2008063 



Drottningen märks grön 2009 

KRISTeR lINNell 

SBr:s Avels- och Bihälsokommitté 

reservdrottningar till 

nästkommande säsong 

Jag kom att samtala med Klas 

Johansson på ett föreningsmöte 

i Södra Vätterbygdens 

biodlarförening i våras. Klas 

är en av flera duktiga och 

erfarna drottningodlare som 

man så gärna lyssnar till när 

de tar till orda. 

Han berättade att hans biodlarbana startade 

med att han fick spika bikupor åt 

sin pappa, Hans Johansson, redan vid 12 

års ålder. Det egentliga intresset tog fart 

på 70-talet när han fick ta över tre Ligusticasamhällen 

efter sin pappa., som då inte 

orkade hålla på längre. Klas är idag 72 år 

och har samma brinnande intresse för biodling 

som tidigare. 

Anledningen till att det just blev denna 

ras berodde på att Klas pappa redan på 50talet 

hade importerat ligusticadrottningar 

både från USA och Italien för att få snälla 

och svärmtröga bin. 

Tidigare hade pappan haft blandrasbin, 

vilket var ganska vanligt på den tiden. 

Det var inte ovanligt att dessa bin kunde 

uppvisa ett väldigt dåligt temperament, vilket 

innebar att de kunde både vara svårhanterliga 

och stundtals riktigt farliga. 

Han nämner en episod som fick hans 

pappa att definitivt byta från blandrasbin till 

Ligustica och påbörja drottningavel. Det var 

på 20-talet, en bonde hade bundit upp en 

ungtjur intill bikuporna. Tjuren gick och 

betade runt kuporna och råkade stöta mot 

ett samhälle varvid bina blev rejält störda 

och angrep tjuren direkt så att den bokstavligen 

knäade. Den rådige bonden såg 

tjurens benägenhet och sprang fram och 

lösgjorde djuret med risk för att själv bli 

attackerad. Tjuren var så illa stungen att 

veterinär kallades till platsen. Tjuren kunde 

räddas men efter det insåg Klas pappa betydelsen 

av drottningavel som en mycket viktig 

del av biodlingen. Han har sedan dess 

varit en mycket framstående drottningod- 

lare i södra Vätterbygden och banat vägen 

för många odlare därefter. 

Idag driver Klas flera bigårdar runt 

om i södra Vätterbygden med en planerad 

drottningavel som en viktig del i verksamhet 

för att kunna få fram snälla och duktiga 

honungssamlare. Klas menar att snälla bin 

helt naturligt underlättar hanteringen och 

spar tid. Duktiga honungssamlare innebär 

att de är friska och kunnat övervintra som 

starka samhällen, som är grunden för goda 

skördar. Han menar också att det är vikigt 

att inte stå utan drottningar på våren när 

bisäsongen tar fart. Därför förordar han att 

alltid försöka övervintra ett antal reservdrottningar 

till nästkommande säsong. 

Han har provat många olika övervintringsmöjligheter 

genom åren men vill 

egentligen bara rekommendera en som 

givit honom de bästa övervintringsresultaten 

och som troligtvis är en av de lättaste 

att göra. 

Klas uppger att han tar en 10 rammars 

uppstaplingskupa (LN) av trä (kan naturligtvis 

även vara av annat material) och 

delar av den i mitten med en tunn massoniteskiva, 

som sluter helt tätt mot väggarna. 

Han ställer sedan den på en botten. 

På ömse sidor av skivan finns det plats för 

fem ramar. Han tar ramar med påsittande 

bin och larver och ägg från andra samhällen 

och sätter ned i kupan på ömse sidor 

av skivan. 

Här är det vikigt att det blir rikligt och 

ungefär lika mycket bin på båda sidor. 

Därefter tillsätts två jämnstarka drottningar 

på respektive sida om skivan. Skulle bina 

kunna nå varandra så är det ganska vanligt 

att alla bina i kupan dras till den starkaste 

drottningen vilket gör att en drottning blir 

i sort sett ensam och klarar inte övervintringen. 

Det kan också innebära att även den 

andra delen av samhället också dör bort 

pga att det blir en halva i kupan som inte 

håller värmen och istället kyler ned hela 

kupan. Täckbrädorna läggs på och gärna 

något extra värmehållande material därpå 

och till sist sätts kuptak på och samhället 

Avel & Bihälsa 

är klart för invintring. Glöm förstås inte att 

ge dem rikligt med foder som räcker hela 

vinter/vårsäsongen. 

Klas rekommenderar inte att försöka 

övervintra reservdrottningar på mindre än 

fem ramar. 

Avslutningsvis berättar Klas att han för 

några år sedan väckte upp ett slumrande 

bisamhälle i en visningskupa dvs, två LNramar 

placerade ovanpå varandra, i samband 

med ”äpplets dag” i början av oktober. 

Bina hade börjat sätta sig i klot och 

var mycket tröga. Han värmde försiktigt 

på glaset som omslöt biramarna och efterhand 

började bina att kvickna till, så att 

alla nyfikna äppelodlare kunde få se dessa 

fantastiska djur. 

Efter visningen lyftes de två ramarna 

med bin ned i en 10 ramars LN kupa. Ytterligare 

tre ramar med påsittande bin togs 

från ett andra samhälle och sattes ned i den 

nya kupan. En isoleringsskiva sattes också 

ned i kupan för att skärma av de totalt fem 

ramarna. Det tomma utrymmet som återstod 

i kupan fylldes med isoleringsmaterial. 

Täckskivor sattes på och ca 8 kg ljummen 

sockerblandning tillsattes som vinterfoder. 

Detta drogs ned ganska omgående. 

Tak och isloleringskiva därunder påsattes 

och samhället var klart för övervintring. 

När våren sedan kom sattes detta 

samhälle över ett annat starkt samhälle så 

att detta kunde ta del av värmen från det 

undre starkare samhället. Samhället överlevde 

och fick en helt normal vårutveckling. 

Klas vill betona att detta är ett undantag och 

inte bör prövas. Samtidigt avslutar han med 

att säga att de enklaste skötselmetoderna 

oftast är de säkraste. 

15

friska vinterbin – 

bättre övervintring 

preBeN KrISTIANSeN, bihälsokonsulent 

Friska vinterbin är A och O 

för en bra övervintring. Bin 

som är skadade till följd 

av de virusinfektioner som 

uppkommer i samband med 

varroaangrepp är inte friska 

vinterbin. 

Varför så höga förluster? 

I aprilnumret av Bitidningen redovisade 

jag resultaten från den undersökning om 

övervintring i Örebrodistriktet 2007/2008 

som vi genomförde i fjol. Jag har hört flera 

biodlare som uttryckt förvåning över de 

stora skillnaderna i förluster hos biodlare 

som behandlat med Apistan och biodlare 

som behandlat med de organiska syrorna. 

Och visst verkar ca 30 % förluster inte vara 

något bra betyg för de metoder vi rekommenderar 

som alternativ till Apistan. Men 

här kommer en trolig förklaring till varför 

resultaten ser ut som de gör. 

Från starkt angripna samhällen sker 

det en kraftig invasion av kvalster till andra 

bigårdar. Av det totala antal samhällen 

som ingick i Örebroundersökningen utgjorde 

andelen obehandlade samhällen ca 

en fjärdedel, i några områden av distriktet 

var andelen betydligt högre. Om ett så stort 

antal samhällen inte behandlas blir det 

naturligtvis mycket svårare att hålla kvalstren 

stången med metoder som var för sig 

är mindre effektiva än Apistan, eller som 

inte tillämpas under den tiden det pågår 

en kraftig invasion av kvalster. 

Behandling med Apistan genomförs 

under den tiden som den kraftiga invasionen 

av kvalster pågår (augusti–september), 

och det innebär en effektiv minskning 

av kvalster under den tiden vinterbina 

bildas. Att döda kvalster i november botar 

inte skadade vinterbin. Behandling som 

först genomförs i oktober/november spelar 

därför ingen större roll för samhällenas 

överlevnad om bina redan är skadade. 

Figur 1. För att säkra friska vinterbin kan det bli nödvändigt med en behandling mot varroa 

under första hälften av augusti. Behandling kan göras genom att sprida myrsyra på en 

wettexduk som placerats direkt på ramlisterna. Tillför 2 ml 60-procentig myrsyra per ram, 

dvs. 20 ml vid behandling av samhällen på en låda och 40 ml vid behandling av samhällen 

på två lådor. Tillför aldrig mer än 40 ml och genomför inte behandling om det är över 

25 °C varmt ute. Använd handskar och skyddsglasögon. Foto: Preben Kristiansen 

Hur får man friska 

vinterbin? 

Behandling med oxalsyra syftar i första 

hand till att ha en låg startpopulation av 

kvalster påföljande vår. Om angreppsgraden 

är hög, måste bekämpningsåtgärder 

vidtas för att säkra friska vinterbin. Kolla 

därför angreppsgraden genom nedfallsundersökning 

i sista hälften av juni. Vid ett 

genomsnittligt dagligt nedfall på 5-10 kvalster 

måste någon behandling göras senast 

i första hälften av augusti månad. Enklast 

är att behandla med myrsyra. Om nedfallet 

ligger på mer än 10 kvalster per dag måste 

åtgärder vidtas redan under juli månad. 

