You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
EkONOmISk REDOVISNING | DRIftS- & INVEStERINGSREDOVISNING<br />
Drift- och investeringsredovisning<br />
driftredovisning<br />
(tkr) redovisning avvikelse mot budget<br />
nämnd/Förvaltning kostnad Intäkt netto kostnad Intäkt netto<br />
<strong>Kommun</strong>styrelse 122 124 48 574 73 550 -6 761 3 874 -2 887<br />
- <strong>Kommun</strong>ledningskontor 45 975 11 449 34 526 -1 863 921 -942<br />
- Räddningstjänsten 12 633 1 305 11 328 -530 60 -470<br />
- Gatukontor 44 396 18 069 26 327 -4 077 3 971 -106<br />
- VA 19 120 17 751 1 369 -291 -1 078 -1 369<br />
Miljö- och byggnämnd 8 917 3 392 5 525 -371 455 84<br />
Fastighetsnämnd 101 078 100 857 221 4 340 -3 547 793<br />
Revision 671 0 671 45 -30 15<br />
Valnämnd 27 0 27 3 0 3<br />
Utbildningsförvaltning 364 002 78 472 285 530 -1 366 5 109 3 743<br />
Socialnämnd 258 171 46 832 211 339 -12 099 3 808 -8 291<br />
Överförmyndaren 1 252 454 798 -602 379 -223<br />
sUmma nämnderna 856 242 278 581 577 661 -16 811 10 048 -6 763<br />
Finansförvaltning 36 281 627 044 -590 763 -15 762 28 133 12 371<br />
totalt 892 523 905 625 -13 102 -32 573 38 181 5 608<br />
Investeringsredovisning<br />
(tkr) redovisning avvikelse mot budget<br />
nämnd/Förvaltning kostnad Intäkt netto kostnad Intäkt netto<br />
<strong>Kommun</strong>styrelse 25 026 627 24 399 -4 300 627 -3 673<br />
- <strong>Kommun</strong>ledningskontor 1 362 0 1 362 1 053 0 1 053<br />
- Räddningstjänsten 763 0 763 110 0 110<br />
- Gatukontor 18 167 314 17 853 -5 143 314 -4 829<br />
- VA 4 734 313 4 421 -320 313 -7<br />
Fastighetsnämnd 41 736 21 41 715 6 385 21 6 406<br />
Utbildningsnämnd 3 263 0 3 263 1 947 0 1 947<br />
Socialnämnd 829 0 829 253 0 253<br />
sUmma nämnderna 70 854 648 70 206 4 285 648 4 933<br />
Redovisningsmodell<br />
Den kommunala redovisningslagen reglerar kommunernas redovisningsmodell.<br />
Här framgår att den skall innehålla resultaträkning,<br />
balansräkning och kassaflödesanalys. För att komplettera analysunderlaget<br />
används även driftsredovisning och investeringsredovisning.<br />
<strong>Osby</strong> kommun har valt att här redogöra lite kort för den<br />
redovisningsmodell som används i årsredovisningen. Syftet är att<br />
ge ovana läsare av årsredovisningen ökad förståelse för den kommunala<br />
redovisningen.<br />
resUltaträknIng<br />
Resultaträkningen visar en sammanfattning av årets intäkter och<br />
kostnader. Om intäkterna överstiger kostnaderna innebär det att<br />
ett överskott tillförs kommunens egna kapital. Detta i sin tur innebär<br />
att den ekonomiska ställningen förbättrats.<br />
Resultaträkningen är indelad i tre delar. Den första delen benämns<br />
Verksamhetens nettokostnader. Detta resultat fås genom att<br />
verksamhetens kostnader och avskrivningar minskas med de intäkter<br />
som genererats i verksamheten, såsom avgifter och hyror.<br />
Nettokostnaden är den del av verksamhetens kostnader som återstår<br />
att finansiera genom skattemedel.<br />
I nästa steg redovisas kommunens inkomstkällor skatter, generella<br />
statsbidrag och utjämningar. Här redovisas även kommunens<br />
finansiella intäkter och kostnader. Verksamhetens nettokostnader<br />
minskas med intäkterna och resultatet kallas Resultat före<br />
extraordinära poster. Detta resultat visar i vilken mån kommunen<br />
lyckats täcka sina kostnader för den ordinarie löpande verksamheten<br />
med erhållna skattemedel. Det är detta resultat som bäst<br />
beskriver kommunens ekonomiska utveckling och verksamhetens<br />
påverkan på det egna kapitalet.<br />