Mer om såväl nedfallsundersökning som 

de olika behandlingsmetoderna finns att 

läsa i Jordbruksverkets broschyr ”Varroabekämpning 

med ekologiska meto- 

der”, som kan laddas ner från verkets 

hemsida www.sjv.se. Beskrivning av metoderna 

finns även på SBR:s hemsida 

www.biodlarna.se. 

Pudersocker mot varroa? 

Användning av pudersocker mot varroa 

verkar ha blivit populär inom vissa kretsar. 

I samband med diskussioner om metoden 

har jag hittills nämnt att det inte genomförts 

någon seriös studie beträffande 

effekten i vanliga produktionssamhällen. 

Så är dock inte längre fallet. I nr 1 2009 av 

tidskriften Journal of Apicultural Research 

and Bee World var det infört en artikel om 

en studie som genomförts i Florida, USA. 

Studien omfattade 24 samhällen, 12 som 

behandlades med pudersocker och 12 

kontrollsamhällen. Behandling blev ge- 


nomfört med 120 gr florsocker 

varannan vecka under en period 

på 11 månader. Författarna till 

artikeln, Amanda M. Ellis, Gerry 

W. Hayes och James D. Ellis, skriver 

så här i sista stycket (i min 

fria översättning): ”Sammanfattningsvis, 

behandling av samhällena 

med pudersocker hade ingen 

signifikant påverkan på bistyrkan 

eller kvalsterpopulationen. 

Inom ramen för vår studie och 

med de intervall pudersocker tillfördes, 

fann vi att varroa-kvalster 

inte kan bekämpas effektivt med 

denna metod.” 

Hur har det gått 

med övervintringen? 

Tyvärr finns det för närvarande 

inga bra rapporteringsrutiner 

för att få en snabb och tillförlitlig 

översikt över detta. Först när 

rapporterna från årets verksamhet 

har sammanställts och publicerats 

i Bitidningens majnummer 

nästa år, kan man säga mer exakt 

hur det gick. Inom det internationella 

nätverket COLOSS pågår en 

rad olika aktiviteter, som bland 

annat omfattar arbete med att 

utveckla metoder för att få en 

snabbare översikt över förlusterna. 

I samarbete med Danmarks 

Biavlerforening har vi under maj 

månad genomfört en internetbaserad 

undersökning om övervintringen. 

De frågor som har 

ställts handlar bland annat om 

antal invintrade samhällen i 


fjol, antal samhällen som dött 

under hösten/vintern och antal 

samhällen som var i livet 1 maj 

i år. Det går naturligtvis inte på 

grundval av enbart en sådan 

undersökning säga exakt hur 

stora förlusterna varit. Men vi 

kan ändå få en viss uppfattning 

om detta. I skrivande stund har 

det inkommit svar från drygt 

500 biodlare som 2008 invintrade 

totalt 7082 produktionssamhällen. 

Den 1 maj i år var 

5889 av dessa kvar och tillräckligt 

stora för att betraktas som 

produktionssamhällen. Under 

vintern dog det 1193 samhällen, 

vilket innebär en förlust på 

17 %. En mer detaljerad redovisning 

av resultaten från enkäten 

kommer att publiceras på SBR: 

s hemsida. 

Kupor på våg 

I tre olika bigårdar i landet, en 

i Skåne, en i Östergötland och 

en i Uppland har en elektronisk 

våg placerats under en kupa. 

Uppgifter från dessa vågar finns 

att tillgå på en hemsida, där det 

även finns uppgifter från ett 

antal vågar i Danmark. Gå in på 

SBR:s hemsida, klicka på ”Bin 

& biodling” i huvudmeny, klicka 

därefter på ”Bihälsa” och sedan 

på ”Instruktionsbigårdar”. Där 

finns länken till sidan med uppgifter 

från kupvågarna. 

Figur 2. Ett bra och väl övervintrat samhälle i början av april. I 

fjol gjordes ingen behandling med myrsyra eftersom angreppsgraden 

var låg, så de åtgärder som vidtogs var drönaryngelborttagning 

från slutet av april till slutet av juni och behandling 

med oxalsyra i början av november. Anledning till att det finns 

så många bin på undersidan av taket är att kupan stod utan 

täckskiva under en period i våras. Foto: Preben Kristiansen 

Figur 3. Viktändringen i en kupa på Östgötaslätten under maj. Bina har under andra hälften av månaden haft drag på höstraps. Länk till 

sidan där uppgifter om utvecklingen i kuporna som står på vågar finns på SBR:s hemsida www.biodlarna.se 

17

Detta gäller vid införsel/ 

import av bin och humlor 

KerSTIN eBBerSTeN, Biansvarig SJv 

Det är möjligt att föra in bin 

och humlor till Sverige från 

länder inom EU. Vid införsel 

från länder utanför EU måste 

man kontakta Jordbruksverket 

för att få reda på vilka 

länder som just nu är godkända 

för införsel. (Begreppet 

import ska användas 

när man avser införsel från 

tredje land, annars talar man 

om införsel.) 

Jordbruksverket ansvarar för kontrollen 

av levande djur som förs in i eller ut ur 

Sverige. Det är viktigt att djur som reser 

över gränserna är fria från smittsamma 

sjukdomar och att otillåten handel motverkas. 

In- och utförselreglerna varierar 

beroende på om införseln till Sverige sker 

från ett EU-land eller import sker från ett 

land utanför EU. 

För att inte försämra hälsotillståndet 

bland landets biodlingar är det viktigt att 

den enskilda biodlaren tar ett stort eget 

ansvar, eftersom varje införsel, import 

eller annan förflyttning av bin (och andra 

organismer) medför en potentiell risk för 

smittspridning. 

Med bin menas här djur av arten 

Apis mellifera. Humlor är här djur av 

Bombus-arter. 

Import av bin ska endast tillåtas om 

Amerikansk yngelröta, Lilla kupskalbaggen 

och Tropilaelapskvalstret är anmälningspliktiga 

i det tredje landet. Endast bidrottningar 

med max 20 följebin per bur är tillåtna 

för införsel/import. Införsel/import 

av hela bisamhällen är inte tillåtet. 

Man ska vara registrerad som 

importör, oavsett eU eller 

tredje land 

Importören ska vara registrerad hos 

Jordbruksverket. Anmälan om registrering 

sker på blankett D194 (erhålls från 

Jordbruksverket). Anmälan om registrering 

ska ha kommit in till Jordbruksverket 

senast sju arbetsdagar före beräknat 

införseltillfälle. Registreringen gäller två 

år. Registreringen kostar för närvarande 

500 kronor. Man ska tillsammans med 

anmälan om registreringen sända in kvitto 

på att avgiften är betald (pengarna sättes 

in på konto 56932486. Ange på talongen 

”10503” (enheten för häst, fjäderfä och 

vilt), vad ansökan gäller och vem betalningen 

kommer ifrån. Skicka sedan betalningsbekräftelse 

(kvitto) tillsammans 

med ifylld ansökningsblankett. Det går 

också att invänta att få en faktura från 

Jordbruksverket 

Registrering som importör innebär 

att det finns ett regelverk som man 

måste följa. 

Införsel/import får endast ske 

från en registrerad handlare 

Den som säljer djur, måste vara registrerad 

som exportör hos det exporterande 

landets behöriga myndighet. 

Djurägaren står för alla 

kostnader 

Djurägaren ska betala alla kostnader för 

intyg, veterinär och provtagning i samband 

med importen. 

Införsel till Sverige från 

andra eU-länder 

Djuren får bara föras in över en tullstation 

(listor på sådana kan erhållas från Jordbruksverket). 

När djuren passerar gränsen 

ska hälsointyg, dokumentet som visar att 

man är registrerad importör mm, visas 

upp. Av dessa intyg framgår att relevanta 

inspektioner skett i den exporterande biodlarens 

bigårdar, och att en fysisk inspektion 

av bina genomförts innan bina lämnar 

ursprungslandet och -bigården. 

Import från länder utanför eU 

(sk tredje-land) 

Djur från länder utanför EU, (förutom 

Norge, Andorra, Färöarna och Schweiz, 

som i sammanhanget behandlas som 

tillhöriga EU), får bara föras in via en av 

EU godkänd gränskontrollstation. Förteckning 

över vilka länder som just nu är godkända 

för import av bin kan erhållas från 

Jordbruksverket. När import sker från länder 

utanför EU ska importen anmälas till 

den gränskontrollstation där djuren kommer 

in i EU. 

Föranmälan vid import från 

tredje land 

Denna anmälan sker genom ett sk CVEDintyg, 

och anmäles av den lastansvarige 

transportören. (I praktiken är det flygbefälet 

som är lastansvarig, och det är inte 

köparen som anmäler). Den lastansvarige 

ska anmäla importen minst en arbetsdag 

före djurets beräknade ankomst till EU. 

Anmälan görs till inspektionspersonal 

vid gränskontrollstationen med hjälp av 

ett dokument som motsvarar mallen för 

CVED-dokumentet. Uppgifterna kan överföras 

via telefon, tele, data, etc. CVED upprättas 

i Traces-systemet. Detta dokument 

sändes också till personalen vid den svenska 

destinationen (flygplatsen med gränskontroll) 

och till Jordbruksverket. 

Mellanlandning i annat eU-land 

innan sändningen når Sverige 

Den vanligaste rutinen vid import av bin 

från tredje land, är att bina kommer till en 

flygplats ute i Europa tex Frankfurt, som 

den första gränskontrollstationen i EU. Här 

granskas då medföljande dokument och 

det antecknas i Traces om dokumenten är 

korrekta. Bina sänds sedan direkt vidare 

med första flyg till en av de för närvarande 

två svenska flygplatser som har gränskontrollstation. 

Om den fysiska kontrollen inte 

utförts i den första EU-gränskontrollstationen, 

så ska denna fysiska kontroll utföras 


innan djuren (drottningarna i nya försändelsburar 

med följebin) lämnar flygplatsen 

i Sverige för fortsatt transport till lokala 

samhällen. 

Krav på hälsoundersökning. eU:s 

standardiserade hälsointyg för bin 

Enligt EU-direktivet 1992/65, finns ett 

särskilt hälsointyg som ska användas vid 

handel med bin och humlor. Bin (Apis 

mellifera) och humlor (Bombus spp) 

får förekomma i handeln endast om de 

uppfyller ett antal krav som specificeras 

i intyget. 

Följande gäller också: 

– Hälsointyget ska vara utfärdat under 

de sista 24 timmarna före lastningen 

– Hälsointyget ska vara utfärdat av 

veterinär eller motsvarande officiell 

myndighet 

– Hälsointyget ska i original följa med 

transporten/försändelsen 

– Hälsointyget ska vara utfärdat på 

svenska och ett annat i avsändarlandet 

officiellt språk 

– Importören ska spara intyget i minst 

sex månader, och kunna uppvisa 

detta på anmaning av officiell myndighetsperson 

Vid införsel från tredje land gäller att 

bina inte får lämna flygplatsen utan att en 

officiell veterinär granskat bina och tagit 

prover och bytt burar och följebin 

När bina anlänt till Sverige ska en veterinär 

finnas tillgänglig för att granska binas 

allmänna hälsotillstånd (sk fysisk veterinärkontroll). 

Vid samma tillfälle ska följebina 

bytas ut och drottningar och nya följebin 

sättas in i nya transportburar. Som assistans 

till veterinären bör vid detta tillfälle 

en bitillsynsman finnas tillgänglig. Denne 

ska då tillse att tillräckligt antal drottningburar 

och följebin finns tillgängliga vid den 

fysiska veterinärkontrollen. Burar och följebin 

från den ursprungliga sändningen 

ska därefter, väl förpackade, skickas till av 

Jordbruksverket anvisat laboratorium för 

analyser. Hela denna hantering ska övervakas 

och dokumenteras av en myndighetsperson 

för att importen ska vara fullföljd 

utan anmärkning. Laboratorieanalysen 

innefattar kontroll av förekomst av Lilla 

kupskalbaggen (skalbaggen och dess ägg 

och larver), förekomst av tropilaelapskvalster, 

och förekomst av trakékvalster. 


Provtagning av bin i bigård får 

ske utan särskild misstanke 

Jordbruksverket kan besluta om tillfälligt 

flyttningsförbud av de bisamhällen där de 

importerade bina (drottningarna) tillsatts. 

Förbudet häves så snart de av regelverket 

påbjudna analyserna utförts och proverna 

visar sig vara fria från de tidigare uppräknade 

anmälningspliktiga parasiterna. 

Trots veterinärkontroll i samband med 

införsel/import kan sjukdomar införas. 

Djurhälsa mm får kontrolleras utan att 

någon särskild misstanke om sjukdom 

föreligger (provtagningslag 2006:806). 

Sådana kontroller anmodas av Jordbruksverket. 

Införsel/import regleras av 

bland annat följande författningar 

(svenska och eU) 

• Förordning till (SFS 1994:1830) om införsel 

av levande djur m.m. Saknr J10 

• Statens jordbruksverks föreskrifter 

(SJVFS 1996:24) om införsel av djur, 

sperma, ägg och embryon (SJVFS 2008: 

46) saknr J11 


(SJVFS 1996:25, saknr J29) om veterinära 

kontroller mm. vid handel med länder 

som ingår i den Europeiska unionen 

(EU) 


(SJVFS 2004:19, saknr J30) om in- och 

utförsel av produkter av animaliskt ursprung 

och andra produkter som kan 

sprida smittsamma sjukdomar till djur. 


(SJVFS 1999:134) om veterinära kontroller 

av levande djur som förs in från tredje 

land till Europeiska unionen (SJVFS 2005: 

53, saknr J34) 


(SJVFS 2004:93, saknr J65) om fastställande 

av djurhälsoregler för produktion, 

bearbetning, distribution och införsel av 

produkter av animaliskt ursprung avsedda 

att användas som livsmedel. 

• EU:s biproduktförordning (EG) nr 

1774/2002. 

Regelverk speciellt för bin 

• Rådets direktiv 92/65 om fastställande 

av djurhälsokrav…(det sk Balai-direktivet) 

• Kommissionens beslut 2003/881/EG 

om djurhälsovillkor och villkor för intyg 

för import av bin och humlor från vissa 

tredje länder 

• Provtagningslagen SFS 2006:806 

19

Angående import av drottningar 

MATIAS KöpING 

Svensk biodling behöver 

bra drottningar för att 

honungsproduktion och 

biodling ska kunna vidmakthållas 

på en hög nivå under 

våra klimatförutsättningar 

och vårt tidsfönster för den 

korta nektarsäsongen. 

Försörjningen av bra bruksdrottningar 

är nödvändig. Därför finns Svensk 

Biavel AB för att arbeta strategiskt och målmedvetet 

med detta. Svensk Biavel AB är 

av nationellt intresse och en gemensam 

fråga för oss inom biodlingen. Låt detta 

företag arbeta och se framtiden an med 

resultat. 

Inom landets gränser har vi ett brett 

urval av fina bistammar som ger god honungskörd 

och har goda egenskaper som 

vi eftersträvar. Vi har under flera decennier 

förskonats från olika bihälsoproblem 

som vi ser i andra länder. 

Detta skydd vi har, är en av nyckelfaktorerna 

till att vi med enkla medel kan 

upprätthålla en bra bihälsa och även vidmakthålla 

förutsättningarna för den. Detta 

har ett stort värde och är något som andra 

biländer saknar. Vi behöver värna om detta 

och inte med berått mod spoliera det. 

Bara för att man kan importera bidrottningar 

betyder inte det att det är det 

klokaste man kan göra. Vi har fått en situation 

utan eftertanke där inte en gemensam 

uppfattning mellan aktörerna inom 

biodlingen har uppnåtts. 

Att importera drottningar eller ev paketbin 

för att snabba upp sin biodlingsverksamhet 

kan anses som motsägande 

i ljuset av att det finns biodlingar t o m 

inom varroazon 3 som inte behövt importera 

men ändå lyckats att komma upp 

till närmare 1000 samhällen. Detta kan 

anses som en vägledning till att det går att 

genomföra utan import. 

Att importera drottningar för en tidig 

delning av existerande bisamhällen för att 

nå ett numerärt större antal samhällen, 

kan fungera. Men för det behövs bimassa 

och dessa nya samhällen måste bygga ut 

vax. Det tar tid samt energi och säsongen 

torde vara långt framskriden innan effekt 

uppnås. 

Att importera gynnar den enskildes intressen 

och tar inte hänsyn till kollegornas 

intresse att upprätthålla en renare förutsättning 

för bihälsa. 

Hela detta sammanhang blottlägger 

dock några behovsområden där biodlingens 

aktörer behöver öka ansträngningen 

med metodutveckling och att kunna se 

genvägar trots klimatkriterier som sätter 

begränsningar. 

• Tillgång till drottningar. Vad har vi 

gjort för att utveckla metoder för 

tidig framtagning? 

• Tillgång till bimassa (paketbin). Vad 

har vi gjort för att tidigt framställa 

paketbin och organisera paketbiproduktion. 

• Finns det forum i landet för forskning 

på dessa områden 

Sammanfattning 

Vi borde gemensam arbeta med att öka 

och synliggöra våra egna metoder för att 

tillfredsställa den inhemska efterfrågan på 

drottningar och bin, framför allt tidigt på 

säsongen. Att vara beroende av enskilda 

känns kortsiktigt och kraftlöst. Här behövs 

nationell samling inom biodlingen för att 

uppnå gemensamma mål och strategier. 

När vi har undersökt alla möjligheter inom 

landet för att hitta metoderna, och om vi 

då misslyckats kapitalt, kan vi påbörja ett 

sökande efter lösningar utanför landets 

gränser. 