I det tredje och sista steget i resultaträkningen redovisas händelser<br />
som inte har något direkt samband med den ordinarie verksamheten<br />
inom kommunen, dessa kallas för extraordinära intäkter och<br />
kostnader. När även dessa beaktats i resultaträkningen framgår det<br />
sammantagna ekonomiska resultatet och kallas Årets resultat. Det<br />
är detta resultat som överförs till balansräkningen och påverkar<br />
posten Eget kapital – därav årets resultat.<br />
balansräknIng<br />
Balansräkningen syftar till att visa den ekonomiska ställningen vid<br />
bokslutstillfället. Balansräkningen är uppdelad i tre delar; tillgångar,<br />
skulder och eget kapital. I balansräkningen framgår till vilket<br />
värde tillgångar är bokförda och på vilket sätt de är finansierade.<br />
Finansieringen sker antingen genom externt kapital (skulder) eller<br />
internt kapital (eget kapital). Tillgångarna delas upp i anläggningstillgångar<br />
och omsättningstillgångar. Med anläggningstillgångar<br />
avses tillgångar som stadigvarande innehas, till exempel fastigheter<br />
och inventarier. Omsättningstillgångar innefattar tillgångar som<br />
E kONOm ISk R E DOVISN I NG | R E DOVISN I NGSmODE ll<br />
förväntas förbrukas inom ett år, såsom kassa, fordringar och lager.<br />
På motsvarande sätt är skulderna uppdelade i kortfristiga och långfristiga<br />
skulder samt avsättningar. Kortfristiga skulder förfaller till<br />
betalning inom ett år medan de långfristiga skulderna sträcker sig<br />
över flera år. Avsättningar är att betrakta som skuld för vilken det<br />
exakta beloppet inte är känt och inte när det skall betalas.<br />
Egna kapitalet är skillnaden mellan tillgångar och skulder och<br />
utgörs av kommunens samlade ackumulerade resultat. Det egna<br />
kapitalet visar hur mycket av tillgångarna som finansierats med<br />
egna medel.<br />
I en balansräkning skall alltid tillgångs- och skuldsidan vara i balans,<br />
d.v.s. lika stora.<br />
kassaFlödesanalYs<br />
Kassaflödesanalysen beskriver hur medel har anskaffats och hur<br />
de har använts. I denna analys utgår redovisningen från de faktiska<br />
inbetalningar (inkomster) och utbetalningar (utgifter) som<br />
är gjorda under året, till skillnad från resultaträkningen som utgår<br />
från kostnader och intäkter.<br />
Förutom förändringar av likvida medel beskriver också kassaflödesanalysen<br />
hur investeringar och amorteringar av långfristiga skulder<br />
finansierats.<br />
Medan resultaträkningen endast fokuserar på den löpande<br />
verksamheten ger kassaflödesanalysen en mer heltäckande bild<br />
över verksamhetens flöden; driften, investeringarna och finansieringen.<br />
drIFtsredovIsnIng<br />
Driftsredovisningen beskriver budgeterade och redovisade intäkter<br />
och kostnader för den löpande verksamheten. Här framgår i<br />
vilken mån olika verksamheter har avvikit från det budgeterade<br />
utfallet. Driftsredovisningen kan ses som ett komplement till resultaträkningens<br />
intäkter och kostnader inklusive interna mellanhavanden.<br />
InvesterIngsredovIsnIng<br />
Investeringsredovisningen är en förteckning över hur nettoinvesteringarna<br />
sett ut för de olika verksamheterna under året. Här<br />
framgår i vilken mån verksamheterna avvikit från den fastlagda<br />
investeringsbudgeten. Genom investeringsredovisningen erhålls<br />
ett förtydligande av posten investeringsnetto som redovisas i<br />
finansieringsanalysen.<br />
70 | OSBY ÅR SR E DOVISN I NG <strong>2011</strong> OSBY ÅR SR E DOVISN I NG <strong>2011</strong> | 71
Change language