Nya regler för import av bin till Sverige 

INGeMAr frIeS, 

Institutionen för ekologi, SLU 

Jordbruksverket har, utan att 

konsultera representanter 

för binäringen eller sakkunskap 

om sjukdomar och 

parasiter på honungsbin, 

nyligen ändrat den författning 

som tidigare reglerat 

införsel av levande bin till 

Sverige (SJVFS 2005:44). 

den författningen krävdes tillstånd för 

I import av bin till Sverige (§18). Sådana 

tillstånd har inte givits bl. a. med hänvisning 

till att vi aldrig påvisat trakékvalster 

i Sverige. Andra argument för att undvika 

import av levande bin är att vi inte har 

varroakvalster spritt i hela landet, inte 

vill importera läkemedelsresistenta varroakvalster 

och att vissa aggressiva virusformer 

aldrig påvisats i landet. I den nya 

författningen (SJVFS 2008:46) som börjat 

gälla från 1 januari 2009 krävs inte 

längre tillstånd för import, bara att vissa 

förutsättningar om intyg är uppfyllda (se 

§18). Reglerna ser lite olika ut om man 

importerar från EU eller om importerna 

kommer från s.k. tredje land. Mig veterligt 

finns ingen konsekvensanalys av vad 

de ändrade bestämmelserna kan medföra 

för svensk biodling. 

Jordbruksverket har i skrivelse från 

SLU den 2 mars i år fått frågorna: 

1. Varför har de angivna bestämmelserna 

ändrats utan att berörd näring 

eller sakkunskap på området beretts 

möjlighet till yttrande? 

2. Vilka omvärldsfaktorer har ändrats 

som gör att jordbruksverket funnit 

det befogat att förändra skrivningen i 

§18 på angivet sätt? 

Den 3 juni i år har inget svar inkommit 

från myndigheten varför vi fortfarande 

svävar i ovisshet om hur man resonerat 

eller varför man inte informerat de 

som berörs av förändringarna. Ett möte 

med SBR, Biodlingsföretagarna och SLU 

kommer att hållas i Uppsala den 10 juni 


Trakékvalster angriper binas luftvägar. På bilden syns ett färskt första angrepp inringat i 

trakén som frilagts. I den andra trakén finns inget angrepp. Foto: I. Fries 

för att få klarhet i vad som fått myndigheten 

att ändra bestämmelserna och i vilka 

sammanhang man anser det befogat att 

diskutera med dem bestämmelser och 

beslut berör. 

Det finns en rad skäl att inte transportera 

djurarter kors och tvärs över 

olika kontinenter. När det gäller bina så 

förskräcker spåren av vad mänskliga transporter 

åstadkommit. Då jordbruksverket 

släppt kravet om införseltillstånd är det nu 

upp till biodlarkollektivet och enskilda biodlare 

att ta sitt ansvar och inte i onödan 

utsätta sig själv och Biodlarsverige för obestämbara 

risker. Tyvärr finns det kortsiktiga 

vinster att göra för enskilda opportunister 

genom att ha drottningar tillgängliga 

tidigare på året, under våren, varför vi kan 

förvänta ett inflöde av bin från mer eller 

mindre väl kontrollerade biodlingar från 

olika delar av världen. 

Som en direkt följd av de ändrade bestämmelserna, 

har SLU fått en uppmaning 

från Jordbruksverket att analysera följebin 

och burar till 454 drottningar som importerats 

från Argentina via Tyskland. I enlighet 

med EU-bestämmelser har bin och 

burar granskats för tropilaelapskvalster 

(Tropilaelaps spp.) samt lilla kupskalbaggen 

(Aethina tumida), utan fynd. På 

jordbruksverkets uppdrag har vi dessutom 

analyserat följebin för trakékvalster (Acarapis 

woodi). På basis av undersökningarna 

kan vi säga att med 99% säkerhet har 

mindre än 1% av följebina trakékvalster. 

I Argentina finns trakékvalster påvisat. 

Även om vi inte kan påvisa de kvalstren i 

följebina kan det inte uteslutas att drottningarna 

kan vara angripna och kvalstren 

redan vara etablerade i svenska bigårdar. 

Vi kan i ett senare skede analysera för de 

flesta virustyper, där speciellt det aggressiva 

IAPV som satts i samband med CCD 

(Colony Collapse Disorder) i USA är av 

speciellt intresse och ännu inte påvisats i 

svenska prover. I högsta grad relevant när 

det rör den här typen av långväga transporter 

är att det också helt säkert finns en 

rad virusinfektioner som väntar på att bli 

beskrivna. Det vore ett ödets ironi om vi 

i Sverige kan påvisa tidigare okända typer 

av virus i argentinska bin importerade till 

Sverige som en följd av dåligt förankrade 

beslut av ansvarig myndighet och egoistisk 

kortsiktighet hos enskilda biodlare. Vi 

behöver mer än någonsin en beredskapsplan 

för vad som sker om vi hittar patogener 

hos bin som inte tidigare är påvisade 

i Sverige. 

21

Sida från effect 



Sida från effect 

23

Hos oss finner Du det mesta till Din biodling 

Begär vår katalog, 

sändes fritt 

Flexikupan - nu även i HLS 

Flexikupan, lättviktskupa tillv. i 120gr/ l, 

ingjutna förstärkningar i sargarna. 

Tak, nätbotten samt 2 LN-lådor. 

Skyddskläder 

Skälderhusslöjan 

Anorak m.fl. 

Tänk på brandrisken ! 

Vad använder Du ? 

Rökpust eller rök på burk ? 

Självvändande slungare, lagervara, 

4-r lågn / langstroth, 6-r alla ramformat, 

9-r lågn / langstroth, samt 39-r radial. 

Ring för pris. 

Apistan 

Apiguard 

Kvalitets handskar 

från 95:– 

Avtäckningsrulle 195:– 

Honungsslungare, 

2- o 3-ramars, 

med eller utan ben. 

Joel Svenssons Vaxfabrik, Skälderhus, 266 94 Munka-Ljungby 

Tel: 0431 - 43 00 55, Fax: - 43 18 55 Hemsida: www.joelvax.se, E-post: info@joelvax.se 

Semesterstängt: v.30 o 31 samt Lördagar i Juli 

Skälderhuskupan, 

en rejäl kupa som tål tuffa tag. 

Honungspressar 

stora o små. 

Honungsslungare, 

2-, 3-, 4-, 6-, 9-, 39-ramars. 

24 Bitidningen 7/8 2009 

Frakt o exp.avgift tillkommer

Regelverk för biodling 

Tack för en bra artikel om regelverk (i BT 

nr 4-09) för biodling. Hoppas att biodlaren 

har blivit mera uppmärksam på att anmäla 

”uppställningsplats för bisamhälle”. 

Jag som många andra har förlorat massor 

av samhällen i vinter. Jag förlorade 9 av 12 

samhällen, ingen utsot, i princip allt foder 

kvar, lite döda bin. Bina måste alltså ha flytt 

kupan nästan direkt efter invintringen. 

Alla föreningar som i vinter genomfört 

nybörjarkurser skall nu skaffa bin till kursdeltagarna. 

Behovet av att få köpa nya samhällen 

är därför otroligt stort. Jag har annonserat på 

ett flertal sajter på Internet om att köpa bin, 

men det finns inga som säljer, bara biodlare 

som vill köpa. 

Det vore bra med en påminnelse i 

Bitidningen om vikten av att göra avläggare för 

försäljning. Vi vill ju alla att biodlingen utökas 

och då måste det också finnas bin att köpa. 

Hans Hultén 

Red. svarar Hans Hultén 

Du har helt rätt Hans. Tillgången på bin är 

avgörande för att kunna öka antalet biodlare 

Sverige och antalet medlemmar i SBR. Vi 

behöver förfina metoderna och kunskaperna 

att både kortsiktigt och långsiktigt få bin att 

överleva. Och vi behöver göra avläggare. Vi 

har uppmanat till detta mer än en gång i BT 

och många föreningar har också detta som 

tema i sina samlingar. Senaste artikeln i BT 

om avläggarbildning var i nr 4-09 av BT. Det 

kommer säkerligen fler. 

Hågelby pampiga bipaviljong 

I aprilnumret (Nr 4 2009) av Bitidningen 

finns en artikel av Bosse och Gitte Malmgren: 

Hågelby pampiga bipaviljong. 

Vad vet vi om biodlingens historia i 

Sverige? För lite. När, var och hur honung, vax 

och propolis producerades är biodlingens historia. 

I nuläget har vi i Sverige ett stort behov 

av kunniga biodlare, kanske också fler. Bland 

SBR:s många uppgifter ingår biodlingens kulturhistoria. 

Honung avnjöts i slott och koja. 

Låt oss för ett ögonblick koppla ihop 

Hågelby pampiga Bipaviljong med SRB:s lovvärda 

Stödfond Biodlingens Vänner. I dagens 

läge kan de pengar som stödfonden genererar 


Brev till redaktionen 

tyckas väl små för att verksamt bidra till lösa 

biodlingens nuvarande problem. Problem 

som varroa och CCD uppmärksammas 

internationellt och gigantiska summor satsas 

internationellt. 

Pengarna skulle märkas på ett helt annat 

sätt om de satsades på biodlingens historia, 

kanske Skandinaviens snarare än enbart Sveriges. 

Än om de satsas i ren naturvetenskaplig 

forskning där myndigheter i olika länder nu 

pumpar in miljoner efter miljoner, huvudsakligen 

för att tillgodose växtodlingens behov? 

Presumtiva bidrag till biodlingens vänner 

från företag och privatpersoner skulle 

strömma in i raskare takt om humanistisk 

forskning uttalades i målsättningen? 

Borde inte SBR:s stödfond också finansiera 

historiskt-ekonomiskt inriktad forskning 

inriktad på biodlingens och biodlarna i det 

gamla samhället. I backstugor, i bondgårdar 

och på herresäten? 

Att bevara Hågelby pampiga bipaviljong, 

i samarbete med Botkyrka kommun, är ett 

måste för SBR? 

Björn Holmgren, Uppsala 

holmgren@delta.telenordia.se 

Vattenflaska istället 

för rökpust 

Läste artkeln om att röka på bina. JA, det 

har vi biodlare ju gjort i generationer. Och 

stackars bina får ju i princip panik, eftersom 

dom förbereder sig för flykt. ”Det brinner ju 

i skogen”. 

Jag är biodlare sedan 1981 och så länge 

jag rökte på bina, använde jag torrt gräs som 

jag repade åt mig i närheten av bikuporna. 

Tände gjorde jag med tidningspapper som jag 

knycklade ihop och la i botten. 

MEN för mer än 15 år sedan lärde jag 

mig av en duktig gammal biodlare att om 

man röker på bina drar de inte, eller i alla fall 

dåligt, de närmsta dagarna efter ett ingrepp 

med rök. SÅ sedan dess gör jag som han lärde 

mig, nämligen att helt enkelt duscha vatten på 

bina. DET fungerar alldeles UTMÄRKT. 

Jag använder en sån där spruta som man 

pumpar upp tryck i, så är det bara att hålla in 

handtaget när man sprutar. LYCKA till med 

större honungskördar 

Bengt Markbo, Österlen 

Oseriös handel med 

bisamhällen 

När vi biodlare drabbas av vinterförluster årligen, 

försöker man att återställa detta genom 

köp av övervintrade sammhällen/avläggare 

med förhoppnings föregående års drottningar. 

Man läser annonser i Bitidningen om samhällen 

till salu. Tager kontakt med säljare som 

begär ett högt pris med eller utan moms, 

bestämmer dag för hämtning, anländer på 

kvällen, hämtar 2 st samhällen och betalar, 

kör hem. Något flyttningsintyg lämnas ej 

heller (besikningsmannen hade inga blanketter). 

Dagen efter hämtas det ena samhället 

av en annan biodlare, bina flyttas över till nya 

kupan. 

Avläggaren innehåller 6 ramar ¾ täckta 

med yngel, 3 ramar med foder och en 

gammal 2-delad drönarram , men UTAN 

drottning. OBS, det fanns ej några döda bin 

i lådan. Det var samma förhållade med det 

andra samhället. För dessa samhällen betalades 

1200:- st. 

Dagen efter kontaktades säljaren som 

lovade att komplettera med 2 yngelramar 

vardera samt drottningar. 5 dagar senare 

levererades en låda med 4 yngelramar jämte 

foderram samt drottning. Och en drottning i 

försändelsebur. 

Problemet var inte löst med detta. Avläggarna 

som levererades första gången var med 

LN-ramar, men kompletteringsbina var på 

Svea-ramar. 

Jag vill med dessa rader uppmärksamma 

att kända biodlare utnyttjar dem som har otur 

med att bina dör på vintern. 

Olle Andersson, Gislaved. 

Björnar förstör i Uppland 

Jag har fått två av mina biodlingar raserade 

av björnar i norra Uppland. Sju samhällen 

helt förstörda. Bisamhällena fanns på min 

grannes skogsmark i två skogsbryn. När jag 

plockade upp resterna och sanerade efter fyra 

kupor gick björnen till nästa område och förstörde 

tre kupor. Jag har frågat markägare 

om att köpa in nya samhällen och ställa upp. 

Svaret har blivit att de inte vill ha fler björnar 

här. Artikel med bilder var införda i Arbetarbladet 

8 april. Se http://arbetarbladet.se/ 

nyheter/tierp/1.944967 

Bengt Furenborn, f.d. biodlare. 

25

Livsmedelslagstiftningen ställer 

tydliga krav, honung som 

säljs i dagligvaruhandeln måste 

vara kvalitetssäkrad. För att hjälpa 

dig klara detta har Svensk 

Honungsförädling skapat en smidig 

lösning för Sveriges Biodlare 

- Återtagsystemet. 

För dig som redan idag levererar 

din honung till dagligvaruhandeln 

är det här viktigt. Låt inte din 

handlare ställa dig inför faktum, 

visa istället att du på eget initiativ 

klarar att uppfylla lagkraven. 

NYHET 

Svensk Honungsförädling i Mantorp hjälper dig att 

Utveckla din 

Du skickar din grovsilade honung till 

Honungsförädlingen i Mantorp och får 

sedan tillbaka din egen honung i glasburk 

med lock, försedd med etikett 

och sigill, datummärkning (bäste föremärkning), 

med ditt namn och egen 

EAN-kod på etiketten. Honungen är nu 

av bästa kvalitet och kvalitetssäkrad helt 

enligt livsmedelslagstiftningens krav. Så 

enkelt är det. 

Ekonomiskt är förutsättningarna 

goda för att du ska kunna utveckla din 

biodling med hjälp av Återtagsystemet. 

Normalt får du betala ca 5:- för glasburk, 

lock, etikett och sigill. I prislistan 

här intill ser du vad du får 

betala för Återtagsystemet. Frakten till 

Honungsförädlingen i Mantorp ingår i 

priset medan du själv får betala returfrakten. 

Genom Honungsförädlingens 

fraktavtal brukar vi kalkylera returfrak- 

Vad kostar Återtag? 

500 kg 500 g 6:71/burk 500 kg 

500- 

999 kg 

1000- 

1999 kg 

Leverans i 28 kg kärl 

min. 500 kg 

700 g 6:75/burk 

350 g 6:27/burk 

700 g 6:35/burk 

500 g 6:31/burk 

350 g 5:87/burk 

700 g 5:95/burk 

500 g 5:91/burk 

350 g 5:47/burk 

Så här fungerar Återtagsystemet 

500- 

999 kg 

1000- 

1999 kg 

2000 kg- 2000 kg- 

ten till ca 1:-/burk och glöm inte möjligheten 

att skicka leveransen direkt till din 

kund. Ersättningen för Återtagsystemet 

kan du betala med honung som du säljer 

till Honungsförädlingen. 

Läs mera om återtagsystemet 

på vår websida: 

www.svenskhonungsforadling.se 

Här finns möjlighet att ställa frågor och 

vi kommer att publicera några av de 

vanligaste frågorna och svaren. 

I många år har vi talat om det. 

Sverige behöver mera biodling och nu 

finns möjligheten. Bli av med ”kladdjobbet” 

och lämna din grovsilade honung 

till Honungsförädlingen. Använd sedan 

den tid du sparat till att skaffa dig flera 

bisamhällen. Framtiden är här, nu har 

du möjlighet att utveckla din biodling 

med Återtagsystemet. 

Leverans i 140 kg kärl 

min. 500 kg 

700 g 5:75/burk 

500 g 5:71/burk 

350 g 5:27/burk 

700 g 5:35/burk 

500 g 5:31/burk 

350 g 4:87/burk 

700 g 4:95/burk 

500 g 4:91/burk 

350 g 4:47/burk 

pris enligt separat offert pris enligt separat offert 


iodling 

Fördelarna 

är många 

med Återtag: 

• Du skickar all din honung 

grovsilad till Mantorp för 

tappning och etikettering 

• Vi använder dina egna 

SBR-etiketter 

• Din egen honung kommer 

i retur hem till dig 

- kvalitetssäkrad! 

• Du får tid att utöka 

antalet bisamhällen 

= Du tjänar mer pengar 

med mindre arbete 

• Du kan betala ersättningen 

till Återtag med egen honung 

Vill du leverera eller 

veta mer om Återtag: 

Christer Ankarlid, tel. 0735-233 101 

E-post: 

christer.ankarlid.hf@biodlarna.org 

Magnus Fransson, tel. 0735-233 102 

E-post: 

magnus.fransson.hf@biodlarna.org 

Återtag 

- en nyhet från 


Staffan Tegebäck tar en paus i vårsolen tillsammans med barnbarnet Nova. 

”Vi kan ha fler samhällen 

tack vare Återtag” 

Britt-Marie och Staffan Tegebäck kommer ursprungligen från Tidaholm 

i Västergötland. Det var efter flytten till Morpatorpet utanför Nyköping 

som Staffan anmälde sig till en biodlarkurs. Idag är de biodlare med 60 

samhällen, övriga tiden jobbar han som byggkonsult och ”alltiallo”. 

Britt-Marie och Staffan har använt sig av Återtag under en period och är mycket 

nöjda. ”Våra kunder är positiva och gillar att vi tagit initiativet till kvalitetssäkring i 

kombination med närodlat. För oss är det en perfekt lösning. Vi grovsilar honungen 

och resten sköter de i Mantorp. Tillbaka får vi vår egen märkta honung, förpackad 

och klar för utleverans. 

”Tack vare Återtag klarar vi att sköta 60 samhällen idag, trots våra 

dåliga ryggar. Dessutom slipper vi alla tunga investeringar med tappmaskiner 

och allt annat. Det som tar tid med vår biodling är resorna 

till och från bigårdarna, själva jobbet 

går snabbt. Vår uppfattning är att den 

som har tio bisamhällen kan både 

fördubbla, tredubbla eller till och med 

femdubbla sin honungsproduktion 

med hjälp av Återtagsystemet.” 

Som avslutning frågade vi Staffan om han 

inte kunde komma på något som var 

negativt med Återtag. Han lovade fundera 

och återkomma i ärendet, men än har han 

inte ringt… 

27

Distrikt 

Jönköpings Distrikt Informationsträff lö 26 

sep kl 10-15 i Studieförbundet Vuxenskolans 

lokal, Bäckgatan 4 B, Nässjö. Lotta Fabricius 

föreläser, liksom Krister Linnell, ny styrelseledamot 

och avelsansvarig i SBR. Kaffe serveras 

kl10, Lunch kl 12.30 Välkomna till en 

annorlunda biträff. Föranmälan senast 20 sep 

till Birgit Johansson 070-5970345 eller email: 

birolle@telia.com Detta är ett arrangemang 

anordnat av Jönköpingsdistriktets Quinnor. 

Norrbottens Distrikt Sommarmöte lö 11 

jul kl 11 hos yrkesbiodlare Per Lundström, 

Mockträsk, skyltning med bioverall vid vägen. 

Vi märker och burar drottningarna från årets 

drottningodlingskurs och snackar kring ”Säljens 

år”. Per visar sitt slungrum mm. Medtag 

slöja, fika och gott humör, resten fixar sig på 

plats. Sedvanlig sommarträff lö 25 juli kl 11 

på Vassholmen, Kalix. Samling vid Kalix Bf: 

s bigård invid färjan till Vassholmen. Färjan 

avgår strax efter kl 11. Därför börjar vi samlas 

redan kl 10.45 för att ta en kaffe, köpa lotter, 

mm. Kalix Bf passar på att fira sitt sextionde 

(60) år. Flera föreläsningar, fika och umgänge, 

lunch till försäljning. 

Skånes Distrikt Biets Dag i Hembygsparken 

Degeberga 5 juli kl 14. Föredrag av Bo Lindahl, 

ordf i Skåne distrikt: Binas betydelse för växtligheten. 

Visning av bimuséet, slungning av 

honung, provsmakning av nyslungad honung. 

Biredskap. Skånska Honungsmästerskapet 

på Sofiero 28-30 aug. Inbjudan till medlemmarna. 

Skånes Biodlardistrikt arrangerar 

SKM (Skånsk Mästare i Honung) på Sofiero, 

i samband med Stora Trädgårdsfesten 28-30 

aug. Deltagarna lämnar in två burkar honung 

i 700 gr glasburk från samma slungning. Burkarna 

förses inte med etikett, de bifogas i ett 

kuvert. Varje deltagare får ett startnummer. På 

första burken genomförs bedömning och provtagning, 

den andra burken säljs för att finansiera 

tävlingen. ”Mästaren” erhåller diplom 

och plakett. Flera priser delas också ut till 

övriga. Även ett ”Gourmetpris” utses. Anmälan 

om att deltagande görs till Ingrid Bondeson. 

Mörarp tel. 042-321285 eller 0739775253, ing 

rid.bondeson@telia.com, eller Per-Eric Cruce, 

042-131521, Helsingborg. Inlämning av burkarna 

kan göras till någon i distriktets styrelse 

senast 18 aug eller till Ingrid, senast 25 aug. 

Bedömning sker efter SBR:s reglemente och 

för att kunna kora ”Mästaren” genomförs en 

lite hårdare bedömning. Deltagarna erhåller 

honungsbedömningskort, vilket ger biodlaren 

rätt till att beställa ”SBR-etiketten”. Bedömningen 

kommer att ske inför publik lö 29 aug 

kl 13-16.30. Prisutdelning genomförs sö 30 

aug. Någon begränsning av antalet deltagare 

finns inte. Vi hoppas på fin reklam för vår 

svenska honung. 

Föreningar 

Grannföreningar är välkomna 

Boråsortens Bf Samling i bigården på Ramshulan 

Rya Åsar varje tisdag kl 18 hela sommaren. 

Genomgång av våra kupor. Medtag fika. 

Dalslands Södra Bf Jordgubbens dag lö 4 juli 

i Årberg. Öppen trädgård sö 19 juli Vi deltar 

både i Råggärd och Brålanda. Kontaktperson 

Orvar tel 0521-35160. Bigårdsbesök ti 4 aug kl 

18 tillsammans med Melleruds bf hos Gösta 

MöTeN ocH KURSeR 

Lundgren i Frestersbyn Ör. Tema ”Myrsyrabehandling”. 

Årets föreningsresa lö 22 aug, med 

studiebesök hos Sonja och Tore på Tjörn. Tag 

med kaffekorg och nya intresserade biodlare. 

Kontaktperson: Agneta Larsson 0521-198 

79, 073-158 60 04. Harvens dag lö 29 aug i 

Färgelanda. 

Ervalla med omnejd Bf Träff 16 aug kl 15 i 

Mogetorp hos Kent Törnkvist, för vägbeskrivning 

ring 070-6287799. Varoabekämpning i 

praktiken. 

Finspångs Bf Bigårdsträff 15 juli hos Erik 

Sedell, Nordsjövägen 9, Skärblacka. Bigårdsträff 

5 augusti hos Per och Gun-Britt Andersson, 

Vedlösen, Mantorp, Vånga. 

Hagshult Bf Sommarträff 15 aug kl 15 hos 

Roland Gustavsson Rosenberg Skillingaryd. 

Distriktsordf Per-Olof Wagnsgård medverkar. 

Servering, lotteri. 

Hälleberga Bf Sommarmöte sö 2 aug kl 12 på 

“pålaviksmötet” Gullaskruv Folkets Hus. Klas 

Oskarsson föreläser. 

Karlstadsortens Bf Föreningsutflykt 4 Juli 

till Lurö avelsstation för Nordiska bin Träff 

vid båthamnen i Ekenäs på Värmlandsnäs. 

Båten avgår kl 10. Sensommarmöte 22 aug 

kl 11 hos Lennart Svensson på Björkviksgård 

i Väse/Karlstad. Mer info, se hemsidan: http: 

//web.telia.com/~u54112540/index.htm 

Katrineholmsortens Bf Bigårdsträff 23 juli kl 

18 hos Göran Dahlgren 

Ludvikabygdens Bf Lö 1 aug studieresa till M 

Sundström i Ljusnarsberg. Besök på Nostalgimuseet 

Grängesberg på hemvägen.Program 

kommer med posten. 

Nässjöortens Bf Barkerysfesten sö 2 aug kl 

13. Vi medverkar. Planeringsmöte för kupansvariga 

6 aug kl på Flustret. Varroaundersökning 

och förberedelser inför hösten 20 aug på 

Flustret. Höstmöte sö 30 aug kl 15 hos Barbro 

Sandberg Lövhult Nässjö. Förberedelser för 

årsmötet,aktiviteter,fika . 

Skövde Bf Torsdagsträffar kl 19 på Aspö Gård. 

Träff varje torsdag med ospecificerat program 

www.skaraborgsbiodlare.se/skovde OBS! 

Onsdag 29 juli. Vi besöker Mariestads biodlare 

och tittar på deras nya föreningslokaler med 

utrymme för slungning och efterhantering av 

honung. Avresa från Aspö parkering kl 18.30. 

Blomvandring runt Aspö 6 aug. Curt- Anders 

Johansson från Naturskyddsföreningen 

Almanackan 

visar oss blommor som finns i närområdet. 

Trivselkväll 13 aug. Grillning för hela 

familjen. Vi samlas på Logården i Odensåker 

för en kväll med mycket att titta på. Sevärdheter 

både ute och inomhus. Föreningen 

står för förtäringen. För samåkning samling 

vid Aspö parkering avresa 18.30. Inför invintring 

20 aug. Arbete i bigården (slungning). 

Om bistick 27 aug. Åke Johansson om medicinska 

risker vi bistick. Att tänka på. Vilka är 

symtomen vid allergi. Immun eller allergisk 

av många bistick? 

Sundbybergs och Spångaortens Bf Träff 

vid bigården på Eggeby gård varje onsdag kl 

18 till och med 23 september. Välkommen! 

www.sundbybergsbf.se 

Uddevallaneidens Bf Drottningodlingsklubbens 

årsmöte ons 19 aug kl 18 på Mollön 

Värnamoortens Bf Sommarmöte on 1 juli kl 

18 i Apladalen, Bikupan vid Prästgården. Vi 

diskuterar sommarens biodling. Vi köper fika 

i kaffestugan. 

Västerås Bf Höstmöte lördag 8 aug kl 13 

hos Dosta Stojanovic tel 021-70755. Skylt 

vid vägen efter Skultuna mot Ramnäs. Bl a 

invintring, varroabehandling mm. Utlottning 

av drottningar och ev utdelning av vunna 

drottningar. 

Örebro Bf Arbetsmöten och passningar 

onsdagar kl 17-20 i Nya Föreningsbigården, 

Karlslund (4 km väster om Örebro). Reservation 

för uppehåll under semestern i juli. 

Kontaktpersoner Pasaga Ramic 019-120799, 

Hans-Olov Andersson 019-252108. 

Det händer i SBr 

Här kan du se viktiga planerade händelser 

för förbundet. Om du som är inblandad ser 

att det fattas något hör av dig till redaktören: 

erik.osterlund.sbr@biodlarna.org 

24 aug Arbetsutskott förbundsstyrelsen 

5 sep Förbundsstyrelse 

15-20 sep Apimondia i Frankrike 

9 nov Arbetsutskott förbundsstyrelsen 

21 nov Förbundsstyrelse 

Kallelse till bolagsstämma 

Berörda kallas härmed till ordinarie bolagsstämma i Svensk Honungsförädling AB, 

lördagen den 19 september 2009, kl. 11.00 på Mjölby Stadshotell, Järnvägsgatan, 

Mjölby, (mitt emot Mjölby järnvägsstation). För att få deltaga i stämman skall Du 

vara registrerad ägare av aktier i bolaget eller ombud för riksförbundet, distrikt eller 

lokalförening. 

Anmälan sker skriftligt till Svensk Honungsförädling AB, Trumpetarevägen 5, 590 

19 Mantorp eller mail till: hf@biodlarna.org eller fax 0142-828 59 senast torsdagen 

den 10 september 2009. 

Ärenden 

Ärenden som enligt bolagsordningen skall förekomma på ordinarie bolagsstämma, 

däribland årsredovisning och revisionsberättelse för det förflutna räkenskapsåret, 

ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören, val av styrelse 

och revisorer. 

Styrelsen Svensk Honungsförädling AB 

Beslut togs vid 2007 års extra bolagsstämma att medlemmar kallas genom brev eller annons i Bitidningen. 


Prislista 

Glas och lock 2009 

Glas i plastpaket 

350 g glas 45 st Plastpaket 165:- inkl moms 

350 g glas 72 x 45 st Pallpris 9 526:- inkl moms 

700 g glas 24 st Plastpaket 110:- inkl moms 

700 g glas 68 x 24 st Pallpris 5 957:- inkl moms 

Lock i hel kartong 

350 g lock, 70 mm, guld 1 100 st 1 243:- inkl moms 

700 g lock, 82 mm, guld 700 st 917:- inkl moms 

Glas i helpall i bulkpack 

350 g glas 4 194 st 6 417:- inkl moms 

700 g glas 2 304 st 5 600:- inkl moms 

Pall debiteras med 150:- inkl moms/st. Detta återbetalas vid retur. 

Ev. fraktkostnader tillkommer. 

Priserna gäller från den 1 januari 2009. 

OBS! Ring före besök, eftersom inte hela vårt sortiment är lagervara. 

Svensk Honungsförädling AB, Trumpetarevägen 5, 590 19 MANTORP 

Tel: 0735-233100, Fax: 0142-82859, Mail: hf@biodlarna.org 


Vi minns 

Bengt Sundberg 

Norra Västbo Bf 

Lennart Sjödin 

Stenungsunds Bf 

Stängt i 

Mantorp under 

semestern 

Veckorna 28, 29, 30 och 31, 

dvs 6-31 juli är växeln och 

expeditionen semsterstängd 

i Mantorp. 

Laga blixtlås 

utan symaskin 

H ar 

blixtlåset i skyddsdräkten delat sig? 

Om du har tur beror det på att löparen 

blivit glapp i käften så att den inte får 

grepp om blixtlåsens delar och kan tvinga 

ihop dem. 

Tack vare en ny uppfinning gåt en löpare 

går nu för tiden att byta löpare i stället 

för att sprätta bort och sy i nytt blixtlås. 

Zlideon är en blixtlåslöpare i metall 

som kan gapa. När den gamla löparen tagits 

bort öppnas den nya, träs på blixtlåset 

och stängs. 

Zlideon finns för både tandblixtlås och 

spiralblixtlås och kostar cirka 70 kronor. 

Information finns på www.zipclip.se 

Kristina Bäckström 

29

Säljes material mm 

Bi&Biodlingstillbehör 

Smedgatan 1, Svedala. 

Östra Industriområdet (vid Moltex) 

Öppet: April-September 

Måndag 15-17. Lördag 11-13 

Övriga tider efter överenskommelse 

Tel 040-160032, 040-162080, 

0708-955030, 0708-955025. 

Återförsäljare för Joel Svensson. 

Samma priser som i katalogen. 

Biredskap Freddy Duwe, Vårsta. 

Malmtorpsv. 19, 14771 Grödinge. 

Öppet 15-19 måndagar. 

Sommaröppet även fredagar. 

Tel 08-53025347, 070-5107054. 

freddy.duwe@biodlingsforetagarna.nu 

Biodlingsföretagarna – bli medlem i 

föreningen för professionell biodling. 

Läs mer på vår hemsida 

www.biodlingsforetagarna.nu 

Växjö Biredskap Tel. 0470-69052 , 

0768-534601. Återförsäljare för Töreboda. 

Katalogpriser! Kompl. kupa 

i EPS 695.- Tak,botten,2 lådor,ramar 

ingår. Ramlist ln 2,50 kr/st. 

Karusellseparatorn rensar även den 

svåraste honung. 200 kg/h är möjligt. 

Arne Oroug 0522-12913, 

Epost: arneoroug@hotmail.com 

Fortsatt lågpris på honungsslungare 

2-4 ramar och motorer från CMF. 

Bengtssons Bigård Tel 0512-48129. 

Trött på disken? Dålig torkplats? 

Plastpåsar framtagna för 28-kilos 

hinken. Tjock, livsmedelsgodkänd 

plast. Buntband för förslutning. 2,50 

kr ex moms och frakt. Finns hos 

Krokstrands Bigårdar, 073-8359916 

alt LPs Biodling. 

Slunga 4 r m motor. 

Tar LN, LS och Svea. 

Finns i Skåne. 070-3934997. 

Bisamhällen 

Avläggare Buckfast på LN säljes.Pris 

1000 kr +moms. Tel 0477-40060 (Småland). 

Drottningar 

Drottningar säljes! Oparade Buckfast 

100:-st +moms 0704-460168 

Friparade Buckfastdrottningar 

från Tystberga. Göran Göransson 

300:-/st. 0155-26 04 73 

Bidrott, gula, ita. Alla väges sedan 

1980. 073-8058872. Arne Håkansson. 

Friparade krainerdrottningar. Varroafri 

zon. Rickard 070-2716585. 

Buckfastdrottningar grönmärkta lev 

i tillsättningsbur. Erik Sundelin Trelleborg 

0410-334022, 13551. 

KoMMeRSIellA ANNoNSeR 

Ta kontakt med Bitidningens redaktion, Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg. 

Tel 0582-611682. E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org 

Uppslag (två sidor): s/v 18.000:-, 4-färg 21.000:-. 

Baksidan: format - hela sidan utom 7 cm överst av sidan: ej s/v, 4-färg 15.000:-. 

Helsida (1/1): s/v 9.900:-, 4-färg 12.900:-. 

Halvsida (1/2), format - 183 mm bred x 130 mm hög, 120 mm bred x 200 mm hög, eller 

motsvarande: s/v 5.400:- 4-färg 7.400:-. 

Kvartssida (1/4), format - 183 mm x 65 mm, 120 mm x 100 mm, 57 mm x 210 mm, eller 

motsvarande: s/v 3.000:-, 4-färg 5.000:-. 

åttondelssida (1/8), format - 120mm x 50mm, 57 mm x 105 mm: s/v 1.700:-, 4-färg 

3.000:-. 

Sextondelssida (1/16), format - 120 mm x 25 mm, 57 mm x 50 mm: s/v 600:-, 4-färg 

1500:-. 

Mini-annons (1/32), format - 57 mm x 25 mm: sv/ 300:-, ej färg. 

färgsidor. Färg kan erhållas på alla sidor. 

rabatter. 3 på varandra följande identiska annonser ger 10% rabatt. 6 på varandra 

följande ger 25%. 

Annonsmaterialet lämnas normalt i färdigmonterad form med eventuella bildfiler och 

i aktuella fall färgfördelade sådana på CD-skiva (glöm ej typsnitten). Det kan också 

lämnas som positivt pappersoriginal eller som film. Om materialet lämnas i form av 

manuskript och bildoriginal uttas scanningskostnad för bilder med 100:-/sv-bild och 

250:-/4f-bild. För åttondelssideannons och större tillkommer dessutom i sådant fall 

layoutkostnad efter överenskommelse. 

publicering. Inskickad annons publiceras i nästkommande nummer med hänsyn taget 

till datum för manusstopp, om inte angivelse om senare publicering anges. 

Elgon – avlade för hälsa, gott temperament, 

god skörd och svärmtröghet. 

L Karlsson 0730618853 

Elgon – avlade för hälsa, gott temperament, 

god skörd och svärmtröghet. 

L Strömberg 0583-13774 

Gula bruksdrottn. efter öparade 

avelsdrott. på Lakka. Friparade i renparningsområde 

zon 1, klippta, märkta. 

Göran Kvarnström 08-55094209 

Buckfastdrottnigar efter stationsparade 

drottningar zon 1 

Jörgen Rasmusson 0417511021 

Köpes 

2 à 3 bisamhällen inom Värmland. 

Gärna italienska eller Buckfast. Ring 

073-0582514. 

Marknaden 

Friparade 

Krainerdrottningar 

Varroafri zon 

Rickard 070-2716585 

Små radannonser 

är gratis! 

Det är bra att vara medlem i SBR. En av anledningarna är att du 

får två radannonser om högst tre rader gratis om året! Du får 

hålla ordning på detta själv. Vi litar på dig. Om du missar och betalar 

in ändå så tackar vi för bidraget till allas vår gemensamma 

verksamhet. Skicka manus till redaktören, adresser sid 31. 

Red. 

Annonstaxa 

RADANNoNSeR 

Radannonser placeras löpade efter varandra och tillsammans i slutet av tidningen 

under huvudrubriken ”Marknadsplatsen”. De samlas under ämnesrubriker. Inga 

bilder tas in här. 

Utseende. Stilen är fast, 7,5 p DIN, och spaltbredden 42 mm. Det ger ca 30 bokstäver per 

rad. Minimistorleken på en radannons är 2 rader/50 kr. De första 1-3 orden i annonsen 

blir i fetare stil. Det normala avståndet mellan två annonser är en blankrad. 

Betalning. Radannonser skall betalas in i förskott via plusgirot. Betala i god tid så att 

annonsen kommer fram före manusstopp. 

pris: 25:-/rad. På radannonser ges ingen mängdrabatt. 

Storlekar: Exempel: 2 rader (- 60 bokstäver) - 50:-, 3 rader (ca 61-90 bokstäver) - 75: 

- och 4 rader (ca 91-120 bokstäver) - 100:- kr. 

Gratis. Två radannonser/år om högst 3 rader är gratis för medlem. 

Annonsmaterial. Radannonserna skickas via plusgiro till SBR, pg 86 85–0, med annonstexten 

angiven på blanketten. Ange antalet rader och antalet bokstäver. Radannonser 

som inte får plats på meddelanderutan på inbetalningskortet kompletteras med separat 

inskickad annonstext, via e-post eller brev. Betalning kan också ske via plusgiro eller 

bank över internet. Då behövs separat inskickad text med e-post, med uppgifter så 

att betalning och text kan identifieras att höra ihop. Ange noga på inbetalningskort 

då sådant används och med annonstext, om denna skickas separat, så att dessa kan 

identifieras att höra ihop. 

publicering. Om inget annat anges tas annonsen in i nästkommande nummer med 

hänsyn taget till ankomsten och manusstopp. 


FöRBUNDSeXPeDITIoNeN 

Trumpetarevägen 5, 590 19 MANTORP 

Tel: 0735-233100 Fax: 0142/828 59 

förbundssekreterare: Michael Cornell, 0735-233121 

Utvecklingskonsulent: Jan Mårtensson, 0735-233125 

Bisjukdomskonsulent: Preben Kristiansen, 0735-233122 

Sekreterare: Maj-Britt Järnvall, 0735-233123 

E-post: maj-britt.jarnvall.sbr@biodlarna.org 

Medlemsregister & ekonomi: Anette Agouda, 0735-233127 

E-post: anette.agouda.sbr@biodlarna.org 

plusgiro: 86 85-0. 

Bankgiro: 413-6149. 

öppet: må-to: 08.00 -16.00 

fre: 08.00 - 14.00. Lunchstängt 12.00 - 13.00. 

förBUNDSorDförANDe 

Jonny Ulvtorp, Stenabyvägen 11, 37294 LISTERBY 

Tel. 0457-30489, 0735-233130. 

E-post: jonny.ulvtorp.sbr@biodlarna.org 

vICe förBUNDSorDförANDe 

Arne Johansson, 

Brännemo Stenatorp 3, 54015 Väring. Tel 0500-462135. 

E-post: arne.johansson.sbr@biodlarna.org 

förBUNDSSeKreTerAre 

Michael Cornell Tel: 0735-233121 

E-post: michael.cornell.sbr@biodlarna.org 

UTveCKLINGSKoNSULeNT 

Jan Mårtensson. Tel 0735-233125. 

E-post: jan.martensson.sbr@biodlarna.org 

BISJUKDoMSKoNSULeNT 

Preben Kristiansen. Tel 0735-233122. 

E-post: preben.kristiansen.sbr@biodlarna.org 

reDAKTör 

Erik Österlund, Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg. 

Tel: 0582-611682, 0735-233126. 

E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org 

Artiklar och mötesnotiser till BITIDNINGeN 

Till redaktörens adress. Författarna ansvarar för innehållet 

i sina artiklar, som ej behöver återge redak tionens eller 

förbundets mening. Ett år efter utgivning av den tryckta 

tidingen läggs denna ut på SBR:s hemsida biodlarna.se 


SBr kontakt 

SBR STYRelSeleDAMöTeR ocH KoMMITTÉeR 

Styrelseledamot: Lotta Fabricius, 

Rättar Vigs väg 124, 16272 Vällingby. Tel 08-7390432, 

0735-233131. E-post: lotta.fabricius.sbr@biodlarna.org 

Styrelseledamot: Stig Hansson, 

Snorres Väg 8, 28143 HÄSSLEHOLM, 0451-81655, 

0709-609123. E-post: stig.hansson.sbr@biodlarna.org 

Styrelseledamot: Anders Lignell, 

Haminavägen 11, 79141 Falun. Tel 023-21335, 0706- 

202357. E-post: anders.lignell.sbr@biodlarna.org 

Styrelseledamot: Krister Linnell, 

Fridsberg 11, 56393 Gränna. 036-54130, 0705-669641. 

E-post: krister.linnell.sbr@biodlarna.org 

Styrelseledamot: Alf Sjöberg, Järstorp, Möllegården 510, 

27757 Brösarp. Tel: 0417-26343, 0708-730769. 

E-post: alf.sjoberg.sbr@biodlarna.org 

Styrelsesuppleant: Matias Köping, 

Klamparegatan 40, 80431 Gävle. Tel 026-191214, 

0734-146093. E-post: matias.koping.sbr@biodlarna.org 

Styrelsesuppleant: Birgitta Augustesen, 

Stavtorp, 64032 Malmköping. Tel: 0157-20488, 070-7318082 

Epost: birgitta.augustesen.sbr@biodlarna.org 

SBr:s BIBLIoTeK 

Ultunabiblioteket, Sv. Lantbruksuniversitet, Box 7071, 

750 07 UPPSALA. Tel vx 018/67 10 00. 

Låneböcker beställs genom ditt lokala bibliotek. 

Annonser till BITIDNINGeN 

Till Bitidningens redaktör. Se adresser och telefon och e-post 

härintill. Annonspriser se annonssidan Marknaden. 

prenumeration på BITIDNINGeN 

Tidningen är en medlemsförmån för medlemmar i SBR. Du 

kan också prenumerera separat på Bitidningen. Du betalar 

då 450:- kr för ett helår (inom Sverige) på pg 86 85-0 till 

SBR. 

HF:s KoNToR ocH TAPPSTATIoN, Trumpetarev. 5, 59019 MANTORP. Tel: 0735-233100, Fax: 0142/ 82859. E-post: hf@biodlarna.org 

vD: Christer Ankarlid 0735-233101. 

E-post: christer.ankarlid.hf@biodlarna.org 

Sekr.: Gunnel Hertzman, 0735-233103. 

E-post:gunnel.hertzman.hf@biodlarna.org 

Kvalitet: Ann-Charlott Nystedt, 0735-233108 

E-post: lotta.nystedt.hf@biodlarna.org 

ekonomi: Maria Krantz, 0735-233105 

E-post: maria.krantz.hf@biodlarna.org 

postgirokonto: 47 51 85-5, Bankgirokonto: 413-6131 

öppettider må-fr: 08.00-15.00 

Hf:s STYreLSeorDförANDe 

Gösta Rappe, 0708-109090, e-post: gostarappe@auditeco.se 

Svenskt Sigill: Linda Cederlund, 08-7875371 

E-post: linda.cederlund@sigill.lrf.se 

31

Posttidning B — Bitidningen 

Tryckort: Vimmerby 

Obeställbar tidning återsändes till SBR:s exp., 

Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp. 

Dit anmäles även adressändringar. 

Begränsad eftersändning 

Vid definitiv eftersändning återsändes försändelsen 

med den nya adressen angiven på tidningens framsida, 

dvs ej på adressidan.

Bitidningen 2009 7/8 - Sveriges Biodlares Riksförbund

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?